Leader Gotland landsbygd i samverkan

Leader Gotland landsbygd i samverkan Programstrategi 2007-2013

Leader står för "Liasons Entre Actions de Développement de l'économie Rurale", dvs. länkar mellan åtgärder som syftar till utveckling av landsbygdens ekonomi, och var ett så kallat gemenskapsinitiativ, alltså ett från EU initierat särskilt projekt för landsbygdsutveckling. I början, under den första strukturfondsperioden för Sverige fram till 1999 användes akronymen LEADER II (andra steget av Leaderprojektet inom EU) och under den nyss avslutade strukturfondsperioden 2000-2006 blev akronymen använd mera som ett egennamn, Leader+. I det nya landsbygdsprogrammet 2007-2013 så utgör Leader en av de så kallade axlarna i programmet, vilket i praktisk mening betyder att Leader numera utgör en arbetsmetod i landsbygdsprogrammet. 1 Gotlandskartan på första sidan är något redigerad (Visby, borttaget) och hämtat från: http://gotland.net/turistinfo/gotlands_karta.asp 1 http://www.glesbygdsverket.se/site/default.aspx?id=9187, 2007-12-15 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 2

Sammanfattning Referensgruppen för Leader Gotland har i målsättningen, Gotlands landsbygd är 2013 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang, satt upp riktlinjerna för kommande arbetet med programstrategin. Visionen har processats fram genom att referensgruppen analyserat Gotlands landsbygd och utifrån dess nuläge fastställt viktiga insats- och utvecklingsområden. I det nya landsbygdsprogrammet 2007-2013 så utgör Leader en av de så kallade axlarna i programmet, vilket i praktisk mening betyder att Leader numera utgör en arbetsmetod i landsbygdsprogrammet. Utifrån fastställda referensramar har Leader Gotland skapat sin egen profil där avsikten är att programmets insatser ska skapa långsiktiga effekter för den gotländska landsbygden. Detta låter sig ske genom att ge stöd till projekt som genomför insatser för att förbättra förutsättningarna för att kunna bo och verka på den gotländska landsbygden Leader Gotlands tre övergripande utvecklingsansatser återfinns inom: Förbättra jordoch skogsbrukets konkurrenskraft Förbättra miljön på landsbygden Förbättra livskvaliten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin Arbetsmetoden för att uppnå Leader Gotlands vision, skiljer sig tydligt mot andra utvecklingsinsatser genom att hela programstrategin bygger på ett sektorsövergripande samarbete. Med detta menas att leadermetoden möjliggör för invånare och företag på landsbygden att arbeta med landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn i samhället. Avsikten är att ta till vara på det lokala engagemanget och dess kompetens för att stödja och driva utvecklingen inom leaderområdet. Vidare är referensgruppens avsikt att programstrategin ska utgöra ett beslutstöd och styrdokument för LAG (styrelsen för Leader Gotland) och verksamhetens personal. Detta för att kvalitetssäkra verksamheten och säkerställa likabehandling av inkomna projektansökningar. Programstrategin framtogs under hösten 2007 och inlämnades till Länsstyrelsen på Gotland den 21 december 2007, godkändes 2008-05-19. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 3

Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 4

Landsbygdsprogrammet Det övergripande målet för landsbygdsprogrammet är samma som för den svenska landsbygdspolitiken, dvs. att främja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Detta mål omfattar en hållbar produktion av livsmedel, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och hållbar tillväxt. Landskapets natur- och kulturvärden ska värnas och den negativa miljöpåverkan ska minskas 2. Landsbygdsprogrammet 3 2007 2013 syftar till att främja en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Programmet är anpassat efter de förutsättningar som finns i landets olika regioner. Insatserna ska hjälpa till att stärka landsbygdens konkurrenskraft genom att skapa möjligheter för företagsamma människor som bor och verkar på landsbygden. Programmet är indelat i tre målområden: Förbättra jordoch skogsbrukets konkurrenskraft Förbättra miljön på landsbygden Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin Leader är ett sätt att på lokal nivå arbeta för att uppnå målen. Motiv för Leader I Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2007-2013 framkommer nedan återgivna motivering 4 för att Leader utgör en av strategierna för programmet. Avsikten med Leader inom landsbygdsprogrammet är, att med hjälp av den särskilda metod som Leader utgör, mobilisera landsbygdsområdenas egen utvecklingspotential. Genom att tillämpa lokala utvecklingsstrategier skall Leader medverka till att landsbygdsprogrammets övergripande mål kan uppnås. Även axelövergripande mål och prioriteringar formulerade i lokala strategier kan ingå i genomförandet. En stor fördel med Leadermetoden är att den kopplar samman lokal kunskap och samhällets målsättningar underifrånperspektivet möter uppifrånperspektivet. Kraven på att utvecklingsstrategin tas fram ur ett underifrånperspektiv, genom lokalt deltagande och med lokalt inflytande, leder till att lokal kunskap fångas upp och en helhetssyn på landsbygdsutvecklingen erhålls. Underifrånperspektivet bör ge bättre förutsättningar för att de åtgärder som genomförs blir varaktigare än åtgärder som genomförs utan ett engagemang underifrån. Att LAG-gruppen själv fattar beslut om åtgärderna inom Leader gör att ansvaret för projektbeslut stannar kvar i området och att avståndet mellan beslut och genomförande blir kortare. Metoden skall stödja innovativa arbetsformer för landsbygdsutveckling. Genom sin lokala förankring kan LAG-gruppen se behov av samverkan och samordning inom området och arbeta aktivt för att få till stånd projekt för att tillgodose dessa behov. De regionala myndigheterna har inte samma möjlighet att arbeta på motsvarande sätt. Hur respektive LAG-grupp avser att arbeta skall framgå av den strategi som gruppen tar fram. 2 http://www.sjv.se/download/18.1a84b3810dc68241ce80003948/ls11w_utveck.pdf, 2007-03-03 3 http://www.sjv.se/download/18.71828f571158338f31a80005377/leaderbroschyr.pdf, 2007-03-03 4 http://www.regeringen.se/sb/d/8723/a/82724, Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2007-2013. 2008-04-23 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 6

Leaderområde Gotland är en ö som omges av en naturlig avgränsning och uppfattas som ett homogent område. Gotlandskonstnären Erik Olsson utryckte liknande tankar med följande ord: Vår hembygd och historia är vår stolthet. Att bo på en ö är en lycka, för vårt land är fattbart och inte för stort. Vattnet som omger och omsluter oss förstärker vår hemkänsla och gemenskap. 5 Referensgruppen 6 för bildandet av nytt Leaderområde har beslutat att hela Gotland med undantag för Visby och en fyra kilometers radie från Visbys stadsgräns, skall utgöra det nya Leaderområdet. Tätorten Visby ingår dock i den tidigare definierade homogena bilden. Med detta menas att stad och landsbygd är beroende av varandra för att uppnå uppsatta mål inom såväl landsbygdsprogrammet, Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) och visionsarbetet för Gotland. Invånarantalet i Leaderområdet utgörs idag av cirka 35 700 person. Gotland är ett av Sveriges 21 län och är sedan sammanslagning av flera små kommuner 1971, en kommun. Samtidigt med sammanslagningen tog kommunen över landstingets uppgifter som sjukvård, folkhögskola och kollektivtrafik 7. Ön ligger centralt i Östersjön med cirka 9 mil till den svenska kusten och 13 mil till den Baltiska. Nuläge för Gotlands landsbygd Grundreferens för detta avsnitt är rapporten Landsbygdsutveckling. Rapporten framställdes 2006 av Gotlands Kommun i en bred förankringsprocess med regionala partnerskapsgruppen. Källmaterialet är helt eller delvis omarbetat och uppdaterat med aktuell statistik för att vara relevant för programskrivningen av Leader Gotland. Vidare är avsnittet anpassat med relevanta områden i syfte att utgöra ett stöd för framtagandet av strategiinsatser för Leaderprogrammet 2007-2013. Omvärldskontakter Gotland har en lång tradition av kontakter med andra öar, regioner och länder. Kommunen deltar i flera nätverk bland annat B7 Baltic Islands Network (Bornholm, Gotland, Hiiumaa, Rügen, Saaremaa, Åland och Öland) och CPMR Conference of Peripheral Maritime Regions. Gotlands kommun har också ett stort antal vänorter, främst i Europa. Många gotländska grund- och gymnasieskolor har utbyte med skolor och orter i Europa och Afrika. Idrottsrörelsen på Gotland har ett brett internationellt idrottsutbyte där Ö-olympiaden Nat West Island Games är den största. Nätverket B7 har också ett stort utbyte inom idrotten där den gotländska idrotten är en av de ledande aktörerna. Det pågår också ett utbyte på föreningsnivå med de Baltiska länderna och Tyskland. Därutöver finns många stora och små utbytes- och nätverkskontakter, som drivs av allt från religiösa samfund till politiska partier. Flera internationella projekt har haft stöd från Leader+ Gotland under perioden 2000-2006. 5 Gotland vår hembygd, Erik Olsson, 1985. 6 Medverkande i referensgruppen, se bilaga 9 7 http://www.gotland.se/imcms/11046, 2007-09-10 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 8

Demografi Landsbygdsbefolkningen, som utgörs av cirka 60 % av samtliga boende på Gotland, har i stort varit densamma under senaste sjuårsperioden, skillnaden är dock stor mellan socknarna, se figur nedan. Kartan återspeglar befolkningsutvecklingen under en sjuårsperiod, där vi kan konstatera förändringar i olika områden på Gotland. Totalt sett har hela Gotlands landsbygd med några undantag haft en negativ befolkningsändring under denna period. Fårö -39 Hall -5 Fleringe -14 Bunge 35 Stenkyrka 4 Lummelunda 19 Martebo -3 Hangvar -48 Lärbro -10 Tingstäde -5 Othem -68 Rute -5 Hellvi -9 Hejnum Väskinde Lokrume -5 112-23 Bro Boge -20-9 Bäl Fole Visby -2 14 294 Hejdeby 11 Källunge Endre Vallstena -6 Ekeby -12-36 Follingbo 13 Västerhejde -15 Gothem 206 Träkumla Barlingbo Hörsne -11 21 13-3 Akebäck Dalhem Stenkumla -10-8 Tofta -25 Vall Roma 86 17 Norrlanda -11 Halla Björke -8-11 Hogrän Ganthem Eskelhem -14-1 Anga -6 Sjonhem -18 Atlingbo 21-11 Viklau -25 Mästerby 11 Västergarn 0 Väte Kräklingbo 7 Vänge -14 12 Sanda 5 Ala Östergarn 44 Guldrupe -16 Gammelgarn -13 16 Buttle 10-9 Hejde Klinte -26-60 Ardre 4 Etelhem Garda Alskog Fröjel -25 0-62 11 Lojsta Gerum -6-2 Stånga Lye -26 Lau -10-17 Eksta Levide Linde -21-4 10 Fardhem -14 När Sproge Hemse Burs 6 8-2 -28 Silte 12 Alva Rone -18-22 Hablingbo -33 Havdhem Eke -21-13 Sundre -3 Näs -15 Vamlingbo 0 Fide -19 Öja -16 Hamra -1 Grötlingbo -1 Befolkningsändring per socken 2000-2006 Antalssiffror givna i kartan (SCB; Bearb. L Andermo GK) 20 till 300 (8) 1 till 20 (19) -20 till 1 (48) -70 till -20 (17) Den gängse bilden av ungdomar är att upp till 20 år studerar de på grundskolan/gymnasium och bor hemma. Därefter flyttar ungdomarna till Visby eller fastlandet för exempelvis högskolestudier och jobb. Detta återspeglar sig i statistiken med att andelen 20-49 åringar som bor på landsbygden är betydligt färre än i Visby, däremot är förhållandet omvänt för barn och ungdomar. Från ca 40 års ålder sker en inflyttning till landsbygden av både män och kvinnor, totalt sett bor fler män än kvinnor på landsbygden. En större andel av den äldre befolkningen bor även den på landbygden vilket direkt påverkar graden av servicebehov inom äldreomsorgen. 8 8 Källa SCB Befolkningsändring per socken 2000-2006 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 9

Bostadsförsörjning Bostadsförsörjningen påverkas främst av befolkningsutvecklingen. Trots en befolkningsminskning med 900 personer under perioden 1994-2006 så har på Gotland färdigställts 1500 nya bostäder. För närvarande (2007) bedöms balans råda i tillgång/efterfrågan avseende hyres- och bostadsrättslägenheter utanför Visby. För att möta målsättningen i vision Gotland 2010 finns en viss planberedskap för Hemse och Slite, att de skall förstärkas som kommundelscentra. Fysisk planering för övriga Gotland avseende villor täcker det analyserade behovet. Kommunens eget bostadsbolag planerar att bygga flerbostadshus även utanför Visby. 9 Dessutom prövas möjligheter till nya bostadslösningar på flera ställen på Gotland. Vidare försvårar avsaknad av vatten- och avloppsförsörjning, bostadsbyggande på delar av Gotland. Miljö och livskvalitet Kultur Kulturlivet på Gotland är mycket omfattande med både statliga och regionala institutioner, ett lokalt föreningsliv samt ett stort utbud av utbildningar på olika nivåer och inom olika genrer. Gotländsk design är ett nationellt begrepp och det återspeglar genom att många kreativa, professionella och kulturintresserade människor väljer att etablera sig på Gotland och då främst utanför Visby. Detta mångfacetterade kulturliv, med både bredd och kvalitet, bidrar till att göra livsmiljön på Gotland mer attraktiv. Hembygds- och bygdegårdsföreningarna bedriver en omfattande verksamhet genom att bland annat skapa teater och musikarrangemang. Runt om på hela ön erbjuds kulturella upplevelser av lokala revy- och teaterföreställningar. Länsteatern och Gotlandsmusiken har etablerat en stor del av sin verksamhet utanför Visby genom att nyttja bygdegårdar och skolor för sin verksamhet. En stor satsning på film har gjorts i Fårösund där man spelar in ett antal lång- och kortfilmer om året. Andra kommunala kulturinsatser på landsbygden sker genom bokbuss och 11 bibliotek, som är strategiskt placerade på landsbygden. Fritid Föreningslivet på den gotländska landsbygden är mycket omfattande och möjligheten att delta i olika fritidsaktiviteter är stora. Det finns i dag ca 900 olika föreningar på den gotländska landsbygden och 207 av dessa är idrottsföreningar som till övervägande delen har tillgång till egna anläggningar. Inom den gotländska idrotten finns också stora möjligheter till boende med vandrarhemsstandard genom de 27 anläggningar som ligger utspridda på landsbygden. Den gotländska idrotten omsätter i dag cirka 100 miljoner kr årligen och har 130 anställda varav drygt hälften på landsbygden. Ett starkt lokalt engagemang återfinns i andra ideella och intresseföreningar. I dagsläget finns sex fritidsgårdar på landsbygden men även ideella föreningar bedriver barn- och ungdomsverksamhet på lokal nivå. 9 Bostadsförsörjningsplan Gotland 2008-2013, Gotlands Kommun, 2003 rev. 2007 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 10

Miljö Gotland är väl känt, inte bara nationellt utan också internationellt, för sin unika natur och kulturhistoria. På den gotländska landsbygden finns det öppna odlingslandskapet med åkrar, ängen, beteshagar, betad skog och strandängar. Där finns klintar, raukar, hällmarker, alvar, sandstränder och fiskelägen, som allt är en del av bilden av Gotland som ö. Detta landskap har genom århundrade av brukande, skapats av människan, men underhålls och formas även av nuvarande generation. Detta innebär att ön också används som en rekreationsplats för boende och turister. Kulturhistorien finns i varje socken där bland annat kyrkan, bildstenar, skeppssättningar och andra fornlämningar gör att historien hålls levande. Gotländska miljömål 10 Länsstyrelsen har i uppdrag att tillsammans med kommunen och övriga aktörer i samhället anpassa, precisera och konkretisera de nationella miljömålen till regionala förhållanden. Gotländska miljömålen skall vara styrande för myndigheternas arbete på Gotland, men överlämnas också till samhället i övrigt att tjäna som vägvisare mot ett hållbart samhälle. De gotländska miljömålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Grundvatten av god kvalitet Säker strålmiljö Levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv. Social ekonomi Med social ekonomi brukar åsyftas kooperativ, frivilligorganisationer och folkrörelse. En gängse definition på social ekonomi är: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. 11 Avseende vinstintresse är det viktigt att påpeka att företagen naturligtvis måste generera i ett positivt resultat såväl på kort som på lång sikt. Arbetsgruppen för framtagande av nytt Leaderprogram har inte lyckats att finna några sammanställda siffror angående omsättning och antal anställda inom den sociala ekonomin på Gotland. Men för att få en viss uppfattning angående omfattning återges här ett urklipp från rapporten Social ekonomi i Skåne en kartläggning 2005-2006. Den sociala ekonomins organisationer är också arbetsgivare och ungefär en fjärdedel, närmre 5 000 av de 20 686 organisationerna, hade under 2005 anställd personal. Dessas totala lönesumma uppgick till drygt 4,1 miljarder kronor. 12 10 http://www.i.lst.se/nr/rdonlyres/f139b389-cc2a-4cea-a745-9590d51f816b/0/gotlands_miljomal_2007.pdf. Gotländska miljömål -nya mål 2007, 2008-04-24 11 Hur få fler sociala företag som utförare av offentliga tjänster en guide i offentlig upphandling, Eva Ternegren 2006 12 Social ekonomi i Skåne en kartläggning 2005-2006, Kristina Persson 2007 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 11

Med exemplet från Skåne kan konstateras att inom social ekonomi finns ekonomiska perspektiv. Nästa frågeställning är om konstellationen i form sektorsövergripande samverkan eventuellt bidrar till regional utveckling. Enligt Hans Westlund, forskare vid Statens institut för regionalforskning (SIR) i Östersund, finns inga studier som entydigt visar något statistiskt säkerställt positivt samband mellan den sociala ekonomins kvantitativa omfattning och ekonomisk utveckling på kommunnivå i Sverige. I rapporten Social ekonomi, socialt kapital och lokal utveckling uppmärksammas att de kvalitativa egenskaperna är svårmätbara hos den sociala ekonomin, såsom de egenskaper det förmår att skapa och upprätthålla, bidrar social ekonomi till utveckling. I dagsläget är det lokala arbetet med EU-initiativet Leader sannolikt det bästa exemplet på att kommuner gett den sociala ekonomin en jämbördig position i partnerskap för lokal utveckling. Bortsett från Leader finns få exempel på att kommunerna utvecklat strategier och modeller för att stärka den sociala ekonomin. Tvärtom är det samlade intrycket att kommunerna inledningsvis har svårt att hantera lokala utvecklingsinitiativ när de inte själva kontrollerar. Det enda tydliga undantaget är kooperativ barnomsorg, där den sociala ekonomin efterhand gjort genombrott. 13 Lokal ekonomi Den som vill starta en verksamhet behöver tre slags kapital: socialt-, kunskaps- och finansiellt kapital, enligt Ulla Herlitz doktorand vid Göteborgs universitet Det sociala kapitalet handlar till stor del om tillit som kan växa med verksamheten om utvecklingen sker enligt befolkningens önskemål. Definitionen kunskapskapital är mer omfattande, det handlar om att både se möjligheterna och att veta hur man förverkligar dem. Tillsammans med det sociala kapitalet bildas ett intelligent kapital. Om det intelligenta kapitalet är tillräckligt stort kan det motivera människor att stödja verksamheten ekonomiskt. Detta om verksamheten känns angelägen, är konkret och överblickbar. För att ordna finansieringen kan lokalt sparande ibland vara det enda sättet att ordna finansieringen. Genom den stärkta lokala ekonomin och det sociala kapitalet som ofta skapas i processer, förbättras även möjligheten till annan finansiering. 14 Infrastruktur 15 På Gotland finns ett väl utbyggt vägnät och fungerande kommunikationer längs länsvägarna. I det påbörjade arbetet med Vision Gotland 2025 tydliggörs att bra kollektivtrafik bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. För att kollektivtrafiken ska bli ett verkligt alternativ till privat bilåkande krävs dock att den upplevs som prisvärd med hög turtäthet, tillgänglighet och bekvämlighet. 13 Social ekonomi, socialt kapital och lokal utveckling, Hans Westlund 2007 14 Skapa fonder för lokal utveckling eller Spararens guide till annan värld, Ulla Herlitz 2005 15 Vision Gotland 2025 Regionalt Utvecklingsprogram (RUP), Förslag till visioner, mål och strategier, Gotlands Kommun 2007 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 12

Färjetrafiken är Gotlands landsväg till resten av Sverige, likväl som den är övriga Sveriges landsväg till Gotland. Det finns fem kommersiella hamnar på Gotland, Visby, Ronehamn, Klintehamn, Kappelshamn och Slite. Därutöver finns 12 mindre hamnar som är utarrenderade eller drivs av Gotlands kommun. I den påbörjade arbetet för Vision Gotland 2025 konstateras att tillgången på bra hamnkapacitet är helt avgörande för Gotlands framtida kontakter med omvärlden. Det gäller såväl besöksnäring som export av gotländska produkter och möjlighet för människor att kunna resa och arbetspendla. Flygplatsen i Visby har kapacitet och tillstånd för att ta emot fler flygresenärer per år än idag. Gotlands elnät är sammankopplat med fastlandet via likströmslänk med två kablar. Det gotländska elnät tar emot el, men kan också överföra el till fastlandet vid de tillfällen vindkraften producerar mer el än vad som används lokalt. Utbyggnaden av bredband är en tillgång för landsbygden och möjlighet till snabb uppkoppling är en förutsättning för att ha företagsverksamhet på landsbygden. Tillgången till kraftfullt bredband på landsbygden är i dagsläget begränsat till ett fåtal orter utanför Visby. Vatten, energi och avfall 16 Gotland har en känslig sprickig berggrund med stora arealer grunda jordar vilket gör att ytoch grundvatten är mycket känsliga för föroreningar. Tillgången på vatten påverkas också av grundvattenuttag för lantbruket och industrins produktion, bergtäkt samt nybyggnation i känsliga områden. Utdikning och annan vattenbortledning har försämrat möjligheterna till infiltration och grundvattenbildning, lokalt uppstår tidvis brist på grundvatten. Kvaliteten på grundvattnet är redan idag ett problem för nyexploatering på vissa delar av Gotland. Gotland har åtta avrinningsområden och tre av dessa har lokala vattenråd. Vattenråden är ett resultat av EU: s vattendirektivs krav på att varje vattenavrinningsområde skall efter fastställd status ha en åtgärdsplan senast 2012. 17 Öns avgränsade läge tillsammans med ett stort energibehov till framför allt stenindustri och transporter, ställer särskilda krav på energitillförseln. Läget och förutsättningarna inom några energiområden redovisas i kommunens påbörjade arbete med Vision Gotland 2025 enligt följande: Bioenergi från åker Jordbruket kan producera bioenergi i många former. Av länets 87 000 hektar åker skulle 17 000 hektar kunna användas för energigrödor. Det är mark som för närvarande används till träda, sockerbetsarealer och exportspannmål. På Gotland används bioenergi från åker till uppvärmning av bygdegårdar, skolor, större lantbruk och liknande. Biogas Biogas från lantbruk och livsmedelsindustri framställs av restprodukter från produktionen, som gödsel, halm och annat biologiskt avfall. Den utvunna gasen kan sedan användas som drivmedel, el och värme. Flera biogasanläggningar finns och planeras vid större lantbruk på Gotland. 16 Vision Gotland 2025 Regionalt Utvecklingsprogram (RUP), Förslag till visioner, mål och strategier, Gotlands Kommun 2007 (Obs! Detta avsnitt har Vision Gotland 2025 som källa där ingen annan källa anges) 17 LRF Gotland, Stig Pettersson, 2007 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 13

Vindenergi Gotland har goda förutsättningar att utnyttja vinden som energikälla. Läget mitt i Östersjön och öns flacka topografi ger stora vindtillgångar både på land och till havs. Längs Gotlandskusten finns några av Sveriges bästa lägen för vindkraft. Fortsatt utbyggnad av den gotländska vindkraften förutsätter dock en förstärkning av det gotländska elnätet. Om Gotland ska öka exporten av vindenergi krävs också en ny likströmskabel. Solenergi Gotland har för svenska förhållanden goda förutsättningar att använda solenergi. Under ett normalår har till exempel Visby cirka 1 900 soltimmar. I dag nyttjas bara en liten andel av potentialen, framför allt på grund av svårtillgänglig teknik. Återvunnen energi Återvunnen energi kan vara både av fossilt och förnybart ursprung. Avfalls- och restprodukter kan i betydligt större omfattning återvinnas som energi. Den största användningen av återvunnen energi på Gotland idag sker vid Cementas förbränning av restprodukter. När det gäller avfallshanteringen har Gotland genom sitt geografiska läge begränsade möjligheter att samarbeta med andra regioner. Den politiska målsättningen är att så långt som möjligt undvika att producera avfall. Men avfall som ändå produceras skall ses och nyttjas som en resurs genom återanvändning och återvinning, enligt Vision Gotland 2025. Offentlig och kommersiell service I vision 2010 pekas Slite och Hemse ut som serviceorter med utbyggd kommunal service och handel. En stor del av Gotlands befolkning skulle då ha ett avstånd på högst 30 minuter i bil till närmaste serviceort i denna kategori. Tre områden omfattas dock inte: Fårö, Sudret söder om Burgsvik samt Östergarnslandet. Roma och Klintehamn är ytterligare två orter som idag erbjuder offentlig- och kommersiell service i relativt stor omfattning. Roma är serviceort österut och betjänar då bland annat Östergarnslandet. För att hela Gotlands befolkning ska service inom 30 minuter med bil bör även Burgsvik och Fårösund vara serviceorter, men då med en lägre grad av utbud och då främst kommersiellt. Beräkningen ovan förutsätter dock tillgång till privat bil. Förskola, Skola, Utbildning & Kompetensutveckling Då allmän förskola infördes för barn i åldern 4-5 år, skedde en utbyggnad så att de flesta socknar med grundskola även har förskoleverksamhet för barn 1-5 år. Föräldrar och barn var tidigare hänvisade till att köra till de större orterna eller placering hos dagbarnvårdare. I och med utbyggnaden av förskolor har det blivit allt färre dagbarnvårdare. På Gotlands landsbygd finns idag (2007) 28 st. år 1-6 skolor, varav några samläser. Barn- och utbildningsnämnden beslöt i maj 2007 att senast 2012 minska antalet till 21 st. på grund av det minskade barnantalet. Det finns 5 st. högstadieskolor utanför Visby. På landsbygden är 13 st. 1-6 skolor och högstadierna i Fårösund, Slite och Klintehamn så kallade regionala stödskolor, där det reguljära elevbidraget från Barn- och utbildningsförvaltningen inte räcker till för att driva skolan. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 14

Gymnasieverksamhet bedrivs idag genom kommunala gymnasieskolor i Visby och Roma och i friskolor i Visby, Klintehamn och Slite. Kommunal vuxenutbildning bedrivs i Visby men stöd finns också att hämta vid Lärcentra i Hemse, Lövsta, Roma och Fårösund. Tillgång till stöd för Universitets- och Högskoleutbildningar på distans finns vid de fyra Lärcentra som drivs i kommunal regi. Lärcentra stödjer inte bara individer utan har också till uppgift att mäkla utbildningar utifrån näringslivets behov av kompetensutveckling. Den externa upphandlade vuxenutbildningen har bland annat politiskt fastlagt mål, att satsa på utbildningar som främjar landsbygdsutveckling. Exempel på sådana är utbildningarna på Lövsta för vuxna inom lantbruk, trädgård och biodling. Dessa utbildningar finansieras av den externa vuxenutbildningen Till skolverket har under 2007 inkommit 9 ansökningar för att starta nya friskolor på Gotland (grund-, gymnasie- och särskolan) vilket kan komma att förändra skolorganisationen ytterligare. Gotlands folkhögskola har två enheter, i Hemse och i Fårösund och erbjuder ett brett utbud av utbildningar; allmänna kurser med folkhögskolekaraktär, kurser med genusperspektiv, olika estetiska linjer samt yrkesinriktade fritidsledar- och behandlingspedagogutbildningar. Det erbjuds boende på internat vid båda enheterna. I direkt anslutning till Leaderområdet finns Högskolan på Gotland. Där ges högre utbildning och forskning bedrivs med lokal och regional anknytning. Kompetensutveckling ges i form av uppdragsutbildning till företag och organisationer. Den närhet till högre utbildning som Gotlands landsbygds invånare har är att betrakta som unik. Inget annat län har så god tillgänglighet till högre utbildning oavsett var man bor i länet. Högskolan på Gotland är därutöver en mycket aktiv aktör i landsbygdsutvecklingen genom insatser i form av forsknings- och utvecklingsprojekt. 18 18 Högskolan på Gotland, Rickar Elgán 2007-12-10 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 15

Näringslivet På landsbygden finns ett starkt differentierat näringsliv med ett stort antal branscher representerade. Under de senaste fem åren har i snitt 255 företag varje år startat på Gotland, av dessa startades cirka 30 procent av kvinnor 19. Sammantaget finns det totalt cirka 7 000 aktiva och vilande företag på Gotland. Bland de aktiva företagen har många ett gott renommé både nationellt och internationellt. En del företagare får hela eller delar av sitt uppehälle genom företagande och har inga planer på en utvidgad verksamhet. Totalt arbetar knappt 25 000 personer inom hela regionens olika näringar som belyses i detta avsnitt 20. Sett till antal verksamma är nästan lika många kvinnor som män (12 173/12 604) sysselsatta inom regionen. Dock är det stor skillnad mellan vilka branscher män och kvinnor har sin försörjning. Kvinnodominerande branscher finns inom sjukvård & socialtjänst och utbildning. Den manliga överrepresentationen återfinns främst inom jordoch skogsbruk, tillverkningsindustri samt byggindustri, för detaljerad information se bilaga 3 och 4. Jordbruk, skogsbruk och fiske Det gotländska jordoch skogsbruket har i ett nationellt perspektiv fler yngre lantbrukare än riksgenomsnittet. Gårdarnas storlek ligger över medelarealen för riket (54 ha på Gotland 40 ha för riket). Primärproduktionen svarar för cirka 5 procent av sysselsättningen i hela länet, de direkta och indirekta sysselsättningseffekterna beräknas till cirka 26 procent 21. Totalt omsätter lantbruket brutto cirka 1,6 miljarder kronor (2004) 22. Animalieproduktionen står för mer än hälften av omsättningen varav mjölkproduktionen är störst. Produktionsvolymerna har en positiv utveckling, framförallt gäller det mjölkproduktionen som ökat kraftigt sedan några årtionden tillbaka. Grönsaksodlingen har expanderat och det finns ett antal större rationella packerier. Huvuddelen av animalie- och vegetabilieproduktionen marknadsförs av de stora lantbrukskooperativa företagen i landet. Grönsaksproduktionen marknadsförs huvudsakligen av 4 5 företag på Gotland där det finns en kombination av odling och förädling. Gotland har mycket stora arealer av värdefulla ängs- och betesmarker. Exempelvis så finns ungefär hälften av landets skogsbeten på Gotland. I flera lokala projekt har stora arealer värdefull betesmark röjts och återställts. Gotland har med sina areella näringar skapat unika kultur och naturmiljöer. 19 www.itps.se 2007-09-19 20 SCB, www.scb.se JämIndex, 2007-09-11 21 Jord- och skogsbrukets betydelse för sysselsättningen år 2004 i Gotlands län och dess landsbygd, LRF Mats Reidius (PM 2005) 22 Jord- och skogsbrukets betydelse för sysselsättningen år 2004 i Gotlands län och dess landsbygd, LRF Mats Reidius (PM 2005) Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 16

Den helt övervägande delen av den gotländska skogen ägs av enskilda privata skogsägare, skogen täcker cirka 42 procent av öns yta. Av skogsägarna (4 500 st.) är 85 procent enskilda privata skogsägare varav 38 procent ägs av kvinnor. Den näst största ägarkategorin utgörs av svenska kyrkan som äger fem procent. Gotland har en hög andel naturskyddad skog och förutom höga naturvärden finns många kulturlämningar att värna om (5 323 hektar skog är klassat som nyckelbiotop, 8 015 hektar skog är skyddat genom naturreservat, 531 hektar biotopskydd och 621 hektar naturvårdsavtal). 23 Det gotländska fiskets struktur är väsentligen oförändrad och karaktäriseras som småskaligt kustnära fiske, dock har fisket på Gotland haft en tillbakagång under en följd av år. Den gotländska andelen av Sveriges samlade fiskfångst i Östersjön är omkring 2 %. Fisket är i huvudsak koncentrerat till fem hamnar på den östra sidan. Medelåldern hos fiskarkåren är hög men har under senare år sänkts genom att några yngre fiskare tillkommit inom det småskaliga garnfisket 24. Gotland är sedan 2007 ett skyddat område för flodkräftan. Ett ökat intresse för sportfiske med aktiviteter som fiskeredskap, logi, båtuthyrning och mat kan identifieras. Dessa aktiviteter återspeglas möjligtvis snarare i upplevelse- och besöksnäringen än i fiskebranschen. Tillverkningsindustri Gotland har en dominerande stenindustri, i övrigt är Gotlands tillverkningsindustri exklusive areella näringar en splittrad näringsverksamhet, med många branscher som återfinns i små och medelstora företag. Flera av de större arbetsplatserna är produktionsenheter inom större koncerner 25. En samverkansform som sker inom tillverkningsindustrin har initierat inom projekt TRC, Tekniskt Resurscentrum. TRC bidrar till kompetensutveckling och effektivisering inom anslutna företag. Idag finns ett 30-tal medlemmar inom TRC. Besöksnäring Gotland har många sevärdheter, evenemang och besöksmål vilket återspeglar sig i en något ökad besöksutveckling. Under 2006 besökte knappt 700 000 personer Gotland. Totalt omsatte besöknäringen 1 469 mkr (2006) fördelat på restaurang, livsmedel, logi, transporter, shopping och aktiviteter 26. Av besökarna till Gotland 2005 var 94 procent övernattande och volymen totalt uppgick till 2,7 miljoner gästnätter. En majoritet av dessa sker på landsbygden, huvudsakligen hos släkt/vänner och i eget fritidshus. På Gotland finns drygt 90 boendeanläggningar varav merparten, 65 stycken, finns på landsbygden. Av Gotlands cirka 7 000 fritidshus ägs cirka 4 900 stycken av personer som är mantalsskrivna på fastlandet. Husen nyttjas under allt längre del av året och kan i sig utgöra grunden för inflyttning till landsbygden. 23 Skogsstatistisk årsbok 2007 & Skogsstyrelsen databas Kotten (fastighetsregistret), Ingmar Danielsson Länsstyrelsen 2007 24 Fiskets framtid på södra ostkusten utveckling eller avveckling. Redovisning från länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmars och Gotlands län av regeringens uppdrag 2005 25 Plattform Gotland 2007-2010, Pelle Holm 2007 26 Gotland i siffror 2007, GK Ledningskontoret Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 17

Tjänsteföretag Utvecklingen inom tjänstesektorn för Gotland skiljer sig väsentligt mot övriga Sverige. Största antal tjänsteföretag återfinns på Gotland inom turistverksamheter, skillnaden främst mot stortstadsområden är att det på Gotland finns en liten andel kunskapsintensiva företag. Från det offentliga har en liten avknoppning skett till privata sektorn, främst inom vård och omsorg. Även andra verksamheter inom offentlig verksamhet diskuterar möjligheten att avknoppa delar eller hela verksamheter. Sociala företag Kunskapsläget om företagandet inom social ekonomi är bristfälligt och präglas av osäkerhet. Den vanligaste företagsformen för social ekonomi är ekonomisk förening vilket avser en ekonomisk verksamhet där inflytandet är kopplat till ägandet utifrån en medlem en röst. Företagsformen ekonomisk förening är jämförelsevis liten i Sverige (6 497st 2006 27 ) men är den procentuellt sett starkast växande bolagsformen (44 %) mellan åren 1997-2006. På Gotland återfinns 86 st. ekonomiska föreningar och har mellan perioden 1997-2006 haft en ökning med 23 procent. Gotland har i jämförelse med andra regioner en stor andel ekonomiska föreningar i relation till folkmängden 28. Det finns ingen tillgänglig statistik för Gotland när det gäller omsättning och sysselsättning för sociala företag (ek. föreningar). Företagen återfinns främst inom näringsgrenarna fastighet och uthyrningsverksamhet, företagstjänster, utbildning samt andra samhälleliga och personliga tjänster 29. Kulturen som näring Det rika kulturlivet och den höga kvalitén bidrar till att stärka varumärket Gotland och att öka Gotlands attraktivitet som besöksmål. Detta sker dels genom direkta evenemang, men även genom det rika och mångfacetterade utbud som gotländsk kultur erbjuder. Parallellt med statliga och regionala institutioner håller en kulturell näring på att växa fram på Gotland. Mixen av utbildningar, institutioner och en rik frilansmarknad ger kreativa människor förutsättningar att bo och verka i regionen. Gotland har idag ett gott namn på kulturområdet, kulturarvet och Visby världsarv är starka varumärken. 27 Bostadsrättföreningar som drivs i ekonomiska föreningar ingår ej 28 Kooperativt företagande ökar mest tillväxten region för region 2007, Coompanion Sverige 29 Starta, leva, växa Solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder, Glesbygdsverket 2007 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 18

Avslutningsvis Leaderområdet Företagandet på landsbygden bedrivs i stor utsträckning som solo- och mikroföretag och därmed är det relevant att avslutningsvis lyfta några synpunkter som framkommit i Glesbygdsverkets rapport Starta, leva, växa Solo- och mikroföretag i gles- och landsbygd Observera att slutsatserna är baserade på de studerade företagen i rapporten 30. Även om slutsatserna är baserade på en nationell nivå så bedöms de som relevanta för Gotland. Merparten av företag som startar utan anställda förblir soloföretag Antal soloföretag som startar är stort inom jordoch skogsbruk Samverkan är hög mellan företag (>50 %) Medelåldern vid företagsstart är 42-år Inom en femårsperiod har 70 procent av nystartade företag avvecklats. Kunskaper om företag inom sociala ekonomin präglas av osäkerhet De flesta företagen säljer på en lokal marknad Försämrad samhällsservice påverkar företagens möjlighet att driva och utveckla företagandet Vinsterna att utnyttja bredband har störst betydelse i glesbygdsområden 30 Starta, leva, växa Solo- och mikroföretag i gles- och landsbygder, Glesbygdsverket 2007 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 19

Lokal AktionsGrupp, LAG Länsbygderådet på Gotland tog initiativ till bildandet av ett nytt Leader för perioden 2007-2013. Avsikten och målsättningen var att bilda ett nytt Leader på Gotland med målgruppen landsbygdsbefolkning. Länsbygderådet består av cirka 70 sockenutvecklingsgrupper som geografiskt återfinns över hela ön. Länsbygderådet tog ett övergripande ansvar för processarbetet kring bildandet av ett nytt Leaderprogram. För att få en bred förankring i processarbetet genomförde Länsbygderådet kontinuerliga möten runt om på ön, utskick och annonsering. Framtagande av strategiprogram Under processarbetet hölls öppna möten för att kunna beakta synpunkter gällande Leaderområde, inriktning på strategi och bildande av förening som utser Lokal AktionsGrupp (LAG). Inledningsvis bildades en referensgrupp (öppen) som beslöt att tillsätta en sektorsövergripande skrivargrupp på åtta personer (60/40) plus en skrivansvarig där referensgruppen verkade som uppdragsgivare, se bilaga 10. Referensgruppen arbetade aktivt med att ta fram SWOT-analys och strategi med dess inriktningar och målformuleringar. Vidare har referensgruppen fortlöpande lämnat synpunkter på textinnehållet i programskrivningen. Leadermetoden Den arbetsform som ska användas för att genomföra strategin kallas Leadermetoden. Grundläggande för Leadermetoden är trepartnerskapet vilket innebär att privat, offentlig och ideell sektor arbetar tillsammans på lika villkor. Oftast leder detta till andra och större resultat än om var och en hade arbetat för sig. Leadermetoden kan delas in i två delar, dels det beslutande organet, den Lokala Aktions Gruppen (LAG). Den andra delen av metoden är genomförandet av projekten och LAG:s bedömning av dessa. LAG:s sammansättning ska bestå av de tre delarna: Ideell, Offentlig och Privat (kommersiell) sektor. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 20

Vid projektbeslut finns kravet att kvalificerad majoritet gäller vilket ställer krav på samarbete mellan sektorerna. Projekten bör omfattas av fler än en av de tre sektorerna. Kravet på underifrånperspektiv i projekten är tvingande, med detta menas att de som har nyttan av ett projekt ska driva och genomföra det. Även lokal förankring på platsen för projekten är tvingande. I projekten bör även finnas nytänkande och ett stort mått av överförbarhet samt de långsiktiga resultaten efter projekttiden skall beaktas. LAG Trepartnerskap bestående av offentlig, privat och ideell sektor, med krav på kvalificerad majoritet vid projektbeslut. Leaderkontor Projektansökan En länk och stödfunktion för projektsökande och LAG. Med syfte att informera och stötta projektsökande samt förbereda ansökningar för LAG. Krav på projektet (ett eller flera): Uppfylla ett eller flera av målen i Leaderstrategin. Utfallet bör syfta till att komma fler till del. Avse landsbygdsutveckling. Sökande kan vara representanter från ideell, privat eller offentlig sektor (företrädelsevis från fler än en sektor). Figur 1 Schematisk bild av Leadermetoden LAG:s sammansättning Under framtagningen av programmet för Leader Gotland har frågan om referensgruppens sammansättning mellan de olika sektorerna aktivt beaktats och arbetats med. Även brist på ungdoms- och jämställdhetsperspektiven samt den geografiska spridningen har uppmärksammats under processen. Referensgruppen har tagit ansvar för dessa frågor och på olika sätt arbetat för att säkerställa balansen inom detta. Ett led i detta är att under skapandet av denna strategi har en intresseanmälan för medverkan i referensgruppen och bildandet av LAG spridits, se bilaga 5. Kravet på LAG:s sammansättning, så kallat trepartnerskap framkommer av föreningens stadgar. Vid bildandet av LAG ska de grundläggande kraven på fördelning mellan sektorerna beaktas. Vidare har föreningen uppmärksammat att det inom gruppen finns en bred kompetens för att genomföra strategins inriktningar under Leaderperioden. Dessutom är kompetensen inom strategins horisontella prioriteringar viktig. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 21

I LAG ska återfinnas en bred kompetens och representation inom såväl företagande för jordoch skogsbruk, miljö, ungdomsperspektiv som landsbygdutveckling i stort. Detta måste tydliggöras vilken kompetens personen tillför LAG för att tydliggöra att LAG har kompetens att genomföra målsättningarna. Ett underlag kommer att tas fram där för detta uppdrag relevanta uppgifter om styrelsens kompetens presenteras. Intresseanmälningar för att delta i representationen för LAG återfinns i bilaga 8. Leaders styrelse LAG I styrelsen är trepartnerskapet representerat så att den ideella och privata sektorns representation består av 60 procent. Ansvarsområde för LAG LAG:s ansvar berör en rad olika verksamhetsområden såsom: Ansvarig för programstrategin med dess inriktningar och mål Att utifrån strategin driva utvecklingen framåt inom Leaderområdet Fatta beslut om vilka projekt som skall finansieras av verksamheten Besluta om verksamhetens geografiska placering och dess omfattning (budget) Tillsätta verksamhetsledare som skall starta och utveckla verksamheten samt ansvara för kansliet. Personal/en skall ha kompetens dels inom strategins inriktningar samt att hantera offentliga medel Att det finns avtal omfattande jävsregler och offentlighetsprincipen Avslutning LAG Leadermetoden möjliggör för boende och företag på landsbygden att arbeta med landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn i samhället. Avsikten är att ta till vara på det lokala engagemanget och dess kompetens för att stödja och driva utvecklingen inom leaderområde. För att uppnå Leaderprogrammets mål, kommer vid tillsättningen av LAG dess kunskap och insikt inom verksamhetsinsatserna, spela stor roll. LAG:s sammansättning, ansvarsområden och beslutsförfarande beskrivs i föreningens stadgar. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 22

SWOT Identifiering av de olika delområdena i SWOT-analysen (Styrka, Svaghet, Möjlighet och Hot) genomfördes vid ett öppet möte med referensgruppen. Processen genomfördes genom att mötesdeltagarna diskuterade och slutligen enades om vilka områden/insatser/åtgärder som var de viktigaste och hur dessa kortfattat skulle återges. Under detta möte klargjordes att representation inom ungdomsperspektivet var svagt och därför genomförde en SWOT-analys med gymnasieelever på naturbruksprogrammet årskurs 1 som ett komplement, se bilaga 2. Under processen har områden/insatser/åtgärder bearbetas och omformuleras för att slutligen i konsensus återges enligt den nedan presenterade SWOT-analysen. Den slutliga SWOT-analysen utgör grundstommen för arbetet och därifrån har programstrategin haft sin grogrund. Med detta klargörs att den utgjort och utgör en central förutsättning för verksamheten vid framtagandet av nytt leaderprogram. Trots dess komplexitet inleds detta avsnitt med en presentation av den slutliga versionen. De olika områdena/insatserna/åtgärderna fördelades sedan mellan de olika axlarna för att kunna identifiera var de påverkar och i förlängningen var de kan påverkas av programstrategin insatser och dess mål, se bilaga 1. Utifrån denna trattmodell har en övergripande analys gjorts som återges i slutet av detta avsnitt. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 24

Styrkor (interna) Närhet Många företag (som vill utvecklas) Rikt föreningsliv Lokalt engagemang Unika kulturoch naturvärden Nätverk företag Starkt (känt) varumärke Lantbruk Förädling av befintliga råvaror (jord, sten, trä etc.) Ö-läget identitet Spritt boende Kreativitet Hög folkbildning Bra infrastruktur Svagheter (interna) Jantelagen Infrastrukturen (lokaltrafik, bredband) Fokusering till Visby (offentlig) Ojämn utveckling (obalans) Sviktande befolkning (ålderstrukturen, få barn) Svag arbetsmarknad Låg medelinkomst Kommersiell service Svårt att rekrytera ungdomar till föreningsliv Svag marknad (lokal) Utbildningsnivån låg Brist på mångfald (befolkning) Brist på bostäder Möjlighet (externa) Turism Mitt i en stor region Nya marknader (kunder) Många råvaror (även öka) Sommargotlänningar Energiomställningen Kunskap, program, processer Utbyggnad kommunikationer Attraktiv boendemiljö Nyetablering av företag utifrån & utveckla befintliga företag Livskvalitet Rikt kulturliv Ungdomar Hot (externa) Transportkostnader o Persontrafik Östersjöns miljö Drivmedelspriset Miljöförändringar (neg) Byråkrati (överdriven) Regelverk (omotiverat) Bevarandeintresse (natur & kultur) Minskande befolkning Säkerhetspolitiska läget (Regional indelning EU & Riks pol.) Lågt demokratiskt inflytande (centralstyrning) Analysen har kompletterats med ett ungdomsperspektiv. Arbetet med en ungdomsswot genomfördes med gymnasieelever på Naturbruksprogrammet årskurs 1 och dess resultat återfinns i sin helhet i bilaga 2. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 25

Analys Referensgruppen har beslutat att Leader Gotland skall verka inom samtliga axlar inom det regionala landsbygdsprogrammet, för att skapa förutsättningar för att stimulera utvecklingen på lokal och regional nivå, utifrån vad som framkommit i analysarbetet. Vilka insatser och mål som skall möjliggöra detta återfinns under avsnittet genomförandestrategin. Utifrån SWOT-analysen har gemensamt identifierats vilka områden/insatser/åtgärder som är relaterade till vilken axel, se bilaga 1. Därefter har ett resonemang förts angående vilka positiva och negativa effekter referensgruppen kan skönja inom respektive huvudmål. Där de positiva effekterna är SWOT-analysens styrkor och möjlighet och de negativa omfattar dess svagheter och hot. Förbättra jordoch skogsbrukets konkurrenskraft (axel 1) Den gotländska landsbygden återspeglas av korta avstånd, fungerande infrastruktur och ett rikt nätverkande mellan företagen. Framtidstron är stor, inte minst inom jordbruket. Näringslivet har i namnet Gotland ett starkt varumärke. Trots att en hel del av råvarorna vidareförädlas, finns det en stor potential att öka förädlingsgraden genom att utveckla befintliga och nya företag. Gotlands centrala geografiska läge inom befintliga och nya marknader såväl regionalt, nationellt som internationellt är en fördel sett utifrån goda produktavsättningsmöjligheter. Nya och gamla utvecklingsområden återfinns bl.a. inom turism, servicelösningar, råvaruförädling och energiomställningen. För att möjliggöra för nyetablering och utveckling av befintliga företag fordras utbyggnad av transporterna. Näringslivsutvecklingen kan stödjas av god kunskap om strukturfondsmedel. Orosmoln finns med en begränsad lokal marknad och att det finns en obalans i den gotländska företagskulturen angående ambition och möjlighet att utveckla sin verksamhet. Effekten kan förstärkas av att rådande regelverk främst är anpassat för större företag. Detta kan medföra att solo- och mikroföretag kan ha svårigheter att både praktiskt och ekonomiskt verka inom gällande regelverk. Stigande drivmedelspriser kommer att ha effekt på jordoch skogbrukets konkurrenskraft. Förbättra miljön på landsbygden (axel 2) Gotland har en rik flora av unika natur- och kulturvärden vilket kan vara en bidragande grund till en bättre livskvalitet för många. Den gotländska mentaliteten präglas av kreativa människor med ett starkt lokalt engagemang. Denna inställning tillsammans med goda kunskaper om strukturfondsmedel och processer kan stimulera utvecklingen av landsbygden och dess miljö. De viktiga miljömålen för Gotland med betoning på ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv kommer att beaktas. Övergripande insatser/mål är ett hållbarhetsperspektiv för åtgärderna i denna axel. För att uppnå detta övergripande mål är involveringen av nya intressenter i det lokala arbetet betydelsefullt. Några viktiga intressenter återfinns bl.a. inom animalieproduktionen och ekologisk odling. Ett annat viktigt inslag är ett bättre utnyttjande av sötvatten på Gotland. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 26

Analysarbetet påvisar intressanta områden att verka inom såsom: avloppslösningar, balans mellan bevarande och produktion, ekologisk odling, förnyelsebar energi, hållbara transportlösningar, hållbart nyttjande av jord & skog, kompetensutveckling, nya och fler samverkansformer, näringsläckage och bekämpningsmedel, samspel turism/lantbruk/kultur och vattenfrågor. En målkonflikt kan uppstå med ett starkt bevarandeintresse. Globala och regionala miljöförändringar kan leda till negativa miljöeffekter vilket kan påverka framtida utveckling på landsbygden. Förbättra livskvaliten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin (axel 3). Med en bredare ansats på näringslivet ges i axel 3 ett större utrymme för branschövergripande företagande. De positiva företagsaspekterna som redovisas i axel 1 återfinns i lika stor utsträckning i detta huvudmål som har tyngdpunkt på att främja utvecklingen av landsbygdsekonomin. Ett lokalt engagemang och omfattande föreningsliv har bidragit till en god folkbildning, vilket möjliggör att kreativa tankar kan resultera i handling. När det gäller utbildningsnivån är det relativt riksgenomsnittet färre gotlänningar som har eftergymnasial utbildning. Trots ett rikt föreningsliv finns problem att rekrytera ungdomar till verksamheterna. Negativa flyttningsmönster från landsbygden samt få utlandsfödda gör att mångfaldsperspektiv är svårt att uppnå. Ett minskat befolkningsunderlag och ett glest boende utgör en risk för försämrad servicenivå på landsbygden. Svårigheterna med att kunna bo och verka på landsbygden utgörs främst av riskerna med ökade drivmedelskostnader, brist på bostäder samt en kollektivtrafik som koncentreras till länsvägarna. Vidare är skillnaden stor mellan olika områden på ön när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen. En möjlighet för att öka intresse för turism och boende kan vara att kommersialisera kulturoch naturvärlden utan att tära på framtida resurser. Orosmolnen återfinns även här med en begränsad lokal marknad och att det finns en obalans i den gotländska företagskulturen angående ambition och möjlighet att utveckla sin verksamhet. Effekten kan förstärkas av att rådande regelverk främst är anpassat för större företag. Detta kan medföra att solo- och mikroföretag kan ha svårigheter att både praktiskt och ekonomiskt verka inom gällande regelverk. Sammanfattning av analyskapitlet Att utifrån en större referensgrupp med förankring i alla sektorer nå konsensus innebär att alla parter måste kompromissa för att slutligen enas kring en text. Utfallet av arbetet kring SWOT-analysen kan kortfattat återges med att de positiva effekterna skall vårdas och underhållas medan de negativa måste påverkas och förändras. Detta har beaktats vid framtagandet av insatsområden och strategier i avsnittet genomförandestrategi. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 27

Genomförandestrategi I detta avsnitt presenteras vad som skall uppnås under perioden 2007-2013 och hur detta skall möjligöras. Framtagandet av vad Leader skall genomföra och hur genomförande skall ske har skett genom en bred förankringsprocess. Arbetsmetoden som används var att utifrån analysen titta på den gotländska landsbygdens nuläge. Därifrån har referensgruppen enats om ett antal viktiga insatsområden inom respektive axel, se bilaga 6. I arbetet har andra utvecklingsinsatser som Landsbygdsprogrammet, Regionala Tillväxtprogrammet samt Bostadsförsörjningsplanen beaktats vid framtagningen av insatsområden och strategier. För att säkerställa att insatserna är rimliga utifrån Leaders förutsättningar har avstämning skett gentemot tilldelad budget. Mätpunkter, här benämns indikatorer har framtagits utifrån vad som skall uppnås inom respektive insatsområde. Figur 2 Arbetsmetod vid framtagandet av insatsområden, strategier och indikatorer. Utifrån denna arbetsmetod identifierades och kartlades insatsområden, strategier och indikatorer som skall gälla inom respektive axel för perioden 2007-2013. Kartläggningen processades och redovisades på axelnivå, resultatet presenteras i avslutningen av detta avsnitt. I kommande text presenteras huvudmålen, metoden, insatsområden, strategierna och indikatorerna samlat under respektive kategori. I detta samhang brukar det kunna uppstå en viss begreppsförvirring mellan de olika definitionerna. Därför presenteras inledningsvis i respektive kategori kortfattat vad som här åsyftas inom respektive definition. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 28

Visionen ska hos verksamhetens intressenter skapa legitimitet, tydliggöra ambitionsnivå och generera i ett starkt engagemang och delaktighet. Visionen för Leader Gotland är att: Huvudmål utgörs av programmets tre övergripande utvecklingsinsatser som återfinns inom respektive axel, med tyngdpunkt på att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Förbättra jordoch skogsbrukets konkurrenskraft (axel 1) Förbättra miljön på landsbygden (axel 2) Förbättra livskvaliten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin (axel 3) Metod (affärsidé) är vad som skiljer Leader Gotland mot till exempel strukturfonder och andra program. Leadermetoden möjliggör för invånare och företag på landsbygden att arbeta med landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn i samhället. Avsikten är att ta till vara på det lokala engagemanget och dess kompetens för att stödja och driva utvecklingen inom leaderområdet. Insatsområden (delmål) som framkommit i processarbetet utifrån en trattmetod, där verksamhetens prioriterade insatsområden identifierades. Ur detta har verksamhetens strategi och indikatorer framtagits. Insatserna ska vara kopplade till de nationella målen för Landsbygdsprogrammets 2007-201331. Därför görs inledningsvis i varje axel en återkoppling till de nationella motiveringarna för Leader i respektive axel. Vidare kommer Leader Gotland för att uppnå ett hållbart samhälle låta oss vägledas av samtliga uppsatta miljömål för Gotland med ett tydligt prioriterat miljömål inom den för Gotland särskilt viktiga vattenfrågan. 31 http://www.regeringen.se/sb/d/8723/a/82724, Landsbygdsprogrammet för Sverige år 2007-2013. 2008-04-23 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 29

Axel I Insatser bör omfatta flera företagare inom området och kan genom samverkan ytterligare förstärka konkurrenskraften och/eller öka tillväxt och skapa fler arbetstillfällen. Leader Gotland kan möjliggöra sektorsövergripande, breda projekt där både jordoch skogsbruksföretag samt andra företagare på landsbygden får möjlighet att samverka om gemensamma behov och förutsättningar för utveckling av området och dess lantbruksföretag Insatsområden i axel I Nya och fler samverkans- och driftsformer Nya kundgrupper Axel II Leader Gotland kommer att möjliggöra för sektorsövergripande breda projekt där jordoch skogsbrukföretag samt andra företag och aktörer ges möjlighet att samverka för att uppnå det övergripande nationella målet, att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd och stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion. Även satsningar inom Leader Gotland på projekt i övriga axlar kan innehålla delar som omfattas av målsättningarna för denna axel. Insatsområden i axel II Hållbart nyttjande av jordbruks- och skogsmark Energi Innovativa insatser i samverkan Axel III Det övergripande nationella målet för axel III är ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Leader Gotland kommer därmed att ge stöd till projekt som bidrar att uppnå de nationella målen utifrån programstrategins insatsområden för axel III. Insatsområden i axel III Lokalt engagemang i samverkan Affärsutveckling och marknadsföring av solo- och mikroföretag i samverkan Samverkan mellan företag och föreningsliv Bo och leva Axelövergripande För att förstärka möjligheten att de nationella målen samt att målsättningen för Leader Gotland skall uppnås kommer Leader Gotland att ge stöd till axelövergripande projekt. Axelövergripande insatsområden Kompetensutveckling Internationella & nationella samarbetsprojekt med andra LAG Utvärderings- och uppföljningsinsats Marknadsföringsinsatser Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 30

Strategi beskriver hur Leader Gotland skall arbeta för att insatsområdena skall uppnås. Dock är det inte fullt så enkelt då insatsområde (mål) och strategi är begrepp som inbördes är intimt sammankopplade med varandra. Strategin kan uppfattas som ett sätt att uppnå insatsområden, medan insatsområden i sin tur kan uppfattas som en del av den strategiska processen. De är med andra ord starkt beroende av varandra för att uppnå verksamhetens syfte. Axel I Öka förädlingsgraden och produktutveckling Genom samverkan stärka solo- och mikroföretag, främst inom kapacitetsökning (kvalité) och distribution Entreprenad Förnyelsebar energi Axel II Hållbar markanvändning Ekologisk odling Balans mellan produktions- och bevarandeintresse Nya energilösningar Nya energigrödor och odlingar Grund- och ytvatten Avlopp Natur/kultur/turism Axel III Socken- och bygdeutveckling med bred förankring Ungdomar prioriterat (ramprojekt, initialt anställa en person på 1/2-tid) Integration Utveckling och nya verksamheter inom boende/upplevelse (natur, kultur & mat)/bokning Utveckling och nya verksamheter inom kvalité & distribution Ökad förädlingsgrad/produktutveckling Ökat nyttjande av lokala tjänster och produkter Stödja nya finansieringslösningar Nya och innovativa boendeformer Innovativa servicelösningar Samspel mellan boende, natur och kultur Utveckla nya och befintliga finansieringslösningar Axelövergripande Kompetensutveckling Internationella & nationella projekt inom samtliga strategier Utvärderings- & uppföljningsinsats (ramprogram) Marknadsföringsinsatser (ramprojekt) Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 31

Indikatorer För att kunna utvärdera vad som åstadkommits inom respektive insatsområde och om de övergripna huvudmålen uppnåtts har en antal relevanta indikatorer för programmet framtagits. Denna relevans bygger på att utifrån tilldelade budgetmedel för Leader Gotland och de av referensgruppen fastställda insatsområden samt strategier. Utifrån denna referensbas har referensgruppen genomfört kvalificerade uppskattningar av projektinsatsernas möjliga resultatutfall på axelnivå inom respektive strategi. Här återfinns kvantitativa och kvalitativa indikatorer som kommer att bearbetas och analyseras. En kontinuerlig uppföljning av indikatorerna kommer att ske för att säkerhetsställa att måluppfyllelsen med programmet kan nås. Eventuella snedfördelningar kommer att beaktas och åtgärder vidtas för att förminska obalansen. Indikatorerna är angivna och åsyftar vad som skall uppnås inom hela programperioden 2007-2013. Utöver de av programmet framtagna indikatorerna kommer Jordbruksverket att fastställa gemensamma mätpunkter som kommer att ingå i uppföljningsarbetet. Axel I Nya samverkansformer. 7st Nya produkter/tjänster/förädling. 10st Nya entreprenadverksamheter. 10st företag Nya affärsmöjligheter inom förnyelsebar energi, 5st företag Axel II Energilösningar. 12st Energigrödor & odlingar. 12st samverkansprojekt Ekologiska odlingar. 8st samverkansprojekt Innovativa lösningar inom grund- och ytvatten samt avlopp. 10st Företagsutveckling inom hållbar turism. 12st projekt med totalt 36 företag Samverkansprojekt mellan produktions- och bevarandeintresse. 7st samverkansprojekt Axel III Ungdomar som aktivt deltar i socken-/föreningsverksamhet. 300 ungdomar (>25år) Förenings- och sockenaktiviteter (med bl.a. integration) 200 personer Företagssamverkan som berör turism. 8st samverkansprojekt med 35 företag Företagssamverkan som berör kvalité & distribution. 6st samverkansprojekt med 25företag Företagssamverkan som berör produkt/förädling. 7st samverkansprojekt med 25 företag Nya produkter/tjänster.10st Projekterade nya/innovativa boendeformer. 10st projekterade nya boendeformer Innovativa servicelösningar. 15st Ökat lokal ekonomi. Ökad lokal ekonomi Förbättrade finansieringslösningar för företagande och boende på landsbygden. Ökad lokal ekonomi Axelövergripande Nationella projekt, 15st projekt o antal aktiva nätverk som bidrar till lokal utveckling, 5st bestående nätverk Internationella projekt, 7st projekt o antal aktiva nätverk som bidrar till lokal utveckling, 2st bestående nätverk Sektorövergripande samverkansprojekt (trepartnerskap) mellan företag, föreningsliv och offentlig, 50 projekt Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 32

Fortsättning av programmets indikatorer: Hållbarhet o antal kvinnor respektive män som ingår i projekten (jämt fördelat) positiva jämställdhetseffekter (företagare, könsdominerande branscher) o antal kompetensutvecklingsinsatser, 14st, 75personer o antal ungdomar som medverkar i projekt, 300 ungdomar positiva ungdomseffekter (återflyttning, bo & verka på landsbygden) o antal integrationsinsatser, 7st positiva integrationseffekter (tillvaratagande av kompetens och arbetskraft) o stärkt konkurrenskraft antal landsbygdsföretag som har diversifierat verksamheten, 28 företag o hållbar miljöutveckling o stärkt lokal ekonomi ökat tillgång till lokalt kapital för lokal utveckling o nya arbetstillfällen, 30 arbetstillfällen bevarade arbetstillfällen, 20 arbetstillfällen nya arbetstillfällen till personer som står långt från arbetsmarknaden, 10 arbetstillfällen Axelövergripande strategier Några av de strategier som skall medverka till att uppnå programmets övergripande mål kommer att verka inom samtliga axlar, benämns som axelövergripande åtgärder. Här återfinns de horisontella prioriteringar, marknadsföringsinsatser, samverkansprojekt med andra LAG områden och utvärdering & uppföljning. Dessa åtgärder är centralt viktiga insatser för att skapa rätta förutsättningar för att programmets utfall skall bli så framgångsrikt som visionen syftar på. Horisontella prioriteringar Utöver de strategiska inriktningsmål som framtagits i programstrategin skall de övergripande horisontella prioriteringarna alltid beaktas. Arbetet med horisontella mål skall ses som ett naturligt inslag i projekt som finansieras av Leader Gotland. Hur de horisontella målen skall beaktas kommer att ske bland annat genom: Klart och tydligt informera att programstrategin har bägge könen som målgrupp Använda det lokala engagemanget för att arbeta med miljö, hållbar utveckling och lokal ekonomi Identifiera kompetenshöjande insatser för landsbygdsutveckling Öka kvinnors företagande på landsbygden Attitydförändringar rörande ungdomars engagemang för landsbygden Tillvaratagande av utlandsföddas kompetens och arbetskraft Insatser som främjar stärkt konkurrenskraft återfinns främst i axel I och III, har särskilt beaktats vid framtagande av insatsområden, strategier samt indikatorer Arbetet med horisontella prioriteringarna kommer att utgöra en del av urvalskriterierna och uppföljning kommer att genomföras via indikatorer. Kommer utvärderingar att indikera eller visa på att programmet inte effektivt arbetar mot uppsatta målsättning kommer LAG att besluta om förändringar i tydligheten utåt mot målgruppen och vid urval av projekt. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 33

Marknadsföringsinsatser Insatser för marknadsföring syftar till att nå ut till målgruppen samt inte minst för att uppnå de positiva effekterna som eftersträvas. Detta delas upp i dels initiala mobiliseringsinsatser och vidare i åtgärder som har mer långsiktig målsättning. Den initiala mobiliseringen är avgörande för att programmet skall få den igångsättningsfart som behövs bland annat för att kompenseras att programstarten blev förskjuten med cirka ett år. En marknadsplan kommer att tas fram av LAG, där bland annat omfattning av nedan presenterade insatser kommer att tydliggöras: Hemsida Broschyrer o Med riktad information om: Insatsområden Målgrupp Leadermetoden Målsättning Annonseringskampanj Informationsmöten Seminarium Kompetensutveckling Inom Landsbygdsprogrammet och strukturfonderna utgör kompetensutveckling ett viktigt inslag för att nå målsättningarna med stödinsatserna. Utifrån insikten att tillgången för stöd inom kompetensutveckling finns inom regionala landsbygdsprogrammet har detta program medvetet valt en lägre profil avseende kompetensutvecklingsinsatser. Dock kommer kompetensutveckling i många av programmets projekt att utgöra ett naturligt och viktigt inslag för att uppnå målsättningen med projektet. Med denna insikt kommer stöd till kompetensutvecklingsinsatser att ges till projekt som i ansökan anger detta som en relevant aktivitet för att uppnå projektets syfte/mål. Samarbetsprojekt Samarbetsprojekt och samarbetsåtgärder med andra LAG och andra partnerskap såväl i Sverige som i andra länder kommer att genomföras med samma övergripande målsättning. Med detta åsyftas att dessa projekt skall tillföra kunskaper och kompetens som bidrar och förstärker programmets planerade effekter inom de olika axlarna. Projekten måste därmed återfinnas i något av insatsområdena och dess strategi. Egna mätpunkter (indikatorer) både kvantitativa och kvalitativa har framtagits för att uppföljning och utvärdering skall kunna genomföras. Målsättningen med dessa nationella och internationella utbyten är att förstärka utfallet av programstrategins huvudmål och insatsområden genom erfarenhetsutbyte, nya idéer och metoder som gagnar den lokala utvecklingen inom Leader Gotland. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 34

Utvärdering & uppföljning I ett led att kvalitetssäkra arbetet med strategins uppsatta mål och insatser kommer en parallell uppföljnings- och utvärderingsinsats att genomföras. Arbetet finansieras genom ett ramprojekt som löper parallellt under hela Leaderperioden. Arbetet genomföras av Högskola/Universitet där en sektorsövergripande styrgrupp kommer att föreslås. Projektet har till uppgift att studera och utvärdera effekterna av insatserna som genomförts med stöd av leaderprogrammet. Vidare skall studier göras på samhällsnivå avseende vilka effekter som leaderinsatserna bidragit till för utvecklingen på landsbygden. Projektet har även en förebyggande uppgift att hitta lämpliga metoder för utvärdering och uppföljning som ett beslutsstöd för LAG. Målsättningen med insatsen är att säkerställa att medel inom programmets använts på ett kostnadseffektivt sätt samt bidragit till utvecklingen av Gotlands landsbygd. Avrapporteringar kommer att ske kontinuerligt på fastställda intervaller. LAG ansvarar för att uppföljningen och utvärderingen beaktas och kommer att utifrån rapporten besluta om eventuella inriktningsförändringar i strategin. Urval av projekt Projekt som utförs enligt programstrategin och uppfyller ett eller flera av insatsområdena och dess strategier kan få stöd om LAG godkänner ansökan. Stöd kan ges till representanter från offentlig, privat eller ideell sektor, projektet bör omfattas av fler än en av de tre sektorerna. Programmet är öppet för alla företag att genom samverkan driva projekt, men stöd ges enbart till utveckling av landsbygdsföretag med färre än 10 årsarbetskrafter (och en balansomslutning lägre än 2 miljoner euro). Enskilda företag som söker stöd för egen verksamhetsutveckling kan vända sig till Landsbygdsprogrammet. För kompetensutveckling ges stöd enbart till projekt där kompetensinsatser utgör en del av projektet. Möjlighet till stöd kommer även att ges till samarbetsprojekt med andra leaderområden på nationell och internationell nivå. Stödnivåerna inom respektive axel och insatsområde kommer att preciseras i kommande budgetförslag. Utgångspunkten är att följa de riktlinjer som gäller för landsbygdsprogrammet, detta innebär att projekt kan få stöd för 20-100% av de kostnader som ger rätt till stöd. Exempel på projekt är att genomföra förstudie, bilda nätverk eller skapa samverkansformer. Vid urval av projekt skall följande övergripande aspekter beaktas vid beslut om stöd. En checklista har utarbetats som innehåller nedan presenterade urvalskriterier och skall alltid utgöra ett underlag vid bedömningen av projekt, se bilaga 7. Vid varje beslutstillfälle i LAG ska de projekt som bäst anses uppfylla programmets mål prioriteras. Ansökan skall göras på anvisad blankett Ansökan - projektstöd inom Leader som bl.a. finns tillgänglig via Jordbruksverkets hemsida32. Nedan presenteras de grundläggande urvalskriterierna. Projekten ska kunna härledas till något av programmets insatsområden och strategier Underifrånperspektivet ska beaktats, med detta åsyftas att de som har nyttan av ett projekt ska driva det och genomföra projektet Projekt ska bestå av minst två sektorer, projekt som uppfyller trepartnerskapet prioriteras Urval och prioriteringar av ansökningar kommer att ske utifrån inlämnad projektplan 32 http://www.sjv.se/blanketterochtrycksaker.4.7502f61001ea08a0c7fff104687.html. SJV hemsida 2008-04-24 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 35

Övergripande program Strukturfondprogram är finansieringsprogram för utvecklingsprojekt av olika slag. EU styr insatserna i medlemsstaterna genom att kanalisera finansiering till en viss typ av insatser. När det gäller Småland och öarna, där Gotland ingår, finns det två spår: Ett som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och administreras av NUTEK och ett som finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och administreras av ESFrådet. 33 Gotland ingår i delprogrammet Central Baltic, som är ett europeiskt territoriellt samarbete. Sekretariatet ligger i Åbo. Det påbörjade arbetet med Vision Gotland 2025 kommer att utgöra underlag för andra program och åtgärder inom olika områden i länet, samt även på flerlänsnivå. Ett regionalt utvecklingsprogram skall vara en kontinuerlig utvecklingsprocess där politisk förankring och engagemang är avgörande. Processen skall bedrivas i ett brett partnerskap av regionala och lokala offentliga aktörer, näringsliv, social ekonomi samt högskola 34. Vision Gotland 2025 indelas i tre målområden: Att leva och bo på Gotland, Gotland en attraktiv ö med livskraft samt Gotlands energiförsörjning och kommunikationer. Det regionala tillväxtprogrammet är instrument för ett processorienterat tillväxtarbete, med aktivt deltagande från näringslivet, på länsnivå. Programmet skall ta ett helhetsgrepp över det samlade tillväxtarbetet och resurserna i länet. Syftet är att samordna tillväxtfrämjande insatser inom olika sektorer, så att de på ett systematiskt sätt kan samspela mot en ökad hållbar tillväxt. Det regionala tillväxtprogrammet skall samspela och komplettera strukturfondsprogrammen utifrån det lokala och regionala perspektivet och därigenom understödja och förstärka prioriteringar inom dessa. 35 De regionala tillväxtprogrammen skall tas fram och genomföras med stöd av ett regionalt partnerskap, vars sammansättning speglar de olika myndigheter och organisationer som arbetar med att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. 36 För att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle antog riksdagen 1999 femton nationella miljökvalitetsmål. Länsstyrelsen på Gotland har i uppdrag att tillsammans med kommunen och övriga aktörer i samhället anpassa, precisera och konkretisera de nationella miljömålen till regionala förhållanden. De Gotländska miljömålen skall vara styrande för myndigheternas arbete på Gotland, men överlämnas också till samhället i övrigt att tjäna som vägvisare mot ett hållbart samhälle. För att klara miljöproblemen inom en generation krävs medverkan av alla i samhället. Miljömålsarbetet är en ansats för ett effektivare arbete där miljöarbetet integreras i alla verksamheter och var och en måste ta sin del av ansvaret såväl stat och kommun som företag, organisationer och enskilda 37. 33 Arbetsmaterial till Tillväxtprogram 2008-2010 34 Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. 35 Arbetsmaterial till Tillväxtprogram 2008-2010 36 Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. 37 http://www.i.lst.se/nr/rdonlyres/f139b389-cc2a-4cea-a745-9590d51f816b/0/gotlands_miljomal_2007.pdf. Gotländska miljömål -nya mål 2007, 2008-04-24 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 36

Programmet Utveckling av Natur- och kulturturism på Gotland har visionen: Om tio år bidrar Gotlands unika natur- och kulturmiljö på ett väsentligt sätt till öns hållbara regionala tillväxt. I natur- och kulturmiljöerna finns många viktiga besöksplatser, där företagare utvecklar natur- och kulturturism i samverkan med markägare och myndigheter. 38 De övergripande programmens mål och syften har beaktats vid processandet och bedöms stämma väl överens med Leader Gotlands insatsområden och strategier där gemensamma beröringspunkter återfinns. Budget för 2007-2008 Interimsstyrelsen alternativt kommande LAG kommer att fatta beslut om fördelning mellan insatsområden, nationella och internationella samarbetsprojekt samt administration/driftkostnader. Budgeten kommer att baseras på årsbasis och fördelas på programmets insatsområden inom respektive axel samt den egna verksamheten. Anslagen budget för programmet är endast beslutad för perioden 2007-2008. Ett medfinansieringsintyg från det offentliga kommer att bifogas till budgetredovisningen. Länsstyrelsen på Gotland har i genomförandestrategin för Landsbygdsprogrammet budgeterat följande tilldelning för Leader för perioden 2007-2008: Inom axel I som verkar för att förbättra jordoch skogsbrukets konkurrenskraft finns det 1 miljon kronor att fördela inom programmets insatsområden. Axel II som arbetat för att förbättra miljön på landsbygden har fått 8,8 miljoner kronor. I axel III som verkar för att förbättra livskvaliten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin har 11,6 miljoner kronor tilldelats. I denna budgetfördelning ingår även den externa offentliga medfinansieringen. Inom den tilldelade budgeten kommer fördelning att göras för den egna verksamheten (kontor, personal etc.), ersättning till LAG samt marknadsföringsinsatser. Sammanfattning av genomförandestrategi Leader Gotland ska med visionen, Gotlands landsbygd är 2013 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang, ange riktningen för programmet. Avsikten är att skapa legitimitet hos verksamhetens intressenter genom programmets samhälliga berättigande. Vidare tydliggör visionen även den ambitionsnivå som återfinns i programmets metod och insatsområden. Slutligen är avsikten att visionen ska bidra med att skapa det engagemang och delaktighet som behövs för att de långsiktiga effekterna som visionen åsyftar ska uppnås. I detta avsnitt presenterades de långsiktiga målsättningarna som referensgruppen vill ska uppnås med Leader Gotland. Samt vilka insatser och strategier som referensgruppen anser skapar rätta förutsättningar. Den kommande LAG har i detta fått ett styrdokument som ska verka som ett stöd för att verkställa referensgruppens ambitionsnivå med Leader Gotland. 38 Arbetskopia Utveckla natur- och kulturturism, Länsstyrelsen Gotlands Län, 2007-03-04 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 37

Vidare är avsikten att projektsökande, som kommer att var de operativa utförarna, kommer att likabehandlas med stöd av tydliga urvalskriterier, checklistor för LAG och dess verksamhetspersonal. För att underlätta för projektsökande om vad som är stödberättigande och vilka krav som ställs på inkommen ansökan, kommer informationsmaterial att tas fram. För att i ett första skede försöka nå ut med Leader Gotlands budskap presenteras en mer överblickbar och lättillgänglig version på de kommande sidorna. Där en sammanställning av vilka insatsområden som programmet kommer att verka inom och vilka strategier som valts för att uppnå de övergripande målsättningarna inom respektive axel presenteras. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 38

Bilaga Bilaga 1 Swot-analys Utifrån diskussionen den 30/8 samt 12/9 2007 har identifierat följande områden och fördelat enligt nedan i fallande skala (gäller Hållbarhet, Bo & verka samt Leaders tre huvudmål). Hållbarhetsperspektiven Jämställdhet Folkbildning (ekonomiskt, ekologiskt, socialt) Under detta anses att följande punkter från SWOT:en hamnar: Sviktande befolkning Säkerhetspolitiska läget (ålderstrukturen, få barn) (Regional indelning EU & Riks Svag arbetsmarknad pol.) Låg medelinkomst Lågt demokratiskt inflytande (centralstyrning) Spelmissbruk Bo och verka på landsbygd Inom denna övergripande ansats har referensgruppen valt att fånga upp och fördela genomförda SWOT inom Leaders tre huvudmål: Förbättra jordoch skogsbrukets konkurrenskraft (axel 1) Förbättra miljön och landskapet (axel 2) Förbättra livskvaliten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin (axel 3) Axel 1 Företagskonkurrens Axel 2 Miljö & Landskapet Axel 3Livskvalite, föreag, utveckling Närhet Många företag som vill utveckla Närhet Många företag som vill utveckla Rikt föreningsliv Lokalt engagemang Unika kultur- & naturvärden Lokalt engagemang Unika kultur- & naturvärden Nätverk företag Starkt varumärke (Gotland) Nätverk företag Starkt varumärke (Gotland) Lantbruk Lantbruk Lantbruk Förädling av befintliga råvaror Förädling av befintliga råvaror Ö-lägets identitet Spritt boende Kreativitet Kreativitet Kreativitet Hög folkbildning Bra infrastruktur Bra infrastruktur Axel 1 Företagskonkurrens Axel 2 Miljö & Landskapet Fortsättning nästa sida. Axel 3Livskvalite, företag, Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 44

utveckling. Turism Turism Mitt i en storregion Mitt i en storregion Nya marknader Nya marknader Många råvaror Många råvaror Sommargotlänningar Sommargotlänningar Energiomställningen Energiomställningen Energiomställningen Kunskap, strukturfondsprogram, Kunskap, strukturfondsprogram, Kunskap, strukturfondsprogram, processer processer processer Utbyggnad kommunikationer Utbyggnad kommunikationer Utbyggnad kommunikationer Attraktiv boendemiljö Nyetablering av företag & utveckling av befintliga företag Jantelagen Infrastrukturen (lokaltrafik, bredband) Livskvalitet Nyetablering av företag & utveckling av befintliga företag Livskvalitet Rikt kulturliv Ungdomar Jantelagen Infrastrukturen (lokaltrafik, bredband) Ojämn utveckling (företagskultur ovilja att utvecklas) Svag lokal marknad Transportkostnader Drivmedelspriser Byråkrati (överdriven) Regelverk (omotiverat) Östersjöns miljö Neg. Miljöförändringar Bevarandeintresse Fokusering till Visby (offentlig) Ojämn utveckling Kommersiell service Svårt att rekrytera ungdomar till föreningsliv Svag lokal marknad Utbildningsnivå låg Brist på mångfald Brist på hyresrätter Transportkostnader (persontransport) Drivmedelspriser Byråkrati (överdriven) Regelverk (omotiverat) Bevarandeintresse Minskad befolkning Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 45

Bilaga 2 Gotland, SWOT-analys NP 1, 2007-09-07 Justerad LB Styrkor Svagheter "Nutid" Turism 4 Bussar, Bussturer 4 Jordbruk 3 Jobb, Arbetslöshet 3 Kalk, Nordkalk, Cementa 3 Boende, dyra bostäder 2 Ringmuren 2 Kommunikationer Gotland-Fastlandet Vädret Turismen Utbildning Skogsindustrin Naturen Vädret Färre bönder Höga bensinkostnader Hög åldersgräns på krogarna Möjligheter Hot "Framtid" Film, Nöjen 2 Vädret, Klimatförändring, Algblomning 4 Jordbruk, Egen gård 2 Arbetslöshet 2 Skogsindustrin Fastlänningar, Fastlänningar som köper våra hus dyrt 2 Fler bostäder Fågelinfluensa Fler jobb Allt blir dyrare Bredband Mindre EU-pengar Teknik Sämre färjeförbindelser Gotländska företag Större utländska företag Fler sevärdheter för turister Spelmissbruk Cykelleder Kommunen Mer konkurrens, butiker Färre skolor Ungdomar Lumpen Förtydligande: Analysen genomfördes i grupparbetsform, där klassen delats in i fyra grupper. Där siffror återfinns är det fler än en grupp som har haft samma åsikt. Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 46

Bilaga 3 Tabell: Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (RAMS) efterregion, näringsgren SNI 2002, tid och kön39 Vald region: 0980 Gotland Variabler män kvinnor Jord- och skogsbruk 2004 1262 217 Tillverkningsindustri och gruvor 2004 2080 617 Energi, vatten och avfall 2004 274 59 Byggindustri 2004 1420 84 Handel och kommunikationer 2004 2293 1428 Personliga tjänster 2004 1210 1253 Banker m.m. 2004 1098 990 Myndigheter 2004 1271 1371 Utbildning 2004 829 2058 Sjukvård och socialtjänst 2004 867 4096 Arbetande totalt 2004 12604 12173 39 SCB, www.scb.se JämIndex, 2007-09-11 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 47

Bilaga 4 Tabell: Basfakta2 efter region, profilvar och tid. 40 Vald region: 0980 Gotland Variabler 2005 Folkmängd 57488,0 Areal (km2) 3151,4 Invånare/km2 18,0 Pensionärer, procent 18,6 Gifta, procent 79,0 Elever i grundskolan, procent 10,7 Eftergymnasialt utbildade, procent 23,1 Eftergymnasialt utb. män, procent 20,5 Eftergymnasialt utb. kvinnor, procent 25,7 Lågutbildade, procent 76,1 Lågutbildade män, procent 78,6 Lågutbildade kvinnor, procent 73,5 Arbetande, procent 71,3 Arbetande män, procent 72,4 Arbetande kvinnor, procent 70,2 40 SCB, www.scb.se JämIndex, 2007-09-11 Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 48

Bilaga 5 Förhandsförfrågan att medverka i referensgruppen och blivande LAG-grupp Denna förfrågan skall ligga som underlag för skrivandet av Leader Gotlands programstrategi samt att en LAG får rätt sammansättning vad gäller representation från de olika sektorena (privat, ideell och offentlig). Underlaget skickas in till Länsbygderådet senast den 1 november 2007. Vår organisation/förening. avser att delta i bildandet av ideella föreningen Leader samt intresseanmälan att medverka i kommande LAG-grupp. Jordbruksverkets krav är en könsfördelning på minst 40-60 procent. Även ungdomar skall vara representerade (25år). Som representanter har vi utsett följande person/er: Namn & personnummer:. Namn & personnummer:. Firmatecknare organisation/förening:.. Underskrift & namnförtydligande ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Förhandsförfrågan att medverka i referensgruppen och blivande LAG-grupp. Enskild person (du som inte har organisations- eller föreningstillhörighet) Du som har deltagit i referensgruppen skriver under här om du vill delta i bildandet av ideella föreningen Leader samt anmäler intresse i att medverka i kommande LAG-grupp. Beslut om enskilda personer kan vara medlem i LAG-gruppen kommer att tas av den blivande föreningen. Namn & personnummer:. Skickas till: Länsbygderådet c/o Hushållningssällskapet Lövsta Roma 622 54 Romakloster Programstrategi för Leader Gotland landsbygd i samverkan, 2007-2013 49