Påverkansbedömning - Grundvatten

Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Påverkansbedömning - Grundvatten Metodutveckling och nationell analys av grundvattenförekomsters potentiella föroreningsbelastning Arbetsgruppen AG-GIS November 2007 Göran Hanson, Grundvattengruppen

2 Förord I föreliggande PM beskrivs en metod för att bedöma den potentiella föroreningsbelastningen för landets samtliga grundvattenförekomster. Arbetet görs inom ramen för kartläggning och analys enligt vattenförvaltningen. Den nationella analysen har utförts av en arbetsgrupp med representanter för länsstyrelser, vattenmyndigheter och Sveriges geologiska undersökning (SGU). I arbetsgruppen har följande medverkat med respektive ansvarsområde angivna: Markus Gustavsson, Länsstyrelsen Östergötland, ordförande - förorenade områden Jenny Mc Carthy, Sveriges geologiska undersökning, SGU - GIS-analys, kartoch datapresentation Jennie Tjernell, Länsstyrelsen i Uppsala län enskilda avlopp Ragnar Asklund, Länsstyrelsen i Jämtlands län miljöfarlig verksamhet (A och B- anläggningar) Anette Björlin, Länsstyrelsen i Stockholms län GIS-analys, kopplingar till det regionala projektet och Vattenmyndighetens arbete Tommy Stålnacke, Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Databearbetning, kopplingar till Vattenmyndighetens arbete Göran Hanson, Konsult, Grundvattengruppen metodutveckling, redovisning Arbetsgruppen har varit verksam sedan april 2007. Vid några tillfällen har arbetsgruppen träffats på SGU i Uppsala men arbetet har huvudsakligen bedrivits genom eget arbete och via telefonmöten. Minnesanteckningar från mötena finns på länsstyrelsernas sharepoint. Huvudtexten i detta PM har författats av Göran Hanson, Grundvattengruppen och bilagorna av Ragnar Asklund (A- och B-anläggningar), Markus Gustavsson (förorenade områden) och Jennie Tjernell (enskilda avlopp). Anette Björlin har sammanställt kartorna över potentiell föroreningsbelastning i de fem vattendistrikten. Databearbetning och GISanalysen har gjorts av Jenny McCarthy och Olov Johansson, SGU. Kvalitetsgranskning har utförts av Markus Gustavsson och Per-Olof Johansson, Grundvattengruppen. Medel för konsultmedverkan och sammanställningen av detta PM har ställts till förfogande av Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt.

3 Innehållsförteckning Sid Förord 2 1. Inledning 4 2. Uppdragets omfattning 5 3. Metodik och påverkansanalys 6 3.1 Begrepp och definitioner 6 3.2 Översiktlig metodbeskrivning och exempel 7 på begränsningar 3.3 Metodbeskrivning potentiell föroreningsbelastning 8 3.4 Omformning av potentiella föroreningsbelastningar 16 för punkt- och linjekällor 3.5 Sammanlagd potentiell föroreningsbelastning per 17 grundvattenförekomst 3.6 Exempel 17 4. Resultat och diskussion/slutsatser 19 4.1 Allmänt 19 4.2 Fördelningen mellan areell markanvändning och punkt- och 19 linjekällor 4.3 Fördelningen mellan areell markanvändning och punkt- och 20 linjekällor totalt inom varje föroreningsslag 4.4 Variationer i potentiell föroreningsbelastning i utvalda 21 föroreningskällor 4.5 Klassning av potentiell föroreningsbelastning 25 5. Referenser Bilagor: 1. Påverkansbedömning - A- och B-anläggningar 27 2. Påverkansbedömning - Förorenade områden 39 3. Påverkansbedömning - Enskilda avlopp 50 4. Potentiell föroreningsbelastning - Bottenvikens vattendistrikt 51 5. Potentiell föroreningsbelastning - Bottenhavets vattendistrikt 52 6. Potentiell föroreningsbelastning - Norra Östersjöns vattendistrikt 53 7. Potentiell föroreningsbelastning - Södra Östersjöns vattendistrikt 54 8. Potentiell föroreningsbelastning Västerhavets vattendistrikt 55

4 1. Inledning En arbetsgrupp (AG-GIS) bestående av representanter för länsstyrelser, vattenmyndigheter och SGU initierades i april 2007 av Arbetsgrupp Grundvatten (AG-Grundvatten). AG-GIS har haft i uppdrag att ta fram kriterier och riktlinjer till GIS-analys för kartläggning och analys enligt vattenförvaltningsförordningen (VFF 2004/660). Arbetsuppgifterna har bestått i att ta fram kriterier och metodik för att bedömning av mänsklig kvalitativ påverkansklassning för grundvattenförekomsterna i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). Påverkansklassningen utgör ett underlag för att bedöma om en grundvattenförekomst kan befaras ha påverkats negativt av mänsklig verksamhet (MP-2 Ke och MP-3 Ke) enligt Handbok för Kartläggning och Analys (SGU 2007). Följande arbetsuppgifter har ingått i AG-GIS uppdrag: föreslå vilka mänskliga påverkansfaktorer och dataset som bör ingå i påverkansbeskrivningen sammanställa ett dataset med de attribut som väljs som relevanta för påverkansbedömning beskriva den GIS-analys som görs ta fram förslag till hur påverkansbedömning och påverkansbeskrivningar skall presenteras i VISS ta fram importmallar för ovanstående till VISS ta fram en detaljerad tidplan när olika dataset och bearbetningar ska vara tillgängliga för att resultatet av bedömningen ska kunna redovisas i VISS den 22 december 2007 Inom Stockholms län pågår för närvarande ett projekt som avser att identifiera skyddsoch åtgärdsbehov för viktiga grundvattenförekomster. I detta arbete har en metod utvecklats för att beskriva potentiella föroreningsbelastningar för olika marktäckeslag och förekommande punkt- och linjekällor. Den nationella metodiken baseras på den regionala metodiken och har anpassats efter tillgängliga nationella data. Det regionala projektet drivs av Länsstyrelsen i Stockholms län med stöd av VAS-rådet, ett organ för VA-samverkan i länet samt Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret (RTK). Göran Hanson biträder för närvarande Länsstyrelsen i Stockholms län med det regionala utvecklingsarbetet. Metodiken har utarbetats av Per-Olof Johansson och Göran Hanson, Grundvattengruppen. Liknande metodik har använts för riskanalyser i samband med inrättande av vattenskyddsområden för Hallstaåsen, Hudiksvall (Artesia 2005) och Ingarö vattentäkt (Blombergsson & Hanson HB, 2007) och bygger på arbeten av Johansson et al. (1999) och UNESCO (2002). Vid ett möte på SGU den 26 juni 2007 beslutade AG-GIS att utgå från den regionala metodiken för Stockholms län och anpassa den för en nationell påverkansanalys och till de dataset som finns tillgängliga för hela landet. Som beskrivs i förordet har medlemmarna i arbetsgruppen haft ansvar för att utveckla den nationella metodiken generellt och specifikt för olika potentiella föroreningskällor samt att ta fram nödvändigt dataunderlag.

5 Databearbetning och GIS-analys har gjorts vid SGU i Uppsala. Bearbetningen av MIFOdata (förorenade områden) har dock skett vid Länsstyrelsen Östergötland. För beskrivningen av databearbetningen hänvisas till två bilagor Handbok för Kartläggning och Analys, avsnittet GIS-analys för kemisk påverkan använda dataset och villkor (SGU 2007): Bilaga 2, Bearbetning av underlagsdata Bilaga 3, GIS-instruktion för påverkansbedömning 2. Uppdragets omfattning Göran Hanson, Blombergsson & Hanson HB, Grundvattengruppen har haft i uppdrag att biträda AG-GIS med påverkansbedömning av grundvattenförekomster på nationell nivå och mer specifikt att medverka i att utveckla, testa och beskriva den metodik för bedömning av potentiella föroreningsbelastningar av grundvattenförekomster som används i arbetet. Konsulten har haft följande uppdragsbeskrivning: Metodutveckling: Konsulten ska medverka i utveckling av en metod för bedömning av den potentiella föroreningsbelastningen av grundvattenförekomster. Metoden baseras på potentiella föroreningsbelastningar för olika marktäckeslag samt punkt- och linjekällor. Metoden ska tillämpas på samtliga grundvattenförekomster i landet. Konsultarbetet ska ske i nära samarbete med AG-GIS, bl a genom möten på SGU i Uppsala (eller annan ort) och genom telefonmöten. Testkörning av metoden: Testkörning görs på SGU på nationella data över grundvattenförekomster och potentiell föroreningsbelastning. Konsulten ska medverka i utvärdering och vid behov ge förslag till korrigeringar av metoden och dess parametervärden. Nationell analys: SGU gör en datakörning för potentiell föroreningsbelastning av landets samtliga grundvattenförekomster. Konsulten ska medverka i utvärdering av den nationella analysen och vid behov ge förslag på eventuella korrektioner av metoden och dess parametervärden. Metodbeskrivning: Konsulten ska göra en beskrivning av metoden och ingående parametervärden när resultaten av datakörningarna vid SGU är färdiga och eventuella justeringar gjorts i metod/parametervärden. Slutredovisning av uppdraget: Konsulten ska redovisa arbetet i ett PM.

6 3. Metodik för påverkansanalys 3.1 Begrepp och definitioner Den potentiella föroreningsbelastningen för en grundvattenförekomst definieras som summan av de potentiella föroreningsbelastningarna från olika potentiella föroreningskällor som kan påverka vattenkvaliteten i ett grundvattenmagasin. Arbetet för AG-GIS har endast omfattat denna parameter. Föroreningspotentialen definieras som den potentiella föroreningsbelastningen multiplicerad med grundvattenförekomstens sårbarhet eller: Föroreningspotential = Potentiell föroreningsbelastning x sårbarhet Sårbarheten utgör ett mått på ett mark- och vattenområdes motståndskraft mot föroreningar. Begreppet sårbarhet är nära relaterat till marklagrens beskaffenhet (kornstorlek, struktur, halt organiskt material m.m.) och avståndet till grundvattenytan. Hög sårbarhet har t ex grusåsar medan lerområden har låg sårbarhet. Risk för påverkan Risk definieras generellt som sannolikheten att något ska inträffa multiplicerad med konsekvensen av detta: Risk = Sannolikhet x konsekvens I fråga om föroreningsrisk skulle man kunna tänka sig att sannolikheten motsvaras av föroreningspotentialen enligt ovan och att konsekvensen representeras av ett mått på värdet av grundvattenförekomsten: Föroreningsrisk = Potentiell föroreningsbelastning x sårbarhet x grundvattenförekomstens värde Analysen omfattar framtagandet av den potentiella föroreningsbelastningen (kap 3.2) för grundvattenförekomster, baserat på olika föroreningskällor. Övriga ovanstående begrepp och definitioner ger en viss vägledning om vad en fortsatt analys på regional nivå eller avrinningsområdesvis bör sikta in sig på, nämligen att förutom att förfina analysen av den potentiella föroreningsbelastningen även inkludera grundvattenförekomsternas sårbarhet och värde. Faktisk påverkan För att kunna uttala sig om faktisk påverkan av ett grundvattenmagasin krävs att grundvattnets kvalitet analyserats avseende dess fysikalisk-kemiska egenskaper (kemisk status).

7 3.2 Översiktlig metodbeskrivning och exempel på begränsningar 3.2.1 Potentiell föroreningsbelastning För att de ca 3270 grundvattenförekomster i sand och grusavlagringar som hittills identifierats av SGU, ska kunna analyseras på ett enhetligt sätt har en metod utvecklats som bygger på förekomsten av potentiella föroreningskällor. För respektive potentiell föroreningskälla har ett mått på potentiell föroreningsbelastning tagits fram. Detta har skett genom att AG-GIS analyserat de olika potentiella föroreningskällorna och motsvarande nationellt tillgängliga geografiska data, dels yttäckande marktäckedata, dels data för olika punkt- och linjekällor, se kap 3.3. En begränsning med metoden är att planerad markanvändning inte tas i beaktande. Marktäckedata som finns på nationell nivå (Lantmäteriets GSD-Marktäckedata) utgör ett värdefullt underlag för bedömningar om potentiella föroreningskällor. Användaren av denna metodik måste samtidigt komma ihåg att marktäckedata inte primärt tagits fram för detta ändamål. Ett exempel på en brist i marktäckedata är att det saknas närmare indelning av jordbruksmark. Vidare har industrier grupperats ihop med handelsenheter, offentlig service och militära förläggningar vilket knappast är den lämpligaste indelningen ur föroreningssynpunkt. Detta diskuteras mer i detalj i avsnitt 3.3.1. Även för punkt- och linjekällor finns det brister. Ett exempel är att det inte är möjligt att skilja ut kyrkogårdar från övriga kyrkor/kapell. Vidare saknas ett nationellt dataset över järnvägssträckor som besprutas med kemiska bekämpningsmedel, liksom lägesangivelser för enskilda avloppsanläggningar m.m. 3.2.2 Sårbarhet I föreliggande analys har det inte varit möjligt att ta fram ett mått på föroreningspotentialen eftersom det inte ansetts möjligt att analysera sårbarheten för varje grundvattenförekomst i landet. Skälet till detta är att det saknas tillräckligt detaljerad hydrogeologisk information (t ex hydrogeologiska kartor) för alla grundvattenförekomster. I stället skulle sårbarheten behöva bedömas utifrån tillgängliga jordartskartor. För det fortsatta arbetet vore det önskvärt om jordartsinformation automatiskt kunde överföras till ett mått på områdes sårbarhet. Maxe och Johansson (1998) har visat på ett möjligt tillvägagångssätt att utföra en sådan automatklassning för ett mellansvenskt område men det skulle krävas vidare metodutveckling för att det skulle bli användbart för samtliga terrängtyper i landet. Det bör påpekas att det i flera hydrogeologiska länskartor finns sårbarhetskartor (SGU, Serie Ah i skala 1:250 000): Det faktum att sårbarheten inte tas med i den nationella analysen måste ses som en stor brist! 3.2.3 Tillrinningsområde och buffertzon En grundvattenförekomst kan i princip påverkas av hela tillrinningsområdet till förekomsten. Endast vid ett mindre antal grundvattenförekomster i landet har tillrinningsområdets utbredning klarlagts. Av den anledningen har inte dessa använts i denna analys. Istället har valts att analysera potentiella föroreningskällor inom grundvattenförekomsterna med en buffertzon på 200 meter. Detta inte är ett helt invändningsfritt tillvägagångssätt men det har ända bedömts vara bättre att inkludera en buffertzon än att enbart betrakta själva grundvattenförekomsten. Ett argument för att

8 använda en buffertzon har varit att potentiella föroreningskällors lägesangivelse på kartor, i många fall, visat sig ha dålig precision. Med hjälp av buffertzonen kan vissa felplacerade potentiella föroreningskällor fångas upp. Ett annat argument är att den geografiska avgränsningen av många grundvattenförekomster är osäker. Det faktum att tillrinningsområdet till grundvattenförekomsterna inte ingår i analysen är en brist, dock sannolikt inte av lika stor betydelse som avsaknaden av sårbarheten, se avsnitt 3.2.2. 3.3 Metodbeskrivning - potentiell föroreningsbelastning För att bedöma den potentiella föroreningsbelastningen hos olika föroreningskällor (marktäckeslag samt punkt- och linjekällor), så har dessa klassificerats utifrån fyra egenskaper: 1. det potentiellt förorenande ämnets rörlighet och nedbrytning i marken 2. om ämnet släpps ut i vätskeform och därmed i sig ger upphov till ett flöde och om utsläppet sker på markytan eller nere i marken 3. sannolikheten för att ett utsläpp sker och hur varaktigt det kan förväntas vara 4. vilken mängd som släpps ut och vilken koncentration av ämnet som ger upphov till negativa effekter av betydelse De fyra egenskaperna har klassats separat i en skala från 1 till 3 där 1 betyder ett litet till måttligt bidrag, 2 ett måttligt till stort bidrag medan 3 betyder ett stort till mycket stort bidrag till den potentiella föroreningsbelastningen. Störst potentiell föroreningsbelastning har därför en föroreningskälla med ett lättrörligt ämne som inte bryts ner i marken, där utsläppet sker kontinuerligt i vätskeform nere i grundvattenmagasinet och som ger negativa effekter vid låga koncentrationer. En sammanvägd potentiell föroreningsbelastning för varje typ av föroreningskälla har erhållits genom att klassningen av de olika parametrarna multiplicerats. 3.3.1 Klassningar utifrån marktäckedata I tabell 1 redovisas en klassning av egenskaperna hos de areella potentiella föroreningskällorna utifrån den klassificeringsgrund som angivits ovan. Data har inhämtats från Lantmäteriets GSD-Marktäckedata. Tabellen har varit föremål för revidering vid flera möten i AG-GIS. Nedan kommenteras uppgifterna i de olika kolumnerna i tabell 1. Potentiell föroreningskälla Marktäckedata har grupperats så att potentiella föroreningskällor som förväntas ha likartad potentiell föroreningsbelastning återfinns i samma grupp. Nedan kommenteras några utvalda marktäckedata som bedömts vara särskilt angelägna att ta upp. Byggplatser har grupperats ihop med gles stadsstruktur m fl. Sannolikt har dessa byggplatser som fanns vid tiden för inventeringen blivit färdigställda och sedan dess övergått till omgivande marktäckeslag alternativt till någon punkt- eller linjekälla, t ex väg och järnväg, bebyggelse etc. Industrier har olyckligtvis kommit att ingå i samma kategori som handelsenheter, offentlig service och militära förläggningar. Det bör dock påpekas att vissa miljöfarliga industrier även redovisas som punktkällor under A- och B-anläggningar (tabell 2). De kan även förekomma

9 som förorenade områden (MIFO-objekt). Industrierna kan därför bli registrerade på flera olika sätt och deras totala belastning därmed öka. Åkermark och Frukt- och bärodling redovisas i skilda grupper då fruktodlingarna generellt använder mer kemiska bekämpningsmedel än det genomsnittliga jordbruket. Någon åtskillnad mellan olika typer av jordbruk har tyvärr inte kunnat göras. I fortsatta arbeten på regional nivå eller avrinningsområdesvis vore det önskvärt med en närmare uppdelning av åkermark beroende på bl a användningen av kemiska bekämpningsmedel och gödningsämnen. Grus- och sandtag: Uppgifter om täktverksamhet kan även inhämtas från länsstyrelsernas täktdatabaser men det har bedömts vara mest lämpligt att redovisa föroreningsbelastningen utifrån marktäckedata som bättre ansetts representera den yta som någon gång varit ianspråktagen för täktverksamhet. Deponi: Liksom för industrier (se ovan) finns risk för dubbelredovisning av deponier eftersom att data för deponier även söks ut från MIFO-databasen för förorenade områden samt från EMIR-databasen avseende tillståndspliktiga A- och B-anläggningar. Antalet deponier som redovisas i GSD-Marktäckedata är ytterst få. Kodningen enligt GSD- Marktäckedata Lantmäteriets GSD-Marktäckedata är en rikstäckande databas som ger information om markanvändning, markslag och vegetation. Den redovisar ett 60-tal klasser. Minsta karteringsenhet är 1-5 ha, i några fall 25 ha. Klasserna är fördelade på 5 kategorier: Anlagda ytor (klasser som börjar med siffran 1) Jordbruksmarker (klasser som börjar med siffran 2) Skog och halvnaturliga marker (klasser som börjar med siffran 3) Öppna våtmarker (klasser som börjar med siffran 4) Vatten (klasser som börjar med siffran 5) Rörlighet/nedbrytning I denna kolumn redovisas rörligheten hos och nedbrytning/fastläggning av förväntade förorenande ämnen. Det dominerande värdet är 2, dvs att de flesta föroreningarna har måttlig rörlighet och att de även i viss mån fastläggs eller bryts ner. Skogsmarker och vissa halvnaturliga marker har ansatts med en låg rörlighet av potentiella förorenande ämnen pga dessas förmåga att fastlägga och bryta ner olika föroreningar. Detsamma gäller för våtmarker. Utsläppssätt - hydraulisk belastning och djup under markytan Utsläppssätt (hydraulisk belastning och djup under markytan) innebär bl a att bebyggelseområden där föroreningar kan förväntas ske under markytan, t ex genom läckande avloppsledningar (eller medveten avloppsinfiltration), vissa anläggningstyper som förväntas ha nedgrävda cisterner (t ex flygplatser) och materialtäkter där schaktning görs ner mot grundvattenytan, samtliga ansätts med 3:or. Föroreningar, speciellt i fast form, som släpps ut på markytan har oftast ansatts med 1:or, däremot inte flertalet föroreningar i vätskeform som istället har ansatts med 2:or eller 3:or (t ex grus- och sandtag och flygplatser). Sannolikhet och varaktighet för utsläpp Föroreningar som släpps ut medvetet och/eller regelbundet har ansatts med 3:or, t ex områden med avloppsinfiltration och avloppsledningar (olika typer av bebyggelse), flygplatser, hamnområden, åkermark, frukt- och bärodling, golfbanor och deponier. I samtliga dessa fall görs antingen medvetna utsläpp eller så är sannolikheten mycket stor för förorenande utsläpp.

10 Föroreningskällor som endast förekommer i samband med olyckhändelser, speciellt om dessa är mindre sannolika, har ansatts med 1:or, t ex flertalet halvnaturliga marker. Inom skogsmark och betesmark förekommer viss medveten gödsling samt tidvis arbetsmaskiner för olika arbeten som innebär en något högre risk i förhållande till de halvnaturliga markerna, varför de har ansatts med 2:or. Mängd/koncentration som ger negativ effekt av betydelse Den sista kolumnen anger förekommande ämnens farlighet. Därför hamnar tät stadsstruktur (olika farliga ämnen), flygplatser (avisningsmedel, petroleumprodukter), industrier (olika ämnen), frukt- och bärodling (kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel), golfbanor (kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel) och deponier (olika ämnen) i den högsta klassen (3:or). Tabell 1. Klassning av potentiella föroreningsbelastningar för olika areell markanvändning Potentiell föroreningskälla Klasser enligt Lantmäteriets GSD- Marktäckedata Utsläppssätt (hydraulisk belastning och djup under markytan) Rörlighet/ nedbrytning Sannolikhet och varaktighet för utsläpp Mängd/ koncentration som ger negativ effekt av betydelse Sammanvägd potentiell förorenings belastning Diffusa källor Tät stadsstruktur 111 2 3 3 3 54 Gles stadsstruktur Landsortsbebyggelse med tomtmark av öppen karaktär Byggplats Campingplats och fritidsbebyggelse Urbana grönområden Flygplats Flygfält (gräs) 11211 11212 1122 1123 133 1426 141 124 1422 2 3 2 2 24 2 3 2 1 12 2 3 3 3 54 Hamnområde 123 2 2 3 2 24 Industri, handelsenheter, offentlig service, militära 121 2 2 2 3 24

11 förläggningar Naturligt gräsbevuxen mark Gräshed Örtäng Hedmark (utom gräshed) Busksnår Områden med sparsam vegetation Areella näringar 321 3211 3212 322 3241 333 1 1 1 1 1 Åkermark 211 2 2 3 2 24 Frukt- och bärodling 222 2 2 3 3 36 Betesmark 231 2 1 2 2 8 Skogsmark Ungskog 31 3243 2 1 1 2 4 Hygge 3242 2 1 2 2 8 Golfbana 1424 2 1 3 3 18 Våtmark 411 4121 4122 1 1 1 1 1 Torvtäkt 4123 2 1 1 2 4 Vatten 511-5232 2 1 1 1 2 Puntkällor Grus- och sandtag Övriga mineralextraktionsplatser 1311 1312 2 3 2 2 24 Idrottsanläggning skjut- och motorbana, häst- och hundsport- anläggning m m 1421 2 2 2 2 16 Deponi 132 2 2 3 3 36 Övrig markanvändning Övriga koder 2 1 1 1 2

12 3.3.2. Klassningar av punkt- och linjekällor I tabell 2 redovisas klassning av potentiella föroreningsbelastningar utifrån andra datakällor än Lantmäteriets GSD-Marktäckedata. För att kunna jämföra punkt- och linjekällor med areellmarkanvändning har de potentiella föroreningspotentialerna för punkt- och linjekällor omformats till fiktiva ytbelastningar. Nedan beskrivna punkt- och linjekällor ingår i analysen. Miljöfarlig verksamhet De miljöfarliga verksamheter som ingår i analysen är de som har ett tillstånd från Miljödomstolen (A-anläggningar) och länsstyrelser (B-anläggningar). Samtliga A- och B- anläggningar togs ut från databasen EMIR som hanteras av länsstyrelserna. Däremot ingår inte s.k. C-anläggningar och U-verksamheter, som kommunen har tillsynen för, i analysen. För dessa anläggningar saknas ett nationellt dataset. A- och B-anläggningarna har delats in i två klasser, dels sådana anläggningar som hanterar prioriterade ämnen (enligt vattendirektivet) som riskerar att hamna i grundvattnet och dels anläggningar som inte hanterar prioriterade ämnen som riskerar att hamna i grundvattnet. En mer ingående beskrivning av metodiken redovisas i bilaga 1 som skrivits av Ragnar Asklund, Länsstyrelsen i Jämtlands län. De bägge klassernas värden har ansatts med 2:or i samliga fall utom för mängd/koncentration som ger negativ effekt av betydelse, där klass 1- objekten med prioriterade ämnen som hotar grundvattnet har ansatts med värdet 3. Vägar En klassning av den potentiella föroreningsbelastningen har gjorts enligt Vägverkets nationella vägdatabas (NVDB) med fyra klasser beroende på trafikmängder och trafikslag samt om vägarna saltas: Väg a: Årsdygnstrafik (ÅDT) fordon > 5000 och ÅDT lastbil> 500 och saltvägnät. Väg b: ÅDT fordon >5000 eller ÅDT lastbil >500 eller saltvägnät. Väg c: ÅDT fordon 2000-5000 eller ÅDT lastbil 100-500 Väg d: Resterande vägnät Klassningen av rörlighet/nedbrytning är värdet 3 för väg a och b som bägge saltas. Klorid har mycket hög rörlighet, i princip densamma som vatten. Klorid används därför ofta som spårämne i grundvattenundersökningar. För övriga vägar har värdet satts till 2 utifrån övriga typer av vägföroreningar (oljor, tungmetaller m.m.). Den hydrauliska belastningen har satts lika (med 2:or) för väg b och c samt med värdet 1 för väg d. Sannolikheten och varaktigheten för utsläpp har ansatts med 3:or för de saltade vägarna (medvetna utsläpp - stor sannolikhet) och med värdet 2 för övriga vägar. Mängd/koncentration som ger negativ effekt av betydelse har ansatts med 2:or för samtliga vägar. Järnväg Järnvägar tas från röda kartan. Idag saknas ett nationellt dataset över järnvägssträckor som besprutas med kemiska bekämpningsmedel. I det fortsatta arbetet på regional nivå eller avrinningsområdesvis vore detta önskvärt.

13 För järnvägar har rörlighet/nedbrytning ansatts med värdet 2 då det i huvudsak är kemiska bekämpningsmedel som utgör potentiell föroreningskälla. Även utsläppssätt har ansatts med en 2:a. Visserligen sker utsläppet på markytan (banvallen), men den hydrauliska belastningen gör att värdet inte blir 2 (inte 1). Värdet 2 för sannolikhet och varaktighet beror på att järnvägssträckor som sprutas förekommer ihop med icke besprutade sträckor. Om det hade det gått att skilja ut de besprutade sträckorna hade dessa fått värdet 3 (avsiktlig besprutning, dvs stor sannolikhet för förorening). Mängd/koncentration som ger negativ effekt av betydelse beror på att den potentiella föroreningen utgörs av kemiska bekämpningsmedel (värde 3). Kyrkor och kapell (kyrkogårdar) Kyrkor och kapell hämtas från röda kartan. Idag är det inte möjligt att skilja ut kyrkogårdar från övriga kyrkor/kapell. Detta vore önskvärt i det fortsatta arbetet på regional nivå eller vid en avrinningsområdesvis analys, eftersom kyrkogårdarna har hög potentiella föroreningsbelastning på grund av bekämpningsmedelsanvändning mot ogräs på grusade ytor. Rörlighet/nedbrytning, utsläppssätt och sannolikhet har alla ansatts med 2:or, vilket beror på att de kyrkor som i princip saknar potentiella föroreningskällor grupperats ihop med kyrkor med kyrkogårdar, där ogräsbekämpning på grusgångar förekommer. Mängd/koncentration som ger negativ effekt av betydelse har trots detta ansatts med värdet 3 på grund av bekämpningsmedelsanvändningen. Förorenade områden För analysen av förorenade områden har data inhämtats från länsstyrelserna MIFO-databas Den potentiella föroreningsbelastningen har indelats i fyra klasser: Klass 1: Objekt med stor eller mycket stor föroreningsnivå i grundvattnet av förorening med hög eller mycket hög farlighet.(mifo-bedömning) Klass 2: Riskklass 1 + Objekt med stor eller mycket stor föroreningsnivå i marken av förorening med hög eller mycket hög farlighet där spridningsförutsättningarna bedömts vara stora eller mycket stora Klass 3: Riskklass 2 + deponier (Bransch ID 425, 450) + Branschklass 1 Klass 4: Riskklass 3 + Branschklass 2 och 3 Naturvårdsverket levererade MIFO-data till den första testkörningen. Dessa bestod av de MIFO-objekt som länsstyrelserna levererat till Naturvårdsverket t.o.m. nov-06. Detta dataset visade sig innehålla ca 21 000 objekt utav de ca 80 000 förorenade områden som beräknas finnas i Sverige. Eftersom att många objekt saknades, beslutade sig gruppen för att skicka en förfrågan till länen och be dem om att tillhandahålla alla sina MIFO-objekt. Detta gjordes i syfte att få ett så fullständigt dataunderlag som möjligt. Länsstyrelserna svarade upp mycket bra på denna förfrågan och antalet objekt ökade till ca 63 700. Poängsättningen av den potentiella föroreningsbelastningen för förorenade områdena motiveras/förklaras nedan. Vid de förorenade områdena förekommer många olika typer av föroreningar t ex metaller, petroleumprodukter, lösningsmedel, bekämpningsmedel, dioxiner m fl. Vissa ämnen är lättrörliga, andra är måttlig rörliga, vissa ämnen fastläggs ytligt i marken. Värdet har satts till 2 för samtliga klasser. Detta görs eftersom metodiken inte tar hänsyn till vilka föroreningar som förekommer på det enskilda objektet och att föroreningssammansättningen varierar mellan de olika objekten.

14 Beträffande utsläppssättet konstateras att föroreningarna vid de förorenade områdena kan finnas i t ex grundvattnet, mark, sediment och byggnader. Vid klass 1 objekten har en förorening bedömts finnas eller konstaterats i grundvattnet, vilket motiverar värdet 3. Klass 3 utgörs till största delen av deponier, vilka ofta kan ha direktkontakt med grundvattnet vilket är det huvudsakliga motivet till värdet 3. För klass 2 och 4 har ansatts värdet 2 då föroreningarna ofta förekommer i marken. Vid klass 1 och klass 2 objekt bedöms föroreningsnivån vara stor eller mycket stor. Av den anledningen sätts värdet 3 för sannolikhet och varaktighet för utsläpp. För klass 3 och 4 har ansatts lägre värden då föroreningsnivån bedöms vara måttlig respektive liten. Generellt förekommer större mängd föroreningar med högre farlighet vid klass 1 och 2 områden jämfört med vid klass 3 och 4 områden. Av den anledningen har värdet 3 respektive 2 satts avseende mängd/koncentration som ger negativ effekt av betydelse. En mer ingående beskrivning av klassningen redovisas i bilaga 2 som skrivits av Markus Gustavsson, Länsstyrelsen Östergötland. Enskilda avlopp SCB har uppgifter över antalet enskilda avlopp per ytenhet men tyvärr hann vi inte få fram ett sådant underlag till denna analys. Istället har vi använt Svenska MiljöEmmisionsData (SMED) som visar kväve- och fosforbelastning från enskilt avlopp inom avrinningsområden. En klassning har gjorts i fyra klasser utifrån kvävebelastningen (N): Klass 1: Hög N belastning Klass 2: Måttlig N belastning Klass 3: Låg N belastning Klass 4: Ingen N belastning Skälet till att kväve och inte fosfor använts som indikator för enskilda avlopp är att kväve har en större potentiell påverkan på grundvatten än fosfor som lättare fastläggs, r att Klassningen för rörlighet/nedbrytning är den samma (värde 2) för samtliga klasser där det förekommer enskilda avlopp. Klassinge bygger på att föroreningarna i form av bl a kväve och fosforemissioner har en rörlighet som sammantaget bedöms få värdet 2. Kväve är mer lättrörligt än fosfor som i högre grad än kväve, fastläggs och bryts ned i infiltrationsanläggningar/markbäddar (de vanligaste formerna för enskilda avlopp). En mer ingående beskrivning av metodiken redovisas i bilaga 3 som skrivits av Jenny Tjernell, Länsstyrelsen i Uppsala län.

15 Tabell 2. Klassning av potentiell föroreningsbelastning för punkt- och linjekällor utifrån andra datakällor än marktäckedata Punkt- och linjekälla Datakälla Rörlighet/ nedbrytning Utsläppssätt (hydraulisk belastning och djup under markytan) Sannolikhet och varaktighet för utsläpp Mängd/ koncentration som ger negativ effekt av betydelse Sammanvägd potentiell föroreningsbelastning Miljöfarlig verksamhet: A- och B- anläggningar Se bilaga 1 EMIR - med prioriterade ämnen som hotar grundvattnet - utan prioriterade ämnen som hotar grundvattnet Väg VDB - - 2 2 2 3 24 - - 2 2 2 2 16 -klass a - - 3 3 3 2 54 -klass b - - 3 2 3 2 36 -klass c - - 2 2 2 2 16 -klass d - - 2 1 2 2 8 Järnväg Kyrka/kapell (kyrkogårdar) Förorenade områden Se bilaga 2 Röda kartan Röda kartan MIFO 2 2 2 3 24 2 2 2 3 24 - Klass 1 - - 2 3 3 3 54 - Klass 2 - - 2 2 3 3 36 - Klass 3 - - 2 3 2 2 24 - Klass 4 - - 2 2 1 2 8 Enskilt avlopp Se bilaga 3 SMED Hög N belastning - - 2 3 3 2 36 Måttlig N belastning - - 2 3 2 1 12 Låg - N belastning - - 2 3 1 1 6 Ingen N belastning - - 0 0 0 0 0

16 3.4. Omformning av potentiella föroreningsbelastningar för punkt - och linjekällor till fiktiva ytbelastningar För att kunna jämföra potentiella föroreningsbelastningar för punkt- och linjekällor (tabell 2) med areell markanvändning (tabell 1) har de förstnämnda omräknats till fiktiva ytbelastningar. I tabell 3 redovisas de omräkningstal som använts. Innebörden av omräkningen blir att en punktkälla t ex en A eller B-anläggning anses påverka ett område av 0,8 km 2 och ett förorenat område Klass 1 ett område motsvarande 0,7 km 2. Ett linjeobjekt, t ex en väg klass a, anses på motsvarande sätt påverka ett 500 m brett och en järnväg ett 300 m brett område längs vägen/spåret. Tabell 3. Omräkning av punkt- och linjekällor till ett fiktivt areellt påverkansområde Punkt- /linjekälla km 2 /antal km 2 /km A- och B- anläggningar - med prioriterade ämnen - utan prioriterade ämnen 0,8 0,8 Väg -klass a 0,5 -klass b 0,3 -klass c 0,2 -klass d 0,1 Järnväg 0,3 Kyrka/kapell (kyrkogård) Förorenade områden 0,5 - Klass 1 0,7 - Klass 2 0,7 - Klass 3 0,6 - Klass 4 0,15 Förorenade områden Förorenade områden klass 4 har fått ett relativt lågt värde, 0,15. Bakgrunden till detta är att dessa objekt huvudsakligen utgörs av branschklass 2 och 3 (sk identifierade objekt). Vid

17 dessa objekt baseras misstanken om föroreningar på ett fåtal enkla uppgifter t ex vilken/vilka verksamheter som bedrivits på objektet och verksamhetsperiod. Ofta har uppgifterna inte kvalitetsgranskats. Mot bakgrund av att dataunderlaget har bristande kvalitet, att det finns ett stort antal sådana objekt samt att föroreningsrisken generellt sätt bedöms vara måttlig så har klass 4-objekten viktats ned i förhållande till de övriga förorenade områdena och andra föroreningskällor. Enskilda avlopp Enskilda avlopp är i sig punktkällor men i föreliggande analys har, som beskrevs i avsnitt 3.3.2, använts yttäckande emissionsdata (SMED-data). För att enskilda avlopp skulle få en rimlig potentiell föroreningsbelastning i förhållande till andra potentiella föroreningskällor testades först en reduktionsfaktor 0,2 som sedan sänktes till 0,15 i den slutliga körningen. Reduktionsfaktorn är densamma för samliga fyra klasser. I praktiken innebär detta att t ex enskilt avlopp med hög N belastning maximalt kan nå upp till en ytjusterad potentiell föroreningsbelastning = 5,4. SMED-data bedömdes utgöra ett osäkert dataunderlag, vilket också påverkat bedömningen. 3.5 Sammanlagd potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst I tabell 4 nedan redovisas en preliminär klassindelning av den sammanlagda, ytjusterade potentiella föroreningsbelastningen per grundvattenförekomst baserat på nationellt tillgängliga geografiska data över olika potentiella föroreningskällor dels areela marktäckedata och dels data för olika punkt- och linjekällor. Tabell 4. Preliminär indelning i fyra klasser av sammanlagd potentiell föroreningsbelastning per grundvattenförekomst för olika marktäckeslag samt punkt- och linjekällor Klass 1: 0-10 Liten Klass 2: 10-25 Måttlig Klass 3: 25-40 Stor Klass 4: >40 Mycket stor I bilagorna 4-8 redovisas kartor över den potentiella föroreningsbelastningen för samtliga grundvattenförekomster i landet fördelade på de fem vattendistrikten. 3.6. Exempel Med förhoppningen att underlätta för läsaren, så redovisas nedan, genom ett fiktivt exempel, hur beräkningarna görs. Exemplet i tabell 5 och 6 avser en grundvattenförekomst med buffertzon 200 m som har arealen 10 km 2. I tabell 5 redovisas potentiella föroreningsbelastningar från olika areell markanvändning. I tabell 6 visas motsvarande för olika punkt- och linjekällor.

18 Tabell 5. Potentiell föroreningsbelastning för areell markanvändning för en fiktiv grundvattenförekomst (10 km 2 ) Markanvändning km 2 Andel av området Potentiell föroreningsbelastning Potentiell föroreningsbelastning (ytjusterat) Åkermark 0,5 0,05 24 1,2 Grus- och sandtag 0,5 0,05 24 1,2 Fritidsbebyggelse 2,0 0,20 12 2,4 Skogsmark 5,0 0,50 4 2,0 Vatten 1,0 0,10 2 0,2 Golfbana 1,0 0,10 18 1,8 Totalt 10,0 1,0 8,8 Tabell 6. Potentiell föroreningsbelastning för punkt- och linjekällor samt enskilda avlopp för en fiktiv grundvattenförekomst (10 km 2 ) omräknade till fiktiv ytbelastning Punkt-och linjekälla A/B-anläggning -med prioriterade ämnen A/B-anläggning - utan prioriterade Antal objekt km 2 / antal km km 2 / km km 2 tot Andel av Reduktions- gv-förekomsfaktor (max 1,0) 1) Potentiell föroreningsbelastning 1 0,8 0,8 0,08 24 1,9 3 0,8 2,4 0,24 16 3,8 ämnen Väg klass a 2 0,5 1,0 0,10 54 5,4 Väg klass c 5 0,2 1,0 0,10 16 1,6 Järnväg 2 0, 3 0,6 0,06 24 1,4 Potentiell föroreningsbelastning (ytjusterat) Förorenade områden 1 0,7 0,7 0,07 54 3,8 Klass 1 Förorenade områden 5 0,6 3,0 0,30 24 7,2 Klass 3 Kyrka/kapell 1 0,5 0,5 0,05 24 1,2 Enskilt avlopp 5,0 0,5 0,15 36 2,7 Hög N belastning Enskilt avlopp 5,0 0,5 0,15 6 0,5 Låg N belastning Totalt 29,5 1) Andelen av grundvattenförekomsten har maximerats för samtliga punkt- och linjekällor till värdet 1,0, dvs lika med grundvattenförekomstens areal. Grundvattenförekomsten i exemplet i tabell 5 och 6 ovan skulle få totalvärdet 38,3 (8,8 + 29,5 ) och bedömas ha stor potentiell föroreningsbelastning, enligt tabell 4.

19 4. Resultat och diskussion/slutsatser 4.1 Allmänt Den uppställda modellen har testats vid flera körningar och resultatet kalibrerats genom expertbedömningar av medlemmarna i AG-GIS. Vid dessa tester har varje potentiell föroreningskällas bidrag till den totala föroreningsbelastningen bedömts i förhållande till andra potentiella föroreningskällor. Det har också gjorts bedömningar av det totala bidraget från olika markslag och punkt/linjekällor. Med ledning av expertbedömningarna har det skett smärre justeringar i klassningen av potentiella föroreningsbelastningar samt de omräkningstal som använts för att kunna jämföra olika markanvändningsslag. 4.2. Fördelningen mellan samtliga areell markanvändning och punkt- och linjekällor I figur 1 redovisas den totala potentiella föroreningsbelastningen för samtliga undersökta grundvattenförekomster med buffertzon 200 m. Som framgår av figuren svarar Åkermark (Åker) för det största bidraget följt av saltad väg med måttliga trafikmängder (Väg B), Skogsmark (skog) och Enskilt avlopp (AVL 1-3). Deponier (Depo) har som framgår av figuren fått ett i figuren ej avläsbart märkbart värde. Deponier förekommer dock i mycket hög grad i Förorenade områden, klass 3 (MIFO 3).

20 12000 Summa potentiell föroreningsbelastning - alla föroreningskällor S umma potentiell förorening s belas tning 10000 8000 6000 4000 2000 0 TAT_S TAD TATORT FRITID FLYG HAMN INDUS TRI GRAS AKER FRUKT BETE SKOG HYGGE GOLF MYR TORV Potentiella förorening s källor VATTEN GRUS SPORT DEPO AVL_1 AVL_2 AVL_3 JVG VAGA VAGB VAGC VAGD KYRKA ABPRIO ABEJPRIO MIFO1 MIFO2 MIFO3 MIFO4 Figur 1. Total potentiell föroreningsbelastning för samtliga grundvattenmagasin (3270 st) fördelade på potentiella föroreningskällor 4.3. Fördelningen mellan areell markanvändning och punkt- och linjekällor totalt inom varje föroreningsslag I figur 2 redovisas fördelningen av den totala potentiella föroreningsbelastningen mellan areell markanvändning totalt samt punkt- och linjekällor summerade för varje kategori av potentiell föroreningskälla. Som framgår av figuren utgör summan av alla potentiella föroreningskällor som ingår i GSD-Marktäckedata (Areell markanvändning) den största posten följt av Vägar, Enskilt avlopp (Avlopp) och Förorenade områden (MIFO). Bidraget från miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggn) är relativt blygsamt, i nivå med bidraget från Järnväg. A- och B-anläggningar kan dock förekomma på fler än ett ställe i analysen. Dels finns industrimark i marktäckedata, dels förekommer industriområden även inom förorenade områden. Sammantaget bedöms därför dessa anläggningar erhålla en relevant potentiell föroreningsbelastning.

21 25000 Summa potentiell föroreningsbelastning - kategori av föroreningskälla S umma potentiell förorenings belas tning 20000 15000 10000 5000 0 Areell markanvändn Avlopp J ärnväg Vägar Kyrkor AB-anläggn Mifo K ategori av potentiell förorening s källa Figur 2. Total potentiell föroreningsbelastning för olika kategorier av föroreningskällor 4.4. Variationer i potentiell föroreningsbelastning i utvalda föroreningskällor I figurerna 3-9 visas fördelningar av den potentiella föroreningsbelastningen inom utvalda föroreningsslag. 3500 3000 Tät - Stad Antal 2500 2000 1500 1000 500 0 0 0-1 1-5 5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40 Potentiell föroreningsbelastning Figur 3. Tät stadsstruktur. Nästan samtliga grundvattenförekomster ger lågt bidrag till den totala potentiella föroreningsbelastningen. En generell slutsats är att samliga föroreningskällor uppvisar en fördelning där de endast förekommer i ett mindre antal av grundvattenförekomsterna. De föroreningskällor som

22 har en något mer normal fördelning är vanligt förekommande markanvändning, t ex åkermark och skogsmark. Oftast är antalet grundvattenförekomsterna störts i den lägsta klassen. Ett extremt sådant fall är tät stadsstruktur, se figur 3. Den markanvändning som skiljer ut sig från övriga är Skogsmark där huvuddelen av grundvattenförekomsterna har betydligt högre värde än lägstavärdet, se figur 9. Tätort Antal 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 0-1 1-2 2-5 5-10 10-15 15-20 20-25 Potentiell föroreningsbelastning Figur 4. Gles stadsstruktur, landsortsbebyggelse med tomtmark av öppen karaktär samt byggplatser är också skevt fördelade, om än inte i lika hög grad som Tät-stad, se figur 3. 2500 Avlopp 1 2000 Antal 1500 1000 500 0 0 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 Potentiell föroreningsbelastning Figur 5. Enskilt avlopp med hög kvävebelastning (Avlopp_1) har dubbla toppar. Skälet till den vänstra toppen beror på att det finns många grundvattenförekomster i landet som helt saknar påverkan från enskilt avlopp; den högra toppen representera grundvattenförekomster som i sin helhet har en hög N-belastning från enskilda avlopp och som därmed får maxvärdet 5,4 (1,0 x 36 x 0,15).

23 Mifo 3 3000 2500 Antal 2000 1500 1000 500 0 0 0-0,5 0,5-1 1-2 2-5 5-10 10-15 15-20 20-25 Potentiell föroreningsbelastning Figur 6. Fördelningen inom Förorenade områden, klass 3 (MIFO 3). Även här är fördelningen mycket skev. Det flesta grundvattenförekomsterna saknar således denna potentiella föroreningskälla. 2500 2000 Väg B Antal 1500 1000 500 0 0 0-1 1-2 2-5 5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40 Potentiell föroreningsbelastning Figur 7. Fördelningen av saltade vägar med måttliga trafikmängder (Väg B). Trots att vägtypen är relativt vanligt förekommande och avsevärt bidrar till den totala potentiella föroreningsbelastningen är fördelning skev.

24 Åker 1400 1200 Antal 1000 800 600 400 200 0 0 0-0,5 0,5-1 1-2 2-5 5-10 10-15 15-20 20-25 Potentiell föroreningsbelastning Figur 8. Åkermark har en betydligt mer normal fördelning än ovan presenterade föroreningsslag. Skälet är att det fortfarande finns betydande arealer åkermark i Sverige, även på grundvattenförekomsterna och deras buffertzoner. 1400 1200 1000 Skog Antal 800 600 400 200 0 0 0-0,5 0,5-1 1-2 2-3 3-4 Potentiell föroreningsbelastning Figur 9. Fördelningen inom skogsmark visar en helt annan fördelning än övriga föroreningsslag. De flesta grundvattenförekomster har en potentiell föroreningsbelastning som närmar sig max-värdet som för skogsmark är 4,0 (1,0 x 4).

25 4.5. Klassning av potentiell föroreningsbelastning Som redovisats i kap 3.6 har en klassning gjorts av den potentiella föroreningsbelastningen per grundvattenförekomst enligt följande: Klass 1: 0-10 Liten Klass 2: 10-25 Måttlig Klass 3: 25-40 Stor Klass 4: >40 Mycket stor Grundvattenförekomsterna har fördelat sig på de fyra klasserna enligt följande: Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: 1520 st 1125 st 383 st 252 st Resultatet visas grafiskt i Figur 4.10. 1600 Potentiell föroreningsbelastning alla magasin - belastningsklass 1400 1200 Antal 1000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 Potentiell föroreningsbelastning - klass Figur 10. Fördelning av samtliga grundvattenförekomster i fyra klasser enligt tabell 4. I bilaga 4-8 redovisas den potentiella föroreningsbelastningen för samtliga grundvattenförekomster i landet i kartform fördelade på de fem avrinningsdistrikten enligt följande: Bilaga 4: Bottenvikens vattendistrikt Bilaga 5: Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 6: Norra Östersjöns vattendistrikt Bilaga 7: Södra Östersjöns vattendistrikt Bilaga 8: Västerhavets vattendistrikt

26 5. Referenser Artesia, 2005. Underlag för ansökan om vattenskyddsområde för Hallstaåsen, Hudiksvalls kommun. Riskanalys och riskbedömning. Blombergsson & Hanson HB, 2007. Ingarö vattentäkt, Värmdö kommun. Förslag till nytt vattenskyddsområde, Teknisk beskrivning och riskanalys. Maxe L, och Johansson P-O, 1998. Bedömningar av sårbarhet utvecklingsmöjligheter. Naturvårdsverket, Rapport 4852.pp 81. Johansson P-O, Scharp C, Alveteg T, Choza A, 1999. Framework for groundwater protection- the Managua Groundwater system as an example. Ground Water, Vol 37, No.2, pp 204-213. Sveriges geologiska undersökning, 2007. Handbok för Kartläggning och Analys med bilagor (Arbetsmaterial). UNESCO, 2002. Groundwater contamination inventory. A methodological guide. IHP-VI, Series on Groundwater No.2.

27 Bilaga 1 Påverkansbedömning - A- och B-anläggningar Ragnar Asklund, Länsstyrelsen i Jämtlands län Denna del av metodbeskrivningen behandlar hur man ska göra påverkansbedömningar på grundvattenförekomster på ett nationellt plan med avseende på A- och B-anläggningar. Då en nationell ansats som denna görs finns ingen möjlighet att gå in på varje enskild anläggning och se hur kemikalier används och hanteras i olika processer och vilka de faktiska riskerna kan vara. Vi har i detta arbete varit begränsade att göra övergripande bedömningar baserade på data som finns tillgängligt för hela landet. Generellt finns två olika metoder att tillgå. Antingen görs en analys som motsvarar den analys SGU gjorde i sin rapportering till EU 2005, det vill säga att antalet A- och B- anläggningar räknas inom varje grundvattenförekomst (inklusive buffertzon), alternativt kan denna analys fördjupas något genom att man tar in mer information än bara antalet anläggningar, t ex att man tar hänsyn till vilka kemikalier som faktiskt används i de olika branscherna. Denna information används sedan för en något fördjupad påverkansbedömning av grundvattnet. Denna metodbeskrivning förordar att man gör en mer ingående analys än att bara räkna antalet anläggningar. Detta görs genom att de anläggningar som använder några av vattendirektivets prioriterade ämnen sorteras ut och bedöms ha en högre påverkansgrad än övriga. Resultatet blir då att det finns 591 A- eller B-anläggningar som använder prioriterade ämnen och 544 som ej använder prioriterade ämnen (inom grundvattenförekomst eller 200 m buffertzon till denna). Underlagsmaterial En förutsättning för att kunna göra en nationell analys är att enhetlig data finns tillgänglig för hela landet. Vissa län genomför gedigna arbeten med att utveckla tillsynsarbetet och samla in data om kemikalieanvändning för de enskilda verksamhetsutövarna men detta material kommer vi inte kunna inkorporera i detta arbete. Däremot kan det användas i en regional bedömning. Underlagsmaterialet som finns nationellt är databasen EMIR och GIS-skikt med grundvattenförekomster. En genomgång har gjorts av ytterligare underlagsmaterial som kan användas för att göra en fördjupad påverkansbedömning. Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges grundvatten sammanfattande rapport. Rapportering 22 mars enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Dnr 04-35/2004, SGU. Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges ytvatten. Rapport 5488, Naturvårdsverket. Denna rapport innehåller en översiktlig beskrivning av vilka branscher som använder vissa av de prioriterade ämnen. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

28 Metodik för förorenade ämnen. Rapport 4918, Naturvårdsverket. I bilaga 8 finns två sidor med branscher och vilka föroreningar som kan finnas för respektive bransch. Inga branschkoder enligt SNI finns angivna. Fälthandbok miljötekniska undersökningar Rapport 1:2004, Svenska geotekniska föreningen. Kompletterar möjligtvis listan i MIFO-rapporten något, innehåller lite fler ämnen. Förslag till hur man kan hantera prioriterade ämnen inom vattendirektivsarbetet. Meddelande 2006:7, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Gundrun Bremle. En genomgång av detta material gav olika uppslag om hur en fördjupad analys kan göras. På ett nationellt plan är det främst kemikalieanvändning som kan användas som en parameter för en fördjupad bedömning. Att gå in på varje enskild verksamhetsutövare är inte möjligt i dagsläget. Däremot kan man använda en mer generaliserad nivå och titta på vilka branscher (olika upplösning av SNI-koder) som använder vissa kemikalier i vilken mängd. Att ta med alla kemikalier i en sådan analys blir ett orimligt stort och ohanterligt arbete. Informationsmängden kan minskas genom att man begränsar antalet kemikalier man tar med i analysen. En sådan lämplig begränsning är vattendirektivets prioriterade ämnen. Informationen kan sedan användas genom att man t ex exkluderar de branscher som inte använder något av de prioriterade ämnen ur analysen eller att man ger de branscher som använder de prioriterade ämnen en högre vikt men behåller alla verksamheter i analysen. En anledning till att välja de prioriterade ämnen är att Länsstyrelsen i Skåne län har gjort ett uttag från produktregistret (finns hos KEMI) och då redan definierat ett uttagsfönster för detta som kan användas igen. I detta arbete har ett antal kontakter tagits utanför arbetsgruppen med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Skåne län, Naturvårdsverket, Miljösamverkan Sverige och Kemikalieinspektionen. Synpunkter som framkom i dessa samtal var bl a: Det är tveksamt att plocka bort några branscher baserat på att de inte använder prioriterade ämnen. Generellt är det svårt att göra en sådan här analys, vi kan inte plocka bort branscher, t ex fiskodlingar, den använder, bl a mögelämnen och antibiotika. Svårt att göra en sådan analys, man får göra ett antal punkter med verksamheter och sedan bedöma varje för sig. C-verksamheter bör inkluderas i analysen då de ofta kan utgöra en större risk än A- eller B-anläggningar Förenklingar är bra men då krävs det att vi har kunskap om vad verksamheterna historiskt har hanterat för ämnen och vilka de hanterar idag. Denna kompetens sitter på de olika länsstyrelserna och på kommunerna. En nationell analys är därmed svårt. Det finns en fara med att exkludera branscher ur analysen då det finns ämnen i grundvattnet som vi inte vet varifrån de kommer och då verksamheternas användning av kemikalier ändras relativt snabbt.