Beslut Emmaboda kommun Förskolechefer i förskolan och pedagogisk omsorg Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 06 www.skolinspektionen.se
2 (10) Tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg Helhetsbedömning Skolinspektionen genomför tillsyn i Emmaboda kommun under period, hösten 2011. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. förskolan och pedagogisk omsorg besöktes av Skolinspektionen mellan den 18 augusti 2011 och den 16 november 2011. Emmaboda kommuns förskolor erbjuder en pedagogisk verksamhet där lärande, fostran och omsorg generellt bildar en helhet. Personalen arbetar bl.a. med skapande, språk och kommunikation, matematik, natur samt teknik. Det är dock viktigt att även barn med annat modersmål får möjlighet att på förskolan utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål och sin kulturella identitet. Vidare arbetar personalen i förskolorna aktivt med normer och värden och kopplar samman det med hur barnen utvecklar förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Personalen får kontinuerlig kompetensutveckling inom prioriterade områden. Andelen förskollärare är högre än riksgenomsnittet. Barn i behov av särskilt stöd tillgodoses bland annat med hjälp av en resurspedagog som finns i varje förskola. Resurspedagogen handleder personalen eller är direkt involverad i arbetet med barnen och barngruppen. Generellt uppfattar föräldrar med barn i verksamheten att arbetet i förskolorna är genomtänkt och utgår från ett tydligt syfte kopplat till målen för verksamheten. I förskolorna finns till delar ett systematiskt kvalitetsarbete. På kommunnivå saknas dock ett dokumenterat sådant arbete. Förskolefrågor behöver stärkas genom kommunikation mellan verksamhetsnivån och kommunens ledning. Kommunen måste se till att utvärdering genomförs av faktorer som resurser, personalens kompetens, barngruppernas storlek, lokaler och miljö och bedöma hur dessa påverkar förskolornas möjligheter att arbeta enligt läroplanen. Vidare måste kommunen följa upp och dokumentera utvärderingen av förskolornas arbete mot läroplanens mål. Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till.
3 (10) En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Emmaboda kommun att senast den 30 mars 2010 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Utveckling och lärande Kommunen tar inte hänsyn till barnens olika förutsättningar samt behov och ser inte till att kvaliteten är likvärdig i kommunens förskolor. Förskolorna arbetar inte för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Det finns inte former för samarbete mellan förskolor, förskoleklasser, skola och fritidshem som bidrar till att ge barnen kontinuitet. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med utveckling och lärande (1 och 8 kap. skollagen samt Lpfö 98, 2.5). I detta ingår att: Se till att göra riktade insatser som motsvarar förskolornas olika behov. Säkerställa att barn med annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål och sin kulturella identitet. Se till att det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i kommunen som bidrar till att ge barnen kontinuitet. Trygghet och en god miljö Planenerna mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och en god miljö (6 och 8 kap. skollagen). I detta ingår att: Säkerställa att det finns en plan mot kränkande behandling för alla verksamheter. Säkerställa att alla planer mot kränkande behandling innehåller konkreta åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året samt en redogörelse för föregående års insatser.
4 (10) Kommunens styrning och ledning Huvudmannen varken planerar, följer upp, utvärderar eller utvecklar verksamheten kontinuerligt. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med kommunens styrning och ledning (4 kap. 3 skollagen). I detta ingår att: Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta dokumenteras. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Förskolecheferna ansvarar inte för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid förskolorna samt omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen (4 kap. Skollagen, Lpfö 98, 2.7). I detta ingår att: Se till att kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare och övrig personal. Även barnen i förskolan och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet.
5 (10) Skäl för beslut Måluppfyllelse I Emmaboda kommuns kvalitetsredovisning från 2009 finns inte någon jämförelse mellan förskolors måluppfyllelse. Det anges endast att måluppfyllelsen i förskolan är god till mycket god. Det är inte beskrivet vad bedömningen grundar sig på. I förskolornas kvalitetsredovisningar för 2010 bedömer förskolecheferna att måluppfyllelsen i de flesta fall är god men att det inom vissa områden finns behov av utveckling bl.a. inom områdena utveckling och lärande samt samverkan med förskoleklass och fritidshem. Kommunen har tidigare gjort enkätundersökningar av föräldrarnas bedömning av förskolorna men det har inte genomförts de senare åren. När barnen slutar i förskolan får föräldrarna göra en utvärdering av verksamheten. Dessa har dock inte sammanställts och använts på kommunnivå. Det finns inte heller någon utvärdering av den pedagogiska omsorgen på kommunnivå. Av intervjuerna framkommer att förskolornas arbete att få trygga grupper har gett resultat. Personalen ser barnens framsteg i den dokumentation som görs bl.a. inom områdena språk och kommunikation samt inflytande. Föreläggande: Bedömningsområde: Utveckling och lärande Bedömning: Kommunen tar inte hänsyn till barnens olika förutsättningar samt behov och ser inte till att kvaliteten är likvärdig i kommunens förskolor. Förskolorna arbetar inte för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Det finns inte former för samarbete mellan förskolor, förskoleklasser, skola och fritidshem som bidrar till att ge barnen kontinuitet. Motivering: Barnens olika förutsättningar och behov Emmaboda kommun har ett resursfördelningssystem som innebär att alla förskoleavdelningar får resurser utifrån antalet barntimmar per årsarbetare. Detta innebär bl.a. att om det är många barn i en grupp som endast har tid i förskolan för att föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga så blir barnantalet i gruppen större. Det görs inte någon konsekvensutredning vid placering av barnen utifrån barnens ålder, barn i behov av särskilt stöd, barns olika förutsättningar och behov, barnens närvarotider, lokalernas beskaffenhet samt personaltätheten och personalens kompetens. I intervjuer framkommer att i de större förskolorna med flera avdelningar finns möjlighet att omfördela
6 (10) resurserna mellan avdelningarna så att hänsyn tas till barnens behov vid fördelningen i grupperna. Denna möjlighet saknas för mindre förskolor med bara en avdelning. Barn med annat modersmål än svenska I Emmaboda är det skillnader mellan förskolorna när det gäller andelen barn med utländsk bakgrund. I en förskola är andelen 50 procent och där arbetar personalen till viss del med att utveckla barnens modersmål och kulturella identitet. I de andra förskolorna är andelen låg. Dessa förskolor har inte arbetat aktivt med att utveckla barnens modersmål och kulturella identitet. Samarbete mellan förskolor, förskoleklasser, skola och fritidshem Det förekommer samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i några verksamheter. I andra verksamheter förekommer samarbete endast vid övergångar från förskola till förskoleklass och fritidshem. Det finns inte någon kontinuerlig samverkan för att stödja barns allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolorna bör samarbeta med förskoleklass, skola och fritidshem med utgångspunkt från de nationella och lokala målen och riktlinjerna som gäller för respektive verksamhet. Författning: 1 kap. 4 skollagen 8 kap. 8 skollagen 8 kap. 10 skollagen Läroplan för förskolan 1998 (Lpfö 98), 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Bedömningsområde: Trygghet och en god miljö Bedömning: Planenerna mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav. Motivering: Kommunens förskolor har planer mot kränkande behandling och likabehandlingsplaner vilka gemensamt benämns Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna är upprättade enligt en kommungemensam mall och innehåller en redogörelse för hur förskolorna ska arbeta främjande mot kränkande behandling och rutiner för akuta insatser. I planerna beskrivs vilka typer av kartläggning som har gjorts. I vissa planer beskrivs även vad som framkommit i kartläggningen, i andra finns inte någon sådan beskrivning. De åtgärder som ska genomföras efter kartläggningen är i vissa fall allmänna beskrivningar som exempelvis att visa respekt för barn och föräldrar samt ge barnen en god inskolning. Det saknas således vilka konkreta åtgärder som ska påbörjas eller
7 (10) genomföras under året för respektive verksamhet. Vidare saknas en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Det saknas en plan mot kränkande behandling för den pedagogiska omsorgen. Författning: 6 kap. 8 skollagen Bedömningsområde: Kommunens styrning och ledning Bedömning: Huvudmannen varken planerar, följer upp, utvärderar eller utvecklar verksamheten kontinuerligt. Motivering: Kommunen har inte någon dokumenterad jämförande uppföljning och utvärdering av förskolornas måluppfyllelse. Det har tidigare gjorts enkätundersökningar av föräldrarnas bedömning av förskolorna men under de senaste åren har inte några sådana undersökningar gjorts. Föräldrar eller barn har inte heller deltagit i någon utvärdering av verksamheten som sedan sammanställts. Förskolornas kvalitetsredovisningar har inte heller använts för att göra sammanställningar av måluppfyllelsen i kommunen. Kommunen saknar därmed dokumentation av resultat och måluppfyllelse, analys av förbättringsområden samt beslut om förbättringsåtgärder för förskolorna i Emmaboda kommun. Författning: 4 kap. 3 och 6 skollagen Bedömningsområde: Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Förskolecheferna ansvarar inte för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid förskolorna samt omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: I förskolornas kvalitetsredovisningar för 2010 har resultaten utvärderats och måluppfyllelsen bedömts. I intervjuerna framkommer att det finns vissa svårigheter att kontinuerligt utvärdera verksamheten. I flera förskolor uppger personalen att de inte under möten diskuterar hur arbetet med barnen har varit. De kan inte heller bedöma om de behöver göra några förändringar i planeringen för att utveckla verksamheten i tillräcklig omfattning. Det är samtal om enskilda barn som dominerar det gemensamma arbetet. I någon förskola har möten förlagts till var tredje vecka och detta har bidragit till att
8 (10) utvärderingar av verksamheten har genomförts så att förbättringar av verksamheten har gjorts. Förskolecheferna uppger att kvalitetsarbetet sker när verksamheten dokumenteras i form av bilder och citat från Läroplanen för förskolan 1998 (Lpfö 98 ). Denna dokumentation och det som kommit fram i bl.a. utvecklingssamtal med föräldrarna används i begränsad omfattning för löpande uppföljning och utvärdering. Materialet används i första hand vid en utvärderingsdag per termin. Under dessa dagar görs utvärderingarna utifrån de mål som varje förskola har satt upp i förhållande till läroplanens mål och lokala mål. Förskolechefen ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och måste ge personalen förutsättningar att kontinuerligt utvärdera verksamheten. Författning: 4 kap. 4 och 5 skollagen Lpfö 98 2.7 Förskolechefens ansvar
9 (10) Bakgrund Beskrivning av förskolan och pedagogisk omsorg Ansvaret för förskolan fullgörs av bildningsnämnden, som är styrelsen för utbildningen. I Emmaboda kommun finns totalt sju kommunala förskolor med 310 barn och pedagogisk omsorg med 15 barn. Förskolorna är organiserade i två områden Yttre bildningsområdet och Bjurbäckens bildningsområde. I det senare ingår förskolorna i tätorten Emmaboda. Verksamheten leds av fyra förskolechefer varav en har förskolor och pedagogisk omsorg, en har förskolor och fritidshem och två har förskola men delar sitt ledarskap som rektor för grundskola och fritidshem. Enligt nationell statistik för år 2010 är andelen inskrivna barn per avdelning lägre än genomsnittet för riket och även andelen inskrivna barn per årsarbetare är lägre än genomsnittet för riket. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är högre än för riket (63 procent jämfört med genomsnittet för riket som är 54 procent). I kommunen finns två fristående förskolor med 33 barn. Emmaboda kommun tar ansvar för tillsynen av dessa förskolor. I ärendets slutliga handläggning har deltagit enhetschef Allan Westerdahl, avdelningsjurist Carin Holtz, utredare Robert Holmblad och utredare Sofia Lindstrand. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Ewa Pettersson Undervisningsråd/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 10 (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn.