Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm
Frågeställningar och metod Kan små (ädel)lövskogar behålla en typisk skogsfauna och flora eller utveckla en sådan efter plantering? Hur bör vi sköta och restaurera små lövskogar som del av en fungerande grön infrastruktur? Analys av kärlväxter och jordlöpare i små lövskogar i fyra 25 km 2 landskap (slättbygd i Skåne, mellanbygd i Sörmland) Landskapsfönster Västerstad i Skåne
Skogsareal i landskapen Area (ha) 2500 2000 1500 1000 500 0 Skabersjö Västerstad Selaön Tobo Broadleaf forest Young post-arable broadleaf Coniferous forest
1. Skabersjö: stadsnära slättbygd i SW-Skåne med mest unga lövskogar
2. Västerstad: lantlig slättbygd i centrala Skåne med främst gamla lövskogsfragment Ljusblå: skog år 1860 Grön: skog år 2015
3. Selaön: mellanbygd vid Mälaren med relativt öppna lövskogar och åkerholmar
4. Tobo: mellanbygd i centrala norra Sörmland med öppna lövskogsremsor mellan barrskog och öppna marker
Sum forest herbs Skogsfloran är artrikast i Västerstad. 20 95% CI for the Mean 1 5 1 0 5 0 Skabersjö Västerstad Selaön Tobo 1 2 3 Landscape window 4 (Forest herbs = typiska skogsväxter)
Västerstad: Även små restskogar innehåller många skogsväxter 150 år efter fragmentering 35 30 No forest herbs R² = 0,3683 Små områden värdefulla för typiska skogsväxter: Upp till 20 arter i områden mindre än 1 ha Upp till 30 arter i områden mindre än 2 ha Som jämförelse: De fyra stora restskogarna i Västerstad (ca 20 ha) har i medel 35 arter 25 20 15 10 5 0 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 Patch area, m 2
Mean grazing/mowing index Gräsmarksfloran Högre hävdindex (Tyler, T., Bot. Not.) och mycket fler gräsmarksarter i Sörmland än i Skåne. 3,6 3,4 95% CI for the Mean 3,2 3,0 2,8 Skabersjö Västerstad Selaön Tobo 1 2 3 4 Landscape window
Nya skogar i odlingslandskapet: Hur snabbt etablerar sig skogsarter? Exemplet Skabersjö Planteringens ålder och isolering viktig, men inte storleken! Skogsväxters spridningssätt och det planterade trädslaget har också betydelse
Skabersjö: unik tidsserie av lövplanteringar på åkermark Källa: Brunet et al., inskickat manuskript
Planteringens storlek utan effekt Tydliga effekter av ålder och isolering Källa: Brunet et al., inskickat manuskript Y-axlar: antal typiska skogsväxter
Skogsfloran vandrar in med tiden
Skogslevande jordlöpare: immigration credit reduceras snabbt i nya lövplanteringar Stora vinglösa arter med bättre spridning än små vingade arter! Åkrar används förmodligen för födosök även av skogsarter vilket ökar chansen för spridning mellan småskogar
Många småskogar starkt påverkade av markägarnas aktiviteter Fotbollsgolf! Hård avverkning Ofta negativa effekter på skogsväxter Dumpning av avfall Bete och vedtäkt
Bevara små skogar med värdefull flora och fauna, oberoende av storlek och isolering Skötseln bör utgå från befintliga naturvärden och kan därför variera mellan landskap och skogsfragment. Ett måttligt virkesuttag kan gynna lundväxter och öka mångfalden av träd och buskar. Skötselrådgivning till markägare. Småskogar med betespräglad flora kan hållas öppna eller betas om beteskänslig lundflora saknas. Plantera små skogar och minska habitatisoleringen. Plantera hellre fler små skogar än enstaka stora skogar. Placera småskogarna nära gammal artrik skog såväl som utspridda i det öppna jordbrukslandskapet. Ek gynnar utvecklingen av fält- och buskskikten i högre grad än björk eller bok. Efter 60 80 år kan en artrik lundflora ha utvecklats i ek- och ekblandbestånd.
Tack!