Välkommen på 10-årsjubileum! Salutdagar i Lycksele, Skellefteå och Umeå febr-mars 2015
Program Salutdagar 2015 09.00-09.30 Välkommen och vad är på gång 09.30-10.00 Vad har hänt sen sist? 10.00-12.00 Salut-satsningen 2005-2014 och framåt 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.30 Matvanor hos barn och föräldrar Salutdata 13.30-14.00 Bra mat för barn 14.00-14.30 Kaffe och visning av material 14.30-15.00 Matbudskap lika till alla men olika för vissa 15.00-15.45 Vad gör vi av det vi hört? 15.45-16.00 Summering och avslutning
10 år med Salut-satsningen Eva Eurenius Lina Tjärnström Anneli Ivarsson Jenni Bark Lena Sjöquist-Andersson Lena Laiti-Brännström Sven Arne Silfverdal, Jan-Eric Eriksson, Anna-Carin Wihlbäck, Ulf Söderström Margareta Grensjö, Birgitta Isaksson, Helen Ingvarsson, Anna-Carin Johansson Ann-Kristin Sandström, Cecilia Hellberg
modul I-VII Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas och införs insatser i syfte att främja; - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor
www.vll.se/salut
www.hälsa2020.se
modul I-II Fortsatt länsspridning av Vägledande samspel Empatibaserat Hälsofrämjande basprogram Sensitivisering och närvaro istället för instruktion Medvetandegörande av egen praxis Resursorienterat Enkelt och tydligt Universellt Samhällsorienterat International Child Development Program (ICDP) = Vägledande samspel www.icdp.se
modul III-VII Hälsofrämjande skolutveckling Organisation Medarbetarnas hälsa Skolans fysiska miljö Skolan och hemmet Matvanor Fysisk aktivitet Tobak, alkohol och andra droger Psykosocial hälsa Tandhälsa
modul III Bodil Krokodil på förskolan En verktygslåda som tandvården lånar ut till förskolan
modul III-VII Elevhälsoenkäter i skolan En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skolsköterskan genomför hälsosamtal i skolan i förskoleklass/åk 1, årskurs 4 och 7/8 samt under första året på gymnasiet. Hälsofrågorna finns som ett stöd i samtalet med eleven (och föräldern). Återrapportering av data/statistik på skol-, kommun- och länsnivå är möjlig.
modul VI VIP Väldigt Intressant Person Trygga och goda uppväxtvillkor Ett hälsomaterial för ungdomar i årskurs 7-9 i syfte att stärka elevernas självkänsla. Materialet är ett redskap för att arbeta med skolans värdegrund och att främja goda relationer. Syftet är att stimulera ungdomarna till att reflektera över sig själva, stödja dem under tonårstiden och ge dem redskap inför framtiden.
modul VI Tobak & Alkohol www.tobaksfri.se
modul VI-VII Sexuell hälsa Trygg och säker sexualitet
Hälsoundersökning för dem som fyller 30-31 år eller har barn som är 1½ år VHU:s främsta syfte är att bidra till minskning av hjärt- och kärlsjukdomar. Pilotstudie i Norsjö, Malå och Sorsele. Syftet är att öka förutsättningar för en framtida god hälsa redan i yngre ålder. VHU på samma sätt som för 40-, 50-, och 60-åringar, men med tillägg av ett provtagningsbesök ett år senare. De 1½-åriga barnen, vars föräldrar deltar, följs som vanligt via BVC.
Utbildningar som VLL erbjuder MI-utbildning uppföljningsdag För dig som gått MI-utbildning tidigare: 28/4 i Umeå. Inbjudan finns på Utbildningsportalen under övriga utbildningar. Sista anmälningsdag är 2015-04-15. Vårdprogram Våld i nära relationer 24 april i Umeå med videosändning till övriga länet. Anmälan till: Sofia.Elwer@vll.se www.vll.se/salut salut@vll.se
Vad har hänt sen sist? 1. Vad tog ni med er från förra årets Salutdag? 2014: MI som tema och Sofia Trygg Lycke som föreläsare. 2. Hur fungerar frågor och aktiviteter som handlar om våld mot kvinnor och barn, alkoholvanor, övervikt/fetma och pappans/medförälderns medverkan? 3. Hur går det med samverkan i teamet? - Vilka är med i teamet? - Vem/vilka är sammankallande? - När träffas teamet nästa gång? Utse en i teamet som redovisar!
Levnadsvanor
Återstående medellivslängd - vid 30 års ålder Kvinnor Män Källa: SCB, Presenteras i rapport: Gör jämlikt gör skillnad!, SKL
Livsvillkor
SALUT-SATSNINGEN 2005-2014 och framåt UMEÅ UNIVERSITET Epidemiologi och global hälsa Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling ANNELI IVARSSON Barnläkare och docent Enhetschef
Landstingets verksamhetsplan 2004-2006 Närsjukvård och folktandvård uppmanas att utveckla ett banbrytande samarbete.
Salut-satsningens vision ALLA barn i Västerbotten skall ha bästa möjliga hälsa
Västerbottens läns landstings vision är att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning
Övervikt & fetma 4-åringar i Västerbotten, 2003 30 25 20 % 15 Fetma Övervikt 10 5 Pojkar Blomquist HK, et al. Acta Paediatr 2007;96:113-6 Flickor
Sockerrika produkter hos 2-åringar 100 80 60 1-3 ggr per månad 1-3 ggr per vecka 1-3 ggr per dag 40 % 20 0 glass söt dryck godis frukt John-Erik Nyman, barntandläkare Stecksén-Blicks C, et al. Oral Health Prev Dent 2007;5:215-221
Lennart Nilsson, 1990. Ett barn blir till. Bonniers.
Miljöer som utvecklar barns kompetenser Bremberg et al. Investera i barns hälsa.
Värdet av olika insatser Bremberg et al. Investera i barns hälsa.
Alla eller riskgrupper? Preventionens paradox Farligt & ej så vanligt Vanligt & ej så farligt
Tänk långsiktigt! Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut.
Nationella folkhälsomål Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Trygg och säker sexualitet Goda matvanor Ökad fysisk aktivitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård
www.vll.se/salut Salut@vll.se
Samverkan är ett måste Kommun Landsting Universitet & andra organisationer
Pilotområden
Arbetsprocess det ofödda barnet il -05 r p a fors e l d e M pt -05 e s s r o f Roberts Lycksele nov TEST TEST -05 TEST TEST - 05 t k o a Ersbod START n -06 a j e Bysk UTVÄRDERING REVIDERING SPRIDNING
Det ofödda barnet MODUL I Det ofödda barnet och det nyfödda barnet MODUL I & II Folktandvårdens hälsoprogram Barn 0-5½ år Mödrahälsovårdens hälsoprogram MODUL II III Öppna förskolans hälsoprogram Barnens hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen 0i Västerbotten MODUL II Det lilla barnet Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen Salut-satsningen i Västerbotten i Västerbotten Modul VI 16-19 år Hälsofrämjande gymnasium Förslag på kriterier och aktiviteter
Enkäter samtalsunderlag och datainsamling BMI självskattad hälsa tandhälsa Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt: Barnets längd:, kg cm Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet I 1½ år II 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år III IV V VI VII Eva Eurenius, hälsoutvecklare/forskare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting
Från program till praxis - en utmaning! Hälsoforskning Evidensbaserad kunskap Forskning om förändring, lärande och kunskapsspridning Hälsoforskning Aktiviteter Professioner Föräldrar & barn Förändrat beteende Nyström M, et al. Journal of Organizational Change Management. 2013; 26:1020-1044 Förbättrad hälsa Förändrat beteende 44
VÄGLEDANDE SAMSPEL ICDP: International Child Development Programme 45
ASQ:SE= Ages & Stages Questionnaire: Social-Emotional mäter självreglering, kommunikation, samspel, affekter, adaptivt beteende, autonomi och interaktion
Barn som dör före 5 års ålder globalt 150 Antal döda < 5 års ålder per 1000 födda 100 50 0 AFR SEAR EMR WPR Byass P, Ghebreyesus TA. Lancet 2005;365:1114-15. EUR AMR
Få nyfödda med låg födelsevikt Bremberg et al. Investera i barns hälsa.
Barns välmående i de rika länderna An overview of child well-being in rich countries 2007, unicef.
VISIONSINDIKATORER VLL 2009 Upplevd hälsa Morbiditet/mortalitet Medellivslängd Åtgärdbar dödlighet Tandstatus 19 år Levnadsvanor Rökande gravida Riskkonsumtion av alkohol Amning vid 4 månader Självskattad hälsa Friska dagar Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering Program/metoder för att stärka och stödja goda levnadsvanor (HFS)
GÖR JÄMLIKT - GÖR SKILLNAD Hälsan är inte rättvist fördelad Etnicitet Socioekonomi Utbildning
10 år med Salut-satsningen ur ett tandvårdsperspektiv Lycksele 10 februari Skellefteå 18 februari Umeå 12 mars Ulf Söderström Tandvårdsstrateg/cheftandläkare 54
När det började Många aktörer, stora resursinsatser och olika budskap STATEN KOMMUNEN Statliga myndigheter Media Frivilligarbete Musik/Kulturskola Bibliotek Föreningslivet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Barn, unga och deras föräldrar/vårdnadshavare LANDSTINGET Grundskola Särskola Sameskola Ungdomsmottagningen Habiliteringen Familjecentral Ungdomshälsan Tandvården Kultur Socialtjänsten Fritidsverksamhet Vårdcentralen Specialistsjukvård Förskola Kultur Projekt och utvecklingsarbeten SAMARBETE KOMMUN LANDSTING
56 Vad ville vi? Primär prevention Salutogent synsätt Gemensamt hälsobudskap Förbättrad samverkan Bättre resursutnyttjande Stärka individens förmåga att själv göra hälsosamma val
57 Salut-satsningen i Västerbotten
58 Vad är Folktandvårdens insats i Salut idag? Hälsosamtal med gravida Gruppinformation tillsammans med BHV Extra stöd till riskindivider identifierade på BHV (12-18 mån. screening) Påbörjat implementering av skolmoduler i Lappland Extra insatser i skolor med höga ohälsotal (fluorsköljning och information) Allt detta är nu inte en del i Salut-satsningen utan ingår i vårdprogrammet för barn och ungdomar.
59 Och nu planeras för Bodil Krokodil - ett pedagogiskt verktyg för hälsofrämjande insatser i länets förskolor En samverkan mellan Folktandvården och kommunernas förskoleverksamhet.
60 Hur har tandhälsan utvecklats?
61 Kariesfria 3-åringar 2007-2014 100 90 80 70 60 3-åringar 50 Målvärde 3-åringar 2020 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 93 98 97 98 97 98 97 97 Målvärde 3-100 åringar 2020 100 100 100 100 100 100 100 3-åringar
62 Kariesfria 5-åringar 2007-2014 100 90 80 70 60 5-åringar 50 Målvärde 5-åringar 2020 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5-åringar 85 87 87 86 87 86 88 88 Målvärde 5-åringar 2020 90 90 90 90 90 90 90 90
63 Kariesfria 12-åringar 2007-2014 100 90 80 70 60 12-åringar 50 Målvärde 12-åringar 2020 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 12-åringar 59 62 58 62 62 62 66 67 Målvärde 12åringar 2020 70 70 70 70 70 70 70 70
64 Kariesfria 15-åringar 2007-2014 100 90 80 70 60 15-åringar 50 Målvärde 15-åringar 2020 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 15-åringar 41 41 39 43 42 40 46 48 Målvärde 15åringar 2020 50 50 50 50 50 50 50 50
65 Kariesfria 19-åringar 2007-2014 100 90 80 70 60 19-åringar 50 Målvärde 19-åringar 2020 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 19-åringar 25 26 24 28 29 29 29 31 Målvärde 19åringar 2020 35 35 35 35 35 35 35 35
66 Salut och framtiden 1. Samverkan, salutogent synsätt och empowermentfokus står sig över tid. 2. Värna om fortsatt samverkan och allas kunnande i folkhälsoarbetet. Delaktighet i vår gemensamma hälsosatsning. 3. Fortsätta med hälsobudskap inte specifikt tandhälsa. 4. Olika resursinsats beroende på målgrupp/modul. 5. Ta reda på, lyssna på, vad som är viktigt för dessa grupper. 6. Hitta nya arenor och nya sätt att förmedla budskapet.
SALUT 10 år Mödrahälsovårdens perspektiv Anna-Carin Wihlbäck, Mödrahälsovårdsöverläkare i Västerbotten Helen Ingvarsson, Samordningsbarnmorska i Västerbotten Lokalt ansvarig läkare och barnmorska i Skellefteå sjukvårdsdistrikt Rolf Schliker och Anna-Carin Johansson
Mödrahälsovård i Sverige från 1930-talet, kostnadsfri från -38; snabb utbyggnad tidigt betonades sociala aspekter; optimera för nyfött barn (bl.a. hembesök) 1955 mer detaljerade instruktioner, fler kontroller, bm:s status höjdes 1967 finansiering övertagen av landstingen 1970-talet alltmer intresse för fostrets hälsa 1980-talet: MHV till primärvården; mer fokus på stödjande föräldraskap med individualiserat synsätt successivt ökad betoning på psykosocial hälsa, förebyggande hälsovård, inkludering av partner
SALUT Viktigt med ett salutogent förhållningssätt från livets start: d.v.s. redan på MHV! Hälsovård i samband med graviditet - Medicinskt basprogram - Hälsoinformation under graviditet Stöd i föräldraskap Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor
Vikt och graviditet risker vid övervikt/fetma Risker för kvinnan: - rygg- och bäckensmärta - graviditetsinducerad hypertoni, preeklampsi - graviditetsdiabetes - prematur förlossning - ökad induktion- och kejsarsnittfrekvens Risker för fostret - hjärtmissbildning - neuralrörsdefekter - large-for-gestational age (LGA) - small-for-gestational age (SGA) - intrauterin fosterdöd - ökad perinatal mortalitet
Riktlinjer Kvinnosjukvården VLL: Handläggning inom mödrahälsovården av gravida avseende vikt och viktförändring dietistkontakt mål- och brytpunkter för viktuppgång med hänsyn till BMI-klass u-ljud med viktskattning prepartal narkosbedömning
Graviditetsregistret 2013
Självskattad vikt & längd (BMI) via Hälsoformulär årtal Salutdata %
Fördelning av andel kvinnor med övervikt och fetma redovisade för svenskfödda kvinnor och kvinnor födda utanför Sverige. Grav registret 2013.
Framtiden BMI-trender för olika grupperingar och geografiska områden Kostintaget möjligt att påverka? Fysisk aktivitet möjligt att påverka? Partnerenkäten Våld i nära relation
Pågår inom Barnhälsovården - Datajournalen PMO - Föräldrastödssatsningen Vägledande samspel www.icdp.se - Vägledning för barnhälsovården www.rikshandboken-bhv.se/ - 3-årsenkäten: Ages & Stages Questionnaires: Social-Emotional
www.vll.se/salut salut@vll.se Salut för ett friskare Västerbotten