Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det vill säga från leder, ledband, muskler och senor. Bild 3 Som du kommer ihåg kan den nociceptiva smärtan uppstå i huden, i muskler, senor, leder och ledband samt komma från de inre organen. Om man har en hudsmärta till följd av t ex en brännskada eller ett trycksår bör man söka vård för denna. Likaså om smärtan är lokaliserad till bröstkorg eller buk och man misstänker att smärtan har sitt ursprung i de inre organen. Bild 4 Det allra vanligaste är att den nociceptiva smärtan kommer från rörelseapparaten på grund av skada eller överbelastning. Det är enbart behandling för denna typ av smärta som kommer att tas upp i denna föreläsning. Bild 5 Det finns en mängd olika behandlingsstrategier för smärttillstånd som har sitt ursprung ifrån rörelseapparaten, både icke-farmakologiska och farmakologiska behandlingar, det vill säga läkemedel. Vi presenterar i denna föreläsning de vanligast förekommande behandlingarna. Som tidigare nämnts är prevention en viktig aspekt, det vill säga att försöka i största möjliga mån att undvika överbelastningsskador. Regelbunden träning, god ergonomi, balans i tillvaron, god kosthållning och regelbunden sömn är faktorer som kan bidra till en god hälsa. Men ibland debuterar smärttillstånd ändå. Det är då viktigt att tidigt fundera över vad man själv kan göra för att minimera smärtan och få smärttillståndet att läka ut. Kanske beror smärtan på en ovan rörelse man gjort och som man kan undvika under en tid, kanske är det istället de många gånger du lyft rullstolen in och ut ur bilen som lett till en överbelastning.
Det kan också vara en molande smärta i skuldrorna när du sitter framför datorn och då kan det vara viktigt att ta många mindre pauser och kanske till och med göra cirkulatoriska övningar under dessa pauser. Fundera över om det finns något du kan ändra på i din vardag. Det är endast de rörelser eller positioner som smärtar som du ska försöka undvika. I övrigt är det bra att vara så aktiv som möjligt. En skada tar mellan 4 och 12 veckor innan den är läkt, även om smärtan kan gå tillbaka tidigare. Det innebär att man under denna tid bör vara försiktig med det som utlöste smärtan, men samtidigt vara aktiv för att främja läkningen. Smärta kan också bero på artros i en led, det vill säga en sjukdom som drabbar ledbrosket. Sjukdomen i sig kommer inte att läka ut men med rätt behandling kan symtomen lindras. Om du går till en läkare eller fysioterapeut kan du få hjälp med råd och instruktioner samt hjälp med att se över hur du rör och förflyttar dig i vardagen. Du får också hjälp att hitta smärtfria positioner för avlastning. Det finns behandlingsmetoder som kan påverka grundorsaken till vissa smärttillstånd medan andra framförallt kan lindra smärtupplevelsen. Bild 6 En del av de råd du får handlar om fysisk aktivitet och träning som ofta är en självklar del i behandlingen för den som kan utföra någon form av träning. Det finns många olika typer av träning. Rörlighetsträning innebär att man lägger tonvikten på att försöka bibehålla en god rörlighet i leder och muskulatur. Då arbetar man oftast med kroppen som belastning eller mot mycket lite motstånd. Stabilitetsträning gör man då man har en instabilitet i en eller flera leder eller är svag i stabiliserande muskulatur och innebär fokuserad träning på mindre muskelgrupper. Här är precision i rörelsen viktig och instruktion om hur övningarna ska gå till ges av en fysioterapeut. Många smärttillstånd från muskulaturen beror på nedsatt blodcirkulation. Att blodcirkulationen är påverkad kan bero på statiskt muskelarbete såsom vid datorarbete, stress, ogynnsamma positioner för leder och muskler eller på ett inflammatoriskt tillstånd till följd av till exempel en skada. Det som kännetecknar cirkulationsbefrämjande träning är att man gör många repetitioner mot mycket lågt motstånd och dessa övningar upprepas 1 2 gånger dagligen under lång tid. Uthållighetsträning eller konditionsträning är den lite mer intensiva träningen där man önskar höja puls, blodtryck och andningsfrekvens. Då kan man påverka de kroppsegna
smärthämmande systemen och på så sätt få en lindring av sin smärta. Det krävs att träningen upprepas 2 3 gånger i veckan för att få effekt. Styrketräning är träning för en mer generellt ökad styrka och är en viktig del i det preventiva arbetet och som vidare träning när smärttillståndet börjat läka ut. Utöver träning kan även stretching vara av värde för att bibehålla en god muskellängd och för att töja på stram och smärtande muskulatur. Bild 7 Hos en fysioterapeut kan man även få hjälp med kroppskännedom och avspänningstekniker. När man har ont är det lätt att man tar till ett felaktigt rörelsemönster som i sig kan leda till sekundära överbelastningsproblem. Smärta leder också till stress och stress leder till ökad muskelspänning och försämrad cirkulation varför olika former av avspänningtekniker kan vara ett bra komplement. Bild 8 En vanlig smärtlindrande behandling är transkutan elektrisk nervstimulering eller TENS som den brukar kallas. En TENS stimulator är en liten apparat med sladdar och elektroder som fästs på huden. En ofarlig ström leds in via elektroderna och dessa smärtimpulser kan på ryggmärgsnivå påverka hur många smärtsignaler som leds vidare från ryggmärgen till hjärnan och om man använder sig av lågfrekvent stimulering kan också muskelspänningar påverkas och cirkulationen öka lokalt. En TENS stimulator kan man få utprovad hos en fysioterapeut och få låna hem eller hyra till en mindre kostnad. Behandling bör upprepas flera gånger dagligen. Den är helt smärtfri och upplevs av de flesta som behaglig. Bild 9 Medicinsk akupunktur är den form av akupunktur som ges av legitimerad vårdpersonal. Det finns gott stöd för behandlingsmetoden vid behandling av smärttillstånd från rörelseapparaten. Framförallt är det fysioterapeuter som brukar tillhandahålla behandlingen som bör upprepas 1 3 gånger varje vecka under några veckor för att därefter glesas ut. Det brukar behövas mellan 6 och 15 behandlingar beroende på vilket smärttillstånd man behandlar. Förutom att lindra smärtan kan akupunktur bidra till en lokalt ökad cirkulation och minskad muskelspänning.
Bild 10 En fysioterapeut kan också lindra din smärta med olika former av mjukdelsbehandling, till exempel massage och triggerpunktsbehandling. Utöver de icke-farmakologiska behandlingsmetoder som tagits upp i denna föreläsning finns det många andra som en fysioterapeut kan använda sig av för att påverka din smärta och ditt smärttillstånd. I första hand vill man hjälpa till att påverka grundorsaken till smärtan och i andra hand lindra smärtan och eventuellt andra symtom. Exempel på andra behandlingsmetoder du kan komma i kontakt med är helkroppsvibration som kan lindra smärta, laserbehandling och stötvåg som båda kan påverka läkningsförloppet, men på skilda sätt. Vilken behandling din vårdgivare väljer beror framförallt på grundorsaken till smärttillståndet. Bild 11 Smärtor från rörelseapparaten kan också behandlas med läkemedel där de flesta framförallt lindrar smärtan men inte påverkar läkningen eller grundorsaken till smärtan. Den vanligaste tabletten som rekommenderas är den som innehåller paracetamol och som säljs under namn som Alvedon, Panodil och Curadon. Vad vi vet idag är detta de smärtläkemedel som medför minst biverkningar om de tas i rekommenderad dos. Paracetamol hämmar smärtan under den tid man tar läkemedlet men påverkar inte grundorsaken. Det kan däremot Cox 2 hämmarna eller de så kallade antiinflammatoriska läkemedlen göra, förutsatt att man har en relativt akut inflammatorisk smärta. Annars har de också framförallt en smärtlindrande effekt. Exempel på läkemedel som räknas till denna grupp är tabletterna Voltaren, Brufen, Diklofenak och Naproxen samt Orudis gel. Om man har ett inflammatoriskt smärttillstånd i en led eller i ett muskelfäste kan en kortisoninjektion ges för att påverka orsaken till smärtan. Dessa injektioner bör inte upprepas mer än 3 ggr på ett år i en och samma struktur. Vid riktigt stark smärta ges opioida läkemedel, det vill säga morfin och morfinliknande preparat. Dessa läkemedel bör endast ges under en kortare period då toleransutveckling och beroenderisken är stor. Det innebär att man kan behöva större doser för att få samma effekt och att man kan bli beroende av läkemedlet. Vid användning av smärtläkemedel ska man komma ihåg att den minskade smärtupplevelsen framförallt beror på läkemedlets effekt och att grundorsaken oftast är kvar. Vid vissa smärttillstånd bör man vara fortsatt försiktig med belastning medan vid andra kan
läkemedelsanvändning medföra att man kan träna på ett korrekt sätt utan smärta. Därför är det viktigt att diskutera upplägg av medicinering med sin läkare. Många gånger räcker det inte med en typ av behandling utan man kan behöva en kombination av olika behandlingsmetoder för att få bästa möjliga effekt.