En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Relevanta dokument
Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Vårdcentral / Hälsocentral

Individuell Samarbetsplan ISP. Ett personcentrerat verktyg för en bättre vård med mindre tvång

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

En Individuell Samarbetsplan - för bättre omhändertagande vid tvångsvård

Ångest/Oro Självskada

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

ARBETSKOPIA

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

ARBETSKOPIA

Avdelning 38, Kardiologen

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Bättre vård mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Förslag på en ny modern Psykiatri

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

Filmen Hotell Vistet.

Författare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (10)

Avdelning 91, Kardiologen

Genomförandet av mätningen 2011

INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET

Brukarundersökning Korttid Äldreomsorg

Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband med den personliga omvårdnaden

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Öppenvård, handläggare

Vad tycker du om förlossningsvården?

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Standard, handläggare

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

.. år. Man Kvinna. Sammanboende Bor ensam. Folkskola/Grundskola (motsvarande) Yrkesskola/Gymnasium (motsvarande) Högskola/Universitet (motsvarande)

Standard, handläggare

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

SÄTERS KOMMUN

Kvalitetsindex. Rapport Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Patientforum. Vad är det och hur går det till?

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i uppföljning av genomförandeplanen i Alingsås kommun

Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Vad tycker du om vården?

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här

Till dig har en närstående på NIVA

K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand

Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Rapport Brukarundersökning personlig assistans 2018

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Granskningsrapport Brukarrevision. Storås akutboende

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Handledning till Lätta tips barn

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Standard, handläggare

Akutmottagning. Frågetext. Välj kommun där personen är skriven:

Rutin vid bältesläggning

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

ARBETSKOPIA

Intervjufrågor - Vårdcentral/Hälsocentral, kommunal vård & omsorg

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Standard, handläggare

Vi måste tala med varandra!

LIAkalendern. Att söka en LIAplats är KRÄVANDE. Om du vill lyckas med att få LIA, måste du marknadsföra dig

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Verksamheter för personer med funktionsnedsättning Assistansenheten Barbro Färninger

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Transkript:

Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case manager i öppenvården. BOKA GOTT OM TID FÖR intervjun. Den kursiva texten i intervjumallen är en hjälptext. Informera patienten VID BEHOV om att INTERVJUN ÄR EN KARTLÄGGNING DÄR DET INTE FINNS UTRYMME FÖR ATT FÖRDJUPA DIALOGEN. Om patienten behöver hjälp att bearbeta sin tvångsvård ytterligare bör patienten erbjudas det vid ett annat tillfälle. Börja med introduktionsfrågan. Ställ följdfrågor under intervjun för att hjälpa patienten att berätta om sin upplevelse och få fram synpunkter. Intervjuarens uppgift är att använda sig av sin kliniska erfarenhet och kunskap för att hjälpa patienten att formulera sig så att synpunkterna blir tydliga och möjliga för vårdpersonal att lära sig av. Ett sätt att förtydliga kan vara att be patienten ge exempel eller kort beskriva situationen. Gå INTE till försvar om patienten kritiserar vården. Ge dig INTE heller in i diskussion med patienten om eventuell tvångsvårds vara eller icke vara. BEKRÄFTA i stället patienten i sin upplevelse. Under rutan Övriga synpunkter, kan en notering göras om utvärderingen gäller mer än ett vårdtillfälle alternativt om patienten har andra synpunkter eller erfarenheter hen vill dela med sig av. Avslutningsvis sammanställs intervjun i formuläret Sammanställning - Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård. Förlag på introduktion till patienten: Vi träffas idag för att du ska få möjlighet att berätta om ditt vårdtillfälle, lämna synpunkter på hur du tyckte det var och sätta betyg på hur du blev omhändertagen. Dina synpunkter är viktiga. Vad DU tycker kan förbättra vården för dig och dina medpatienter. INTRODUKTIONSFRÅGA: Hur var det för dig att vårdas på sjukhus (mot din vilja)? 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

1. OMSORG a. Omsorg i form av känslomässigt stöd Att få känslomässigt stöd kan innebära att vårdas av personal som är engagerad, uppmärksam och förmedlar hopp. Att få hjälp med att avleda och lindra symtom. Att känna sig sedd och bli lyssnad på. Att ha en kontaktperson som bevakar ens intressen och kan hjälpa till att föra ens talan. Att erbjudas regelbundna samtal. Vill du berätta om det känslomässiga stöd du fick från personalen på avdelningen och från öppenvården? Vad satte du värde på/tyckte du var bra att få? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vilket stöd saknade du? (Ge exempel eller beskriv en situation) Hur nöjd var du med den omsorg du fick i form av känslomässigt stöd? b. Omsorg i form av praktiskt stöd Att få praktiskt stöd kan handla om att få hjälp med t ex telefonsamtal, ekonomin, bostaden och med sådant som man på grund av omständigheter är förhindrad att göra. Vill du berätta om det praktiska stöd du fick från personalen på avdelningen och från öppenvården? Vilket stöd satte du värde på/tyckte du var bra att få? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vilken praktiskt stöd saknade du att få? (Ge exempel eller beskriv en situation). Hur nöjd var du med den omsorg du fick i form av praktiskt stöd? 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2. SKYDD a. Att känna trygghet Att få känna trygghet kan innebära att slippa vara rädd eller otrygg i samband med att man tas till sjukhus och/eller under vårdtiden. Kände du dig rädd eller otrygg när du togs till sjukhus eller under vårdtiden? Om nej: Vad fick dig att känna dig trygg? (Ge exempel eller beskriv en situation). Om ja: Vad fick dig att känna dig rädd eller otrygg? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vilket bemötande/stöd hade du behövt från vårdpersonalen för att känna dig trygg och/eller slippa vara rädd? (Ge exempel eller beskriv en situation). Hur nöjd är du med den trygghet du kände i samband med att du togs till sjukhus och under vårdtiden? 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

b. Tvång Om utvärderingen inte gäller tvångsvård. Gå vidare till område 3. Förståelse. Tvångsvård och tvångsåtgärder kan för en del patienter upplevas som ett nödvändigt skydd. Att få skydd från att förstöra för sig själv eller skada sig själv eller andra. Andra patienter anser att de utsatts för onödigt tvång. Hade tvångsvård kunnat förhindras? Ja Kanske Nej Om svaret är nej hoppa över nästa fråga: Vill du ge förslag på hur situationen i stället kunnat hanteras? Vilket bemötande hade du behövt för att förstå och acceptera att ta emot vård? Vilka behandlingsinsatser behövde du? Utsattes du för tvångsåtgärder? (t ex tvångsinjektion, bältesläggning, isolering). Ja (vilka?) Nej Om svaret är nej gå vidare till fråga c, Restriktioner. Hade tvångsåtgärder kunnat förhindras? Ja Nej Vet inte Vill du ge förslag på hur tvångsåtgärder kunnat förhindras?? Vilket bemötande hade du behövt för att förstå och acceptera att ta emot vård? Vilka behandlingsinsatser behövde du? Hur upplevde du att vårdpersonalen utförde tvångsåtgärden/erna? Kunde de ingripit på ett annorlunda sätt? (Ge exempel på vad de kunnat göra annorlunda). 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Behövde du restriktioner/begränsningar? (exempel på restriktioner kan vara begränsad frigång, att begränsas att använda telefon/dator och kontokort). Ja (vilka?) Nej Fick du restriktioner? Ja (vilka?) Nej (hoppa över nästa fråga) Vad anser du om restriktionerna du fick? Vad var bra, vad var mindre bra? Hur tillfredsställd är du med det skydd i form av tvångsvård du fick i samband med att du togs till sjukhus och under vårdtiden? Mycket otillfredsställd 1 2 3 4 5 Mycket tillfredsställd 3. FÖRSTÅELSE Att förstå kan innebära att få tillräcklig och rätt information, för att slippa onödig oro och för att kunna vara så delaktiga som möjligt i sin vård. Information kan behöva anpassas eftersom den kan vara svår att förstå och ta till sig när man inte mår bra. Fick du den information du behövde från läkarna och från övrig vårdpersonal? Vilken information satte du värde på att få? Vilken information saknade du? Hur behövde informationen från läkare och övrig vårdpersonal ges och vara utformad för att du skulle förstå den och ta den till dig? (t ex ges muntligt, skriftligt, vid ett visst tillfälle eller på ett visst sätt?) Hur nöjd var du med den information du fick i samband med att du togs in på sjukhuset och under vårdtiden? 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

4. VÅRDMILJÖN En god vårdmiljö innebär att vistas i en omgivning som är trivsam, och som gynnar tillfrisknandet både till kropp och själ samt har fungerande rutiner. Hur upplevde du miljön och rutinerna på vårdavdelningen/vårdavdelningarna? Vad satte du värde på? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vad skulle du vilja förändra? (Ge exempel eller beskriv en situation). Hur nöjd var du med vårdmiljön och rutinerna? 5. RESPEKT Att känna sig respekterad kan innebära att känna sig sedd, bli bemött med empati och medmänsklighet. Patienter som vårdas med tvångsvård är extra sårbara och utsatta. Kände du dig respekterad? På vilket sätt? (Ge exempel eller beskriv situationen). Upplevde du vid något tillfälle under vårdtiden att du inte respekterades? (Beskriv situationen.) Hur nöjd är du med den respekt du visades i samband med att du tvångsvårdades? Mycket missnöjd 1 2 3 4 5 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

6. DELAKTIGHET Att få vara så delaktig som möjligt kan innebära att få möjlighet vara med och påverka sin vård inom ramarna för den psykiatriska sjukhusvården. a. På vilket sätt fick du möjlighet att vara med och påverka din vård? Hur delaktig ville och fick du vara? (Ge exempel Vilka områden var viktiga för dig att vara delaktig i? Hur hade du kunnat göras mer delaktig? (Ge exempel). Hur nöjd är du med hur du fick vara delaktig i din vård? 7. SJÄLVSTÄNDIGHET Att få vara så självständig som möjligt inom ramarna för den psykiatriska sjukhusvården kan innebära att personalen inte bestämmer mer än det som är viktigt för hälsan och återhämtningen. a. Hur tillgodosågs dina möjligheter att vara självständig? (Ge exempel). Hur hade du kunnat vara mer självständig inom ramarna för den psykiatriska sjukhusvården? Hur nöjd är du med hur din självständighet tillgodosågs? 7 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

8. ANHÖRIGAS DELAKTIGHET Anhörigas samarbete med vården. Det finns patienter som önskar att deras anhöriga stödjer dem genom att föra deras talan eller på annat sätt vara delaktiga i deras vård. Det finns också patienten önskar hålla sina anhöriga på avstånd när de inte mår bra. Hur ville du att dina anhöriga skulle vara delaktiga? Vad satte du värde på när det gällde dina anhörigas samarbete med vårdpersonalen? Vad tyckte du var mindre bra när det gäller dina anhörigas samarbete med vårdpersonalen? Varför ville du inte att dina anhöriga skulle vara delaktiga i din vård? Hur nöjd var du med dina anhörigas delaktighet hanterades i samband med din sjukhusvård? Vill du träffa den vårdpersonal som vårdade dig för att prata om din sjukhusvård? Om ja, vilka önskemål har du i samband med det? 8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Instruktion efter avslutad intervju: 1. Fråga patienten: Vill du dela med dig av dina synpunkter till den vårdavdelning där du vårdades? (Om utvärderingen gäller vård på enhet som inte är introducerad i ISP så skickas utvärderingen till den vårdavdelning som är knuten till öppenvården). Informera patienten om att synpunkterna kan lämnas anonymt. 2. Om patienten tackar ja, a) Sammanställ patientens synpunkter i mallen Sammanställning Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård. b) Skicka Sammanställning till den vårdenhet där patienten vårdats, se punkt 1. c) Vid implementering av ISP. Fyll i Bilagan med patientdata på nästa sida Skicka Sammanställningen av utvärderingen samt Bilagan till implementeringsansvarig. d) Invänta vårdavdelningens svar och kommentarer på patientens synpunkter. Överlämna dessa till patienten. e) Redogör patientens synpunkter för öppenvårdsteamet. 3. Med stöd av det som patienten berättat i Utvärderingen kan patienten erbjudas att utforma en Handlingsplan vid Tidiga tecken. I den görs bl. a en överenskommelse med vården hur situationen ska hanteras vid en försämring eller ett återinsjuknande. Handlingsplanen kan också utformas utan föregående utvärdering. 4. Med stöd av synpunkterna från Utvärderingen kan patienten erbjudas utforma en Delaktighet vid psykiatrisk sjukhusvård (DPS). Där ges patienten möjlighet att uttrycka vilket bemötande hen behöver för ett tryggt och gott omhändertagande vid en eventuell framtida sjukhusvård. DPS kan utformas utan föregående utvärdering. 9 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Bilaga: Används i samband med implementering av Individuell Samarbetsplan Namn: Pers.nr. Enhet: Fråga patienten: Hur tyckte du det var att utvärdera din sjukhusvård? Bilagan skickas till ansvarig för implementeringen: Eva Andreasson Nå Ut teamet Kronhusgatan 2F 411 13 Göteborg Tel: 0702-426797 10 Sahlgrenska Universitetssjukhuset