Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case manager i öppenvården. BOKA GOTT OM TID FÖR intervjun. Den kursiva texten i intervjumallen är en hjälptext. Informera patienten VID BEHOV om att INTERVJUN ÄR EN KARTLÄGGNING DÄR DET INTE FINNS UTRYMME FÖR ATT FÖRDJUPA DIALOGEN. Om patienten behöver hjälp att bearbeta sin tvångsvård ytterligare bör patienten erbjudas det vid ett annat tillfälle. Börja med introduktionsfrågan. Ställ följdfrågor under intervjun för att hjälpa patienten att berätta om sin upplevelse och få fram synpunkter. Intervjuarens uppgift är att använda sig av sin kliniska erfarenhet och kunskap för att hjälpa patienten att formulera sig så att synpunkterna blir tydliga och möjliga för vårdpersonal att lära sig av. Ett sätt att förtydliga kan vara att be patienten ge exempel eller kort beskriva situationen. Gå INTE till försvar om patienten kritiserar vården. Ge dig INTE heller in i diskussion med patienten om eventuell tvångsvårds vara eller icke vara. BEKRÄFTA i stället patienten i sin upplevelse. Under rutan Övriga synpunkter, kan en notering göras om utvärderingen gäller mer än ett vårdtillfälle alternativt om patienten har andra synpunkter eller erfarenheter hen vill dela med sig av. Avslutningsvis sammanställs intervjun i formuläret Sammanställning - Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård. Förlag på introduktion till patienten: Vi träffas idag för att du ska få möjlighet att berätta om ditt vårdtillfälle, lämna synpunkter på hur du tyckte det var och sätta betyg på hur du blev omhändertagen. Dina synpunkter är viktiga. Vad DU tycker kan förbättra vården för dig och dina medpatienter. INTRODUKTIONSFRÅGA: Hur var det för dig att vårdas på sjukhus (mot din vilja)? 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
1. OMSORG a. Omsorg i form av känslomässigt stöd Att få känslomässigt stöd kan innebära att vårdas av personal som är engagerad, uppmärksam och förmedlar hopp. Att få hjälp med att avleda och lindra symtom. Att känna sig sedd och bli lyssnad på. Att ha en kontaktperson som bevakar ens intressen och kan hjälpa till att föra ens talan. Att erbjudas regelbundna samtal. Vill du berätta om det känslomässiga stöd du fick från personalen på avdelningen och från öppenvården? Vad satte du värde på/tyckte du var bra att få? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vilket stöd saknade du? (Ge exempel eller beskriv en situation) Hur nöjd var du med den omsorg du fick i form av känslomässigt stöd? b. Omsorg i form av praktiskt stöd Att få praktiskt stöd kan handla om att få hjälp med t ex telefonsamtal, ekonomin, bostaden och med sådant som man på grund av omständigheter är förhindrad att göra. Vill du berätta om det praktiska stöd du fick från personalen på avdelningen och från öppenvården? Vilket stöd satte du värde på/tyckte du var bra att få? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vilken praktiskt stöd saknade du att få? (Ge exempel eller beskriv en situation). Hur nöjd var du med den omsorg du fick i form av praktiskt stöd? 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2. SKYDD a. Att känna trygghet Att få känna trygghet kan innebära att slippa vara rädd eller otrygg i samband med att man tas till sjukhus och/eller under vårdtiden. Kände du dig rädd eller otrygg när du togs till sjukhus eller under vårdtiden? Om nej: Vad fick dig att känna dig trygg? (Ge exempel eller beskriv en situation). Om ja: Vad fick dig att känna dig rädd eller otrygg? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vilket bemötande/stöd hade du behövt från vårdpersonalen för att känna dig trygg och/eller slippa vara rädd? (Ge exempel eller beskriv en situation). Hur nöjd är du med den trygghet du kände i samband med att du togs till sjukhus och under vårdtiden? 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
b. Tvång Om utvärderingen inte gäller tvångsvård. Gå vidare till område 3. Förståelse. Tvångsvård och tvångsåtgärder kan för en del patienter upplevas som ett nödvändigt skydd. Att få skydd från att förstöra för sig själv eller skada sig själv eller andra. Andra patienter anser att de utsatts för onödigt tvång. Hade tvångsvård kunnat förhindras? Ja Kanske Nej Om svaret är nej hoppa över nästa fråga: Vill du ge förslag på hur situationen i stället kunnat hanteras? Vilket bemötande hade du behövt för att förstå och acceptera att ta emot vård? Vilka behandlingsinsatser behövde du? Utsattes du för tvångsåtgärder? (t ex tvångsinjektion, bältesläggning, isolering). Ja (vilka?) Nej Om svaret är nej gå vidare till fråga c, Restriktioner. Hade tvångsåtgärder kunnat förhindras? Ja Nej Vet inte Vill du ge förslag på hur tvångsåtgärder kunnat förhindras?? Vilket bemötande hade du behövt för att förstå och acceptera att ta emot vård? Vilka behandlingsinsatser behövde du? Hur upplevde du att vårdpersonalen utförde tvångsåtgärden/erna? Kunde de ingripit på ett annorlunda sätt? (Ge exempel på vad de kunnat göra annorlunda). 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Behövde du restriktioner/begränsningar? (exempel på restriktioner kan vara begränsad frigång, att begränsas att använda telefon/dator och kontokort). Ja (vilka?) Nej Fick du restriktioner? Ja (vilka?) Nej (hoppa över nästa fråga) Vad anser du om restriktionerna du fick? Vad var bra, vad var mindre bra? Hur tillfredsställd är du med det skydd i form av tvångsvård du fick i samband med att du togs till sjukhus och under vårdtiden? Mycket otillfredsställd 1 2 3 4 5 Mycket tillfredsställd 3. FÖRSTÅELSE Att förstå kan innebära att få tillräcklig och rätt information, för att slippa onödig oro och för att kunna vara så delaktiga som möjligt i sin vård. Information kan behöva anpassas eftersom den kan vara svår att förstå och ta till sig när man inte mår bra. Fick du den information du behövde från läkarna och från övrig vårdpersonal? Vilken information satte du värde på att få? Vilken information saknade du? Hur behövde informationen från läkare och övrig vårdpersonal ges och vara utformad för att du skulle förstå den och ta den till dig? (t ex ges muntligt, skriftligt, vid ett visst tillfälle eller på ett visst sätt?) Hur nöjd var du med den information du fick i samband med att du togs in på sjukhuset och under vårdtiden? 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
4. VÅRDMILJÖN En god vårdmiljö innebär att vistas i en omgivning som är trivsam, och som gynnar tillfrisknandet både till kropp och själ samt har fungerande rutiner. Hur upplevde du miljön och rutinerna på vårdavdelningen/vårdavdelningarna? Vad satte du värde på? (Ge exempel eller beskriv en situation). Vad skulle du vilja förändra? (Ge exempel eller beskriv en situation). Hur nöjd var du med vårdmiljön och rutinerna? 5. RESPEKT Att känna sig respekterad kan innebära att känna sig sedd, bli bemött med empati och medmänsklighet. Patienter som vårdas med tvångsvård är extra sårbara och utsatta. Kände du dig respekterad? På vilket sätt? (Ge exempel eller beskriv situationen). Upplevde du vid något tillfälle under vårdtiden att du inte respekterades? (Beskriv situationen.) Hur nöjd är du med den respekt du visades i samband med att du tvångsvårdades? Mycket missnöjd 1 2 3 4 5 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
6. DELAKTIGHET Att få vara så delaktig som möjligt kan innebära att få möjlighet vara med och påverka sin vård inom ramarna för den psykiatriska sjukhusvården. a. På vilket sätt fick du möjlighet att vara med och påverka din vård? Hur delaktig ville och fick du vara? (Ge exempel Vilka områden var viktiga för dig att vara delaktig i? Hur hade du kunnat göras mer delaktig? (Ge exempel). Hur nöjd är du med hur du fick vara delaktig i din vård? 7. SJÄLVSTÄNDIGHET Att få vara så självständig som möjligt inom ramarna för den psykiatriska sjukhusvården kan innebära att personalen inte bestämmer mer än det som är viktigt för hälsan och återhämtningen. a. Hur tillgodosågs dina möjligheter att vara självständig? (Ge exempel). Hur hade du kunnat vara mer självständig inom ramarna för den psykiatriska sjukhusvården? Hur nöjd är du med hur din självständighet tillgodosågs? 7 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
8. ANHÖRIGAS DELAKTIGHET Anhörigas samarbete med vården. Det finns patienter som önskar att deras anhöriga stödjer dem genom att föra deras talan eller på annat sätt vara delaktiga i deras vård. Det finns också patienten önskar hålla sina anhöriga på avstånd när de inte mår bra. Hur ville du att dina anhöriga skulle vara delaktiga? Vad satte du värde på när det gällde dina anhörigas samarbete med vårdpersonalen? Vad tyckte du var mindre bra när det gäller dina anhörigas samarbete med vårdpersonalen? Varför ville du inte att dina anhöriga skulle vara delaktiga i din vård? Hur nöjd var du med dina anhörigas delaktighet hanterades i samband med din sjukhusvård? Vill du träffa den vårdpersonal som vårdade dig för att prata om din sjukhusvård? Om ja, vilka önskemål har du i samband med det? 8 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Instruktion efter avslutad intervju: 1. Fråga patienten: Vill du dela med dig av dina synpunkter till den vårdavdelning där du vårdades? (Om utvärderingen gäller vård på enhet som inte är introducerad i ISP så skickas utvärderingen till den vårdavdelning som är knuten till öppenvården). Informera patienten om att synpunkterna kan lämnas anonymt. 2. Om patienten tackar ja, a) Sammanställ patientens synpunkter i mallen Sammanställning Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård. b) Skicka Sammanställning till den vårdenhet där patienten vårdats, se punkt 1. c) Vid implementering av ISP. Fyll i Bilagan med patientdata på nästa sida Skicka Sammanställningen av utvärderingen samt Bilagan till implementeringsansvarig. d) Invänta vårdavdelningens svar och kommentarer på patientens synpunkter. Överlämna dessa till patienten. e) Redogör patientens synpunkter för öppenvårdsteamet. 3. Med stöd av det som patienten berättat i Utvärderingen kan patienten erbjudas att utforma en Handlingsplan vid Tidiga tecken. I den görs bl. a en överenskommelse med vården hur situationen ska hanteras vid en försämring eller ett återinsjuknande. Handlingsplanen kan också utformas utan föregående utvärdering. 4. Med stöd av synpunkterna från Utvärderingen kan patienten erbjudas utforma en Delaktighet vid psykiatrisk sjukhusvård (DPS). Där ges patienten möjlighet att uttrycka vilket bemötande hen behöver för ett tryggt och gott omhändertagande vid en eventuell framtida sjukhusvård. DPS kan utformas utan föregående utvärdering. 9 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bilaga: Används i samband med implementering av Individuell Samarbetsplan Namn: Pers.nr. Enhet: Fråga patienten: Hur tyckte du det var att utvärdera din sjukhusvård? Bilagan skickas till ansvarig för implementeringen: Eva Andreasson Nå Ut teamet Kronhusgatan 2F 411 13 Göteborg Tel: 0702-426797 10 Sahlgrenska Universitetssjukhuset