GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

1 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Styrelse och arbetsgrupper 24 Ordinarie styrelseledamöter Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Gösta Lange Göteborgs stad Sven Johansson Härryda kommun Leif Johansson Kungälvs kommun Niclas Grönvall Lilla Edets kommun Carl-Erik Bergsén Alingsås kommun Lars Munter Holmen Paper AB Leif Mowitz Volvo Aero Corporation Göran Andersson Eka Chemicals AB Gunnar Johansson SCA Hygiene Paper AB Thomas Ericsson Klippan Mölndal AB Suppleanter Ann-Christine Torslid Tornebjer Trollhättans kommun Åsa Wilske Göteborgs Hamn AB Lars Nygren Vattenfall AB, Vattenkraft Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Arbetsutskott Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Cecilia Dahlman-Eek, v ordf Göteborgs stad Thomas Ericsson Klippan AB, Mölndals Bruk Claes Wångsell VA-verket i Göteborg Program- och Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen utvärderingsgrupp Göran Andersson Eka Chemicals AB Olof Bergstedt VA-verket Göteborg Hans Oscarsson Länsstyrelsen Dan Hellman Länsstyrelsen Bo Svärd Miljöförvaltningen i Göteborg Mikael Asplund Lilla Edets kommun Informationsgrupp Hans-Erik Carlsson, ordf Industriföretagen Erik Widén Eka Chemicals AB Kristian Pedersen Göteborgs stad Mätvärden och statistik Linda Storkull Kommunalförbundet GR Layout Siv Dahl och Gunnel Lihmé Kommunalförbundet GR 2

Medlemmar i Vattenvårdsförbundet 24 Kommuner Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Trollhättan, Vårgårda, Vänersborg, Öckerö GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Företag och övriga ABB Kabeldon AB, Alingsås Antens Fiskevårdsområdesförening Antens Laxodling AB Askania AB, Göteborg AstraZeneca, Mölndal Axel Christiernsson AB, Nol Eka Chemicals AB, Bohus Eka Chemicals AB, Trollhättan Ferroprodukter AB, Göteborg Geveko Industri AB, Göteborg Gustavsberg - Vårgårda Armatur AB Göteborgs Hamn, Göteborg Göteborgs Kex AB, Kungälv Holmen Paper AB, Vargön Jernhusen AB Region Väst, Göteborg Klippan AB, Mölndals Bruk, Mölndal Knauf Danogips GmbH, Inlands AB, Lilla Edet Ligno Tech Sweden AB, Vargön Eastman Tech AB, Mälndal Mjörns Fiskevårdsområdesförening, Alingsås Mölndals Energi AB, Mölndal Parker Hannifin AB, Trollhättan Perstorp Oxo AB, Nol RECI Industri AB, Göteborg Renova AB, Göteborg SAAB Automobil AB, Trollhättan SCA Hygiene Paper AB, Edet Bruk, Lilla Edet Sjöfartsverket, Trollhätte kanal SKF Sverige AB, Göteborg Skrotfrag AB, Agnesberg Sportfiskarna, Göteborg Sydkraft AB, Malmö Säveån Aspen Fiskevårdsområdesförening Säveåns Övre Fiskevårdsområdesförening TEKA AB, Alingsås Trollhättan-Vänersborgs Flygplats, Trollhättan Tudor AB, Nol TurNils AB, Alingsås Univar AB, Göteborg Vargön Alloys AB, Vargön Vattenfall AB, Vattenkraft, Trollhättan Volvo Aero Corporation, Trollhättan Volvo AB, Göteborg Vårgårda Kromverk AB, Vårgårda Västra Götalands 3 Regionen

# Säveån 2 Säveåns utlopp 6 Säveån nedströms Vårgårda 8 Svartån 1 Säveån vid Torp 14 Säveån inlopp i Mjörn 15 Mellbyån inlopp i Anten 15A Lobäcken inlopp i Anten 16 Mellbyån utlopp ur Anten 17 Mellbyån inlopp i Mjörn 18 Säveån utlopp ur Mjörn 2 Säveån utlopp ur Sävelången 26 Säveån inlopp i Aspen 28 Säveån utlopp ur Aspen 29 Säveån Kyrkbron i Partille 3 Säveån 32 Lemmingebron ME I Mjörn ASP I Aspen AN I Anten AS I Anten AÖ I Anten Å1 I Ålandasjön!"#Fasta stationer + PMK % Tillflöden till Göta älv ST1 Gärdhemsån ST2 Stallbackaån väg 115 ST3 Kårebrobäcken SL1 Slumpån SL2 Lillån Lunneberg SL3 Lillån Rommele-Kalvhed SL4 Lerumsån SL5 Visslaån GÅ1 Gårdaån G1 Grönån SK Sköldsån B Brattorpsån &"Lärjeån 1 Västra grenen 2 Östra grenen 3 Kvarnabäcken 4 Bro i Västra Bergum 5 Brovid Torv Hög 6 Bro väg mot Geråsen 7 Bro vid Annedal 8 Bro i Linnarhult 9 Bra G:a väg 45 1 Skräcklan 2 Gäddebäck 3 Älvabo 4 Garn 5 Södra Nol 6 Ormo 7 Surte 8 Lärjeholm 9 Stenpiren 1 Älvsborgsbron (fd PMK) Vargön PMK Trollhättan PMK Lärjeholm 4 $"Mölndalsån 1 Uppströms Hindås RV 4 Inlopp i Gröen 5 Utlopp ur Gröen 6 Inlopp i Rådasjön 7 Utlopp ur stensjön 7.3 Nedströms Papyrus 8 Samflöde Balltorpsb o Kålleredsb 8.1 Bro vid Växthusgatan 1 Nya Ullevi RL Rådasjön

Mätstationer och provtagningspunkter 22-25 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND 5

6

Inledning Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundets intresseområde, som illustreras på kartskiss sidan 5, utgörs av Göta älv nedströms Vänern med de viktigaste tillflödena Slumpån, Lärjeån, Säveån och Mölndalsån. Förbundets uppgift är att verka för god vattenvård. Arbetet sker i nära samråd med miljöövervakande organ så som länsstyrelsens miljövårdsenhet och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom med företrädare för näringsliv, forskning och naturvård i vidaste bemärkelse. Primärt sker arbetet genom att samordna och genomföra erforderlig vattendragskontroll inom området. Förbundets styrelse har i februari 1996 antagit en policy för verksamheten. Policyn redovisas nedan. Styrelsen har sedermera kompletterat policyn med kommentarer och tillämpningsanvisningar. Medlemmarna i förbundet utgjordes under 24 av 13 kommuner, 4 företag och 7 stycken övriga medlemmar. Av de senare är 4 fiskevårdsområden. Styrelsen består av 12 ordinarie ledamöter och 4 ersättare. Kommunerna respektive övriga medlemmar utser vardera halva antalet ledamöter i styrelsen. För administration och projektledning köper förbundet tjänster från Göteborgsregionens kommunalförbund. Medlemmarna, styrelsen och de olika arbetsgrupperna finns redovisade på sidan 2. Verksamhetsplanen för 25 finns redovisad på sidorna 23-26 i årsrapporten. Policy Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområden samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Vi skall sträva efter att: * bidra till vattenvårdens utveckling * konstatera miljöstatus och följa förändringar och utveckling i verksamhetsområdet samt redovisa förhållanden och utveckling i vattenområdena * samarbeta och kommunicera med de myndigheter som har inflytande över verksamhetsområdet samt övriga intressenter Förbundet är en frivillig sammanslutning av intressenter med olika utgångspunkter för sitt medlemskap men med gemensam nytta av verksamheten. * påtala missförhållanden * påvisa förbättringsbehov och förbättringsmöjligheter * upprätta kort- och långsik tiga mål och planer för verksamheten * ständigt utveckla och förbättra verksamheten informera intressenter och allmänhet om verksamheten * bredda och utöka medlemskretsen 7

Kontrollverksamheten 24 Det löpande kontrollprogrammet gäller för fyraårsperioden 22-25. Kontrollprogrammet har nu liksom under föregående treårsperiod fått en tydlig inriktning mot en utökad kontroll av miljögifter, bl.a. genom att undersökningar av metaller i vattenmossa och bottenfauna numera ingår. Dessa undersökningar genomförs med olika tidsintervaller. Metaller har undersökts vid ett antal punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Vartannat år har bottenfauna undersökningar genomförts på sju punkter i Göta älv samt i Säveån och Mölndalsån. Bottenfaunaundersökningar ger en bra bild över hur tillståndet i våra vattendrag och hur förhållandena förändras över tiden. Undersöknings-punkternas antal och läge förändras efter hand som nya behov uppkommer. Under 24 har det kontinuerligt tagits vattenprover vid sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar och vattenintagen kan snabbt stängas om det blir nödvändigt. Under året har ett arbete med en uppgradering av programvaran för älvövervaknings-systemet pågått. Arbetet kommer att slutföras i början av år 25. Utöver de fasta mätstationerna i Göta älv finns ett 6-tal provtagningspunkter i älvens biflöden och de större sjöarna inom området. Under 24 har flera specialundersökningar genomförts. Bl.a. har arbetet med en riskinventering av Göta älv avslutats. Detta arbete får nu en fortsättning i form av ett VAforskprojekt som drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund och där Vattenvårdsförbundet också medverkar. VAforskprojektet syftar till att ta fram en allmängiltig modell för hur man genomför riskanalyser för vattenförsörjningen. En mikrobiologisk undersökning av älven och dess biflöden har avslutats under året. Denna undersökning får en fortsättning under 25 och får bl.a. en speciell inriktning mot förekomsten av parasiter främst i Göta älv. Dessutom genomförs ett projekt i samverkan mellan Göteborgs Universitet, Göteborgs vaverk och Vattenvårdsförbundet med miljöövervakning av älven med hjälp av fisk. Detta projekt kommer att pågå under några år. 8

Specialundersökningar 24 sammanfattningar GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Mikrobiologisk undersökning i Göta älv och vissa biflöden 22-23 Sammanfattning För att klarlägga betydelsen av olika utsläppskällor för den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv och dess biflöden har tre storprovtagningar genomförts under 22-23. De tre provtagningarna ägde rum 22-2-4, 23-1-16 och 23-6-12. Prover har tagits ut i 25, 28 respektive 29 provtagningspunkter vid de olika tillfällena. Varje prov har analyserats med avseende på koliforma bakterier, termotoleranta koliforma bakterier, E. coli, fekala streptokocker, parasiterna Giardia och Cryptosporidium, turbiditet, fosfor och kväve. Sammantaget kan sägas att provtagningarna tydligt visar att flera faktorer har potential att påverka den mikrobiologiska kvaliteten i Göta älv. Utsläpp av orenat avloppsvatten gav signifikant påverkan i den första provtagningsomgången 22-2-4, som medvetet förlades i samband med relativt kraftiga bräddningar. Vid det första provtagningstillfället påvisades också den tydliga risken med Giardia och Cryptosporidium. 2 stycken Cryptosporidium oocystor/1 l påträffades i Trollhättans råvatten, som tas in på 3 meters djup relativt nära stranden. Provtagning två 22-1-16 visar troligen effekter av markavrinning. Efter en torr sommar och höst sköljde ett måttligt men ihållande regn av marken. Inga för oss kända bräddningar är tillräckligt stora för att förklara den tydliga försämringen av den mikrobiologiska kvaliteten i älven. Den tredje provtagningsomgången 23-6-12 skedde i samband med en lokalt kraftigt varierande nederbörd där det på platser såsom Surte gick att urskilja en misstänkt påverkan från bräddning. Däremot återfanns ingen tydlig påverkan från markavrinning. Detta kanske beroende på att den genomsnittliga nederbörden var låg och markavrinningen därför måttlig. En allmän slutsats från provtagningarna är att turbiditet inte är ett bra mått på graden av mikrobiologisk påverkan. I synnerhet gäller detta låg turbiditet som vid provtagningarna inte på något sätt garanterat låg mikrobiologisk påverkan. Hög turbiditet har dock oftast sammanfallit med en hög mikrobiologisk påverkan. Mellan turbiditet och fosfor har det funnits en bra samvariation. Kvävehalterna i älven har vid provtagningstillfällena förändrats marginellt under transporten från Vänersborg till Lärjeholm. Det är tydligt att Göta älvs biflöden i många fall bidrar till en försämring av den mikrobiologiska och näringsmässiga kvaliteten i älven eftersom biflödena i de allra flesta fall uppvisat en betydligt sämre kvalitet än Göta älv. Att från provtagningarna urskilja påverkan från ett enskilt vattendrag är däremot svårt eftersom flödet i Göta älv är så mångfalt mycket större än i biflödena. Att det finns fog för det gamla ordspråket många bäckar små kan dock anses konstaterat! 9

Sedimentprovtagning i Göta älv 199-2 Sammanfattning Miljöförhållandena med avseende på miljögifter i Göta älv övervakas genom Göta Älvs Vattenvårdsförbunds försorg. Detta sker bl.a. genom sedimentprovtagning på två fasta stationer, dels i Göta älvs mynningsområde (Eriksberg/Älvsborgsbron), dels i älven uppströms Kungälv (Dösebacka/Nödinge). Övervakningen genomförs vart femte år sedan 199 och bygger på att sedimenten i vattenmiljöer utgör en sänka för metaller och organiska miljögifter, och att halterna i sedimenten i hög grad återspeglar halter och flöden i vattenmassan. Genom en återkommande provtagning, på platser där sedimentbädden växer till i mäktighet till följd av nysedimenterat material, kan utvecklingen vad avser belastningen av miljögifter avläsas som en funktion av tiden, d.v.s. sedimenten hjälper oss att se om halterna av miljögifter ökat eller minskat med åren i älven. Resultaten från den första undersökningen (199) visade att stationen vid Älvsborgsbron var kraftigt förorenad med avseende på såväl tungmetaller som organiska miljögifter medan stationen vid Nödinge uppvisade låga halter med avseende på samma ämnen. Förhållandena var likartade fem år senare (1995), dock med den skillnaden att vissa metaller, dioxiner samt näringsämnen som fosfor och kväve ökat i älvens mynningsområde samtidigt som halten av kvicksilver, kadmium, totalkolväten (THC), polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PCB, penta- och hexaklorbensener minskat. Trots minskningen hade Göta älvs mynningsområde fortfarande en relativt dålig status vad avser ett flertal miljögifter, bl.a. kvicksilver, totalkolväten, vissa PAH, (t ex det cancerogena benso(a)pyren) samt PCB och dioxiner. Undersökningarna år 2 visade att halten av tenn, totalfosfor (se fig. 1) och ämnen relaterade till bensin (etylbensener och xylener) fortsatt att öka särskilt i älvens mynningsområde, medan t ex metaller som kadmium, koppar och zink fortsatt att minska. En fortsatt successiv minskning har också skett av många organiska miljögifter. 2 Fosfor (Tot-P) i sediment, G vvf g/kg ts 1,5 1,5 1 9 9 1 9 9 5 2 G teborg G V 1 N dinge G V 2 Station Fig. 1. Förändringen i ytsedimentens totalfosforhalt (tot-p) mellan 199 och 2 på stationerna GÄV1 och GÄV2 i Göta älv. 1

Halten av t.ex. THC (se fig. 2), PAH, PCB, klorbensener (se fig. 3) har minskat med mellan 64 och 91 % sedan 199. 8 Totalkolv te (THC) i sediment, G vvf mg/kg ts 6 4 2 G teborg G V 1 N dinge G V 2 Station 1 9 9 1 9 9 5 2 Serie 4 Fig. 2. Förändringen mellan 199 och 2 av totalkolväte (THC) i ytsedimenten på stationerna GÄV1 och GÄV2 i Göta älv. 3 Hexaklorbensen (HCB) i sediment, G vvf ug/kg ts 2 1 1 9 9 1 9 9 5 2 G teborg G V 1 N dinge G V 2 Station Fig. 3. Förändringen mellan 199 och 2 av hexaklorbensen (HCB) i ytsedimenten på stationerna GÄV1 och GÄV2 i Göta älv. Sammantaget visar resultaten att Göta älv framförallt förorenas nedströms Nödinge och sannolikt till största delen genom tillskott från Göteborgs industri- och hamnområde. Enligt svenska bedömningsgrunder för kust- och havssediment uppvisar älvens mynningsområde år 2 en hög halt (klass 4 av 5 möjliga klasser där klass 1 motsvarar en icke förorenad miljö) av många metaller och organiska miljögifter. Förhållandena har dock förbättrats avsevärt sedan 199 då halterna låg på en mycket hög nivå (klass 5). Detta visar att vidtagna reningsåtgärder gett resultat. Vissa ämnen fortsätter dock att öka, varför ytterligare åtgärder krävs innan miljön i älvens mynningsområde kan betraktas som bra. 11

Riskinventering Göta älv aktuellt läge Översiktlig inventering av riskobjekt och riskanalyser. Sammanfattning En inventering av riskobjekt och riskanalyser för Göta älv har genomförts under hösten 23. Utredningen skall tryckas våren 25 efter faktagranskning av de intressenter som bidragit med material. Arbetet har finansierats av Göta älvs vattenvårdsförbund, Göteborgs va-verk, CTH, Vattenfall, Sjöfartsverket, Banverket och Vägverket. Göta älv och dess många olika värden exponeras dagligen för risker orsakade av verksamheter och förhållanden längs älven men en samlad värdering av risker för Göta älv saknas. Utredningen syftar till att identifiera alla riskobjekt och skyddsvärden längs Göta älv för att få en övergripande riskbild. En sammanställning av befintliga riskanalyser ingår i arbetet för att om möjligt kunna jämföra olika risker med varandra och därmed avgöra vilka risker som är störst och var förebyggande åtgärder skulle göra mest nytta. Utifrån detta kan även områden och verksamheter där riskanalyser saknas identifieras. En samlad riskvärdering skulle även ligga i linje med intentioner i ramdirektivet för vatten. Som riskobjekt definieras verksamheter och förhållanden som med viss sannolikhet kan utgöra ett hot eller förorsaka en oönskad konsekvens. Risker kan hanteras på olika sätt beroende på vilka lagar och regler som finns, vem som ansvarar för riskhanteringen, vem eller vad som utsätts för risken och om risken upplevs som stor eller liten. Riskanalyser finns för många riskobjekt längs älven, men saknas för andra. Sammanställningen ger därmed ingen fullständig bild av risksituationen längs Göta älv. Dessutom kan riskanalyser ha olika syfte, ambitionsnivå och värderingsgrund och det finns många olika utförandemetoder, varför det inte alltid går att jämföra resultaten från olika riskanalyser med varandra. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas riskanalyser för många riskobjekt längs Göta älv. För vissa verksamheter beror detta förmodligen på att riskerna hanteras med hjälp av andra metoder, som t ex de regelverk som reglerar sjöfarten eller hantering och transport av farligt gods. För andra, som t ex jordbruket, verkar rutiner för riskhantering saknas helt. Det är få av de riskanalyser som finns för de identifierade riskobjekten som är utförda med fokus på älven. Detta är en bidragande orsak till att analyserna är svåra att jämföra. Det är heller ingen av de inventerade riskanalyserna som tar hänsyn till den totala risknivån älven är utsatt för vilket rimligen borde påverka riskvärderingen. För att få en övergripande bild av risksituationen för Göta älv vore det önskvärt med en åtgärdslista där risker kan rangordnas och även eventuella förebyggande åtgärder kan värderas efter hur stor effekt de skulle få på den totala risknivån för älven. För att uppnå detta krävs en samlad bedömning av alla riskobjekt vilket kräver att alla risker bedöms enligt samma kriterier och värderas i ekonomiska termer. För vissa riskobjekt är delar av detta arbete redan gjort men för andra krävs mycket arbete. Det denna undersökning visar är vad som är kvar att göra för att nå detta mål. Rapporten i sin helhet finns att tillgå på vattenvårdsförbundets kansli. 12

Vattenvårdande åtgärder GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Av medlemmarna utförda vattenvårdande åtgärder inom Göta älvs avrinningsområde år 24 Göteborgs va-verk Nya vattenskyddsföreskrifter för Göta älv Länsstyrelsen fastställde Göteborgs förslag till nya föreskrifter för vattenskyddsområdet för Göta älv, området närmast uppströms Lärjeholm. Tillsammans med miljöförvaltningen har en omfattande utbildning om tillämpningen genomförts med personal från stadsbyggnadskontor, fastighetskontor, kretsloppskontor, miljöförvaltning, va-verk och räddningstjänst. De nya föreskrifterna innebär bland annat skärpta krav för att förebygga den allvarligaste risken för vattenförsörjningen, vattenburen smitta. Krav ställs också på att verksamhetsutövarna skall genomföra riskanalyser. Förbättrad övervakning av mikrobiologisk kvalitet Va-verket har som första drickvattenleverantör i Sverige och troligen i världen operativt använt ett instrument för automatiserad, regelbunden mätning av färsk avföringspåverkan. Instrumentet som är installerat i Lärjeholm mäter halterna av E.coli i Göta älv var tolfte timma. Genom de automatiserade analyserna har övervakningen av mikrobiologiskt kvalitet förbättrats väsentligt. Kartläggning av källor till avföringspåverkan Va-verket har tillsammans med vattenvårdsförbundet utvärderat och presenterat de kartläggningar av avföringspåverkan längs Göta älv som gjorts vid olika vädersituationer. Resultaten finns sammanställda i Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 22-23. Badbarhet i Göta älv Va-verket har undersökt vattenkvaliteten i Göta älv i Göteborg i förhållande till badvattenkraven. Även för bad är det avföringspåverkan som utgör den allvarligaste risken. Även andra mikrobiologiska utsläpp påverkar kravuppfyllnaden. Oacceptabel badvattenkvalitet orsakas både av händelser långt uppströms och lokalt. Ökad avledningssäkerhet för spillvattenpumpstationer Under 24 har ombyggnader genomförts av fyra spillvattenpumpstationer för ökad avledningssäkerhet. Tre nya spillvattenpumpstationer har tillkommit. Under 24 har ombyggnader genomförts av fyra spillvattenpumpstationer för ökad avledningssäkerhet. Tre nya spillvattenpumpstationer har tillkommit. Spillvattenpumpstationerna avledde 99,96 % av flödet till rening. Mer än hälften av nödavledningen till recipient skedde vid ett extremt vädertillfälle i februari. 13

Utveckling av larmsystemet för spillvattenpumpstationer Av Göteborgs 221 spillvattenpumpstationer är 219 utrustade med larm för nödavledning. De två stationer som saknar larm är små och eventuell nödavledning sker inte till känsliga recipienter. I 64 nya och ombyggda stationer finns förutom larmfunktioner även möjligheter att mäta flöden och volymer som pumpas till Ryaverket. Efterhand som dessa funktioner byggs ut kommer möjligheterna att kontinuerligt övervaka pumpstationernas funktion att öka. Därmed minskar risken för utsläpp av obehandlat spillvatten. Dagvattenrening Va-verket har tidigare anlagt dammar för dagvattenrening vid Järnbrott för att skydda Stora ån och funktionen har utvärderats i samarbete med Chalmers. I fördjupningen av översiktsplanen för sektorn vatten föreslås vilka recipienter som bör prioriteras med avseende på minskad påverkan av föroreningar. Bland dessa mest skyddsvärda recipienter har Stora ån den största föroreningsbelastningen, men när även skyddsvärdet vägs in har Göta älv uppströms råvattenintaget allra högst prioritet. Planen antogs av kommunfullmäktige 23. Under 24 genomfördes två examensarbeten i samarbete mellan vaverket och Chalmers i syfte att modellera och mäta föroreningar från dagvatten från områden uppströms råvattenintaget. Ett examensarbete gick ut på att mäta faktiska föroreningar i dagvatten från särskilt avgränsat område, och det andra simulerade mängden föroreningar i samma område för samma regn i en datormodell. Genom att ha tillförlitliga simuleringsverktyg kan större kännedom om avrinningsområden erhållas. Därigenom kan den mest lämpade platsen för eventuell reningsanläggning väljas. Mer än 99 % av Göteborgarnas spillvatten och 8% av det mest förorenade dagvattnet har letts till Ryaverket. I Göteborg är delar av avloppssystemet uppbyggt med så kallat kombinerat system, framför allt i innerstadsområdet. Här avleds både spillvatten och dagvatten i gemensam ledning och vid häftiga regn bräddas delar av det då blandade vattnet till främst Göta älv. Andelen av Göteborgs spillvatten som avleds via bräddning är mindre än 1 %. Det kombinerade systemets funktion har förbättrats genom att kvalitetsstyrning införts som gör att reningskapaciteten vid Ryaverket kan utnyttjas för det mest förorenade vattnet. I övriga Göteborg är avloppssystemet uppbyggt med separata ledningar för spill- och dagvatten. 14

Om dagvattnet är endast lite förorenat (villaområden, lågtrafikerade områden mm) eller om det renas separat i t ex dammar så är normalt duplikatsystem att föredra. Om däremot dagvattnet är mera förorenat, och alternativet är att släppa ut det utan särskild rening, så leder det kombinerade systemet till mindre utsläpp. I en systemanalys som va-verket och Kretsloppskontoret avslutat 24 tillsammans med Chalmers, framkom att i en innerstadsstadsdel, är det direkt olämpligt att släppa ut orenat dagvatten till Vallgraven, eftersom det finns risk för biologiska effekter, främsta av tungmetallerna koppar, bly och zink. Det kombinerade systemet kan förbättras ytterligare genom bräddvattenrening. För att kunna öka avloppssystemets vattenvårdande insats ytterligare har va-verket under 24 initierat utredningar om bräddvattenrening där det kombinerade systemet samlat in de största avloppsmängderna, bland andra Kodammarna och Herkulesgatan. En förutsättning är att man vid stadsplaneringen avsätter mark för denna typ av anläggningar. Göteborgs stad Kretslopp Miljöupprustning av f.d. Gårdsstenstippen i Göteborg På f.d. Gårdsstensdeponin tippades bland annat bygg- och rivningsavfall samt skrot under åren 1973 till 1982. Då avslutades tippen och täcktes med schaktmassor enligt den tidens krav. Under 24-26 genomförs en förbättrad tätning av större delen av deponiytan, som täcks med lera för att minska mängden regnvatten som tränger ner i de gamla tippmassorna. De provtagningar som gjorts på lakvatten från deponin visar på låga halter av föroreningar, men eftersom deponin ligger inom Göta älvs vattenskyddsområde är det ändå viktigt att minska risken för att förorenat vatten ska nå Göta älv. Ungefär hälften av den lera som behövs för att täcka deponin lades ut under 24. Leran har hittills kommit från bygget av Götatunneln. Kretsloppsnämnden och Miljönämnden ställer höga krav på att leran är fri från föroreningar eftersom den läggs på mark inom Göta älvs vattenskyddsområde. Kretsloppsnämnden ansvarar för miljöskyddsåtgärder vid nedlagda deponier på kommunägd mark inom Göteborgs Stad. Arbetet med att täcka deponin utförs av Gatubolaget. 15

Turnils AB Turnils en föregångare i miljöarbetet Turnils har länge varit en föregångare när det gäller miljöarbete. Samtliga lackeringslinjer i Alingsås är idag anslutna till en efterbränningsutrustning som renar luften från lösningsmedel till 99 procent. Dessutom återvinns den alstrade värmen för uppvärmning av produktionslokalen. En av de senaste insatserna för en bättre miljö genomfördes 24, då all ytbehandling av lameller blev helt kromfri. Sedan 196-talet har krom använts i Turnils lackeringsmaskiner, vilket förhindrar att aluminium oxiderar och gör så att färgen fäster bättre på aluminiummaterialet. Ur miljösynpunkt är dock krom ett olämpligt material att använda och har därför ersatts av en annan kemikalie för ytbehandling, som är mer lämplig ur miljö- och hälsosynpunkt. Det nya medlet började testköras på Turnils minsta lackeringsmaskin för två år sedan, och nu används det sexvärda kromet inte alls i fabriken i Alingsås. När krom användes i ytbehandlingen användes ett reningsverk för att rena sköljvattnet. Det nya ersättningsmedlet kräver dock ingen sköljning och processlinjerna har därför byggts om. Inom en snar framtid kommer det sexvärda kromet att förbjudas och därmed ligger Turnils i framkant ur miljösynpunkt. 16

Händelser i Göta älv 24 VATTENKVALITETEN I GÖTA ÄLV Bakteriesituationen i Göta älv 24 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND År 24 var medelnederbörden 849 mm vid Barlastplatsen i Göteborg vilket är i nivå med medelnederbörden under de senaste 3 åren, cirka 83 mm. Medelflödet i Göta älv vid Lilla Edet var 427 m 3 /s vilket är lägre än normalvattenföringen 55 m 3 /s. Under 24 var Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm stängt under totalt 2 851 timmar fördelat på 55 tillfällen. Av den sammanlagda stängningstiden utgjorde stängning på grund av misstänkt eller konstaterad mikrobiologisk påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv 85 %. Den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv är nederbördsberoende och förhöjda bakteriehalter förkommer framförallt i samband med omfattande nederbörd, snösmältning mm. Bidragande orsaker är bräddningar i kommunala avloppsanläggningar, påverkan från jordbruksmark och markavrinning. Va-verket i Göteborg analyserar koliforma bakterier och E.coli tre gånger per vecka vid Lärjeholm och Garn. Även Vänersborg (Skräcklan), Trollhättan, Lilla Edet och Kungälvs kommuner (Södra Nol) genomför regelbundet bakterieanalyser. Sedan årsskiftet 23/24 finns dessutom ett automatiskt mätinstrument för analys av E.coli vid Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm. Instrumentet har en svarstid på cirka tolv timmar och med två prover per dygn har övervakningen av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv förbättrats avsevärt. Va-verket planerar att installera ytterligare ett mätinstrument längre uppströms i Göta älv under 25. Från och med 24 tillämpar Göteborgs va-verk en ny analysmetod Colilert för analys av koliforma bakterier och E.coli. Analysmetoden ger högre utbyte och påvisar bättre hämmade koliforma bakterier än den tidigare använda analysmetoden Lesendo. För E.coli är skillnaden mellan analysmetoderna avsevärt mindre. Medianvärdet för koliforma bakterier vid Lärjeholm har ökat från 35/1 ml 23 till 1 3/1 ml 24, vilket främst beror på byte av analysmetod. Mer oroande är att halterna E.coli som främst indikerar fekal förorening ökar. Även om ökningen i medianvärdet för E.coli var måttlig, från 86/1 ml 23 till 98/1 ml 24 vid Lärjeholm, överskrids det riktvärde för E.coli för råvatten som fastställts av miljönämnden i Göteborg, 5/1 ml frekvent både i Garn och vid Lärjeholm. I Garn har riktvärdet överskridits vid 17 tillfällen under 24 med maxhalt 1 6 E.coli/1 ml och vid Lärjeholm vid 21 tillfällen med maxhalt 1 3 E.coli/1 ml. Flera perioder med omfattande påverkan av den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv som har lett till långvariga stängningar av råvattenintaget vid Lärjeholm har förekommit under året. Kraftfulla åtgärder krävs för att förbättra den mikrobiologiska vattenkvaliteten i Göta älv till en långsiktigt stabil och låg nivå. 17

HÄNDELSER I GÖTA ÄLV Händelser/avvikelser i Göta älv och Delsjöarna 24 24-1-7. Strömavbrott vid Wargöns bruk under ca nio timmar orsakat av ett brott på inkommande matarkabel. Stopp i produktionen och kvarvarande processavloppsvatten i ledningsnät mm bräddade i pumpstationen uppströms reningsanläggningen. Reservkemikalie för fällning, som kan doseras med självfall från tank, inkopplad uppströms bräddpunkten. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv. 24-1-27. Låg nivå i Delsjöarna under flera veckor till följd av flera oberoende händelser som påverkat vattenkvaliteten i Göta älv och möjligheten att köra reservtäkten Rådasjön. Nivån i Delsjöarna som lägst + 76,7 m ö h, vilket är 8 cm under börnivån. Slamflykt från reningsanläggningen vid Wargöns bruk under ca tre dygn. Flera orsaker till detta, bland annat stopp i slamrecirkulationen och störning i sliperiet. Ingen påvisad kvalitetsförsämring i Göta älv kopplad till slamflykten. Begränsningar i möjligheten att köra Rådasjön på grund av isläget i Delsjöarna och riskerna för skridskoåkare och fritidsfiskare. Ledningen från Rådasjön mynnar i viken i Stora Delsjön vid parkeringen utmed Fagerbergs väg och vid pumpning bryts isen i viken upp. Beslut att inte pumpa efter samråd med Sportfiskarna. Hög konduktivitet nära eller över stängningsgränsen 4 ms/m under tre dygn. Fortlöpande kontakter med Vattenfall som ökade tappningen enligt avtal dock utan att saltfronten gav med sig. Oklart om styrningen av skärmen i Ormo fungerat fullt ut. Enligt Vattenfall berodde den höga konduktiviteten på ispropp vid nyckelbojen i närheten av Lärjeåns utlopp i Göta älv. Batteriladdare för manövrering av ventiler i Härlanda tjärn ur drift, men kunde åtgärdas efter ca ett dygn. 24-1-31. Omslag till mildväder, regn och snösmältning. Förhöjda bakteriehalter i Göta älv och råvattenintaget vid Lärjeholm åter stängt. Bräddningar i Härryda kommun till Rådasjön men fortsatt överledning av vatten till Delsjöarna för att inte tappa ytterligare nivå. Flyttiden från bräddpunkter till råvattenintaget i Rådasjön är relativt lång. Mindre risk för påverkan på råvattenkvaliteten i Rådasjön än i Göta älv. Vattenkvaliteten följdes upp med dagliga bakterieanalyser. 24-2-6. Begränsad AVR-dosering, ca 4 ton/dygn mot normala 6-8 ton/dygn, under ca ett dygn vid Wargöns bruk. Störningen inträffade i samband med inkoppling av ny fiberkabel till sedimenteringsbassängen. Omfattande snösmältning och bräddningar från kommunala avloppsanläggningar både till Göta älv och till Rådasjön. Förhöjda bakteriehalter i Göta älv under ca en veckas tid med som mest 1 5 E.coli/1 ml i Garn 24-2-9, vilket är tre gånger riktvärdet för råvatten. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängt under åtta dygn. Ej möjligt att klarlägga eventuell påverkan från Wargön. De höga E.colihalterna tyder dock i första hand på fekal påverkan sannolikt från avloppsvatten och markavrinning. Nivån i Delsjöarna är som lägst ca,75 m under börnivån. 24-4-22. Fordonsbrand på riksväg 4. Räddningstjänsten kontaktade inte va-verket i enlighet med den insatsplan som finns upprättad, eftersom räddningsledaren bedömde omfattningen som begränsad och utan bensinläckage. Rutinerna är nu utklarade med räddningstjänsten och va-verket kontaktas vid samtliga tillbud och olyckor på den aktuella vägsträckan. 18

24-6-3. Bräddning till Göta älv av ca 2 m 3 kemfällt processavloppsvatten under ca två timmar från Wargöns bruk. Orsaken till bräddningen var ett fel i nivåstyrningen för avloppspumparna som pumpar till reningsanläggningen. Ingen konstaterad påverkan på vattenkvaliteten i Göta älv. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängdes ej. 24-6-28. Utebliven dosering med fällningskemikalier under ca åtta timmar vid Wargöns bruk. En sannolik orsak till detta är tidigare strömavbrott som lett till sedimentation i interna ledningar och vidare stopp i lösningsvattnet till AVR-doseringen. Brist på reservkemikalie PAX uppkom till följd av tidigare hög förbrukning. Råvattenintaget vid Lärjeholm var stängt under drygt tre dygn till följd av störningen vid Wargön och utsläpp av saltsyra från Akzo Nobel. Förhöjda halter av koliforma bakterier i Garn som kan härröra från störningen vid Wargön. 24-7-2. Utsläpp av 1 liter saltsyra från Akzo Nobel i Bohus till Göta älv. 24-7-7. Slamflykt från Wargöns bruk under ca 8 timmar p.g.a. svårsedimenterat slam under ett par veckor och två strömavbrott på grund av åska. Förhöjda bakteriehalter i Göta älv sannolikt inte orsakade av störningen vid Wargön utan till följd av omfattande nederbörd. Tydlig fekal påverkan på vattnet i Göta älv. Intaget Lärjeholm stängt under 5 dygn. 24-7-17. Befarat haveri i sedimenteringsbassängen vid Wargöns bruk och slamflykt under cirka ett och ett halvt dygn. Produktionen stoppad. Vid tömning av sedimenteringsbassängen visade det sig att anläggningen var intakt. Dock onormalt stor påbyggnad av sediment/fibrer vilket påverkat flödesfördelningen negativt och gett sämre flockning. Kan enligt Wargön ha orsakats av att reningsanläggningen är känsligare för så kallad överrinning (ej förbrukade massafibrer som leds till separata uppsamlingskärl) sedan totala flödet till reningsanläggningen halverats efter produktionsomställning. Bassängerna rengjorda i samband med inspektion. Intaget Lärjeholm stängt under ca två dygn. Mycket höga halter koliforma bakterier i Garn (> 24 /1 ml) men ingen tidsmässig överensstämmelse med störningen vid Wargön med hänsyn till flyttiden i Göta älv. 24-8. Under en vecka i början på augusti insjuknade ett stort antal personer i vad som senare skulle visa sig vara en form av vinterkräksjukan orsakad av Calicivirus. Den gemensamma nämnaren för de som blev sjuka var att de hade badat i insjöar i Göteborgsregionen bland annat Delsjöarna. Händelsen fick stor uppmärksamhet i media och spekulationerna om orsaken och smittvägarna var till en början många; kanadagäss, algtoxiner, avloppsutsläpp och bakterier. Så här långt har det inte gått att klarlägga om smittspridning skett via badvattnet eller om smittöverföringen skett från person till person på badplatserna. Virusavskiljningen på vattenverken är god. Det är därför mycket osannolikt att vatten från Stora Delsjön som förorenats av badande, vilket alltså inte har gått att klarlägga, efter väl fungerande beredning skulle kunna orsaka en epidemi via dricksvattnet. 24-8-1. Utsläpp av cirka 25 liter hydraulolja från Wargöns bruk till dagvattennätet och vidare till Göta älv. Hål i den befintliga invallningen orsakade att oljan rann ut i dagvattennätet. Råvattenintaget Lärjeholm stängt under cirka ett dygn. Wargön har åtgärdat invallningen och kopplat om dagvattenledningen till brukets interna bassänger. 19

24-9-21. I samband med renovering av lakvattenledningar vid Brudaremossens avfallsupplag i slutet på september pumpades ca 1 m 3 vatten från upplagsområdet mot Delsjöarna. Lakvattnet från Brudaremossens avfallsupplag samlas upp i ett ledningssystem som avleds norrut under avfallsupplaget, med vidare anslutning till Ryaverket. I söder mellan Brudaremossen och Stora Delsjön finns en betongskärm i mark som skall förhindra avrinning mot Delsjöarna. Mellan Brudaremossen och betongskärmen finns en kontrollbrunn med högnivålarm som skall varna vid kritisk vattennivå. Larmöverföring sker direkt till kontrollrummet på Alelyckan. Händelsen upptäcktes av va-verkets personal vid tillsyn av säkerhetssystemet vid Brudaremossen. Kretsloppskontorets entreprenör hade lagt en slang över betongskärmen för att hålla undan tillrinningen i ledningssystemet på grund av omfattande nederbörd. Ett flertal vattenprover har tagits ut, dock först tre dagar efter överpumpningen. Någon lakvattenpåverkan har inte kunnat konstateras i ordinarie grundvattenbrunnar nedströms betongskärmen. Vattnet som pumpades över betongskärmen är dock lakvattenpåverkat även om det var kraftigt utspätt med dagvatten vid överpumpningen. 24-9-3. Personalen på Akzo Nobel i Bohus upptäcker grumligt vatten i ett dagvattendike inom Akzos område som leder till Göta älv. Diket avleder bland annat dagvatten från ett bostadsområde i Ale kommun. Vid inspektion och spårning dagen efter kunde inget grumligt vatten upptäckas. 24-9-3. Läckage av 2 5 liter villabrännolja från en tank i Braseröd väster om Västerlanda i Kungälvs kommun. Tanken var placerad i ett skjul i markplanet och i dåligt skick. Avstånd ca tre kilometer till Solbergaån som är ett biflöde till Göta älv. Marken sanerad och provisoriska oljeavskiljare placerade i det dike som leder till Solbergaån. Ingen olja upptäckt i Solbergaån. Intaget Lärjeholm stängt under knappt ett dygn. 24-1-1. Ett fartyg m/s Robbengat Holland körde ner va-verkets dykdalb och skadade provtagningsledningen till mätstationen i Surte i samband med ett maskinhaveri. Mätstationen var åter i drift vid månadsskiftet november/december 24. Va-verket kommer att ställa krav på ersättning från rederiet för de kostnader fartyget orsakade. 24-1-13. Mindre oljeutsläpp i Göta älv i höjd med Bohus fästning som inte gått att spåra. Ingen konstaterad olja till göteborgsgrenen av Göta älv. Intaget Lärjeholm var stängt under fem och en halv timma. 24-1-18. Utsläpp av ca 4 gram kvicksilver till Göta älv via Akzo Nobels dagvattenutlopp 21. Orsaken har inte gått att klarlägga. Två möjliga förklaringar finns; utsläpp från verksamheten via gatan vilket bedöms som mest troligt eller inläckage från mark i befintligt rörsystem. Ledningssystemet sanerades och säkerhetshöjande åtgärder kommer att genomföras. Intaget Lärjeholm var stängt under ca ett och ett halvt dygn. Ingen påvisad förhöjning av kvicksilverhalten i Göta älv i ordinarie eller utökade provtagningar. 24-1-19. Rörbrott på en tryckavloppsledning, dimension 25 mm i Lilla Edet som avleder spillvatten från cirka 1 personer. I samband med reparationen beslutades att ledningen skulle läggas om på en sträcka av cirka 6 meter på grund av den dåliga kvaliteten. Omläggningen tog cirka fyra dygn och under tiden avleddes orenat spillvatten ut i Göta älv. Utöver ordinarie prov- 2

tagning även omfattande utökad provtagning 24-1-21 av mikrobiologiska parametrar i 12 punkter från Hjärtums brygga uppströms utsläppspunkten i Göta älv till Lärjeholm. Omfattande nederbörd dagen efter den utökade provtagningen. Förhöjda bakteriehalter i Göta älv redan innan rörbrottet upptäcktes, vilket kan bero på nederbördspåverkan eller att den aktuella tryckavloppsledning legat och läckt. Måttliga förhöjda bakteriehalter i samband med specialprovtagningen. Påvisade parasiter i prov tagna i Hjärtum, Lilla Edet, Dösebacka och Lärjeholm. Extremt höga bakteriehalter 24-1-24 med max i Garn 17 koliforma bakterier/1 ml och 1 2 E.coli/1 ml. Intaget Lärjeholm var stängt under cirka 1 dygn. 24-11-29. Nerkörd bil i Göta älv på Hisingssidan i höjd med Bäcksins väg. Oljeskimmer konstaterades på vattenytan men sannolikt inget läckage från bensintanken. Till en början oklart vem som skulle bekosta och ombesörja bärgning, men detta klarades ut relativt snabbt och efter ca sex timmar kunde bilen bärgas av trafikkontoret i Göteborg. Intaget Lärjeholm stängt under drygt två dygn. 21

Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde Händelser/avvikelser i Mölndalsåns avrinningsområde 24 Anmärkning: Bräddningar har förekommit vid fler tillfällen än nedanstående för vilka avvikelserapporter har skrivits. 24-2-3. Omfattande nederbörd och snösmältning tillsammans med strömavbrott orsakade bräddning från spillvattenpumpstationerna Pixbo Päls och Sjökullevägen under knappt ett dygn. Bräddning till Rådasjön respektive Vällsjön som har avrinning till Rådasjön. 24-5-25. Bräddning av ca 3 m 3 spillvatten till Mölndalsån i Mölnlycke på grund av stopp i spillvattenledning. Härryda kommun har lagt ledningen på spolschema. 22

Verksamhetsplan 22-25 Verksamhetsplan för 24 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND 1. Undersökningsverksamhet 1.1 enligt fastställda kontrollprogram, vilka finns redovisade i bilagda programsammanställningar för Göta älv med tillflödena Slumpån, Gårdaån, Grön ån och Lärjeån för Säveån med tillflödet Mellbyån samt sjöarna Anten, Ålandasjön, Mjörn och Aspen för Mölndalsån samt Rådasjön. 1.2 Specialundersökningar 24 1.2.1 Provtagning för kartläggning av förekomst av flodpärlmussla i Sollumsån. 1.2.2 Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 1.2.3 Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 1.2.4 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv och dess biflöden. 2. Övrig verksamhet 2.1 Drift och underhåll av mätstationerna i Göta älv. Mätstationen i Gäddebäck har utbyts. 2.1.1 Den succesiva upprustningen och utbyte av äldre utrustning i mätstationerna har fortsatt även under 24. 3. Program och utvärderingsgruppen genomför under året löpande uppföljning av verksamheten med uppföljning och utvärdering av undersökningsresultaten. 4. Arbetsgruppen för information kallas in vid behov. Arbetet med revidering av boken Fakta om Göta älv har fortsatt under året. 23

Program för vattendragskontroll 24 Programmet är uppdelat i följande 2 huvuddelar: 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv. 2. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älvs tillflöden (för Mölndalsån och Säveån gäller separata kontrollprogram). Specialundersökningar insätts vid uppkommande behov. 1. Programlagd kontrollverksamhet i Göta älv 1.1 Månatlig stickprovtagning (den 15:e varje månad) 1.1.1 Enligt ordinarie PMK-program vid Trollhättan och Lärjeholm. Från och med 1996 ansvarar förbundet tillsammans med Vänerns Vattenvårdsförbund för provtagningen vid Vargön. 1.1.2 Vid Garn och Stenpiren med undersökning enbart med avseende på totalkväve och totalfosfor. 1.1.3 Vid Lärjeholm (ingår i va-verkets driftsrutin). 1.1.4 Vid Älvsborgsbron (ingår i kustvattenprogrammet). 1.1.5 Kontinuerlig mätning i 7 fasta kontrollstationer längs älven. 1.2 Specialundersökningar under år 24 1.2.1 Provtagning för kartläggning av flodpärlmussla i Sollumsån. 1.2.2 Undersökning av transport av suspenderat material vid Lärjeholm och Ormo. 1.2.3 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv och dess biflöden. 1.2.5 Miljöövervakning av vattenkvaliteten i Göta älv med hjälp av fisk. 2. Programlagd kontroll i Göta älvs tillflöden 2.1 Varannan månad med början i tas prov i mynningspunkterna i Stallbackaån (ST 2), Slumpån (SL 1), Gårdaån (GÅ 1), Grönån (G 1) och Sköldsån (SK). Dessa prov analyseras m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. 2.2 Varannan månad med början i februari tas prov i ovan nämnda fem punkter samt även i följande tre punkter inom Slumpåns vattenområde: SL 4 (Lerumsån vid Björnvadet), SL 5, (Visslaån, bro väg 118) samt SL 2 (Lillån). Dessa prov bestämmes med avseende på färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. Provtagningen inom Slumpåns vattenområde (SL 2, SL 4 och SL 5) ingår i Trollhättans kommuns kontrollprogram och bekostas av kommunen. 2.3 Kontrollen av Lärjeån förutsätts liksom tidigare att genomföras och bekostas av Göteborgs kommun, vilket innebär: Stickprovtagning i 4 punkter varannan månad. Proverna analyseras m a p temperatur, färgtal, turbiditet, konduktivitet, ph, COD (Mn), totalhårdhet, kalcium, magnesium, järn, mangan, natrium, kalium, kisel, alkalinitet, klorid, fosfatfosfor, totalfosfor, totalkväve, heterotrofa bakterier, tot ant koliforma bakt, ant termostabila koliforma bakt. Dessutom tas prover en gång i veckan i punkt 9 för bestämning av totalfosfor och totalkväve. 24

Säveån Program för vattendragskontroll 24 1. Programlagd kontroll i rinnande vatten 1.1 Provtagningspunkter 2, 6, 8, 1, 14, 15, 15A, 16, 17, 18, 2, 26, 28, 29, 3 och 32 enligt bifogad förteckning 1.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll 1.2.1 Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i februari och undersöks m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor. 1.2.2 Prov tas dessutom i punkterna 2, 24, 25, 17, 18, 26 och 32 varannan månad med början i och undersöks m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor 2.3 På uppdrag av Mjörnkommittén genomförs mätning varje månad av tot-n och tot-p vid två punkter i Säveån uppströms Mjörn. 2. I sjöar 2.1 Provtagningspunkter - Sjön Anten: AN, AS och AÖ - Sjön Mjörn: ME - Sjön Aspen: Pkt 3 - Ålandasjön: Å1 2.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll 2.2.1 Undersökning av djupprofil i ovan angivna punkter görs under stagnationsperiod, d.v.s. under augusti/september varje år med registrering av siktdjup, temperatur och syre (med sond). Prov tas på tre nivåer;,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. I ytprovet bestämmes även klorofyll. 2.2.2 I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i under 2.1 angivna punkter med undantag för Ålandasjön. Samma bestämningar görs som under stagnationsperioden (se 2.2.1) med undantag för klorofyll. 2.2.3 I de fem angivna kontrollpunkterna i Anten, Mjörn och Aspen tas ytprov (,5 m) varannan månad med början i februari. Förutom siktdjup bestäms totalkväve, totalfosfor och COD (Mn). Vid sommarhalvårets tre provtagningar bestäms även klorofyll (de ordinarie profilkontrollerna kan inräknas i denna serie, vilket betyder minst fyra och eventuellt fem tilläggskontroller/år). 25

Mölndalsån Program för vattendragskontroll 24 1. Programlagd kontroll i rinnande vatten 1.1 Provtagningspunkter 1, 4, 5, 6, 7, 7.3, 8, 8.1 och 1 enligt bilagd förteckning 1.2 Provtagningsfrekvens och analyskontroll 1.2.1 Stickprov tas i samtliga punkter varannan månad med början i februari och undersöks m a p färg, turbiditet, COD (Mn), totalkväve och totalfosfor..2.2 Prov tas dessutom i punkterna 1, 4, 6, 8 och 1 varannan månad med början i och undersökes m a p temperatur, färg, turbiditet, konduktivitet, ph, alkalinitet, syre, COD (Mn), nitratkväve, totalkväve och totalfosfor. 2. I sjöar 2.1 Rådasjön 2.1.1 Undersökning av djupprofil i Rådasjön, pkt RL, görs under stagnationsperiod, d.v.s. under augusti/september. Dels registreras siktdjup, temperatur och syre (med sond) och dels tas prover på tre nivåer för bestämning av totalkväve och totalfosfor. De aktuella nivåerna är,5 m (ytprov), omedelbart under språngskiktet samt vid botten. Proverna analyseras m a p totalkväve och totalfosfor. Ytprovet ska dessutom bestämmas m a p klorofyll. 2.1.2 I samband med isvinter görs ytterligare en kontroll av djupprofil i Rådasjön med bestämning av samma parametrar, med undantag för klorofyll där ingen bestämning görs. 26

DEL A GÖTA ÄLV ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1

Mätstationer och provtagningspunkter 22-24 2

Göta och Nordre älvar Bakgrund Göta älv är Sveriges vattenrikaste vattendrag med en medelvattenföring på 55 m 3 /sek. Vänern och en stor del av västra Mellansverige hör till dess nederbördsområde, som omfattar ca 5 km 2. Älvens längd mellan Vänern och havet är 93 km. Vattenkvaliteten är stabil i älven vid Vänerns utlopp medan den nedströms undergår förändringar som kan vara snabba och kraftiga. Vid Kungälv delar den sig i två grenar, Nordre älv och Göta älv (Göteborgsgrenen), vilka omsluter Hisingen. Göta älv har 25 % av den totala vattenföringen och rinner till Göteborg medan Nordre älv för ut 75 % av vattnet i mynningsområdet norr om Björlanda. Göta älv är som råvattentillgång, transportled och kraftkälla utomordentligt värdefull för Västsverige en resurs för hela landet. Göta älv fungerar som vattentäkt för ca 8 människor och har stor betydelse för industrin som energikälla, transportled och vattentäkt. Älven är en viktig vandringsled för lax, havsöring och ål till reproduktionsområden i dess biflöden, däribland Säveån och Grönån. Grönån avvattnar genom sina biflöden, Forsån och Sörån, större delen av Risvedenområdets många sjöar. Övriga större biflöden till Göta älv är Mölndalsån och Lärjeån. 3 Götaälvdalen är en utpräglad sprickdal med både välutbildade och oregelbundna dalsidor. Såväl mellan Trollhättan och Hjärtum som mellan Älvängen och havet är dalsidorna välutvecklade. Kännetecknande är dalgångens beroende av berggrundens spricksystem. Från utloppet ur Vänern följer dalen i stort sett berggrundens allmänna nordost-sydvästliga strykningsriktning. Berggrunden är ofta uppspjälkad i större och mindre enheter, vilka här och var sticker upp som isolerade hällpartier i dalbottnens sediment. Höjdskillnaden mellan dalbottnen och de omgivande höjdområdena är genomgående omkring 1 meter. Då de lösa avlagringarnas mäktighet i dalgångens södra delar uppmätts till mer än 1 meter uppgår nivåskillnaderna i berggrunden ofta till mer än 2 meter. Jordbruksmarken finns på de finkorniga jordarna i älvdalens botten. Norr om Lilla Edet har älven skurit ut höga brinkar i sedimenten medan vattenytan längre söderut ligger nästan i nivå med omgivande dalbotten. Det låga partiet mellan Lödöse och Älvängen har en relativt orörd natur och karaktäriseras av den plana dalbotten, sankängar och vassar. Hajs sjö och uppstickande bergknallar. Våtmarkerna har en intressant flora och ett rikt fågelliv med flera häckande arter. Älvdalen är även en viktig sträckled under fåglarnas flyttning vår och höst. Lermäktigheten, lagerföljden, landhöjningen och processer som utpreparerat ravinerna och den nutida älvfåran bidrar till landskapets utseende i Götaälvdalen idag.