EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika www.rentmjol.nu
Den här skriften är utgiven av FIAN Sverige och UBV/Latinamerika. www.fian.se www.ubv.se Vill du beställa fler exemplar, kontakta FIAN Sverige 08-643 93 47 eller UBV/ Latinamerika 08-556 975 30 Layout: Staffan Melin, Oscillator Den europeiska unionen förhandlar just nu om handelsavtal med Centralamerika och den Andinska gemenskapen (Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru). Det handlar om förhandlingar mellan ojämlika parter. På ena sidan står EU som varje år ger 43 miljarder euro i stöd till sina bönder. På andra sidan står regioner där några av Latinamerikas fattigaste länder ingår och miljontals människor går hungriga. Vilka intressen ligger bakom förhandlingarna? Och hur hänger de här förhandlingarna ihop med EU:s löften om att bekämpa hunger och fattigdom liksom att främja mänskliga rättigheter? Tryck: Mediehuset/ST Skriften har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska Unionen. Skriftens innehåll är enbart FIAN:s och UBV:s ansvar och reflekterar inte Europeiska Unionens åsikter. Hunger, jordbruk och mat som mänsklig rättighet Trots att det produceras mer än tillräckligt med mat på jorden för att livnära hela dess befolkning måste miljontals människor gå till sängs hungriga varje kväll. fao, fn:s jordbruks- och livsmedelsorganisation, har uppskattat att 854 miljoner människor runt om i världen lider av kronisk hunger. Världens regeringar har lovat att ta krafttag mot hungern och enligt fn:s Millenniedeklaration från år 2000 ska hungern halveras till år 2015. När vi nu har kommit halvvägs ser det knappast ut som att målet kommer att uppnås. I Latinamerika har hungern visserligen minskat något, men fortfarande hungrar 52 miljoner människor, vilket motsvarar en tiondel av befolkningen. I de fattigaste länderna i regionen hungrar så många som en fjärdedel.
Vilka hungrar? 70 procent av de fattiga och hungrande lever på landsbygden och de flesta är beroende av jordbruk för sin överlevnad. I vissa länder i Latinamerika är en tredjedel av befolkningen beroende av jordbruket för att få mat för dagen. Småbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk tillhör de som är hårdast drabbade. Några av de främsta problemen de möter är tillgången till odlingsbar jord, vatten, infrastruktur och möjligheter till lån. Drygt 40 procent av dem som jobbar inom jordbruket saknar egen tillgång till odlingsbar mark och arbetar istället på större jordbruk eller plantager, ofta under eländiga förhållanden. Fotograf: Ausi Petrelius I vissa länder i Latinamerika är så mycket som en tredjedel av befolkningen beroende av jordbruket för sin överlevnad.
Mat är en mänsklig rättighet som finns uttryckt både i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i FN:s internationella konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-konventionen). Rätten till mat innebär inte bara att man har rätt till tillräcklig och lämplig mat. Man måste också antingen ha tillgång till resurser för att kunna producera sin mat, eller ha ett arbete som ger en inkomst så att man kan försörja sig själv. De 156 stater som skrivit under esk-konventionen är skyldiga att garantera dessa rättigheter både inom sitt lands gränser och internationellt. Fotograf: William Silveira Vad beror hungern på? Hunger beror inte främst på brist på mat. Det handlar snarare om bristande politisk vilja och snedfördelning av resurser. Många av länderna i Latinamerika har enorma naturrikedomar, men det är ofta ett fåtal individer eller företag som har kontroll över dessa. Detta gör att det inte går att bekämpa hungern enbart med ökad produktion av livsmedel. Istället krävs åtgärder som angriper roten till problemen, till exempel sociala åtgärdsprogram eller nationella jordreformer. Också den globala politiken måste utformas på ett sätt som inte leder till att människor fråntas sina möjligheter till försörjning. Majsen utgör en av de viktigaste grödorna i Latinamerika.
Sverige och EU all politik ska sträva åt samma håll I en global värld har Sverige och eu en viktig roll att spela för att bekämpa fattigdom och främja mänskliga rättigheter. Sveriges regering ska garantera att deras politik inom alla områden bidrar till en rättvis och hållbar global utveckling. Det har man lovat genom Sveriges politik för global utveckling (pgu) som antogs år 2003 av riksdagen. eu har gjort liknande löften. All eu:s politik måste ta hänsyn till exempelvis fattigdomsbekämpning, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Men hur fungerar det i praktiken? Drar all politik åt samma håll? Jordbrukspolitiken - stöd och utslagning eu är världens största producent, exportör och importör av jordbruksprodukter. Unionens bönder får varje år omkring 43 miljarder euro i form av olika stöd. Det gör att eu:s jordbrukspolitik i hög grad påverkar utvecklingsländers möjlighet att bekämpa fattigdom och miljoner människors möjlighet att försörja sig. Hur har det blivit så här? Grunden till EU:s jordbrukspolitik lades redan för 50 år sedan. Ett av de viktigaste målen har sedan dess varit att se till att det finns tillräckligt med mat inom EU. Genom tullar och kvoter blev det dyrt eller omöjligt för producenter i utvecklingsländer att exportera jordbruksprodukter till EU. Samtidigt fick de europeiska bönderna mer stöd ju mer de producerade och bra betalt för sina produkter. Det gjorde att de producerade ännu mer. Till slut fanns det mer jordbruksprodukter än vad som efterfrågades inom EU. Som ett sätt att bli av med överskottet infördes exportsubventioner. Det gjorde att europeiska bönder kunde sälja sina produkter för lägre priser utanför eu än inom unionen. Europeiska jordbruksprodukter dumpades på utvecklingsländernas lokala marknader vilket många gånger har lett till att småbrukare slagits ut. Avtal inom världshandelsorganisationen wto har gjort att eu på senare år tvingats sänka sina exportsubventioner kraftigt. I takt med att exportsubventionerna minskat har andra typer av stöd ökat. Men steg har också tagits i rätt riktning. Tullarna har sänkts och europeiska bönders stöd beräknas inte längre på hur mycket de producerar utan främst på hur mycket mark de har. Nya mål har också satts inom jordbrukspolitiken som nu också ska bidra till biologisk mångfald och lokal utveckling. Men fortfarande motsvarar jordbruksstödet nästan en tredjedel av det totala värdet på de jordbruksprodukter som produceras inom eu. Jordbruksstöd, tullar och exportsubventioner leder alla till sjunkande priser på jordbruksprodukter från länder utanför unionen.
Billig mat bra för de fattiga? Men är det inte bra för fattiga människor att maten blir billigare? Då får de väl mer kvar i plånboken, eller får råd att köpa mat de inte annars skulle kunna köpa? Det stämmer för vissa. Men sjuttio procent av världens allra fattigaste är själva beroende av jordbruket för sin inkomst och överlevnad. När deras produktion slås ut av dumpade produkter från EU försvinner deras inkomstkälla och då har de inte heller råd att köpa mat. Även om maten är billigare än tidigare. Mer till de stora mindre till de små År 2005 fick 63 procent av alla som fick något jordbruksstöd dela på omkring 1,6 miljarder euro. Samtidigt fick en procent av mottagarna, storskaliga jordbruk, dela på 4,9 miljarder euro. 1234 Handeln mellan EU och Latinamerika ❶ ❷ ❸ ❹ Nästan 70 procent av EU:s import från Latinamerika består av råvaror. 87 procent av EU:s export till Latinamerika utgörs av industriprodukter. EU är Centralamerikas och de andinska ländernas näst viktigaste handelspartner efter USA. EU:s handel med Centralamerika och de andinska länderna motsvarar drygt en procent av EU:s totala handel.
Handelspolitik bilaterala avtal på frammarsch Tätt sammankopplad med eu:s jordbrukspolitik är handelspolitiken. Inom både världshandelsorganisationen wto och i bilaterala förhandlingar med en rad utvecklingsländer driver eu på för omfattande handelsliberaliseringar i utvecklingsländer. eu:s främsta mål är att säkra Europas tillväxt och europeiska företags tillgång till nya marknader. Både eu och usa flyttar fram sina positioner genom handelsavtal med utvecklingsländer. Genom dessa driver de frågor som de flesta utvecklingsländer sagt nej till inom wto. Nyligen inledde eu förhandlingar om så kallade associeringsavtal med både Centralamerika och den Andinska gemenskapen. Associeringsavtalen består av tre ben politisk dialog, utvecklingssamarbete och handel. Avtal finns redan kring de två första benen, så nu handlar förhandlingarna främst om ett frihandelsavtal. Demonstration mot frihandelsavtal i Ecuador. Fotograf: William Silveira
Vilka är Europas intressen? Om nu EU:s handel med Centralamerika och de andinska länderna är så liten vad har EU att vinna på handelsavtal och vilka frågor driver man? EU vill inkludera flera kontroversiella frågor. 1. Singaporefrågorna Dessa frågor, som de flesta utvecklingsländer motsatt sig inom wto, rör investeringsavtal, konkurrenslagstiftning och offentlig upphandling. Frågorna kritiseras för att stärka stora multinationella företags ställning på bekostnad av utvecklingsländers möjligheter att utforma sin egen politik. Det handlar till exempel om att ge utländska företag samma möjligheter som nationella företag att lägga bud i offentliga upphandlingar, det vill säga när kommuner eller statliga myndigheter köper varor eller tjänster. Det gör det i praktiken omöjligt för de latinamerikanska länderna att satsa på inhemska företag. Vinnare är stora europeiska företag som vill slå sig in på dessa länders marknader. Investeringarna i motsatt riktning förväntas bli få då de latinamerikanska företag som kan konkurrera med europeiska storföretag är få. Investeringsavtal hotar tillgången till jord Investeringsavtal mellan länder kan få allvarliga konsekvenser för människor som saknar egen mark och tryggad tillgång till mat. I Paraguay bor nästan hälften av befolkningen på landsbygden där varannan lever i fattigdom. Många gånger beror fattigdomen på att människor saknar tillgång till jord att odla. I landet finns bestämmelser om att jordreformer kan användas för att omfördela mark till jordlösa. För tio år sedan ockuperade 120 jordlösa familjer en jordegendom som inte hade använts på flera år. Inom ramen för bestämmelserna om jordreform ansökte familjerna om att jorden skulle tillfalla dem. Den paraguayanska staten nekade med hänvisning till att marken ägdes av tyskar och att landets investeringsavtal med Tyskland förbjuder expropriering av mark som tillhör tyska företag och medborgare. Därefter har polisen fördrivit familjerna från området tre gånger, bränt ner deras hus, förstört deras skördar och fängslat ledarna för bosättningen. Bönderna, ägarna till marken och staten har nu nått en överenskommelse som gör att familjerna får stanna på området. Men staten Paraguay har, med hänvisning till investeringsavtalet, stoppat jordreformsprocessen på mark som ägs av tyskar.
2. Service- och tjänstehandel eu vill avreglera tjänstehandeln i Latinamerika. Många folkrörelser och regeringar i utvecklingsländer är kritiska och menar att det riskerar att leda till privatiseringar av offentliga tjänster som utbildning, transport, telekommunikation, sjukvård, vatten och energi. Privatisering hot mot rätten till vatten När offentliga tjänster privatiseras kan det hota statens möjlighet att garantera alla invånares mänskliga rättigheter. Efter påtryckningar från Världsbanken privatiserades vattendistributionen i Cochabamba, Bolivia år 1999. Redan innan privatiseringen saknade många tillgång till rent vatten och vissa spenderade upp till en femtedel av sin inkomst på vatten. Efter privatiseringen blev vattenräkningarna 35 50 procent dyrare än tidigare. Ibland ännu mer. De höga priserna gjorde att många människor inte längre hade råd med vatten rätten till vatten kränktes. Efter protester och strejker fick befolkningen rätt och vattendistributionen återgick i kommunal drift. Fotograf: Ausi Petrelius Privatisering av offentliga tjänster har i många fall visats sig hota staters möjligheter att garantera alla medborgares rätt till exempelvis vatten.
Fotograf: Atti Brinkmann 3. Tullar eu vill att tullarna på i princip all handel avskaffas. Då blir det omöjligt för de latinamerikanska länderna att skydda sina marknader. Samtidigt behåller eu sina stora jordbruksstöd. 4. Patent- och upphovsrätt eu vill ha ett starkt skydd när det gäller patent och upphovsrätt. I tidigare avtal har de till exempel krävt att länder förbjuder bönder att sälja eller utbyta patentskyddat utsäde. Småbrukare som tidigare sparat utsäde måste då köpa nytt varje år. Det stärker utsädesföretagens ställning och driver upp priserna på utsäde vilket gör de fattigaste böndernas situation än mer utsatt.
Jordbruk och investeringar Latinamerikas hopp RENT MJÖL? Varför vill då de centralamerikanska och andinska länderna förhandla om handelssavtal med eu? En av förhoppningarna är troligen ökad export av jordbruksprodukter till eu. Men tullar är inte det främsta hindret för en ökad export från dessa länder till eu. Redan idag får både Centralamerika och de andinska länderna sänkta eller slopade tullar på alla industriprodukter och vissa jordbruksprodukter när de exporterar till eu. Det finns några undantag, till exempel sockerrör och bananer. De största hindret för ökad export är eu:s jordbruksstöd och exportsubventioner, och dessa kommer eu knappast att lägga på förhandlingsbordet. En annan förhoppning, både från de latinamerikanska regeringarna och från eu, är att öka de europeiska investeringarna i de andinska och de centralamerikanska länderna. Det i sin tur ska gynna utvecklingen i regionen. Men om man tittar på dagens europeiska investeringar i Latinamerika frågar man sig vem som är den största vinnaren? De europeiska investeringarna i Latinamerika görs till största del av spanska företag som gått in på privatiserade marknader eller köpt upp nationella företag inom till exempel telefoni, banksektorn, vatten, el och olje- och gasproduktion. I Mexiko, som redan har ett handelsavtal med eu, har importen från eu ökat betydligt mer än Mexikos export till unionen. Dessutom sker en stor del av handeln med eu inom europeiskt ägda företag. Företagen importerar varor, som sätts samman i Mexiko och exporteras vidare till Europa eller usa. Vinnare är de europeiska företagen som får sänkta produktionskostnader.
Vilka är konsekvenserna? Att som eu driva avregleringar och liberaliseringar på handelsområdet är inget nytt. Många utvecklingsländer genomförde under 1980- och 90-talen snabba och omfattande marknadsorienterade reformer. De flesta gjordes inom ramen för de strukturanpassningsprogram som påtvingades dem av internationella valutafonden (imf) och Världsbanken. Ett av resultaten är att jordbruket idag är mer avreglerat i utvecklingsländer än i industriländer. De positiva effekterna lyser i de flesta fall med sin frånvaro. Liberaliseringar leder inte automatiskt till högre tillväxt och tillväxt minskar inte självklart fattigdomen. För det krävs en omfördelning av resurser och satsningar på till exempel sjukvård och utbildning. Omfattande liberaliseringar kan tvärtom leda till ökad fattigdom hos dem som redan tillhör de fattigaste: småbrukare, lantarbetare och jordlösa. Avregleringar inom jordbruket har gjort att allt fler satsar på exportjordbruk. Stora industriella monokulturer (det vill säga odlingar av en och samma gröda) bestående av grödor för export breder ut sig. De tränger undan småbrukares odling av mat för den lokala livsmedelsförsörjningen. Miljontals bönder har tvingats sälja eller lämna ifrån sig den mark de odlat, vilket tagit ifrån många möjligheten att försörja sig. Alternativet för vissa blir jobb under usla arbetsförhållanden på plantager för exportgrödor medan andra står helt utan arbete och försörjningsmöjligheter. Kvinnor tillhör de hårdast drabbade då det växande exportjordbruket domineras av män medan kvinnor finns inom det småskaliga jordbruk som trängs undan. I takt med att odlingen för den lokala marknaden trängs undan blir många utvecklingsländer alltmer beroende av importerad mat. Det ökar sårbarheten för de länder som är beroende av export av några få råvaror för att betala för matimporten. Tillgången till mat i de centralamerikanska länderna har till exempel påverkats negativt av de senaste årens kraftigt sjunkande kaffepriser. De stora monokulturerna får också allvarliga miljökonsekvenser som skogsskövling, förgiftade vattendrag och minskad biologisk mångfald. Fotograf: Ausi Petrelius
Stora industriella monokulturer såsom exempelvis socker breder ut sig på bekostnad av småbrukares odling av grödor för den lokala livsmedelsförsörjningen.
Åt samma håll? Både eu:s jordbruks- och handelspolitik går på flera sätt rakt i strid med målen om fattigdomsbekämpning och respekt för mänskliga rättigheter. Vilken roll spelar då den svenska regeringen för den europeiska politiken? Den svenska regeringens politik är tvetydig. Å ena sidan arbetar regeringen för en sänkning av eu:s jordbrukssubventioner och för slopade exportsubventioner. De vill också sänka de rika ländernas tullar för att underlätta utvecklingsländers export. Det är bra. Sämre är att Sveriges regering samtidigt är drivande bakom eu:s hårda linje när det gäller krav på snabba och omfattande avregleringar i vissa utvecklingsländer och att de inte vill ge utvecklingsländer möjlighet att skydda sina marknader. pgu:s tal om fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter tycks därför vara tomma ord. Matsuveränitet och mänskliga rättigheter som alternativ Finns det några alternativ till dagens politik? De mänskliga rättigheterna är en bra utgångspunkt för att driva en politik som strävar mot att övervinna hunger, fattigdom och social orättvisa. Det sätter enskilda människors rättigheter i fokus och ställer stater till svars. Allt fler folkrörelser i syd, inte minst i Latinamerika, förespråkar matsuveränitet som alternativ till dagens globala handelspolitik. Begreppet lanserades av den internationella bonderörelsen Vía Campesina i mitten av 1990-talet. Matsuveränitet handlar bland annat om att: Människor, samhällen och länder ska ha rätt att själva utforma sitt jordbruk, fiske och sin livsmedelspolitik utifrån sina lokala, kulturella och sociala förutsättningar. Jordbruket ska i första hand vara till för den egna befolkningen och i andra hand för exportproduktion. Länder ska ha rätt att skydda sig mot dumpning. Produktionen av mat bör vara varierad och ekologiskt hållbar.
Sätt mänskliga rättigheter, demokrati och minskad fattigdom först Det krävs stora förändringar av både den svenska och den europeiska politiken för att löftena om en samstämmig politik ska uppfyllas. Övergripande handlar det om att: Mänskliga rättigheter måste sättas framför europeiska handelsintressen. Utvecklingsländer måste ges möjlighet och utrymme att själva utforma sin politik för att bekämpa fattigdom utifrån det egna landets specifika förutsättningar och prioriteringar. Hänsyn måste tas i förhandlingar om handelsavtal till de enorma skillnader som finns mellan EU och de latinamerikanska regionerna när det gäller utveckling. Stöd FIAN Sveriges arbete för människors rätt till mat! Sätt in ett bidrag på plusgirokonto 433 11 47-1.
Oro bland organiserade kvinnor»problemen vi ställs inför saknar politisk färg, kvinnor från alla typer av organisationer är i samma båt och vi måste kämpa tillsammans«orden kommer från atc:s (Asociacíon de Trabajadores del Campo lantarbetarrörelsen) kvinnogren i samband med ett nationellt möte för att påverka förhandlingarna om ett associeringsavtalet mellan eu och Centralamerika. Det vi önskar allra mest är ett socialt program inom associeringsavtalet så att de negativa effekterna kan minskas, säger Yolanda Arias och Lola Esquivel Gonzalez, aktiva inom atc. Utifrån erfarenheten av det avtal som förhandlades fram mellan Centralamerika och usa menar Lola att avtalen kommer påverka kvinnor negativt. Det finns skäl att vara på sin vakt. Hon är lantbrukare, mor till nio barn och familjeförsörjare. Hennes man är arbetslös. Att konkurrera med bönder från eu och deras jordbrukssubventioner kan bli svårt. Sedan borde vi skydda de lokala sädesarterna. Det har blivit svårt att få tag på dem. Frömagasin borde skapas. Lola känner sig»tvungen«att följa med i processen. För att informera sig själv och för att föra sin kunskap vidare till kvinnor i åtta kommuner utanför huvudstaden Managua. Som aktivist för atc samordnar hon olika sociala program. Ett av dem handlar om lantarbetares rätt till hälsa, förebyggande vård och tillgång till lokal sjukvård. Fakta om ATC Fotograf: Erika Brenner ATC organiserar 50 000 småbrukare, jordlösa lantbrukare och fackliga representanter. Organisationen föddes i mitten av 1970-talet och har sin verksamhet koncentrerad på landsbygden. ATC arbetar för ett hållbart jordbruk och lantarbetares och småbrukares rättigheter till jord, hälsa och försörjning. Yolanda Arias och Lola Esquivel Gonzalez menar att associeringsavtalet mellan Nicaragua och EU hotar de lokala sädesarterna.
Sockerrörsodlingarna breder ut sig i Brasilien»Min dröm är att få min egen jordlott att odla. Men med tanke på att sockerrörsodlingarna breder ut sig mer och mer här i regionen är jag orolig att det inte blir någon jord kvar till oss småbrukare som vill producera mat.«rent MJÖL? Detta säger Luiz Ferreira da Silva, från Agua Branca, Pernambuco, Brasilien. Luiz har tillsammans med andra jordlösa och småbrukare med stöd av den katolska organisationen cpt (Comisão Pastoral da Terra) kunnat ockupera jord att leva på och bruka. Processen med att få staten att expropiera och omfördela jord går långsamt, det har hittills tagit 10 år för jordockupationsområdet Agua Branca. cpt utövar likt mst (Movimento dos trabalhadores rurais Sem Terra), de jordlösas rörelse, ett påverkansarbete för att förverkliga den jordreform som står inskriven i konstitutionen och som kan garantera hundratusentals människor rätten till mat och försörjning. De arbetar även med folkbildning på landsbygden för att människor ska få kunskap om sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och för att stärka organiseringen. Fotograf: Maria Karlsson I januari 2008 kommer UBV tillsammans med ATC och det regionala småbrukar- och lantarbetarnätverket CLOC (Coordinadora Latinoamerica de Organizaciones del Campo), att börja samarbetet kring ett påverkansprogram. Bland annat kommer regionala utbildningar att hållas. Luiz Ferreira da Silva, från Agua Branca, Pernambuco, Brasilien. Du kan stödja......atc, CPT och andra latinamerikanska folkrörelsers arbete för att utkräva rätten till mat genom ett bidrag på UBV:s plusgirokonto 90 10 17 4. Märk din inbetalning»rätten till mat«.
Vad kan du göra? fian och ubv driver kampanjen»rent mjöl«som genom påverkansarbete, opinionsbildning och lokalt kampanjarbete sätter press på våra makthavare för att få dem att respektera grundläggande mänskliga rättigheter. När vi, gräsrötter i Sverige och Latinamerika, kämpar för våra gemensamma intressen skapar vi solidaritet på riktigt. Bli en av de tiotusentals som agerar och kräver rättvisa och kom med i vår kampanj som är både lokal och global. Kampanjen innehåller flera olika delar och arbetsmetoder: Lokal aktivism. Vi vill med kampanjen bidra till att skapa ett lokalt engagemang byggt på aktivism. Opinionsbildning. Vi vill genom debattartiklar, aktioner och namninsamlingar bilda opinion för handling istället för vackra ord i de globala rättvisefrågorna. Studiesatsning. Genom utbildningar vill vi stärka kapaciteten att agera och bygga lokala solidaritetsrörelser. Det handlar om till exempel kampanjledarutbildningar där man lär sig metoder för att påverka och öka kunskapen och utbilda sig om handelsavtal. Kunskapsbyggande. Till varje tema tar vi fram en rapport för att bygga kunskap, granska och föreslå lösningar. Rapporten presenteras såväl för beslutsfattare som aktivister i flera europeiska länder. Aktivistplattform. Kampanjen är initierad av FIAN och UBV men vi vill få med flera grupper, organisationer och nätverk som tillsammans utifrån ett aktivist- och gräsrotsperspektiv vill bygga en plattform för solidaritetskampanjer i Sverige. Du kan engagera dig i kampanjen på flera olika sätt. Här kommer några förslag: Skriv under och hjälp till att samla in namn till vår namninsamling till svenska beslutsfattare. Delta i FIAN:s och UBV:s lokalgruppsarbete. Delta i kampanjledarutbildningen. Gå en studiecirkel. Beställ material och sprid på din ort. På kampanjens hemsida www.rentmjol.nu finns mer information om hur du gör för att engagera dig! Där hittar du också rapporten»dubbla budskap? Om samstämmighet i eu:s politik och rätten till mat i Latinamerika«om du vill läsa mer om eu:s politik och dess konsekvenser. Den kostar 50 kronor att beställa eller kan laddas ned gratis.
Hjälp oss samla in namn för att kräva öppna förhandlingar där människors rättigheter sätts i centrum Jag kräver att Sveriges regering verkar för: Öppna förhandlingar där folkrörelserna i Latinamerika och Europa ges inflytande. Att associeringsavtalet garanterar grundläggande mänskliga rättigheter såsom rätten till mat och vatten, samt främjar utveckling och fattigdomsbekämpning. Att Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens och offentlig upphandling), som regeringarna och folkrörelserna i syd motsatt sig, inte inkluderas i förhandlingarna. Namn och ort (var god texta): Riv av sidan och lägg på brevlådan. Det behövs inget frimärke. UBV är en svensk solidaritetsorganisation som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för en rättvis världsordning. Genom demokrati och folkbildning vill vi förändra de strukturer som gynnar ett fåtal på bekostnad av en majoritet. Vi vill öka inflytandet för de kvinnor och män som lever i fattigdom så att de kan påverka de beslut som rör deras liv. Kom med i vår kamp för en annan värld. Hemsida: www.ubv.se. FIAN Sverige är en del av Foodfirst Information and Action Network som har medlemmar i över 60 länder. Vi arbetar för en omfördelning av resurser globalt och lokalt för att garantera alla människors rätt till försörjning. Vi samlar in och sprider information om faktiska förhållanden och mänskliga rättigheter. Genom blixtaktioner, fallarbeten och internationella kampanjer sätter vi kraft bakom våra krav. Hemsida: www.fian.se.
www.rentmjol.nu Jag vill veta mer om UBV Jag vill veta mer om FIAN Jag vill delta i kampanjen Rent mjöl skicka mer information Jag vill beställa rapporten Dubbla budskap? Om samstämmighet i EU:s politik och rätten till mat i Latinamerika (pris 50 kr) Jag vill stödja folkrörelsernas arbete i Latinamerika Namn: Adress: Postadress: E-post: Telefon: Riv av sidan och lägg på brevlådan. Det behövs inget frimärke. UBV SVARSPOST 200 78 318 110 04 Stockholm Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.