Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se
Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument har vi fastställt vissa rutiner och former för hur vårt systematiska kvalitetsarbete planeras, följs upp och analyseras. Kvalitetsarbetet är en förutsättning för att kunna erbjuda alla barn och elever en likvärdig utbildning samt upprätthålla och utveckla utbildningens kvalitet. Vår förhoppning är att detta dokument ska vara ett stöd i vårt mål att säkerställa kvaliteten samt varaktigt öka måluppfyllelsen i kommunen. Kommunfullmäktige ska årligen informeras om det resultat och den analys som redovisas i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå inom utbildning. Kommunfullmäktige kommer samtidigt att informeras om beslutade åtgärder samt om eventuella utmaningar och/eller risker som identifierats gällande skolväsendet i kommunen. I skollagen (2010:800) 4 kap. 3-7 står det tydligt angivit de krav som vi har att följa för systematiskt kvalitetsarbete. Kraven innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Vad innebär då systematiskt kvalitetsarbete? Utgångspunkt: Att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse. Mål sätts upp både för verksamheten samt för barnets och elevens lärande och utveckling. Detta verkar som ett viktigt underlag för politikernas prioritering och beslut om ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Systematiskt: Arbetet ska bedrivas kontinuerligt, strukturerat och uthålligt. Huvudman, förskolechefer och rektorer ska finna rutiner och former för detta arbete. Delaktighet: Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs under medverkan av personal, barn, elever och deras vårdnadshavare. Detta är ett underlag som synliggör kvaliteten för verksamheten och politikerna. Dokumentation, uppföljning och analysarbete: Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras för att stämma av så att arbetet leder mot målen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till satta mål. Vi ska även använda oss av vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Per Jangen Utbildningschef Carin Källström Bitr. utbildningschef
Internkontrollplan för föregående år redovisas Beslut om årsredovisning, inkl ekonomisk redovisning. En sammanfattning av årets kvalitetsarbete till KF Årslinje politiken Beslut om förslag till kommunplan och budget för kommande år Beslut om internkontrollplan kommande år Beslut om internbudget Beslut om förslag till kompletteringsbudget Frånvarorapportering för läsåret Beslut om nämndsplan för kommande år Övergripande internbudget Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Prognos 1, inkl uppföljning av normer och värden för innevarande år Prognos 2, inkl uppföljning av kunskap och lärande för innevarande år GunCla 140611
Årslinje verksamheter Analysarbete inför årsredovisning Ekonomisk uppföljning av kommun- och nämndsplan Påbörjar arbetet med förslag till kommun- och nämndsplan (politiker och chefer. Bearbetning av frånvarorapportering Ekonomisk uppföljning av kommun- och nämndsplan Förslag till kommande års kommunplan presenteras i nämnden Påbörjar arbetet med förslag till nämndsplan Beslut verksamhetsplan Underlag till kontrollplan* Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Handlingsplan år 9, kunskap och lärande Prognos 1, måluppfyllelse av normer och värden Prognos 2, måluppfyllelse kunskap och lärande Måluppfyllelse övergång och samverkan * En checklista som visar vilka uppgifter som ska med i interkontrollplan GunCla 140611
Årslinje enheter Handlingsplan år 9 Prognos 1, ekonomisk uppföljning. Avvikelser rapporteras till BUN Frånvarorapportering Prognos 2, ekonomisk uppföljning. Avvikelser rapporteras till BUN Frånvarorapportering Material till årsredovisning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Rapportering av resultat och analys kunskap och lärande Rapportering av resultat och analys normer och värden Prognos 2, rapportering av resultat och analys kunskap och lärande Rapportering av resultat och analys övergång och samverkan GunCla 140611
Normer och värden Normer och värden (januari-april) Varje förskolechef och rektor har ansvar för att förskolans och skolans resultatuppföljning med fokus på analys och eventuella åtgärder av: Förskola Förskolans fokus på normer och värden utifrån Lpfö- 98 rev.2010 Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling BUN:s årliga enkät Självskattning av normer och värden enligt BRUK eller annat verktyg som används i verksamheten. Dokumenterade kränkningar i verksamheten Skola Skolans fokus på normer och värden utifrån Lgr-11 Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling BUN:s årliga enkät Självskattning av normer och värden enligt BRUK eller annat verktyg som används i verksamheten. Dokumenterade kränkningar i verksamheten Fritidshem Fritidshemmets fokus på normer och värden utifrån Lgr-11 Fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling BUN:s årliga enkät Självskattning av normer och värden enligt BRUK eller annat verktyg som används i verksamheten. Dokumenterade kränkningar i verksamheten Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Lpfö 2.7 förskolechefens ansvar Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolan aktivt och medvetet påverkar och stimulerar eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lgr-11 2.1 normer och värden
Normer och värden Förskolan Övergripande mål och riktlinjer: Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan Skolan Övergripande mål och riktlinjer: Normer och värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
Normer och värden Frågor till det systematiska kvalitetsarbetet (januari-april) Mål område: Normer och värden Utgångspunkten för målområdet normer och värden är nedanstående frågor. Frågorna är tänkta att underlätta för er att synliggöra, följa upp, analysera, bedöma och utveckla kvaliteten i er verksamhet. Under läsåret 2015/2016 kommer ni att svar på samma frågor. På detta sätt kan ni följa utvecklingen i er verksamhet. Nuläget Hur säkerställer du som förskolechef/rektor att arbete med normer och värden, enligt enhetens rutiner, sker? Hur ser utfallet ut av årets arbete med normer och värden? Vilka orsaker kan det finnas till att det ser ut som det gör? Hur har verksamheten tagit tillvara barnens/elevernas och vårdnadhavarnas perspektiv? Hur går vi vidare? Vad behöver åtgärdas omgående? Varför och hur? Vad behöver utvecklas på lång sikt? Varför och hur? Vad fungerar bra och vad ska säkras? Varför och hur? Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bifoga den senast reviderade planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Kunskap och lärande Kunskap och lärande (förskola - år 9 maj-augusti) Varje förskolechef och rektor ansvarar för resultatuppföljning med fokus på analys och eventuella åtgärder av: Förskola Förskolans fokus på kunskap och lärande utifrån Lpfö. Förskolans lärandemiljömutformad som en tillgång för utveckling och lärande Verksamhetens utformning så att barn får det särskilda stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver. Konsekvenserna av barngruppernas sammansättning. BUN:s årliga enkät Ekonomi Skola (inkl. förskoleklass) Läskunnighet i årskurs 1 Måluppfyllelse i alla ämnen år F-9 Nationella prov Betyg Korrelation mellan nationella prov och betyg Undervisningsformer a) Undervisning och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd, hjälp samt utmaningar de behöver b) Samordning i olika ämnesområden så att eleven uppfattar kunskapsområdena som en helhet. c)skolands lärandemiljö utformad som en tillgång för kunskap och lärande. BUN:s årliga enkät Ekonomi Fritidshem Fritidshemmets fokus på kunskap och lärande utifrån Lgr Verksamhetens utformning så att barn får det särskilda stöd, den hjälp och de utmaningar de behöver. Konsekvenserna av barngruppens sammansättning
Kunskap och lärande Analysfrågor till det systematiska kvalitetsarbetet (maj-augusti) Målområde: Kunskap och lärande Utgångspunkten för målområdet kunskap och lärande är nedanstående frågor. Frågorna är tänkta att underlätta för att synliggöra, följa upp, analysera, bedöma och utveckla kvaliteten i verksamheten. Rektorer och förskolechefer besvarar dem utifrån den analys de gjort i sin verksamhet. Nästan samtliga frågor har vi lånat från BRUK. BRUK är ett verktyg som Skolverket har arbetat fram för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. Under läsåret 2015/2016 kommer ni att svara på samma frågor. På detta sätt kan ni följa utvecklingen i er verksamhet. Nuläget Är något resultat förvånande? Vilka orsaker kan finnas till att det ser ut som det gör? Hur har verksamhetens organisering påverkat barnens/elevernas lärande och utveckling? Hur har verksamhetens arbetsformer påverkat barnens/elevernas lärande och utveckling? Hur har förhållningssättet i verksamheten påverkat barnens/elevernas lärande och utveckling? Har personalen i verksamheten tillräcklig kunskap och information om hur de arbetar och vilka resultat det leder till eller behöver de ta reda på mer? Hur har verksamheten tagit tillvara barnens/elevernas och vårdnadshavarnas perspektiv? Hur går vi vidare? Vad behöver åtgärdas omgående? Varför och hur? Vad behöver utvecklas på sikt? Varför och hur? Vad fungerar bra och hur ska det säkras? Varför och hur?
Övergång och samverkan Övergång och samverkan (oktober) Varje förskolechef och rektor har ansvar för att förskolans och skolans samarbetsformer utvecklas Förskolechefens ansvar: Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i för skolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete. Lpfö 2.7 förskolechefens ansvar Rektorns ansvar: Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Lgr-11 2.5 övergång och samverkan Förskolan Övergripande mål och riktlinjer: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Lpfö 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Övergång och samverkan Skolan Övergripande mål och riktlinjer: Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Lgr -11 2.5 övergång och samverkan Aktuella övergångar i verksamheten Förskolan Förskoleklass - Fritidshem Förskoleklass Årskurs 1- Fritidshem Årskurs 3 Årskurs 4 - Fritidshem Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 9 - Gymnasiet
Övergång och samverkan Frågor till det systematiska kvalitetsarbetet (oktober) Målområde: Övergång och samverkan Utgångspunkten för målområdet övergångar och samverkan är nedanstående frågor. Frågorna är tänkta att underlätta för er att synliggöra, följa upp, analysera, bedöma och utveckla kvaliteten i er verksamhet. Under läsåret 2015/2016 kommer ni att svara på samma frågor. På detta sätt kan ni följa utvecklingen i er verksamhet. Nuläget Hur säkerställer du som förskolechef och rektor att samverkan, enligt enhetens rutiner, sker? Hur ser utfallet ut av årets samverkan kring övergångar (positivt, negativt)? Vilka orsaker kan det finnas till att det ser ut som det gör? På vilket sätt har den information som getts vid överlämning påverkat verksamhetens planering och organisation? Vet du som förskolechef/rektor om vilka barn/elever som har 1) Extra stöd 2) Åtgärdsprogram 3) Anpassning i undervisningen Vet all berörd personal om vilka barn/elever som har 1) Extra stöd 2) Åtgärdsprogram 3)Anpassning i undervisningen Hur har verksamheten tagit tillvara barnens/elevernas och vårdnadshavarnas perspektiv? Hur går vi vidare? Vad behöver åtgärdas omgående? Varför och Hur? Vad behöver utvecklas på lång sikt? Varför och Hur? Vad fungerar bra och hur ska det säkras? Varför och Hur?
Checklista Avstämt Kommentar Plan mot kränkande behandling och diskriminering Ordningsregler Forum för inflytande Garanterad undervisningstid Elever som ges undervisning utanför hemskolan Belastningsregister Modersmål Studiehandledning Svenska som andraspråk Skolplikt - närvaro och frånvaro Beslut om anpassad studiegång Beslut om särskild undervisningsgrupp Beslut om särskild undervisning (sk. hemundervisning) Åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd Rutiner för arbetsmiljöarbetet Systematiskt arbetsmiljöarbete Rutiner för disciplinära åtgärder Anmälan av kränkande behandling Introduktion av nyanställda Personalplanering Tjänstefördelning
Avstämt Kommentar Utvecklingssamtal Rutiner för elevhälsoarbete Erbjudande om plats i förskola/fritidshem inom 4 månader Rutiner för klagomål Preventionsgrupp Krisplan för enheten Barn-och elevakt Rutiner/samarbete kring barn i behov av särskilt stöd Anmälan av kränkande behandling Introduktion av nyanlända Personalplanering Tjänstefördelning Medarbetarsamtal Lönesamtal Schemaläggning Orosanmälan Systematiskt brandskyddsarbete Friskvårdsplan för personal Kompetensutvecklingsplan Medarbetarsamtal Möteskalendarium