Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 ISSN 1401-243X
VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2009 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl och Martin Liungman, på uppdrag av Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Medichus och Park- & naturförvaltningen i Göteborg. Provpunkt 22 i Lärjeån Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning..3 Bakgrund.5 Metoder...6 Genomförande 6 Resultat...9 Slutsats...15 Referenser.16 Bilageförteckning: Bilaga 1: Resultat lokal för lokal 19 Bilaga 2: Metallhalter i vattenmossa 2009 49 Bilaga 3: Metallhalter i vattenmossa 1993-2009 55 Bilaga 4: Bedömningsgrunder för metallundersökningar 67 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Sammanfattning Medins Biologi AB har under hösten 2009 undersökt metallbelastningen vid 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter under provtagningsperioden. Dessa provpunkter bedömdes därför inte heller vara speciellt belastade av någon lokal föroreningskälla. Några provpunkter var dock högre belastade: En mycket hög halt av koppar uppmättes i Lillhagsbäcken (19-nedre). I Önneredsbäcken (7- övre) och vid Stora ån (23-tillflöde vid Siba) uppmättes höga halter av koppar. I Äsperedsbäcken (14-vid trumman) och i Stora ån (16-uppströms golfbana) uppmättes förhöjda halter av koppar och föroreningspåverkan bedömdes här som tydlig. Höga halter av bly uppmättes vid tre provpunkter i Stora ån (16-uppströms golfbana, 17-Hults bro och 23-tillflöde vid Siba). Vid de tre undersökta skjutbanorna i Askim (24-Otterbäcken), Säve (25-Bäck vid Säve) och Bergum (27-Bäck till Rällsjön) uppmättes höga halter av bly. Nederbörden var något mindre än normalt under den tid som mossan var utplanterad och vattenföringen låg till medelhög. I tabell 1 på nästa sida redovisas en sammanställning av bedömningarna vid samtliga provpunkter. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 Tabell 1. Undersökta lokaler med bedömningar från 2009 års undersökning Nr Vattendrag Lokal Bedömning av undersökning 2009 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 2 Hovgårdsbäcken C Liten eller obetydlig metallbelastning. 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 5 Bäck fr Gårdstenstippen Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 6 Krogabäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. 7 Önneredsbäcken Övre Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. 8 Önneredsbäcken Nedre Liten eller obetydlig metallbelastning. 9 Önneredsbäcken Östra kanten Liten eller obetydlig metallbelastning. 10 Lerbäcksbäcken Övre Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 11 Skogomebäcken Pkt Y4 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 12 Tuve Sörgård Y1 Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km Liten eller obetydlig metallbelastning. 14 Äsperedsbäcken Vid trumman Tydlig föroreningspåverkan av koppar och krom. Hög järnhalt. 15 16 Äsperedsbäcken Stora ån Nedre Uppstr. golfbana Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly och tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. 17 Stora ån Hults bro Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. 18 Välen mudderdeponi Utlopp Liten eller obetydlig metallbelastning. 19 Lillhagsbäcken Nedre Mycket hög halt av koppar. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. 20 Haga å Övre Tydlig föroreningspåverkan av bly. 21 Kvibergsbäcken Kviberg Liten eller obetydlig metallbelastning. 22 23 Lärjeån Stora ån Övre Tillflöde vid Siba Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög halt av bly och koppar. Stor föroreningspåverkan av bly och tydlig föroreningspåverkan av koppar. 24 Otterbäcken Skjutbanan Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög järnhalt. 25 Bäck vid Säve Solberg Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. 26 Bäck vid Säve Säve depå Liten eller obetydlig metallbelastning. 27 Bäck till Rällsjön Utlopp fr våtmark Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Bakgrund Medins Biologi AB har under hösten 2009 undersökt metallbelastningen i 28 olika provpunkter i Göteborgsområdet. Metallundersökningen gjordes genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. De flesta provpunkterna har undersökts tidigare (Medins Biologi AB 1992 2008) För att ge en preliminär bild av metallföroreningsläget i ett vatten, framför allt av metaller som förekommer i mycket låga koncentrationer, är analyser av vattenmossan Fontinalis sp., en lämplig metod (Lithner 1989). Vattenmossan, som reagerar snabbt på förändringar av metallhalterna i det omgivande vattnet, anrikar metallerna till halter som ligger många gånger högre än vattnets. I sötvatten bestäms de naturliga metallhalterna i hög grad av berggrundens och markens metallinnehåll samt av metallernas rörlighet. I sydvästra Sverige domineras berggrunden av graniter och gnejser, vilka generellt sett innehåller låga halter av tungmetaller. Man bör därför kunna förvänta sig naturligt låga bakgrundshalter i detta område. En allmän trend längs västkusten är dock förhöjda metallhalter i väster, som avklingar mot öster (Ressar m fl 1988). Det har också visat sig att metallhalterna i vattenmossa generellt är högre i sydvästra Sverige (Medin opubl.) än de bakgrundshalter som presenteras av naturvårdsverket (Lithner 1989). Speciellt bly, men även kvicksilver och kadmium förekommer i högre halter. Den främsta orsaken till detta är luftburna föroreningar från inhemska och utländska utsläppskällor. De luftburna föroreningarna utgörs både av metaller och försurande ämnen. Försurningen påverkar metallernas rörlighet, vilket medför att man i sura vatten ofta har högre metallhalter än i icke sura vatten (Lithner 1989). När det gäller framtida miljömål har man från Naturvårdsverkets sagt att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av sådana halter som skadar människors hälsa eller vår natur, inte ens i ett långsiktigt perspektiv (SNV:s verksamhetsplan 92/93). Det finns idag inget säkert underlag för att bedöma tidstrender och risker för storskaliga biologiska effekter av metaller i svenska sjöar och vattendrag. Trots att industriutsläppen av metaller har minskat sker fortfarande en ökad ackumulering av metaller i teknosfären (samhället), speciellt i storstadsmiljöer. Allteftersom metallmängderna ökar i tätbefolkade områden, tilltar utläckage av metaller vilket innebär att riskerna för skador på det biologiska livet och för människors hälsa ökar. Undersökningar av tillståndet i miljön visar också att det finns negativa effekter, både storskaliga och lokala, på grund av för hög metallbelastning. I Naturvårdsverkets rapport 4135 konstaterar man bl a att de mycket stora mängder metaller som ständigt ackumuleras i samhället framstår alltmer som ett problem. Storstadsregionerna är presumtiva riskområden med avseende på metallbelastningen eftersom produkterna i stor utsträckning används där. Metallerna som kommer ut i miljön härrör från industriutsläpp, förbränningsprocesser (t ex trafik), läckage från deponier samt från mer diffusa utsläpp. De diffusa utsläppen, som troligtvis är betydande, kommer från bl a färger och korrosion från metallföremål som lyktstolpar, vägräcken och tak. Kända utsläpp till luft och vatten utgör idag endast några få Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 procent av den totala mängden metaller som årligen tillförs teknosfären eller samhället (SNV rapport 4135). Några potentiella källor för betydande läckage till biosfären redovisas i tabell 2. Tabell 2. Några potentiella källor för läckage till biosfären (SNV rapport 4135) Zink - däck, förzinkade ytor; bl. a tak, fasader, stolpar, räcken. Koppar - tak, vattensystem, bromsbelägg, ledningar, impregnerat virke. Bly - blymantlad kabel, skorstenskragar Kadmium - som föroreningar i zink, fordon, pigment i färger. Krom - färger, rostfritt stål, impregnerat virke Nickel - rostfritt stål Kvicksilver - amalgam i tandfyllningar Kobolt - legering i hårdmetall, i fossila bränslen, i pappersavfall. En annan föroreningskälla som uppmärksammats under senare år är läckage av bly från skjutvallar. Man beräknar att belastningen av ammunition på civila banor i Sverige uppgår till ca 580 ton/år (Naturvårdsverket 2006). Det är dock svårt att ge några säkra prediktioner av korrosion och utlakning av bly i jord. Processerna är komplicerade och beror på ett flertal faktorer, bl a på jordens kornstorlek, organisk halt, ph och andra kemiska förutsättningar (Naturvårdsverket 2006). Bly och dess föreningar är sedan länge kända för att vara särskilt giftiga för levande varelser. I Naturvårdsverkets rapport 4662, Hantering av bly i skjutvallar, fast slår man bl a följande: målsättningen för metallföroreningar i kulfång i aktivt bruk bör vara att dessa på sikt skall periodvis renas och/eller ersättas med kulfångsanordningar som tillåter kretsloppsanpassad hantering av ammunitionsrester. Metoder Prov för metallundersökning har tagits från utplanterad vattenmossa (Fontinalis antipyretica). Mossan planterades ut på provtagningspunkterna under andra veckan i september 2009 och skördades efter ungefär tre veckor. Exakta tider finns redovisade i Bilaga 1, resultat lokal för lokal. Mossan hanterades enligt metodbeskrivning i BIN VR 21 (SNV 1986). Analyserna har utförts enligt standardiserade metoder av Alcontrol AB i Linköping. Totalt analyserades tolv olika metaller. Alla värden finns redovisade i bilaga 2. Genomförande Målsättningen med undersökningen var att bedöma metallföroreningsläget i de olika provpunkterna. Vilka provpunkter som undersöktes framgår av tabell 3 och figur 1. Mer exakta uppgifter finns i bilaga 1, resultat lokal för lokal. Alla kartor i bilaga 1 är utdrag ur lantmäteriets gröna karta på cd-rom. All positionering av provtagningsstationer har gjorts med 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 hjälp av GPS-teknik, vilket innebär att koordinatangivelserna har en stor noggrannhet med endast några få meters felmarginal. Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM. När det gäller bedömningen av tillstånd, dvs om halterna är låga eller höga, bedöms endast de metaller som finns med i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913). Dessa är kvicksilver, bly, koppar, kadmium, krom, nickel, zink, kobolt och arsenik. Bedömningen av föroreningsgraden grundar sig på en jämförelse med nationella bakgrundshalter (se bilaga 4 tabell 3). Höga halter av järn och mangan kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. I bilaga 2 finns analysresultaten för år 2009 presenterade och i bilaga 3 återfinns analysresultaten från samtliga undersökningstillfällen för årets provpunkter. I bilaga 4 finns bedömningsgrunder för metallundersökningar. Tabell 3. Undersökta lokaler i Göteborgs kommun hösten 2009 Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 15 Äsperedsbäcken Nedre 2 Hovgårdsbäcken C 16 Stora ån Uppstr. golfbana 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 17 Stora ån Hults bro 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 18 Välen mudderdeponi Utlopp 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 19 Lillhagsbäcken Nedre 6 Krogabäcken Övre 20 Haga å Övre 7 Önneredsbäcken Övre 21 Kvibergsbäcken Kviberg 8 Önneredsbäcken Nedre 22 Lärjeån Övre 9 Önneredsbäcken Östra kanten 23 Stora ån Tillflöde vid Siba 10 Lerbäcksbäcken Övre 24 Otterbäcken Skjutbanan 11 Skogomebäcken Pkt Y4 25 Bäck vid Säve Solberg 12 Tuve Sörgård Y1 26 Bäck vid Säve Säve depå 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 27 Bäck till Rällsjön Utlopp fr våtmark 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 27 28 2 1 25 26 12 11 19 10 5 15 14 22 3 4 21 13 7 8 9 17 23 16 18 24 6 20 Figur 1. Översikt över provpunkterna hösten 2009. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Resultat Väder och vatten Nederbörden och därmed vattenföringen kan ha stor betydelse för vilka metallhalter som mäts upp i ett vatten under en provtagningsperiod. Vi har t ex när det gäller avfallsdeponier ofta noterat att halterna är lägre när vattenflödet minskar och högre när vattenflödet ökar, speciellt efter en torrperiod. Detta är alltså en anledning till varför man i samma provpunkt och vid samma tidpunkt på året kan mäta upp en hög halt ena året och en låg halt ett annat år. För att få en bra och representativ bild av metallbelastningen i ett vattendrag är det alltså en fördel om man kan ta prov flera gånger under året och under olika vattenföringar. Det är också viktigt att komma ihåg att även kortvariga perioder med höga metallhalter kan orsaka skador på det biologiska livet och det är därför viktigt att även försöka mäta upp "sämstavärden". Under september 2009 var nederbördsmängden något mindre än normalt jämfört med perioden 1961-1990 (figur 2). När mossan planterades ut var flödena i vattendragen låga till medelhöga. Nederbörden som kom i september, under den tid som mossan var utplanterad, medförde ingen större ökning av vattenföringen och flödena var fortsatt låga till medelhöga då mossan skördades. Nederbördsdata som relaterar till tidigare undersökningar, till största delen utförda under oktober månad redovisas i figur 2. 250 Nederbörd (mm) 200 Nederbörd i oktober 2002-2008 Normalt i oktober (1961-1990) 150 100 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 sept Figur 2. Medelnederbörd i millimeter (Säve väderstation) under oktober 2002-2008 och vad som är normalt för oktober (1961-1990), samt medelnederbörd i september 2009 (mörk stapel). Normal nederbörd i september (1961-1990) är 80 mm. Enskilda metaller De metaller, bland de undersökta, som betraktas som farligast i miljön är kvicksilver och kadmium samt i viss mån bly och arsenik. Dessa är mycket giftiga och har effekter på organismer även i relativt låga koncentrationer. Även koppar, krom, nickel, zink och kobolt kan i höga koncentrationer ha negativa effekter på organismer. För dessa metaller krävs dock dels högre halter och dels lagras inte ämnena upp i lika stor utsträckning hos organismerna och i näringskedjorna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 Kvicksilver Vid samtliga provpunkter uppmättes låga till måttligt höga halter av kvicksilver (figur 3). Den högsta halten (0,24 mg/kg ts) uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi och bedömdes som måttligt hög. Halten var betydligt högre än vid förra årets undersökning (0,12 mg/kg ts). Föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Kadmium Kadmiumhalterna var i år liksom de senaste åren relativt låga. Vid samtliga provpunkter utom en bedömdes halterna vara låga. Den högsta halten (1,8 mg/kg ts) bedömdes vara måttligt hög och uppmättes vid provpunkt 19-Lillhagsbäcken (figur 4). Föroreningsgraden bedömdes dock som liten. Bly Vid de flesta provpunkter var halterna av bly låga till måttligt höga (figur 5). Höga halter uppmättes dock i Stora åns provpunkter (16-uppströms golfbana, 17-Hults bro och 23-tillflöde vid Siba). Framför allt var halten vid provpunkt 16 (uppströms golfbana) anmärkningsvärt hög (140 mg/kg ts). Vid provpunkt 20-Haga å, som är ett referensvatten, var blyhalten måttligt hög men föroreningsgraden bedömdes som tydlig Vid de tre undersökta skjutbanorna, 24-Otterbäcken, 25-Bäck vid Säve och 27-Bäck till Rällsjön (utlopp från våtmark) uppmättes höga halter av bly. I området kring skjutbanan i Bergum undersöktes åter utloppet från våtmarken till Rällsjön (provpunkt 27). Halten av bly var i år lägre än förra året men bedömdes ändå som hög. I bäcken nedströms Rällsjön (provpunkt 28) uppmättes liksom förra året, en låg blyhalt. Med stor sannolikhet fastläggs bly i sedimenten i Rällsjön. 0,5 Kvicksilver (mg/kg Ts) 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 3. Halter av kvicksilver i de olika provpunkterna. Halter över 0,3 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,07 mg/kg Ts). 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 4 Kadmium (mg/kg Ts) 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 4. Halter av kadmium i de olika provpunkterna. Halter över 2,5 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (0,5 mg/kg Ts). 100 Bly (mg/kg Ts) 140 120 75 50 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 5. Halter av bly i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Arsenik Inga höga halter av arsenik uppmättes i årets undersökning. De högsta halterna, som bedömdes som måttligt höga, uppmättes vid provpunkt 4-Bäck vid syrhålatippen (Y3) och vid 18-Välen mudderdeponi (figur 6). Oorganiska arsenikföreningar används bland annat i medel för tryckimpregnering av trä. I Sverige finns ett par hundra träimpregneringsverk, och det finns också rester efter åtskilliga nedlagda anläggningar, varför det finns risk för lokal kontamination av miljön med arsenikföreningar. Spridning via luften förekommer också runt vissa metallindustrier och smältverk. Även vid förbränning av kol kan arsenik spridas. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 10 Arsenik (mg/kg Ts) 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 6. Halter av arsenik i de olika provpunkterna. Halter över 8 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). 100 Koppar (mg/kg Ts) 420 75 50 25 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 7. Halter av koppar i de olika provpunkterna. Halter över 50 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (10 mg/kg Ts). Koppar Vid de flesta provpunkter var halterna av koppar låga till måttligt höga (figur 7). En mycket hög halt av koppar uppmättes dock vid provpunkt 19-Lillhagsbäcken (420 mg/kg ts). Här har det flera gånger tidigare uppmätts höga eller mycket höga halter. Höga halter av koppar uppmättes också vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och vid provpunkt 23-Stora ån (tillflöde vid Siba). Vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 16-Stora ån (uppströms golfbana) var halterna måttligt höga, men föroreningsgraden bedömdes som tydlig. Zink Inga höga halter av zink uppmättes i årets undersökning (figur 8). Vid provpunkt 7-Önneredsbäcken (övre) och provpunkt 16-Stora ån (uppströms golfbana) uppmättes de högsta halterna (410 g/kg ts). Föroreningsgraden bedömdes som tydlig. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 1000 Zink (mg/kg Ts) 750 500 250 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 8. Halter av zink i de olika provpunkterna. Halter över 500 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (100 mg/kg Ts). 15 Krom (mg/kg Ts) 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 9. Halter av krom i de olika provpunkterna. Halter över 10 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (2 mg/kg Ts). Krom Halterna av krom var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 9). De högsta halterna uppmättes vid provpunkterna 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) och 25-Bäck vid Säve (Solberg). Vid 14-Äsperedsbäcken (vid trumman) bedömdes föroreningsgraden av krom som tydlig. Nickel Nickel uppmättes i låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter (figur 10). Den högsta halten uppmättes vid provpunkt 18-Välen mudderdeponi (17 mg/kg ts). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 40 Nickel (mg/kg Ts) 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 10. Halter av nickel i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). 50 Kobolt (mg/kg Ts) 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 Figur 11. Halter av kobolt i de olika provpunkterna. Halter över 30 mg/kg Ts klassas som höga (streckad linje). Den prickade linjen anger nationell bakgrundshalt (5 mg/kg Ts). Kobolt Halterna av kobolt var låga till måttligt höga vid samtliga provpunkter (figur 11). Förhöjda halter av kobolt uppmättes vid provpunkterna 15-Äsperedsbäcken (nedre) (23 mg/kg ts) och vid 28-Bäck från Rällsjön (utlopp Rällsjön) (25 mg/kg ts). Vid båda provpunkterna bedömdes föroreningsgraden av kobolt som tydlig. Kobolt anses vara toxisk för akvatiska organismer och är potentiellt bioackumulerbar. Järn Höga halter av järn uppmättes vid nio provpunkter (tabell 4). En hög järnhalt kan störa upptaget av andra metaller (Lithner 1989). Det kan till exempel vara så att vissa metaller i medfällning med järn och mangan påverkar halterna i mossan så att dessa överskattas. Främst gäller detta bly, men även krom, arsenik och kobolt (Naturvårdsverket 2004). Gränsen till en hög halt av järn bestämdes med hjälp av egna referensdata till ungefär 15 000 mg/kg ts. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Tabell 4. Provpunkter där höga halter av järn uppmättes. Nr Vattendrag Lokal Nr Vattendrag Lokal 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 11 Skogomebäcken Pkt Y4 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 12 Tuve Sörgård Y1 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 Otterbäcken Skjutbanan 10 Lerbäcksbäcken Övre Slutsats Resultatet i årets undersökning visade på låga eller måttligt höga metallhalter vid de flesta provpunkter. Några provpunkter var dock högre belastade (tabell 5): En mycket hög halt av koppar uppmättes i Lillhagsbäcken (19-nedre). I Önneredsbäcken (7- övre) och vid Stora ån (23-tillflöde vid Siba) uppmättes höga halter av koppar. I Äsperedsbäcken (14-vid trumman) och i Stora ån (16-uppströms golfbana) uppmättes förhöjda halter av koppar och föroreningspåverkan bedömdes här som tydlig. Höga halter av bly uppmättes vid tre provpunkter i Stora ån (16-uppströms golfbana, 17-Hults bro och 23-tillflöde vid Siba). Vid de tre undersökta skjutbanorna i Askim (24-Otterbäcken), Säve (25-Bäck vid Säve) och Bergum (27-Bäck till Rällsjön) uppmättes höga halter av bly. I tabell 6 redovisas provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade. Tabell 5. Provpunkter där höga eller mycket höga halter uppmätts enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Bly Koppar 7 Önneredsbäcken Övre hög 16 Stora ån Uppstr. golfbana hög 17 Stora ån Hults bro hög 19 Lillhagsbäcken Nedre mkt hög 23 Stora ån Tillflöde vid Siba hög hög 24 Otterbäcken Skjutbanan hög 25 Bäck vid Säve Solberg hög 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark hög Tabell 6. Provpunkter som bedömts som föroreningspåverkade enligt SNV:s bedömningsgrunder. Nr Vatten Lokal Bly Koppar Zink Krom Kobolt 7 Önneredsbäcken Övre tydlig tydlig 14 Äsperedsbäcken Vid trumman tydlig tydlig 15 Äsperedsbäcken Nedre tydlig 16 Stora ån Uppstr. golfbana mkt stor tydlig tydlig 17 Stora ån Hults bro tydlig 19 Lillhagsbäcken Nedre mkt stor 20 Haga å Övre tydlig 23 Stora ån Tillflöde vid Siba stor tydlig 24 Otterbäcken Skjutbanan tydlig 25 Bäck vid Säve Solberg stor 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark tydlig Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 Referenser ENGDAHL, A. 2005. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2005. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A. 2006. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2006. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A. 2007. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2007. Rapport till miljöförvaltningen. ENGDAHL, A., LIUNGMAN, M. 2008. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2008. Rapport till miljöförvaltningen. LITHNER, L. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. - SNV Rapport 3628. MEDIN, M. 1992. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet 1992. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1994. Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun 1993. Rapport till miljö- och hälsoskydd och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1994:1. MEDIN, M. 1995. Metaller i vattendrag. En undersökning inom Göteborgs kommun 1994. Rapport till miljöförvaltningen och renhållningsverket i Göteborgs stad - R 1995:1. MEDIN, M. 1995. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1995. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1996. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1996. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1997. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1997. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1998. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1998. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 1999. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 1999. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2000. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2000. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2001. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2001. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2002. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2002. Rapport till miljöförvaltningen. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 MEDIN, M. 2003. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2003. Rapport till miljöförvaltningen. MEDIN, M. 2004. Metaller i vattendrag. En undersökning av metaller i vattenmossa i Göteborgsområdet hösten 2004. Rapport till miljöförvaltningen. NATURVÅRDSVERKET 2006. Underlagsrapporter till regeringsuppdraget om bly i ammunition. Rapport 5624. Oktober 2006. RESSAR, H., EKELUND, L. och OHLSSON, S.Å. Biogeokemiska kartan. Tungmetaller i Bäckvattenväxter 1988. Sveriges Geologiska Undersökning. Rapport och meddelanden nr 51. SNV (Statens naturvårdsverk) 1986. Metodbeskrivningar Recipientkontroll vatten. SNV Rapport 3108. SNV (Statens naturvårdsverk) 1993. Metallerna och miljön. Miljön i Sverige - tillstånd och trender (MIST). SNV Rapport 4135. SNV (Statens naturvårdsverk) 1996. Metaller i stad och land - kretslopp och kritsik belastning. Lägesrapport 1996. SNV Rapport 4677. SNV (Statens naturvårdsverk) 1996. Hantering av bly i skjutvallar - Beskrivning av saneringsmetoder och vägledning till kretsloppsanpassade lösningar. SNV Rapport 4662. SNV (Statens naturvårdsverk) 2004. Handbok för miljöövervakning. Metaller i vattenmossa. WIEDERHOLM, T. 1999 (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport 4913. WIEDERHOLM, T. 1999 (Statens naturvårdsverk). Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag, bakgrundsrapport kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverkets Rapport 4920. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Pkt nr Vattendrag Lokal Sida nr 1 Hovgårdsbäcken Pkt 6 20 2 Hovgårdsbäcken C 21 3 Bäck vid Syrhålatippen Söder om deponin 22 4 Bäck vid Syrhålatippen Y3 23 5 Bäck från Gårdstenstippen Övre 24 6 Krogabäcken Övre 25 7 Önneredsbäcken Övre 26 8 Önneredsbäcken Nedre 27 9 Önneredsbäcken Östra kanten 28 10 Lerbäcksbäcken Övre 29 11 Skogomebäcken Pkt Y4 30 12 Tuve Sörgård Y1 31 13 Björkedalens bäck Skatås vid 2,5 km 32 14 Äsperedsbäcken Vid trumman 33 15 Äsperedsbäcken Nedre 34 16 Stora ån Uppstr. golfbana 35 17 Stora ån Hults bro 36 18 Välen mudderdeponi Utlopp 37 19 Lillhagsbäcken Nedre 38 20 Haga å Övre 39 21 Kvibergsbäcken Kviberg 40 22 Lärjeån Övre 41 23 Stora ån Tillflöde vid Siba 42 24 Otterbäcken Skjutbanan 43 25 Bäck vid Säve Solberg 44 26 Bäck vid Säve Säve depå 45 27 Bäck till Rällsjön Utlopp från våtmark 46 28 Bäck från Rällsjön Utlopp Rällsjön 47 (Alla koordinater anges i SWEREF 99 TM) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 1. Hovgårdsbäcken Lokal: Pkt 6 X-koord: 6407523 Y-koord: 312964 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,048 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 15 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,59 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,7 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) 120 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2500 - - - Kobolt (Co) 6,8 5 låg obetydlig Järn (Fe) 21000 - - - Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 2500 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,078 5,8 11 0,53 4,1 5,6 78 3600 5,0 8800 2,1 540 081015 0,066 4,4 9,7 0,30 4,5 4,9 88 2600 7,0 21000 2,0 2000 090929 0,048 10 15 0,59 3,7 5,9 120 2500 6,8 21000 2,2 2500 Medelvärde 0,064 6,7 12 0,47 4,1 5,5 95 2900 6,3 16933 2,1 1680 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan 2003. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 2. Hovgårdsbäcken Lokal: C X-koord: 6407409 Y-koord: 312635 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Avfallsupplag Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,073 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 19 10 måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 1,00 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) 160 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4600 - - - Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) 11000 - - - Arsenik (As) 2,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 3100 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,098 5,6 18 0,49 3,4 5,3 91 3200 5,1 5700 1,7 900 081015 0,073 6,5 21 0,69 5,2 7,0 190 3900 9,1 6900 2,3 2400 090929 0,073 10 19 1,0 5,4 8,0 160 4600 11 11000 2,6 3100 Medelvärde 0,081 7,4 19 0,73 4,7 6,8 147 3900 8,4 7867 2,2 2133 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare. År 1993 uppmättes förhöjda halter av bly. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 3. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Söder om deponin X-koord: 6402164 Y-koord: 310299 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,040 0,07 mkt. låg obetydlig Bly (Pb) 11 5 måttlig liten Koppar (Cu) 20 10 måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,71 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) 110 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4600 - - - Kobolt (Co) 5,0 5 låg obetydlig Järn (Fe) 27000 - - - Arsenik (As) 3,5 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 450 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 021104 0,150 5,9 17 0,34 3,4 7,2 64 2100 3,0 21000 4,0 900 081015 0,068 4,7 11 0,53 3,8 4,6 75 2700 3,1 14000 2,7 350 090929 0,040 11 20 0,71 5,9 7,9 110 4600 5,0 27000 3,5 450 Medelvärde 0,086 7,2 16 0,53 4,4 6,6 83 3133 3,7 20667 3,4 567 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten undersöktes första gången 1996. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 22 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 4. Bäck vid Syrhålatippen Lokal: Y3 X-koord: 6403435 Y-koord: 310414 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Syrhålatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,040 0,07 mkt. låg obetydlig Bly (Pb) 9,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 12 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,55 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,5 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 4,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) 63 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2300 - - - Kobolt (Co) 2,6 5 låg obetydlig Järn (Fe) 38000 - - - Arsenik (As) 5,2 2 måttlig liten Mangan (Mn) 310 - - - Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 081015 0,070 3,6 14 0,58 2,6 6,4 61 1900 3,0 13000 2,4 270 090929 0,040 9,3 12 0,55 3,5 4,2 63 2300 2,6 38000 5,2 310 Medelvärde 0,055 6,5 13 0,57 3,1 5,3 62 2100 2,8 25500 3,8 290 Kommentar Analysresultatet visade på mycket låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts en gång tidigare. Beräknade medelvärden för de två undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 23
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 5. Bäck från Gårdstenstippen Lokal: Övre X-koord: 6409742 Y-koord: 323032 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2009-09-10 Mossan skördad: 2009-09-30 Kontroll av: Gårdstenstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,070 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) 15 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,5 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) 130 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4900 - - - Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) 45000 - - - Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 980 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,120 7,6 17 0,48 4,5 4,6 78 3200 6,3 11000 1,7 3300 081016 0,069 3,4 9,7 0,35 3,3 3,3 66 1800 2,2 25000 1,9 2200 090930 0,070 12 15 0,79 5,5 7,3 130 4900 7,5 45000 2,9 980 Medelvärde 0,086 7,7 14 0,54 4,4 5,1 91 3300 5,3 27000 2,2 2160 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan 1998. År 2004 uppmättes en något förhöjd kromhalt. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 24 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 6. Krogabäcken Lokal: Övre X-koord: 6387318 Y-koord: 318252 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Årekärrstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 30 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,4 2 måttlig liten Nickel (Ni) 10 5 låg obetydlig Zink (Zn) 170 100 måttlig obetydlig Aluminium (Al) 4300 - - - Kobolt (Co) 11 5 måttlig liten Järn (Fe) 9300 - - - Arsenik (As) 2,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 4300 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,130 6,0 24 0,91 2,9 15 770 2700 7,9 15000 2,1 3700 081015 0,085 8,3 21 1,7 4,5 8,1 180 4100 20 7900 2,5 5000 090929 0,058 10 30 1,0 5,4 10 170 4300 11 9300 2,8 4300 Medelvärde 0,091 8,1 25 1,2 4,3 11 373 3700 13 10733 2,5 4333 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts sedan 1994 och höga halter av zink har uppmätts flera gånger, senast år 2007. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 25
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 7. Önneredsbäcken Lokal: Övre X-koord: 6393536 Y-koord: 313015 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Hög halt av koppar. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) 58 10 hög tydlig Kadmium (Cd) 0,86 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) 410 100 måttlig tydlig Aluminium (Al) 3700 - - - Kobolt (Co) 8,2 5 låg obetydlig Järn (Fe) 6900 - - - Arsenik (As) 4,2 2 måttlig liten Mangan (Mn) 1700 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,099 11 55 1,9 5,0 9,9 760 3900 19 7600 5,7 6700 081015 0,099 7,3 45 1,2 3,8 6,4 370 2300 9,3 3500 3,1 2200 090929 0,084 12 58 0,86 7,3 9,5 410 3700 8,2 6900 4,2 1700 Medelvärde 0,094 10 53 1,3 5,4 8,6 513 3300 12 6000 4,3 3533 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för koppar och zink. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Det har vid flera tillfällen uppmätts höga halter av koppar och zink. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på höga halter av koppar och zink. Höga halter av kadmium uppmättes 1994 och 1998, men i undersökningar sedan dess har halterna varit låga eller måttligt höga. 26 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 8. Önneredsbäcken Lokal: Nedre X-koord: 6393408 Y-koord: 312757 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,080 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,3 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 24 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,40 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,3 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) 130 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2200 - - - Kobolt (Co) 4,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) 5700 - - - Arsenik (As) 1,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 820 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,120 8,6 27 0,39 4,2 5,4 120 3700 4,7 10000 3,5 530 081015 0,087 5,0 23 0,31 3,5 4,8 100 2200 3,0 6000 2,8 250 090929 0,080 6,3 24 0,40 3,3 5,5 130 2200 4,5 5700 1,7 820 Medelvärde 0,096 6,6 25 0,37 3,7 5,2 117 2700 4,1 7233 2,7 533 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Förhöjda halter av koppar har uppmätts flera gånger, senast år 2004. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 27
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 9. Önneredsbäcken Lokal: Östra kanten X-koord: 6393291 Y-koord: 313003 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Sjöbackatippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,059 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 12 5 måttlig liten Koppar (Cu) 11 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,57 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 2,6 2 låg obetydlig Nickel (Ni) 5,1 5 låg obetydlig Zink (Zn) 77 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2400 - - - Kobolt (Co) 4,1 5 låg obetydlig Järn (Fe) 8500 - - - Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 500 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,100 4,1 11 0,40 2,0 3,5 60 2300 2,5 8400 1,6 210 081015 0,069 4,8 12 0,74 3,1 7,6 86 2700 4,8 6700 2,1 300 090929 0,059 12 11 0,57 2,6 5,1 77 2400 4,1 8500 2,2 500 Medelvärde 0,076 7,0 11 0,57 2,6 5,4 74 2467 3,8 7867 2,0 337 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts tre gånger tidigare med start år 1999. Brist på vatten vid provpunkten har vid flera tillfällen medfört att undersökningar inte kunnat genomföras. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningarna visade på en obetydlig metallbelastning. 28 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 10. Lerbäcksbäcken Lokal: Övre X-koord: 6407537 Y-koord: 319140 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Böneredstippen Bedömning: Liten eller obetydlig metall- Belastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 21 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,78 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,8 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 6,5 5 låg obetydlig Zink (Zn) 110 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3700 - - - Kobolt (Co) 16 5 måttlig liten Järn (Fe) 15000 - - - Arsenik (As) 3,9 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 4300 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 061024 0,077 8,9 19 1,0 5,1 8,6 170 4100 20 14000 1,9 6700 081015 0,063 9,6 23 0,64 4,6 7,8 130 6000 13 23000 5,1 1800 090929 0,065 7,9 21 0,78 3,8 6,5 110 3700 16 15000 3,9 4300 Medelvärde 0,068 8,8 21 0,81 4,5 7,6 137 4600 16 17333 3,6 4267 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Uppmätta halter av kadmium har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningsåren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 29
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 11. Skogomebäcken Lokal: Pkt Y4 X-koord: 6407026 Y-koord: 318227 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Skogometippen Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,086 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 33 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,76 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 10 5 låg obetydlig Zink (Zn) 160 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4700 - - - Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) 16000 - - - Arsenik (As) 3,7 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 3300 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 061025 0,090 6,9 24 0,89 5,0 7,5 120 4300 6,5 8400 1,6 1800 081015 0,070 8,2 27 0,71 6,4 8,9 160 5100 8,8 18000 3,8 2500 090929 0,086 10 33 0,76 6,6 10 160 4700 10 16000 3,7 3300 Medelvärde 0,082 8,4 28 0,79 6,0 8,8 147 4700 8,4 14133 3,0 2533 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare med start år 1994. Uppmätta halter av koppar, kadmium och zink har minskat något under undersökningsperioden. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 30 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 12. Tuve Sörgård Lokal: Y1 X-koord: 6406822 Y-koord: 317030 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Deponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,051 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 22 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,76 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,9 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 9,2 5 låg obetydlig Zink (Zn) 100 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3400 - - - Kobolt (Co) 6,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) 22000 - - - Arsenik (As) 2,1 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 670 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 061025 0,062 8,2 20 0,96 5,0 13 170 4300 12 12000 1,4 2800 081015 0,061 2,7 13 0,40 2,2 6,4 63 1600 4,6 14000 1,8 950 090929 0,051 6,9 22 0,76 3,9 9,2 100 3400 6,5 22000 2,1 670 Medelvärde 0,058 5,9 18 0,71 3,7 9,5 111 3100 7,7 16000 1,8 1473 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har nu undersökts fyra gånger med start år 2004. Beräknade medelvärden för de senaste tre tillfällena visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 31
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 13. Björkedalens bäck Lokal: Skatås vid 2,5 km X-koord: 6399894 Y-koord: 323588 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-30 Kontroll av: Björkedalens tipp Bedömning: Liten eller obetydlig metall- Belastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,071 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 7,7 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 14 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,61 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,3 5 låg obetydlig Zink (Zn) 120 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3900 - - - Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) 13000 - - - Arsenik (As) 2,6 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 1900 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,120 5,3 15 0,74 2,6 5,4 120 3400 4,4 10000 1,5 320 081016 0,110 3,2 13 0,39 2,0 3,7 87 1600 3,1 11000 1,7 340 090930 0,071 7,7 14 0,61 4,2 7,3 120 3900 7,5 13000 2,6 1900 Medelvärde 0,100 5,4 14 0,58 2,9 5,5 109 2967 5,0 11333 1,9 853 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan 1998. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Vid provtagningstillfället var botten täckt av en rödbrun massa, troligtvis järn- och manganutfällningar. Så har även varit fallet vid tidigare undersökningar. 32 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 14. Äsperedsbäcken Lokal: Vid trumman X-koord: 6408093 Y-koord: 326470 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2009-09-10 Mossan skördad: 2009-09-30 Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av koppar. och krom. Hög järnhalt.. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver 0,071 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 13 5 måttlig liten Koppar (Cu) 44 10 måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,76 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 9,0 2 måttlig tydlig Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) 300 100 måttlig liten Aluminium (Al) 5100 - - - Kobolt (Co) 7,3 5 låg obetydlig Järn (Fe) 25000 - - - Arsenik (As) 3,1 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 1100 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,140 6,3 22 0,52 4,2 7,1 130 3600 6,4 15000 1,6 1700 081016 0,067 36 28 0,43 8,0 9,0 190 4200 5,9 43000 4,6 660 090930 0,071 13 44 0,76 9,0 13 300 5100 7,3 25000 3,1 1100 Medelvärde 0,093 18 31 0,57 7,1 9,7 207 4300 6,5 27667 3,1 1153 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och krom. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger med start år 1994. Förhöjda halter av koppar, bly, krom och zink har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig föroreningspåverkan. Vid provtagningstillfället noterades oljelukt, samt rikliga utfällningar av sannolikt järn och mangan. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 33
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 15. Äsperedsbäcken Lokal: Nedre X-koord: 6407809 Y-koord: 326033 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2009-09-10 Mossan skördad: 2009-09-30 Kontroll av: Äsperedstippen Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av kobolt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,078 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,9 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 38 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,45 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,7 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) 110 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3500 - - - Kobolt (Co) 23 5 måttlig tydlig Järn (Fe) 13000 - - - Arsenik (As) 1,8 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 3900 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,130 7,5 39 0,62 4,8 8,9 120 4100 19 9600 1,5 4800 081016 0,055 8,4 23 0,42 5,6 7,8 130 3700 13 13000 2,1 2900 090930 0,078 6,9 38 0,45 5,7 11 110 3500 23 13000 1,8 3900 Medelvärde 0,088 7,6 33 0,50 5,4 9,2 120 3767 18 11867 1,8 3867 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för kobolt. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan 1998. Höga halter av koppar har uppmätts vid flera tillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 34 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 16. Stora ån Lokal: Uppströms golfbana X-koord: 6393248 Y-koord: 316872 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Hög halt av bly. Mycket stor föroreningspåverkan av bly. Tydlig föroreningspåverkan av koppar och zink. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,065 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 140 5 hög mkt. stor Koppar (Cu) 44 10 måttlig tydlig Kadmium (Cd) 0,87 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,9 5 låg obetydlig Zink (Zn) 410 100 måttlig tydlig Aluminium (Al) 3000 - - - Kobolt (Co) 16 5 måttlig liten Järn (Fe) 8300 - - - Arsenik (As) 3,8 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 5900 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,130 7,6 30 0,67 3,8 6,9 150 3400 7,8 6400 1,9 1900 081015 0,097 9,6 41 0,92 3,9 9,5 210 2600 10 4900 2,0 1800 090929 0,065 140 44 0,87 4,8 9,9 410 3000 16 8300 3,8 5900 Medelvärde 0,097 52 38 0,82 4,2 8,8 257 3000 11 6533 2,6 3200 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för bly, samt tydlig för koppar och zink. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år 2000. Förhöjda halter av koppar har uppmätts vid flertalet tidigare undersökningstillfällen. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en tydlig föroreningsgrad av koppar. Den höga halten av bly som uppmättes i årets undersökning gjorde också att föroreningsgraden av bly bedömdes som stor. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 35
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 17. Stora ån Lokal: Hults bro X-koord: 6392769 Y-koord: 316237 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Välen deponi Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,066 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 31 5 hög tydlig Koppar (Cu) 34 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,75 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,3 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) 160 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3100 - - - Kobolt (Co) 8,7 5 låg obetydlig Järn (Fe) 8000 - - - Arsenik (As) 2,7 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 2300 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,120 11 40 0,60 6,3 9,8 200 4600 10 9300 2,7 3000 081015 0,082 11 40 0,81 4,9 9,4 230 3200 12 6000 2,8 2400 090929 0,066 31 34 0,75 4,3 8,4 160 3100 8,7 8000 2,7 2300 Medelvärde 0,089 18 38 0,72 5,2 9,2 197 3633 10 7767 2,7 2567 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly. För övriga metaller bedömdes föroreningsgraden som liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år 2000. År 2004 uppmättes höga halter av koppar och krom. Både år 2007 och 2008 låg halterna av koppar på gränsen till att bedömas som förhöjda. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade dock på en liten eller obetydlig metallbelastning. 36 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 18. Välen mudderdeponi Lokal: Utlopp X-koord: 6391569 Y-koord: 315263 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Mudderdeponi Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,240 0,07 måttlig liten Bly (Pb) 10 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 33 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,88 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 17,0 5 måttlig liten Zink (Zn) 180 100 måttlig obetydlig Aluminium (Al) 4600 - - - Kobolt (Co) 5,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) 14000 - - - Arsenik (As) 5,0 2 måttlig liten Mangan (Mn) 240 - - - Jämförelse med tidigare år Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 081015 0,120 2,7 14 0,59 2,6 4,9 67 1700 1,7 5000 1,8 270 090929 0,24 10 33 0,88 7,8 17 180 4600 5,4 14000 5,0 240 Medelvärde 0,18 6,4 24 0,74 5,2 11 124 3150 3,6 9500 3,4 255 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Halten av kvicksilver var dock relativt hög jämfört med de andra provpunkterna och låg ganska nära gränsen för att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Så var även fallet för krom. Kvicksilverhalterna har tidigare varit höga i närliggande provtagningspunkter och visat på ett läckage från deponin. Efter att arbeten utförts i området har metallundersökning nu åter gjorts, med start år 2008. Beräknade medelvärden för de två undersökningarna visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 37
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 19. Lillhagsbäcken Lokal: Nedre X-koord: 6406238 Y-koord: 318316 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Mycket hög halt av koppar. Mycket stor föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 14 5 måttlig liten Koppar (Cu) 420 10 mkt. hög mkt. stor Kadmium (Cd) 1,8 0,5 måttlig liten Krom (Cr) 7,2 2 måttlig liten Nickel (Ni) 13 5 måttlig liten Zink (Zn) 350 100 måttlig liten Aluminium (Al) 5400 - - - Kobolt (Co) 15 5 måttlig liten Järn (Fe) 11000 - - - Arsenik (As) 4,4 2 måttlig liten Mangan (Mn) 4300 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 041013 0,120 9,7 110 0,65 3,6 6,9 130 3400 6,1 6000 1,4 490 051012 0,140 11 320 0,82 5,6 7,6 160 5200 6,7 9300 2,2 1400 090929 0,067 14 420 1,8 7,2 13 350 5400 15 11000 4,4 4300 Medelvärde 0,109 12 283 1,1 5,5 9,2 213 4667 9,3 8767 2,7 2063 Kommentar Analysresultatet visade på en mycket hög halt av koppar. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Halten av kadmium var dock i år den högst uppmätta sedan höga halter uppmättes 1993 och 1994. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden mycket stor för koppar och liten eller obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts vid ett flertal tillfällen med start år 1993. Det har vid samtliga tillfällen uppmätts höga eller mycket höga halter av koppar. Beräknade medelvärden för de tre senaste undersökningstillfällena visade på en mycket stor föroreningspåverkan av koppar. 38 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 20. Haga å Lokal: Övre X-koord: 6386154 Y-koord: 319645 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Tydlig föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,058 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 24 5 måttlig tydlig Koppar (Cu) 18 10 måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,79 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,8 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) 120 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 5100 - - - Kobolt (Co) 20 5 måttlig liten Järn (Fe) 9600 - - - Arsenik (As) 2,9 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 2800 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,11 5,0 11 0,59 2,8 5,0 81 3300 9,2 5400 1,4 3400 081015 0,072 5,3 12 0,78 3,2 6,4 92 3100 17 4800 2,1 1500 090929 0,058 24 18 0,79 5,8 7,8 120 5100 20 9600 2,9 2800 Medelvärde 0,08 11,4 14 0,72 3,9 6,4 98 3833 15 6600 2,1 2567 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och liten eller obetydlig för övriga metaller. Halten av bly var den högsta som uppmätts vid provpunkten sedan starten år 2001. Provpunkten har undersökts årligen sedan år 2001. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 39
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 21. Kvibergsbäcken Lokal: Kviberg X-koord: 6404879 Y-koord: 324239 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2009-09-10 Mossan skördad: 2009-09-30 Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,076 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 9,6 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 32 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 0,81 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 5,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 8,8 5 låg obetydlig Zink (Zn) 200 100 måttlig obetydlig Aluminium (Al) 3800 - - - Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) 12000 - - - Arsenik (As) 3,0 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 5700 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,100 7,2 25 0,85 3,5 4,9 180 3400 9,2 8700 2,8 7300 081016 0,066 7,1 22 0,60 3,4 4,2 190 2500 7,3 6900 2,6 4200 090930 0,076 9,6 32 0,81 5,1 8,8 200 3800 10 12000 3,0 5700 Medelvärde 0,081 8,0 26 0,75 4,0 6,0 190 3233 8,8 9200 2,8 5733 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts flera gånger tidigare, med start år 1996. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. 40 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 22. Lärjeån Lokal: Övre X-koord: 6409708 Y-koord: 327829 Top. karta: 7B SO Mossan utsatt: 2009-09-10 Mossan skördad: 2009-09-30 Kontroll av: Referensvatten Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,084 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 16 10 måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,64 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,6 2 måttlig liten Nickel (Ni) 7,4 5 låg obetydlig Zink (Zn) 86 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 4200 - - - Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) 6700 - - - Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 2900 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,110 5,7 14 0,58 3,8 5,6 81 4000 7,2 6300 1,5 990 081016 0,100 4,2 13 0,54 3,1 5,5 68 2700 6,5 4100 2,0 920 090930 0,084 6,5 16 0,64 4,6 7,4 86 4200 10 6700 2,3 2900 Medelvärde 0,098 5,5 14 0,59 3,8 6,2 78 3633 7,9 5700 1,9 1603 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har undersökts årligen sedan år 2000. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 41
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 23. Stora ån Lokal: Tillflöde vid Siba X-koord: 6393479 Y-koord: 317019 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Dagvatten Bedömning: Hög halt av bly och koppar. Stor föroreningspåverkan av bly och tydlig föroreningspåverkan av koppar. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,110 0,07 måttlig obetydlig Bly (Pb) 120 5 hög stor Koppar (Cu) 74 10 hög tydlig Kadmium (Cd) 0,77 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 6,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 11 5 måttlig liten Zink (Zn) 300 100 måttlig liten Aluminium (Al) 3900 - - - Kobolt (Co) 7,5 5 låg obetydlig Järn (Fe) 11000 - - - Arsenik (As) 3,6 2 måttlig obetydlig Mangan (Mn) 700 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,120 13 64 0,74 6,0 7,5 250 3500 6,7 9200 2,6 980 081015 0,084 20 62 0,61 7,8 9,1 190 3300 10 9200 3,2 890 090929 0,110 120 74 0,77 6,9 11 300 3900 7,5 11000 3,6 700 Medelvärde 0,105 51 67 0,71 6,9 9,2 247 3567 8,1 9800 3,1 857 Kommentar Analysresultatet visade på höga halter av bly och koppar. Övriga undersökta metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för bly och tydlig för koppar. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Provpunkten har undersökts sedan 2006. Beräknade medelvärden för de tre senaste tillfällena visade på en stor föroreningsgrad av bly och en tydlig föroreningsgrad av koppar. 42 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 24. Otterbäcken Lokal: Skjutbanan X-koord: 6390304 Y-koord: 318196 Top. karta: 6B NV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Tydlig föroreningspåverkan av bly. Hög järnhalt. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) 0,069 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 36 5 hög tydlig Koppar (Cu) 13 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) 0,44 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 3,6 2 måttlig obetydlig Nickel (Ni) 5,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) 69 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 3200 - - - Kobolt (Co) 5,4 5 låg obetydlig Järn (Fe) 19000 - - - Arsenik (As) 2,3 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 730 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071018 0,130 45 12 0,60 2,7 4,0 66 3300 4,1 13000 2,0 420 081015 0,087 34 9,4 0,41 2,2 3,8 62 1800 3,3 7100 1,3 280 090929 0,069 36 13 0,44 3,6 5,0 69 3200 5,4 19000 2,3 730 Medelvärde 0,095 38 11 0,48 2,8 4,3 66 2767 4,3 13033 1,9 477 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden tydlig för bly och obetydlig för övriga metaller. Provpunkten har undersökts årligen sedan år 1995. Vid de flesta tillfällena har halterna av bly varit höga eller mycket höga. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på höga halter och en tydlig föroreningspåverkan av bly. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 43
Metaller i vattendrag 2009 - R 2010:3 25. Bäck vid Säve Lokal: Solberg X-koord: 6409069 Y-koord: 315274 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Skjutbana Bedömning: Hög halt av bly. Stor föroreningspåverkan av bly. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,067 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 100 5 hög stor Koppar (Cu) 26 10 måttlig liten Kadmium (Cd) 1,0 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 7,9 2 måttlig liten Nickel (Ni) 14 5 måttlig liten Zink (Zn) 180 100 måttlig obetydlig Aluminium (Al) 5200 - - - Kobolt (Co) 15 5 måttlig liten Järn (Fe) 14000 - - - Arsenik (As) 4,4 2 måttlig liten Mangan (Mn) 3800 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,140 74 20 0,76 4,9 9,1 120 4000 10 8600 2,5 3200 081015 0,068 65 18 0,79 4,5 9,9 110 3000 7,5 5500 2,4 1600 090929 0,067 100 26 1,0 7,9 14 180 5200 15 14000 4,4 3800 Medelvärde 0,092 80 21 0,85 5,8 11 137 4067 11 9367 3,1 2867 Kommentar Analysresultatet visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden stor för bly. För övriga metaller var föroreningsgraden liten eller obetydlig. Halten av krom låg nära gränsen för att föroreningsgraden skulle bedömas som tydlig. Provpunkten har undersökts årligen sedan år 1995. Vid samtliga tillfällen har höga eller mycket höga halter av bly uppmätts. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en hög halt och en stor föroreningspåverkan av bly. 44 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen
Metaller i vattendrag 2009 R 2010:3 26. Bäck vid Säve Lokal: Säve depå X-koord: 6408485 Y-koord: 315690 Top. karta: 7B SV Mossan utsatt: 2009-09-09 Mossan skördad: 2009-09-29 Kontroll av: Referens Bedömning: Liten eller obetydlig metallbelastning. Uppmätta metallhalter (mg/kg TS) Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är föroreningsgrad Kvicksilver (Hg) 0,051 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) 6,5 5 låg obetydlig Koppar (Cu) 20 10 måttlig obetydlig Kadmium (Cd) 0,77 0,5 låg obetydlig Krom (Cr) 4,1 2 måttlig liten Nickel (Ni) 9,0 5 låg obetydlig Zink (Zn) 120 100 låg obetydlig Aluminium (Al) 2900 - - - Kobolt (Co) 10 5 låg obetydlig Järn (Fe) 6900 - - - Arsenik (As) 2,2 2 låg obetydlig Mangan (Mn) 2800 - - - Jämförelse med tidigare år (mg/kg TS) Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni Zn Al Co Fe As Mn 071022 0,110 6,2 21 0,72 4,0 8,7 110 3500 9,7 6900 2,2 2200 081015 0,081 4,9 21 0,74 4,7 9,7 120 3100 7,1 5100 2,5 1300 090929 0,051 6,5 20 0,77 4,1 9,0 120 2900 10 6900 2,2 2800 Medelvärde 0,081 5,9 21 0,74 4,3 9,1 117 3167 8,9 6300 2,3 2100 Kommentar Analysresultatet visade på låga till måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. Jämfört med nationella bakgrundshalter var föroreningsgraden liten eller obetydlig för alla metallerna. Provpunkten har tidigare undersökts årligen 1995-1999 och sedan från år 2006. Beräknade medelvärden för de tre senaste åren visade på en liten eller obetydlig metallbelastning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 45