Årsredovisning För räkenskapsåret 1 januari 2011 31 december 2011
VD-kommentar är mycket välkonsoliderad och styrelsen har beslutat att lämna rabatt på premien för år 2011 med ett belopp som är lika stort som hela den för år 2011 debiterade sjukpremien, rabatten lämnades under december månad och uppgick till 115 MSEK. Årets resultat uppgick till -158,2 (249,6) MSEK Premieinkomsten uppgick till 136,9 (177,5) MSEK Totalavkastningen på placeringarna uppgick till -0,5 (7,8) procent Konsolideringsgraden uppgick till 1 207 (946) procent Solvensgraden uppgick till 280 (322) procent. Den goda utvecklingen för hälsoarbetet i Posten med att minska sjukfrånvaron har medfört att föreningens kostnader för sjukpensioner har fortsatt att minska. Under 2011 sänktes premien för sjukförsäkring med 25 procent och för familjepension med sex procent. De lägre premierna har uppvägts av lägre kostnader för sjukpension. Den utbetalda premierabatten tillsammans med de lägre marknadsräntorna och den försämrade kapitalavkastningen förklarar det försämrade resultatet i försäkringsverksamheten. Föreningen har beslutat att sänka premierna även för år 2012. För sjukförsäkringen sänks premien med nio procent, medan premien för familjepension lämnas oförändrad. försäkrar sjukpension och familjepension enligt kollektivavtalet ITP-P. Antalet aktiva försäkrade som omfattas av sjukpension den sista december uppgår till 17 785 (18 642). Aktiva försäkrade som omfattas av familjepensionen uppgår till 1 623 (1 648). Föreningen har en väldiversifierad placeringsportfölj, den totala avkastningen under året uppgick till -0,5 (7,8) procent. Positiva bidrag har erhållits från obligationer, Private Equity och hedgefonder. Avkastningen från aktier och övriga alternativa investeringar har gett ett negativ bidrag. i mars 2012 Mats Anderson verkställande direktör 1
Förvaltningsberättelse 2011 Styrelsen och verkställande direktören för (PFF), org nr 816400-4163, får härmed avge årsredovisning för år 2011. Verksamhet År 2011 var föreningens tolfte verksamhetsår. Föreningen bildades år 2000 med syfte att meddela ålderspension, kombinerad ålders- och efterlevandepension, familjepension, sjukpension och premiebefrielseförsäkring vid arbetsoförmåga. Per den 31 december 2011 omfattar verksamheten de tre sistnämnda produkterna i enlighet med avtal om försäkring mellan PFF och PostNord-koncernen. Följande bolag har varit försäkringstagare under 2011: Posten AB Posten Meddelande AB Posten Logistik AB Svensk Kassaservice AB Svensk Adressändring AB AddressPoint AB Dessa bolag benämns hädanefter för postenbolagen. Utanför PostNord-koncernen sker skadereglering till Nordea Bank AB på grund av tidigare meddelade försäkringar för Postgirot Bank AB. Organisation PFF leds av en styrelse bestående av sex ledamöter varav tre utses av PostNord. De fackliga organisationerna SEKO Posten, ST inom Posten och SACO-Posten utser vardera en ledamot. Ordförande utses av PostNord. Styrelsen har under året haft sex protokollförda ordinarie sammanträden och ett konstituerande sammanträde. VD är adjungerad till föreningens styrelse. Delar av PFF:s verksamhet har under året varit utlagda på: Statens tjänstepensionsverk: registerhållning, skadereglering, fakturering och utbetalningar av pensioner Universal Life AB: aktuariefrågor, försäkringsteknik, återförsäkring, risk management samt viss administration. 2
För beredning av vissa frågor har styrelsen utsett: placeringskommitté, som bereder frågor avseende föreningens kapitalförvaltning försäkringskommitté, som bereder frågor gällande försäkringsverksamhet inklusive avgiven återförsäkring. Medlemmar och premier Sjukpension Antalet medlemmar som omfattas av sjukpensionen per 2011-12-31 (2010-12-31): kvinnor män totalt Sjuka fr.o.m. dag 91 947 (1 098) 797 (920) 1 744 (2 018) Aktiva 6 315 (6 655) 11 470 (11 987) 17 785 (18 642) Summa 7 262 (7 753) 12 267 (12 907) 19 529 (20 660) Totalt inbetalade premier för sjukpensionen år 2011 uppgick till 119 894 KSEK (159 545 KSEK), vilket är 25 procent lägre än föregående år. Under året har PFF haft återförsäkringsskydd för sjukpensionen som innebär att en del av premien avges till återförsäkrare. Premier till återförsäkrare uppgick till 57 249 KSEK (59 381 KSEK). Premien till återförsäkrare har minskat jämfört med föregående år vilket beror på att antalet premiedebiterade minskat under året. Rabatt på sjukpremien under 2011 Utifrån utsikterna för de närmaste fem åren i sjukriskaffären, har styrelsen beslutat att lämna rabatt på premien för år 2011 med ett belopp som är lika stort som hela den för år 2011 debiterade premien. De försäkrade arbetsgivarna, försäkringstagarna, har således fått hela premien för sjukpension rabatterad. Beslutet avser endast verksamhetsåret 2011. Övriga premier som försäkringstagarna debiteras för andra försäkringsmoment, påverkas inte. Bedömningen är att den beslutade rabatten på 2011 års debiterade premie för sjukpension inte påverkar PFF:s förmåga att betala utlovade sjukpensioner och värdesäkring eller i övrigt påverkar föreningens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag. 3
PFF:s sjukförsäkring är uppdelad på sju olika produkter. Premiefördelningen mellan dessa sju försäkringsprodukter fördelar sig på följande sätt: Familjepension 2011 2010 2009 2008 2007 Sjukpension under 7,5 BB 56,62% 57,51% 58,96% 60,86% 54,96% Sjukpension 7,5-20 BB 15,21% 14,22% 12,54% 11,52% 18,34% Sjukpension över 20 BB 0,26% 0,24% 0,31% 0,27% 0,80% Premiebefrielse under 7,5 BB 11,23% 11,41% 11,70% 12,07% 9,48% Premiebefrielse 7,5-20 BB 2,80% 2,62% 2,31% 2,12% 1,89% Premiebefrielse över 20 BB 0,06% 0,05% 0,07% 0,06% 0,07% Premiebefrielse ITPK-P 13,82% 13,94% 14,12% 13,09% 14,45% Totalt 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Antalet medlemmar som omfattas av familjepensionen 2011-12-31 (2010-12-31): Män Kvinnor Totalt Totalt 2 228 (2 127) 1 330 (1 262) 3 558 ( 3 389) Varav aktiva 1 080 (1 090) 543 (558) 1 623 (1 648) Varav fribrev 1 148 (1 037) 787 (704) 1 935 (1 741) Totalt inbetalade premier för familjepensionen år 2011 uppgick till 17 000 KSEK (18 000 KSEK). Under året har PFF haft återförsäkringsskydd för familjepensionen som innebär att en del av premien avges till återförsäkrare. Premier till återförsäkrare uppgick till 1 527 KSEK (1 713 KSEK). Utbetalda försäkringsersättningar Sjukpension Under året har 72 697 KSEK (84 888 KSEK) utbetalats i försäkringsersättningar. Till detta tillkommer skaderegleringskostnader uppgående till 8 715 KSEK (8 337 KSEK) till SPV. Familjepension Under året har 406 KSEK (327 KSEK) utbetalats i försäkringsersättningar. Det låga beloppet är en följd av att PFF försäkrar familjepension först från och med år 2005. Till detta tillkommer skaderegleringskostnader uppgående till 1 460 KSEK (1 414 KSEK) till SPV. 4
Försäkringsrörelsen Resultat i försäkringsrörelsen Per den 31 december 2011 (2010) var antalet långtidssjuka personer i PFF 1 744 (2 018), vilket är en minskning med 274 sedan föregående år. Antalet sjukfall berättigade till sjukersättning var 1 416 (1 681) och således är de långtidssjuka som återstår på sjukpenningtid 328 (337) personer. Antalet skador i portföljen fortsätter att minska även under 2011, vilket syns i nedanstående tabell. Antal skador 2011 2010 2009 2008 2007 Sjukersättningstid 1 416 1 681 1 948 2 123 2 123 Andel 81,2% 83,3% 82,8% 77,8% 70,9% Sjukpenningtid 328 337 404 605 870 Andel 18,8% 16,7% 17,2% 22,2% 29,1% Totalt 1 744 2 018 2 352 2 728 2 993 De månatliga pensionsutbetalningarna var i genomsnitt 5 005 KSEK (5 876 KSEK). Totalt uppgår pensionsutbetalningarna till 60 057 KSEK (70 515 KSEK). Till detta kommer skaderegleringskostnader, premiebefrielsepremie, avvecklingskostnader avseende föregående år och återbetalning av ITPK, vilket totalt ger 83 278 KSEK (94 966 KSEK) i utbetalda försäkringsersättningar. PFF uppvisar resultat i försäkringsrörelsen om -157 993 KSEK (249 814 KSEK). Föreningens totala resultat uppgår till -158 221 KSEK (249 581 KSEK). Vid utgången av 2011 hade PFF eget kapital på 943 218 KSEK (1 101 439 KSEK). Konsolideringsgraden uppgår till 1 207 (946) procent. Skuldtäckningsgraden uppgick till 259 (267) procent. Eftersom placeringstillgångarna värderas till verkligt värde så ingår en orealiserad förlust på placeringstillgångarna på totalt -55 945 KSEK (52 501 KSEK). PFF:s konsolideringskapital uppgår till 943 218 KSEK (1 101 439 KSEK). 5
Återförsäkring PFF har under året tecknat återförsäkring för att minska försäkringsrisken. Vid utgången av året har föreningen en uppskattad nettoskuld till återförsäkrare för sjuk- och familjepension på 21 272 KSEK (14 150 KSEK). Sjukpension PFF har för varje skadegeneration ett kvotåterförsäkringskontrakt som täcker 50 procent av risken och återförsäkrarna deponerar sin andel av reserverna hos PFF. Familjepension För familjepensionen tecknas katastrofförsäkring och excess of loss återförsäkring som begränsar föreningens åtagande för enskilda skadefall. Driftskostnader Driftskostnaderna uppgick till 1 557 KSEK (-2 439 KSEK). I driftskostnaderna ingår administrationskostnader, särkskild löneskatt samt provisioner från återförsäkrarna. Anledningen till att driftskostnaderna är en intäkt i år beror framförallt på att provisionen från återförsäkrare är högre i år. Kapitalförvaltning Resultat av kapitalförvaltningen Vid utgången av året uppgick de likvida medlen till 17 713 KSEK (40 439 KSEK). Placeringstillgångarna uppgick vid utgången av året till ett verkligt värde inklusive upplupna ränteintäkter och upplupna fondrabatter till 1 528 765 KSEK (1 642 645 KSEK). Det totala kapitalförvaltningsresultatet exklusive ränta på återförsäkrarnas depåer uppgick till -10 533 KSEK (124 610 KSEK). Under året har handel med valutaterminer skett och resultatet av dessa redovisas under kapitalavkastning intäkter vid posten valutakursvinst. Ränta på bankkontot uppgick totalt till 392 KSEK (143 KSEK) och räntan på depåkonton hos kapitalförvaltare uppgick till 174 KSEK (78 KSEK). 6
PFF:s direktavkastning under 2011 uppgick till 1,0 (1,7) procent, medan totalavkastningen uppgick till - 0,5 (7,8) procent. Anledningen till att direktavkastningen är lägre i år beror på att en större andel av de räntebärande placeringarna är investerade i fonder som inte ger utdelning. Portföljstruktur Det förvaltade kapitalet var den 31 december 2011 placerat på följande sätt: 47 (45) procent obligationer och andra räntebärande värdepapper 27 (32) procent aktier och andelar 21 (17) procent övriga finansiella placeringstillgångar 4 (4) procent derivat 1 (2) procent kassa och bank 100 (100) procent totalt Placeringspolicyn uppdateras årligen. Riskbeskrivning Försäkringsrisk - sjukpension I försäkringsrörelsen ligger den största risken i att de försäkringstekniska avsättningar som gjorts inte är tillräckliga gentemot det framtida utfallet. I och med att föreningen främst meddelar försäkringar relaterade till längre tids sjukdom, med ersättning fram till pensionsåldern, består försäkringsrisken till största del av förändringar i antalet sjukinfall och förändringar i sjukdomstid. Varje nytt fall av långtidssjukdom belastar föreningen. Storleken på de försäkringstekniska avsättningarna påverkas också av vilken ränta föreningen ska diskontera skulden med. Vid en sänkning av diskonteringsräntan ökar föreningens skuld. Försäkringsrisken påverkas också av i vilken omfattning man lyckas få den som varit långtidssjuk att kunna återgå i arbete. Försäkringsrisk familjepension Försäkringsrisken som familjepensionen medför är begränsad i och med att endast lönedelar mellan 7,5-30 inkomstbasbelopp innefattas av försäkringen. Familjepensionen utbetalas vid dödsfall till den försäkrades make/maka (ej sambo) samt till egna barn yngre än 20 år. Försäkringsrisken består 7
främst av förändringar av livslängd för de försäkrade och deras efterlevande, förändringar i civilstånd för de försäkrade samt förändringar i antal barn och deras ålder. Finansiella risker Med finansiella risker avses här marknadsrisker, kreditrisker och likviditetsrisker. Marknadsrisken påverkas av förändringar i räntor, i valutakurser och i aktiekurser, som bestämmer marknadsvärdet på föreningens värdepapper. För att minska kreditrisken innehåller föreningens placeringsriktlinjer begränsningar för i vilka tillgångsslag placeringar får ske. Riktlinjerna innehåller också begränsningar vad det gäller emittentens/värdepapperens kreditbetyg samt löptid på värdepapperen. Genom att försäkringspremierna betalas månadsvis är den löpande likviditetsrisken låg, eftersom premieinbetalningarna normalt sett överstiger föreningens löpande utbetalningar. Genom likviditetsplanering säkerställs att likvida medel finns, men om så inte skulle vara fallet har föreningen värdepapper som med kort varsel kan avyttras. För mer information om risker och riskhantering hänvisas till not 6 i de finansiella rapporterna. Resultatdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att 2011 års resultat om -158 220 789 SEK uttages ur konsolideringsfonden. Resultatet av föreningens verksamhet och dess ekonomiska ställning per den 31 december 2011 framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med därtill hörande noter. 8
Femårsöversikt 2011 2010 2009 2008 2007 KSEK Resultat Premieinkomster för egen räkning 78 118 116 450 138 570 151 678 127 712 Kapitalavkastning netto* -10 533 124 610 144 629 24 462 42 779 Försäkringsersättningar för egen räkning 55 099-17 855-10 070 100 470 48 628 Försäkringsrörelsens tekniska resultat -157 993 249 814 297 617 49 632 132 729 Årets resultat -158 221 249 581 297 341 49 626 132 835 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar ** 1 528 765 1 642 645 1 524 286 1 278 107 1 297 853 Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning 514 010 466 376 533 714 610 273 583 932 Konsolideringskapital 943 217 1 101 439 851 858 554 517 504 891 Kapitalbas 943 217 1 101 439 851 858 554 517 504 891 Erforderlig solvensmarginal 49 510 45 573 56 860 56 594 50 585 Nyckeltal Skadeprocent *** 239% -16% -6,7% 72% 43% Driftskostnadsprocent **** -6,7% 2,2% 2,2% 7,1% -26% Totalkostnadsprocent *** 232% -14% -4,5% 79% 17% Direktavkastning 1,0% 1,7% 2,6% 3,5% 2,9% Totalavkastning -0,5% 7,8% 10% 1,9% 3,4% Konsolideringsgrad 1207% 946% 615% 366% 395% Skuldtäckningsgrad (intern) 259% 267% 205% 156% 150% Förvaltningskostnadsprocent 0,5% 0,8% 0,8% 1,3% -1,7% Solvensgrad 280% 322% 253% 197% 196% Solvenskvot 19,1 24,2 15,0 9,8 10,0 Definitioner Skadeprocent Försäkringsersättningar (utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i försäkringstekniska avsättningar) i förhållande till premieintäkten justerad med förändringen av livförsäkringsavsättningen. Driftskostnadsprocent Driftskostnader för administration i förhållande till premieintäkten. Totalkostnadsprocent Summan av driftskostnader och försäkringsersättningar (utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i försäkringstekniska avsättningar) i förhållande till premieintäkten. Direktavkastning Kapitalavkastning intäkter i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på Placeringstillgångar och Kassa och Bank. Totalavkastning Kapitalavkastning intäkter jämte värdeförändringar och realisationsresultat vid försäljningav placeringstillgångar i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på Placeringstillgångar och Kassa och Bank. Konsolideringsgrad Konsolideringskapital i förhållande till premieinkomsten för egen räkning Konsolideringskapital Eget kapital jämte orealiserade vinster/förluster som inte redovisas i resultaträkningen. Skuldtäckningsgrad (intern) Placeringstillgångar, likvida medel, fondlikvidfordringar, upplupna intäkter och skattekonto i förhållande till FTA, skuld till återförsäkrare och övriga skulder Förvaltningskostnadsprocent Driftskostnader inklusive skaderegleringskostnader i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på Placeringstillgångar inklusive Kassa och Bank Solvensgrad Förhållandet mellan marknadsvärdet på tillgångarna och åtagandena. Solvenskvot Kvoten mellan kapitalbasen och den erforderliga solvensmarginalen. *Kapitalavkastning i femårsöversikten utesluter räntan till återförsäkrare till skillnad från resultaträkningen där räntan ingår. **Placeringstillgångarna inkluderar upplupna ränteintäkter samt upplupna fondrabatter sedan 2009 och jämförelsetalen för tidigare år är omräknade enligt samma princip. Vidare ingår även valutaterminer med negativa marknadsvärden vilka redovisas bland skulder i balansräkningen. ***Skadeprocenten och totalkostnadsprocenten är negativ 2009-2010 pga att avvecklingsresultaten för inträffade skador före bokföringsårets inträde är kraftigt positiva. ****Driftskostnadsprocenten för 2007 och 2011 är negativa på grund av att driftskostnaderna visar positivt resultat vilket hänför sig till att erhållna provisioner överstigit övriga driftskostnader. 9
Resultatanalys KSEK Sjuk- & olycks- Total Livförsäkring* fallsförsäkring** Premieinkomst Premieinkomst 136 894 17 000 119 894 Premier för avgiven återförsäkring -58 776-1 527-57 249 Kapitalavkastning, intäkter 64 321 9 475 54 846 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 20 945 3 085 17 860 Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring -83 278-1 866-81 412 återförsäkrares andel 20 770-20 770 Förändringar i avsättning för oreglerade sk ador före avgiven återförsäkring 28 406-2 218 30 624 återförsäkrares andel -20 997 - -20 997 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning -55 043-55 043 - Rabatter -115 000 - -115 000 Driftskostnader 1 557-1 317 2 874 Kapitalavkastning, kostnader -20 902-2 785-18 117 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -76 890-11 326-65 564 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -157 993-46 522-111 471 Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -157 993-46 522-111 471 Resultat före skatt -157 993-46 522-111 471 Övriga skatter -228-228 - Årets resultat -158 221-46 750-111 471 Avvecklingsresultat*** -16 353-2 759-13 594 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Livförsäkringsersättning 103 851 103 851 - Avsättning för oreglerade skador Avsättning för kända oreglerade skador 457 509 8 239 449 270 Avsättning för inträffade men ej rapporterade skador 15 737 223 15 514 Summa avsättning oreglerade skador 473 246 8 462 464 784 Återförsäkrarens andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 63 087-63 087 * avser familjepension, ** avser sjukpension ***Avvecklingsresultatet i resultatanalysen skiljer sig från avvecklingsresultatet i not 21 då ovanstående inkluderar effekt av ändrad marknadsränta 10
Resultaträkning* 2011 2010 KSEK Teknisk redovisning av försäkringsrörelse Premieinkomst not 7 Premieinkomst 136 894 177 545 Premier för avgiven återförsäkring -58 776-61 094 Kapitalavkastning, intäkter not 8 & 14 64 321 89 318 Orealiserade vinster på placeringstillgångar not 9 & 14 20 945 70 732 Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar not 10 före avgiven återförsäkring -83 278-94 966 återförsäkrares andel 20 770 41 517 Förändringar i avsättning för oreglerade sk ador före avgiven återförsäkring not 21 28 406 117 682 återförsäkrares andel -20 997-46 378 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning not 22-55 043-3 967 Rabatter not 11-115 000 - Driftskostnader not 12 1 557-2 439 Kapitalavkastning, kostnader not 13 & 14-20 902-19 905 Orealiserade förluster på placeringstillgångar not 9 & 14-76 890-18 231 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -157 993 249 814 Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -157 993 249 814 Resultat före skatt -157 993 249 814 Övriga skatter -228-233 Årets resultat -158 221 249 581 *Resultaträkningen överensstämmer med totalresultat eftersom inget övrigt totalresultat finns. 11
Balansräkning 2011 2010 KSEK Tillgångar Placeringstillgångar Aktier och andelar not 15 419 757 536 209 Obligationer och andra räntebärande värdepapper not 16 731 168 752 708 Derivat not 17 61 772 69 290 Övriga finansiella placeringstillgångar not 18 317 552 282 810 Summa placeringstillgångar 1 530 249 1 641 017 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador not 21 63 087 84 084 Fordringar not 19 773 2 437 Andra tillgångar Kassa och bank 17 713 40 439 Skattekonto 1 030 11 Summa andra tillgångar 18 743 40 450 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter not 20 2 366 2 627 Summa tillgångar 1 615 218 1 770 615 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Konsolideringsfond 1 101 439 851 858 Årets resultat -158 221 249 581 Summa eget kapital 943 218 1 101 439 Försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador not 21 473 246 501 652 Livförsäkringsavsättning not 22 103 851 48 808 Summa försäkringstekniska avsättningar 577 097 550 460 Andra avsättningar not 23 228 587 Depåer från återförsäkrare 63 087 84 084 Skulder not 24 24 466 28 050 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader not 25 7 122 5 995 Summa avsättningar och skulder 1 615 218 1 770 615 Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder not 26 1 049 804 1 634 790 Ansvarsförbindelser Inga Inga Övriga åtaganden not 26 31 147 58 624 12
Redogörelse för förändringar i eget kapital KSEK Bundet eget kapital Fritt eget kapital S:a eget kapital Konsolideringsfond Årets resultat Ingående eget kapital 2010 554 517 297 341 851 858 Omföring till konsolideringsfond 297 341-297 341 0 Årets resultat 249 581 249 581 Ingående eget kapital 2011 851 858 249 581 1 101 439 Omföring till konsolideringsfond 249 581-249 581 0 Årets resultat -158 221-158 221 Utgående eget kapital 2011 1 101 439-158 221 943 218 13
Kassaflödesanalys (direkt metod) KSEK 2011-12 2010-12 Försäkringsverksamheten Premieinbetalningar 132 000 172 000 Skadeinbetalningar/utbetalningar till försäkringstagare -78 866-91 202 Driftskostnader -22 253-23 145 Utbetalning av rabatt -115 000 - Övriga in- och utbetalningar -85 0 Nettoflöden återförsäkring -30 965-54 987 Kassaflöde från försäkringsverksamheten -115 169 2 666 Investeringsverksamheten Direktavkastning 49 714 89 796 Nettoinvestering i finansiella placeringstillgångar 44 336-72 160 Driftskostnader -1 607-476 Kassaflöde från investeringsverksamheten 92 443 17 160 Periodens kassaflöde -22 726 19 826 Likvida medel vid periodens början 40 439 20 613 Likvida medel vid periodens slut 17 713 40 439 Förklaring till kassaflödesanalysen Premieinbetalningarna avseende 2011 är lägre än 2010 på grund av att framförallt premienivån rörande sjukpension har minskat under 2011 jämfört med 2010. Nettoflöden till återförsäkrarna var mindre under år 2011 än 2010 vilket till största del beror på positiv avveckling för skadegenerationerna 7, 8 och 9. Nettoinvesteringarna under året är mycket lägre än under år 2010 och anledningen till detta är bland annat att under 2011 såldes värdepapper för 115 MSEK för att kunna betala ut den premierabatt på 115 MSEK som beslutats om. Av direktavkastningen består 8,3 MSEK (37,2 MSEK) av erhållna räntebetalningar under räkenskapsåret. Betalda räntor till återförsäkrare uppgår till 2,0 MSEK (2,8 MSEK). 14
Not 1 Företagsinformation Denna årsredovisning har upprättats och godkänts för publicering av styrelsen och verkställande direktören den 13 mars 2012 och kommer att föreläggas årsstämman den 18 april 2012 för fastställande. Föreningens firma är ( PFF ), med organisationsnummer 816400-4163. PFF är en understödsförening med säte i. Föreningens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen på sidan 2. Not 2 Grunder för upprättande av redovisningen Tillgångar och skulder baseras på anskaffningsvärden med undantag för placeringstillgångarna som redovisas till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas via resultaträkningen. De finansiella rapporterna och noterna presenteras i KSEK. Not 3 Ändrade redovisningsprinciper IFRS 9, Financial Instruments: Recognition and Measurement (Ännu ej godkänd av EU) Denna standard är en del i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden IAS 39. Standarden innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella tillgångar och innebär att huvudkategorierna för redovisning är till anskaffningsvärde (upplupet anskaffningsvärde) respektive verkligt värde via resultaträkningen. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Vidare har nya regler införts för hur förändringar i egen kreditspread skall presenteras när skulder redovisas till vekligt värde. Standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och borttagande ur balansräkningen. IFRS 9 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2015 eller senare. Förtidstillämpning av de delar som givits ut är tillåten enligt IASB. Dock har EU inte godkänt de utgivna delarna och det är i dagsläget osäkert när ett godkännande kan väntas. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har ej utvärderat effekterna av den nya standarden. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures ändring Tillägget gavs ut 7 oktober 2010 av IASB som ett tillägg till IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Tillägget innebär att ytterligare kvantitativa och kvalitativa upplysningar ska lämnas vid borttagande av finansiella instrument ur balansräkningen. Om en överföring av tillgångar inte 15
resulterar i borttagande i sin helhet ska detta upplysas om. På samma sätt, om företaget behåller ett engagemang i den borttagna tillgången ska företaget även upplysa om detta. Tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 juli 2011 eller senare. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures ändring (Förväntas godkännas av EU Q3 2012) Upplysningar om finansiella instrument som redovisats netto enligt reglerna i IAS 32 samt upplysningar om master netting-avtal och liknande som inte har kvalificerat för redovisning netto av de finansiella instrumenten. Ändringen kommer troligen att tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare. IFRS 13 Fair Value Measurement (Förväntas godkännas av EU Q3 2012) Ett samlat regelverk för beräkning av verkliga värden. Idag finns regler i de standarder som kräver eller tillåter redovisning till verkliga värden men reglerna är till viss del olika formulerade. Vilka tillgångar och skulder som ska värderas till verkligt värde bestäms av respektive standard. Bl.a. ska upplysningar om beräkningsmetoder lämnas för tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde enligt den hierarki i tre nivårer som idag finns i IFRS 7. Standarden kommer troligtvis tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 eller senare. Not 4 Kritiska bedömningar och väsentliga uppskattningar Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar har särskild påverkan på tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Företagsledningen och styrelsen behöver göra dessa antaganden, uppskattningar och bedömningar för att de finansiella rapporterna ska ge en rättvisande bild av föreningens ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Uppskattningarna och antagandena är bland annat baserade på historiska erfarenheter och andra faktorer som synes vara rimliga under rådande förutsättningar. Verkligt utfall kan avvika från dessa antaganden. Nedan diskuteras de viktigaste antaganden, uppskattningar och bedömningar som företagsledningen och styrelsen har gjort: Beräknade avsättningar för sjukpension och familjepension räknas fram av externa aktuarier med hjälp av olika antaganden. PFF följer från 1 jan 2007 tjänstepensionsdirektivet. Detta innebär att beräkningen av försäkringsteknisk avsättning skall göras baserat på aktsamma antaganden. De viktigaste antagandena finns i de försäkringstekniska riktlinjerna, som fastslås av styrelsen. De antaganden om sjukavveckling samt reservsättning för familjepensionen som PFF använder är för föreningen modifierade versioner av Finansinspektionens föreskrift 2007:24 om försäkringstekniska 16
grunder. Modifiering av variablerna i FFFS 2007:24 görs med hänsyn till historiska data från PFF. Den för PFF aktsamma räntekurvan är baserad på statsobligationsräntor. Not 5 Tillämpade redovisningsprinciper upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) samt Finansinspektionens föreskrift FFFS 2008:26. Finansinspektionen hänvisar i dessa föreskrifter till International Financial Reporting Standards (IFRS) samt RFR 2 Redovisning i juridiska personer, dock med tillägg och begränsningar som följer av svensk lag. Detta kallas lagbegränsad IFRS. Tillämpade principer för tillgångar och skulder Placeringstillgångar Placeringstillgångar klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Det innebär att värdeförändringar, såväl orealiserade som realiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. För värderingen av värdepapper till verkligt värde används senast noterade stängningskurs, för realränteobligationer används senast noterade köpkurs och fondandelar som utgör huvuddelen av placeringstillgångarna värderas till senast kända offentliggjorda kurs. Fondandelskurserna beräknas av fondbolagen själva eller fondbolagens administratörer genom att de underliggande tillgångarna marknadsvärderas. Valutaterminerna värderas enligt valutakurser från Reuters vilka justeras för ränteskillnader i respektive valuta. Värdering av de underliggande portföljbolagen i Private Equityfonder baseras på jämförelser med likvärdiga marknadsnoterade bolag samt marknadstransaktioner i dessa bolag eller på en aktuell tredjeparts transaktion. När det är bättre tillämpbart används en värderingsmodell baserad på diskontering av kassaflöden. Som regel tillämpas standardiserad värderingpraxis inom Private Equity likt International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines. Underliggande tillgångar i hedgefonderna består av noterade värdepapper, derivat, valutor och räntebärande tillgångar. Det är de underliggande tillgångarna som avgör var i balansräkningen hedgefonderna redovisas. Om de underliggande tillgångarna består av aktier och aktierelaterade tillgångar till mer än 50 procent så har de redovisats vid aktier och andelar, om de underliggande tillgångarna består av ränterelaterade tillgångar till mer än 50 procent så redovisas de bland obligationer och andra räntebärande värdepapper, om de underliggande tillgångarna består av derivat instrument till mer än 50 procent har de redovisats bland derivaten och om inte någon av de 17
underliggande tillgångarna är mer dominerande än de andra så redovisas de bland övriga finansiella placeringstillgångar. Det verkliga värdet på räntebärande placeringar är fördelat på upplupet anskaffningsvärde och värdeförändring. Upplupet anskaffningsvärde innebär att förvärvad över- eller underkurs på räntebärande instrument periodiseras över tillgångens återstående löptid. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden på kuponginstrument periodiseras som ränta över obligationens återstående löptid. Förvärv och avyttringar av placeringstillgångar redovisas på affärsdagen, som är den dag då föreningen förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Fordringar Fordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta. Kassa och bank Kassa och bank består av banktillgodohavanden i försäkringsrörelsen, postgiro och medel överförda till kapitalförvaltningen som inte investerats i placeringstillgångar. Försäkringsavtal PFF klassificerar samtliga försäkringsavtal i enlighet med IFRS 4, Försäkringsavtal. Försäkringstekniska avsättningar De försäkringstekniska avsättningarna består av livförsäkringsavsättning för familjepensionen samt avsättning för oreglerade skador i både familjepensionen och sjukpensionen. I avsättningar för oreglerade skador redovisas även inträffade men ej rapporterade skador (IBNR). Livförsäkringsavsättningen för familjepensionen avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på redan ingångna försäkringskontrakt. Premie tas ut till dess att den försäkrade fyller 65 år, men försäkringen gäller hela den försäkrades liv. Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som inträffat men ännu inte rapporterats till PFF, så kallad IBNR-avsättning. I familjepensionen kan det även förekomma IBNER-avsättning, det vill säga skador 18
som är rapporterade men inte tillräckligt redovisade. Ingen IBNER-avsättning har förekommit under året. I avsättningen för oreglerade skador ingår beräknade skadeersättningar samt påslag för driftskostnader. De försäkringstekniska avsättningarna är beräknade för att svara mot bolagets förpliktelser enligt det ingångna försäkringsavtalet och ska täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden av det ingångna försäkringskontraktet. Nuvärdet av avsättningarna beräknas genom diskontering med en räntekurva baserad på statsobligationsräntor. För både sjukpensionen och familjepensionen belastas räntan på avsättningarna med 0,4 procentenheter (0,4 procentenheter) som skall motsvara framtida driftkostnader. För familjepensionen belastas räntan även för avkastningsskatt med 15 procent (15 procent). Via Statens tjänstepensionsverk erhålls den information från Postens lönesystem som används i beräkningarna. Tillämpade principer för poster i resultaträkningen Premieinkomst Med premieinkomst avses den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden. Premier som betalats in under räkenskapsåret men vars försäkringsperiod inleds efter räkenskapsårets utgång räknas inte in i premieinkomsten. Kapitalavkastning Avkastningen från räntebärande värdepapper delas upp i resultatredovisningen i ränteintäkter och värdeförändringar. Värdeförändringen beräknas som skillnaden mellan det innehavda värdepapperets verkliga värde (marknadsvärdet) och dess upplupna anskaffningsvärde. I avkastningen ingår även realiserat resultat vid försäljning av värdepapper samt fondrabatter. Försäkringsersättningar De totala försäkringsersättningarna för redovisningsperioden omfattar dels under perioden utbetalda försäkringsersättningar, dels förändringar i avsättningar för oreglerade skador. Skaderegleringskostnader ingår också i försäkringsersättningarna. 19
Driftskostnader Driftskostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Driftskostnaderna grupperas enligt följande; administrationskostnader, särskild löneskatt, provision från återförsäkrare samt skadereglering. Kostnader för skadereglering ingår i försäkringsrörelsens administrativa kostnader men redovisas bland försäkringsersättningar i resultaträkningen. I föreningen förekommer inga anskaffningskostnader. Därför redovisas varken anskaffningskostnader i resultaträkningen eller förutbetalda anskaffningskostnader i balansräkningen. Skatt Föreningen betalar ingen inkomstskatt, däremot betalas särskild löneskatt samt avkastningsskatt. Den särskilda löneskatten redovisas som driftskostnad i resultaträkningen. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan svenska kronor enligt transaktionsdagens valutakurs. Tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till svenska kronor med balansdagens valutakurser. Not 6 Risker och riskhantering Allmänt om risker och riskhantering De åtaganden som Posten har i sina kollektivavtal om sjukpension och familjepension försäkras i PFF och föreningen fullgör de utbetalningar som Posten utfäst sig att göra. För detta erlägger Posten årliga försäkringspremier. För att kunna fastställa försäkringspremien måste PFF ha en god uppfattning om hur det försäkrade beståndet ser ut. Denna uppfattning grundas på de stora mängder data som erhålls från Posten via Statens tjänstepensionsverk. För att minska risken i bedömningarna har PFF sedan starten anlitat återförsäkrare för en andel av åtagandena. Denna andel uppgick som tidigare år till 50 procent för sjukpension. För familjepension återförsäkrades skadehändelser över 500 KSEK vilket är densamma som tidigare år. I kapitalförvaltningen anges ramarna för riskhanteringen i placeringsriktlinjer, som ses över minst en gång per år. 20
En löpande uppföljning av riskerna i föreningens verksamhet sker i den så kallade Riskgruppen, vars arbete utgår från Finansinspektionens anvisningar om styrning och kontroll (FFFS 2005:1). I gruppen ingår funktionerna Riskkontroll, Oberoende granskning och Compliance. Uppföljning av risker har under 2011 varit en stående punkt på styrelsens dagordning. Uppföljning sker inte bara av finansiella risker utan även försäkringsrisker i den så kallade Trafikljusmodellen. Uppföljningen rapporteras till Finansinspektionen. Metoder för riskhantering allmänt Styrelsen har utsett en placeringskommitté som är rådgivande till styrelsen och till VD. Inför styrelsemöten följer kommittén upp befintliga placeringar. Kommittén behandlar även kapitalförvaltningsfrågor innan dessa behandlas i styrelsen. Genom placeringsriktlinjerna anger styrelsen inom vilka ramar föreningens kapital får placeras. Uppföljning sker månadsvis genom kapitalförvaltningsrapporter som redovisas i placeringskommittén och i styrelsen. Styrelsen har även utsett en försäkringskommitté som är rådgivande till styrelsen och till VD avseende försäkringsrisker. Kommittén behandlar frågor om försäkringsrisker och om återförsäkring innan frågorna tas upp i styrelsen. Riskgruppens säkerställer att styrelsen har upprättat styrdokument avseende hanteringen och kontroll av föreningens risker och att föreningen har en process för att löpande uppdatera dessa. Riskgruppen analyserar också vilka tänkbara risker som finns i föreningens verksamhet. Finansiella risker Med finansiella risker avses här marknadsrisker, kreditrisker och likviditetsrisker Marknadsrisker Värdet på föreningens tillgångar och skulder påverkas löpande av aktie- och ränteförändringar och av ändrade kurser på fonder och fondernas underliggande värdepapper. Värdet på fonderna påverkas också av förändringar i valutakurser. 21
Placeringsriktlinjerna anger begränsningar för hur stora innehav föreningen får ha inom respektive tillgångsslag. PFF har både direkt och indirekt valutarisk. Indirekt valutarisk finns genom föreningens placeringar i aktiefonder, hedgefonder, råvarufonder och Private Equity som har innehav noterade i utländsk valuta. Direkt valutarisk finns genom föreningens placeringar i fonder noterade i utländsk valuta samt genom handel med valutaterminer. I placeringsriktlinjerna finna begränsningar för hur stora tillgångar som får förekomma i utländsk valuta innan valutasäkring måste göras. Känslighetsanalys Konsolideringskapitalet uppgår till 943 MSEK (1 101 MSEK). Nedan följer en sammanställning över hur olika marknadsförändringar påverkar konsolideringskapitalet. Känslighetsanalys MSEK 2011 2010 Marknadsränteförändring +1 procentenhet då sjunker värdet på obligationsinnehavet med -22-27 Konsolideringskapitalet sjunker då till 921 1 074 Valutakursändring -10 procentenheter då sjunker värdet på de innehav som innehåller direkt eller indirekt valutarisk med -32-17 Konsolideringskapitalet sjunker då till 911 1 084 Kursändring -10 procentenheter då sjunker värdet på aktiefonderna med -31-45 Konsolideringskapitalet sjunker då till 912 1 056 Kursändring -10 procenteheter då sjunker värdet på hedgefonderna med -37-36 Konsolideringskapitalet sjunker då till 906 1 065 Kursändring -10 procentenheter då sjunker värdet på råvarufonderna med -12-9 Konsolideringskapitalet sjunker då till 931 1092 Kursändring -10 procentenheter då sjunker värdet på private equity med -6-3 Konsolideringskapitalet sjunker då till 937 1 098 22
Kreditrisker För att minska kreditrisken fördelas placeringstillgångarna mellan olika emittenter. Nedan presenteras tillgångarna fördelade på olika tillgångsslag inklusive upplupna fondrabatter, upplupna räntor och utestående valutaterminer. Kreditexponering per tillgångsslag: MSEK 2011 2010 Räntebärande värdepapper 670 706 Aktierelaterade värdepapper 307 451 Hedgefonder 370 364 Råvarufond 118 88 Private equity fond 64 34 1 529 1 643 I placeringsriktlinjerna anges begränsningar för föreningens kreditexponering i räntebärande värdepapper och räntefonder. Per den 31 december 2011 fanns följande exponering per kreditbetyg: MSEK 2011 2010 AAA 207 286 K1 159 151 A 205 188 <BBB 99 81 670 706 Räntebärande värdepappers och räntefonders genomsnittliga återstående löptid: MSEK 2011 2010 0 1 år 159 151 1 2 år - - 2 3 år - - 3 4 år 458 110 4 5 år - 272 > 5 år 53 173 670 706 23
Likviditetsrisker Föreningen har begränsade likviditetsrisker eftersom både försäkringspremierna och utbetalda försäkringsersättningar betalas månadsvis. Inbetalade försäkringspremier överstiger normalt sett utbetalningarna alla månader utom de två månader varje år då avräkning av sjukpensionen sker mot återförsäkrare. Likviditetsrisken hanteras genom att den övervägande delen av tillgångarna utgörs av dagligt noterade ränte- och aktiefonder samt omsättningsbara värdepapper med god likviditet. Kapital/Solvens PFF ska enligt Placeringsriktlinjerna - årligen mäta risken/sannolikheten för att hamna i insolvens. Föreningen ska också mäta risken/sannolikheten för att hamna i rött ljus vid rapportering till Finansinspektionen enligt trafikljusmodellen. Föreningen eftersträvar att sannolikheten för insolvens inte skall överstiga 1 procent för rullande 12 månader framåt i tiden. Extra mätning av solvensen ska göras om händelser inträffar som påkallar detta. Överstiger sannolikheten för insolvens gränsvärdet över två mätperioder bör riskerna minskas i placeringarna. Vid mätning under 2011 har sannolikheten för insolvens klart understigit gränsvärdet. Vid mätning av risken för att hamna i rött ljus enligt trafikljusmodellen eftersträvar föreningen att sannolikheten för att hamna i rött ljus inte skall överstiga 10 procent för rullande 12 månader framåt i tiden. Mätning ska göras årligen. Extra mätning ska göras om händelser inträffar som påkallar detta. Överstiger sannolikheten för att hamna i rött ljus gränsvärdet över två mätperioder bör riskerna minskas i placeringarna. Av mätningen som genomförts under året framgick att risken för att hamna i rött ljus understeg gränsvärdet. Vid de trafikljusrapporteringar som under året lämnats till Finansinspektionen har PFF inte varit i rött ljus. Placeringar Föreningens kapital förvaltas av utsedda kapitalförvaltare, vars förvaltningsuppdrag ligger inom ramen för de av styrelsen fastställda placeringsriktlinjerna. VD ansvarar för kapitalförvaltningen och formulerar uppdraget till kapitalförvaltarna. 24
Operativa risker Operativa risker kan uppkomma genom brister hos personal, system, processer eller genom andra yttre händelser. Särskilt i en liten organisation som är det viktigt att bevaka dessa risker, eftersom det finns ett personberoende i verksamheten. Beroendet finns inom föreningen genom att VD är föreningens ende anställde och beroendet finns även hos leverantörer till föreningen. De operativa riskerna hanteras genom att föreningen kontrollerat att backup och stödrutiner finns för personal och system för den händelse att avbrott skulle uppkomma. Försäkringsrisker I och med att föreningen främst meddelar försäkringar relaterade till längre tids sjukdom, med ersättning fram till pensionsåldern, består försäkringsrisken till största del av förändringar i antalet sjukinfall, förändringar i sjukdomstid och förändringar i beviljande av sjukersättning, det vill säga förändringar i nettoflödet av skadedrabbade. För att stresstesta denna parameter används samma modell som Finansinspektionen använder sig av vid Trafikljustestet, det vill säga en ökning med 50 procent av infallsfrekvens samt en minskning med 20 procent i utflöde. Ett sådant scenario skulle försämra PFF:s resultat med 23 MSEK (27 MSEK). Familjepensionen ger ersättning till efterlevande då den försäkrade avlider och då efterlevande finns. Försäkringsriskerna i familjepensionen är därmed ökning i dödlighet samt ökning i antalet efterlevande. Dödligheten stresstestas med en ökning med 20 procent och antalet efterlevande stresstestas med en ökning på 10 procent. Detta ger en minskning på 0,7 MSEK (0,4 MSEK) på nettoresultatet. Koncentrationsrisker Posten är verksam över hela landet vilket medför att PFF har en försäkringsrisk som är geografiskt väldiversifierad. Eftersom PFF tecknar sjukförsäkring så kan politisk tolkning av sjukdomsbegreppet ha en stor inverkan på risken. En möjlig koncentrationsrisk skulle kunna var en naturkatastrof eller annan olycka som medför ett stort antal dödsfall för familjepensionen. PFF har minimerat effekterna av denna risk genom att teckna katastrofskydd för familjepensionen. 25
Kreditrisk PFF:s exponering för kreditrisker i försäkringsverksamheten avser återförsäkrare genom åter- försäkringsfordringar. Detta är dock en mycket begränsad risk eftersom återförsäkrarnas reserver för sjukpension är deponerade hos PFF. Den enda kreditrisken beträffande återförsäkrarna avser de fall där återförsäkrarna inte betalar de skulder till PFF som uppkommit via avräkningar. Vid bokslutet uppgår fordringar på återförsäkrare till 0,1 MSEK (0,1 MSEK). Likviditetsrisk Likviditetsriskerna hos PFF är mycket begränsade eftersom premierna tas in i förväg och att stora skadebetalningar vanligen är kända långt innan de förfaller. I nedanstående tabell kan man se de prognostiserade brutto- och nettokassautflöden för den försäkringstekniska avsättningen i MSEK. De försäkringstekniska avsättningarna är diskonterade medan de prognostiserade kassaflödena inte är det, vilket är anledningen till att utbetalningarna inte summerar ihop till de försäkringstekniska avsättningarna. FTA, 201112 2012 2013 2014-2016 2017-2024 2025- Brutto 473 62 52 130 170 72 Netto 410 58 50 122 170 72 Marknadsrisk De försäkringstekniska avsättningarna innehåller en marknadsrisk i och med att diskonteringsräntekurvan kan förändras över tiden. För att undersöka reservens känslighet på denna parameter har räntan stresstestas med 130 baspunkter, både positivt och negativt. Stresstestets påverkan på PFF:s resultat visas i följande figur: Resultatpåverkan (MSEK) Ökning med 130 bp +56 (+43) Minskning med 130 bp -72 (-54) Under året har diskonteringsräntekurvan gått ner kraftigt. Från 3,06 procent 2010-12-31 har 7-årsräntan gått ner till 1,37 procent 2011-12-31. Hade räntekurvan kvarstått på samma läge som 2010-12-31 hade resultatet varit 36 MSEK bättre (0,9 MSEK bättre). 26
Faktiska skadeanspråk jämfört med tidigare uppskattningar Tabellen som följer visar utvecklingen av skadeanspråken avseende sjukpensionen inklusive antaganden om inträffade men ej rapporterade skador (IBNR). Den uppskattade totala skadekostnaden visas uppdelad på elva skadeår, samt skador med tidigare skadedatum än 2001-07- 01. a att skadeåren, eller generationerna, ej är uppdelade enligt kalenderår. Generationerna tidigare än 5 hade skadeårsskifte per den 30/6, exempelvis sträcker sig generation 3 från 2002-07-01 till 2003-06-30. Detta justerades i och med generation 5 som är 1,5 år, och generation 6, 7, 8, 9, 10 och 11 följer nu kalenderåren. Skadeanspråk, före avgiven återförsäkring Gamla 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Totalt KSEK Uppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret ( Brutto) 75 376 102 509 151 196 193 113 172 124 162 398 109 923 80 234 78 948 79 016 66 710 1 271 546 Ett år senare 92 831 149 050 144 214 158 443 175 731 111 731 69 663 37 545 34 565 43 599 Två år senare 145 310 174 335 180 831 152 072 131 526 87 415 49 465 18 425 25 109 Tre år senare 170 606 186 707 171 523 124 933 139 897 65 794 37 040 15 278 Fyra år senare 181 949 186 749 147 866 117 595 129 364 62 116 31 928 Fem år senare 180 169 184 491 146 349 122 053 124 468 63 826 Sex år senare 186 372 178 842 155 623 119 106 126 057 Sju år senare 183 619 190 064 151 027 116 089 Åtta år senare 195 941 187 431 150 393 Nio år senare 196 960 186 530 Tio år senare 194 578 Uppskattad slutlig skadekostnad per 31/12 2011 255 243 200 965 188 709 154 124 119 477 126 057 63 826 31 928 15 278 25 109 43 599 66 710 1 291 024 Ack. Utbet försäkringsersättningar 191 541 149 337 140 991 105 011 81 108 76 750 35 352 17 386 6 300 8 847 11 591 2 027 826 240 Avsättning oreglerade skador 63 702 51 628 47 718 49 113 38 369 49 306 28 474 14 542 8 978 16 262 32 008 64 683 464 784 Ackumulerat över/underskott -125 589-86 200-2 928 73 636 46 067 98 572 77 995 64 956 53 839 35 417 D:o i % av initial skadekostnad -166,6% -84,1% -1,9% 38,1% 26,8% 60,7% 71,0% 81,0% 68,2% 44,8% Avstämning mot balansräkningen Avsättning oreglerade skador före diskontering 68 224 55 677 51 708 53 108 42 003 54 306 30 780 16 092 9 751 18 253 32 155 72 340 504 398 Diskonteringseffekt -4 522-4 049-3 990-3 996-3 634-5 000-2 306-1 550-774 -1 991-147 -7 657-39 615 Effekter av ändrade valutakurser Total avs oreglerade skador i BR 464 784 Samtliga värden i tabellen är baserade på diskonterade beräkningar. I delen Avstämning mot balansräkningen visas sedan de odiskonterade värdena per den 31/12 2011, samt diskonteringseffekten. 27
Den följande tabellen nedan visar skadeanspråken efter avgiven återförsäkring. Skadeanspråk, f e r Gamla 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Totalt KSEK Uppskattad slutlig skadekostnad i slutet av skadeåret ( Brutto) 37 930 65 534 128 633 96 557 86 062 81 199 54 961 41 789 41 261 41 261 35 756 710 943 Ett år senare 46 381 97 448 123 355 79 221 87 865 55 865 36 261 18 746 19 069 25 103 Två år senare 80 501 118 185 151 240 76 036 65 763 45 240 24 751 9 190 15 050 Tre år senare 99 694 127 156 140 547 62 466 72 071 32 960 18 448 7 982 Fyra år senare 106 992 125 981 123 382 58 710 64 646 31 003 16 520 Fem år senare 106 744 125 392 122 156 61 195 62 562 33 254 Sex år senare 113 117 119 604 130 609 58 248 65 055 Sju år senare 110 585 130 678 126 013 55 230 Åtta år senare 122 384 128 045 125 379 Nio år senare 123 364 127 145 Tio år senare 120 981 Uppskattad slutlig skadekostnad per 31/12 2011 255 243 127 458 129 323 129 110 58 618 65 055 33 254 16 520 7 982 15 050 25 103 35 756 898 474 Ack. Utbet försäkringsersättningar 191 541 75 829 81 605 79 998 20 249 15 749 4 780 8 693 3 150 6 297 7 874 1 013 496 778 Avsättning oreglerade skador 63 702 51 628 47 718 49 113 38 369 49 306 28 474 7 828 4 833 8 754 17 229 34 742 401 697 Ackumulerat över/underskott -89 527-63 789-477 37 938 21 007 47 945 38 441 33 807 26 211 16 158 D:o i % av initial skadekostnad -236,0% -97,3% -0,4% 39,3% 24,4% 59,0% 69,9% 80,9% 63,5% 39,2% Avstämning mot balansräkningen Avsättning oreglerade skador före diskontering 68 224 55 677 51 708 53 108 42 003 54 306 30 780 9 378 5 606 10 744 17 376 42 399 441 311 Diskonteringseffekt -4 522-4 049-3 990-3 996-3 634-5 000-2 306-1 550-774 -1 991-147 -7 657-39 615 Effekter av ändrade valutakurser Total avs oreglerade skador i BR 401 697 28