Energi- och klimatplan

0 (15) ÄNGELHOLMS KOMMUN Energi- och klimatplan Telefon 0431-870 00 Internet www.engelholm.se

1 Förord Klimatförändringar är troligen vår tids största globala problem och förmodligen också det som kommer att bli svårast att lösa. Temperaturen på vår jord blir allt varmare och stora klimatförändringar tros följa i dess fotspår. För oss i Sverige kommer det sannolikt att medföra mildare vintrar och större nederbördsmängder med ökade översvämningsrisker som följd. Frågorna är stora och svåra. Enkla och konkreta svar tycks ligga långt borta. Lika väl är vi medvetna om att våra handlingar i dag kommer att påverka framtida generationers förutsättningar för att kunna leva vidare. Vetskapen om, och kraven på, att något måste göras blir allt tydligare. Med stigande världspriser på energi, ställs stora krav på nyttjandet av förnyelsebara energikällor och med detta följer ett behov av kunskap och god planering mot ett hållbart framtida samhälle. Mot bakgrund av de allvarliga globala konsekvenser som klimatförändringarna kan medföra, är det viktigt att Ängelholms kommun som offentlig aktör verkar för att nå en effektiv energianvändning, en trygg energiförsörjning och en begränsad klimatpåverkan. Ängelholms kommun vill verka för en långsiktig samhällsplanering, ett hållbart och tryggt samhälle och därigenom bidra till en god livskvalitet för medborgarna. För att lyckas med detta behövs tydliga mål för kommunens miljö- och klimatarbete. Styrdokument som Miljöprogram, översiktsplaner och inte minst energi- och klimatplanen är exempel på dokument som sätter långsiktiga visioner och mål för att Ängelholms kommun ska nå en god samhällsutveckling i framtiden. Energi- och klimatplanen skall tydligt åskådliggöra kommunens vilja att påverkan såväl det lokala som det globala klimatet. Planen skall med sina visioner vara ett hjälpmedel i kommunens arbete för att minska sin energianvändning samt att reducera utsläppen av växthusgaser. Med ett bra energi- och klimatarbete är jag övertygad om att Ängelholms kommun tar sitt ansvar i denna globala uppgift och samtidigt stärker kommunens utvecklingsmöjligheter för framtiden. Jan-Inge Hansson Kommundirektör

2 Innehåll Förord... 1 Inledning och syfte... 3 Organisationen kring klimat och energiplan... 4 Lagstiftning... 4 Miljökonsekvensbeskrivning... 4 Beredskap... 4 Växthusgaser och hur de påverkar oss... 5 Metan (CH 4 )... 5 Dikväveoxid (N 2 O)... 5 Fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 )... 5 Globala, nationella och regionala miljökvalitetsmål... 6 FN:s klimatmöte - COP16 i Cancún, Mexiko... 6 EU:s mål... 6 Nationella klimatmål... 6 Regionala mål... 7 Ängelholms kommuns miljömål... 7 Ängelholm i dag... 8 Infrastruktur... 8 Näringsliv... 8 Energianvändning i Ängelholm... 9 Förutsättningar för att minska utsläpp av växthusgaser... 11 Övergripande Vision och mål för Ängelholms kommun... 12 Huvudmål 1... 12 Strategi... 12 Åtgärder... 12 Huvudmål 2... 12 Strategi... 12 Åtgärd... 12 Huvudmål 3... 13 Strategi... 13 Åtgärd... 13 Stöd från energimyndigheten... 14 Mål... 14 Åtgärder... 14 Uppföljning... 15 Slutsats... 15

3 Inledning och syfte Utsläpp av växthusgaser ger upphov till klimatpåverkan på hela vår planet och följaktligen också i Ängelholms kommun. Att arbeta aktivt för att minska sina utsläpp av växthusgaser är således av största vikt för en ansvarstagande kommun. Framtagandet av Energi- och klimatplanen härstammar från ett mål i kommunens miljöprogram och dess syfte är att vara ett övergripande dokument och ett hjälpmedel för kommunen i dess arbete med energi och klimatfrågor. Då frågor som rör energi och klimat ständigt behöver omvärderas och förändras skall energi- och klimatplanen ses som ett övergripande och levande dokument. Med anledning av detta kommer kommunen i denna energi- och klimatplan endast redovisa sina huvudmål. Avsikten är att huvudmål skall vara övergripande och visionära och på så sätt inte begränsa möjligheterna till kreativa lösningar för att uppnå dem. I energi- och klimatplanen finner man således inte nedbrutna och specifika mål för energi och klimat. Dessa finner man i det lokala miljöprogrammet, där man även finner konkreta åtgärder, handlingsplaner, ekonomiska redovisningar och ansvariga förvaltningar. Genom att aktivt arbeta och verka för att nå huvudmålen kommer Ängelholms kommun med stor sannolikhet att vara en god förebild för kommunens invånare och näringsidkare, samtidigt som man bidrar till ett minskat utsläpp av växthusgaser, vilket leder till en minskad klimatpåverkan och därmed bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Genom att upprätta denna energi- och klimatplan visar Ängelholms kommun ett ansvarstagande för såväl de nationella som de regionala klimatmålen. Ängelholms kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att arbeta med effektivisering av kommunen egna och samägda lokaler. Denna energistrategi finns även redovisad i detta dokument. Det är viktigt att förtydliga att denna strategi endast omfattar kommunens egna verksamheter, medan energi- och klimatplanen omfattar hela kommunen som geografiskt område.

4 Organisationen kring klimat och energiplan Arbetet med energi- och klimatplan påbörjades hösten 2010. Uppdraget att ta fram energi- och klimatplanen ligger på Tekniska kontoret som satt samman en arbetsgrupp med representanter från olika avdelningar inom förvaltningen. Energi- och klimatplanen avses remitteras till de politiska partierna samt berörda verksamheter för att sedan kunna antas i fullmäktige. Lagstiftning Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för främjande av hushållning av energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Några formella krav på hur en energi- och klimatplan skall se ut eller vad den bör omfatta finns inte. Det är således upp till varje enskild kommun att utforma den efter eget tycke. Miljökonsekvensbeskrivning Enligt 8 i lagen om kommunal energiplanering skall den kommunala energi- och klimatplanen innehålla en miljökonsekvensbeskrivning om den antas medföra betydande miljöpåverkan. Denna energi- och klimatplan bedöms inte medföra någon negativ påverkan på miljön varför miljökonsekvensbeskrivning inte tagits fram. Vidare kan man konstatera att alla tillståndspliktiga verksamheter som etableras inom kommunen är skyldiga enligt lag att ha en miljökonsekvensbeskrivning i sin tillståndsansökan. De verksamheter som endast är anmälningspliktiga bedöms även de ur miljösynpunkt. De huvudmål som redovisas i denna energi- och klimatplan bedöms alla bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och på så sätt bidrar de till att uppnå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen. Beredskap Enligt 1 i lagen om kommunal energiplanering skall kommuner verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. I händelse av extrema oväder, olyckor och krig kan reservkraft behövas för en stabil energiförsörjning. Räddningstjänsten i Ängelholms kommun har därför i samarbete med övriga förvaltningar arbetat fram en risk- och sårbarhetsanalys, där bland annat samhällsviktiga funktioner kartlagts och förberetts för inkoppling av reservkraftverk.

5 Växthusgaser och hur de påverkar oss Växthuseffekten är en naturlig process där gaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed bidrar till att värma upp vår planet. Dessa gaser är en förutsättning för liv på jorden och utan dem skulle jordens medeltemperatur vara ca -20 grader. Sedan den industriella revolutionens start har människan genom utsläpp av mer växthusgaser påverkat balansen av gaser i atmosfären och på så sätt orsakat en förhöjd växthuseffekt och en ökad medeltemperatur på jorden. För oss här på västkusten kan detta bland annat medföra mildare vintrar och ökad nederbörd med ökad risk för översvämning. I kommunens risk- och sårbarhetsutredning ser man tydligt risker för samhället om Rönne å skulle svämmas över till följd av ökad nederbörd och eller en stigande havsnivå. Förändrade medeltemperaturer på jorden kommer troligen också att medföra betydligt ostadigare väder med kraftiga stormar som följd. Vi kan dra oss till minnes vad stormarna Gudrun och Per fick för konsekvenser för vår kommun med stora störningar i elförsörjning och påverkan på vår infrastruktur då framkomligheten på våra vägar kraftigt begränsades av nedfallna träd. På andra håll i världen kommer förutsättningarna för att odla grödor att förändras kraftigt. Forskarnas scenarier pekar på stor risk för torka, alternativt översvämningar vilket kan ge upphov till skördekatastrofer som i sin tur leder till stor påverkan på vår samhällssituation och på sikt kan detta leda till att människor kommer att behöva flytta och bli så kallade klimatflyktingar. Vi står alla således inför ett allvarligt globalt hot som kräver omfattande åtgärder och förändringar av vårt beteende. Förutom koldioxid, som är vår vanligaste växthusgas finns det ytterligare fem andra gaser som enligt FNs klimatpanel har stor påverkan på klimatet. Denna är metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O, lustgas ), fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Metan (CH4) Den kemiska föreningen metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH 4. Metangas bildas vid nedbrytning av organiskt material och de största källorna till utsläpp av metan är avfallsdeponier, myrmarker, risfält och djurhållning. Utsläpp av ett kilo metan påverkar klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. I Sverige står metan, omräknat till så kallade koldioxidekvivalenter, för 9 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Dikväveoxid (N2O) Utsläpp av dikväveoxid eller lustgas som den även kallas kommer främst från omvandling av kväve i jordbruksmark och påverkas av mängden stallgödsel, handelsgödsel, växtrester och kvävefixerande grödor. Utsläpp av ett kilo dikväveoxid påverkar klimatet lika mycket som 310 kilo koldioxid och i Sverige står dikväveoxid, omräknat till koldioxidekvivalenter, för 10 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Fluorkolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF6) HFC, FC och SF 6 är mycket starka klimatgaser. Jämför vi exempelvis HFC med koldioxid är denna gas 1 300 gånger starkare medan FC och SF 6 är 6 500 respektive 23 900 gånger starkare än koldioxid. Utsläppen av dessa gaser är dock begränsade och omräknat till koldioxidekvivalenter står de tillsammans för mindre än en procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser.

6 Globala, nationella och regionala miljökvalitetsmål År 1992 antogs en konvention som innehåller insatser och mål som ska bida till att minska utsläppen av växthusgaser över världen och utgöra det ramverk inom vilket förhandlingar förs. Konventionen för klimat har idag 189 parter där varje part har ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser efter sin respektive förmåga. Då huvuddelen av industriländerna står för de största utsläppen av växthusgaser har de också således ett särskilt ansvar att minska utsläppen. Klimatkonventionen har sedan dess haft många möten om klimatfrågan i världen och det kanske mest kända mötet är det som ägde rum i Kyoto, Japan den 11 december 1997. Mötet resulterade i ett protokoll som Sverige och 83 andra länder undertecknande, det så kallade Kyotoprotokollet. FN:s klimatmöte - COP16 i Cancún, Mexiko Mellan den 29 november och 10 december möttes världens länder i Cancún, Mexico, för att fortsätta förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal. Målsättningen för Sverige och EU är att förhandlingarna i Cancún ska kunna ta några steg framåt för att underlätta och möjliggöra en rättsligt bindande överenskommelse vid COP 17 i Sydafrika eller därefter. Diskussionerna handlar nu om det är möjligt att komma fram till en kompromiss som innefattar såväl i- som u-ländernas prioriteringar. Det gäller till exempel skogsfrågor, anpassning till ett förändrat klimat och utsläppsbegränsningar samt rapportering av dessa. EU:s mål Under 2007 enades EU:s ledare om nya klimatmål. Dessa innebär att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent jämfört med år 1990 och minst 20 procent av bränslen ska komma från förnyelsebar energi och minst 10 procent av allt bränsle ska dessutom vara biobränsle. Samtliga dessa mål skall vara uppfyllda år 2020. Nationella klimatmål Riksdagen antog i april 1999 15 stycken mål för miljökvaliteten inom 15 olika områden. Under hösten 2005 kompletterade riksdagen målen med ytterligare ett 16:e miljökvalitetsmål, "Ett rikt växt- och djurliv". Det kanske viktigaste målet för klimatet är troligen det första, nämligen begränsad klimatpåverkan. Detta mål har följande innebörd: Utsläppen av växthusgaser i Sverige ska under perioden 2008-2012 ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Sverige skall också verka för att halten växthusgaser inte överstiger 550 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Sveriges långsiktiga mål, som utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare, är att år 2050 bör inte utsläppen vara högre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Målet bedöms kunna nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog).

7 Regionala mål Det är Sveriges olika länsstyrelser som ansvarar för att implementera och bedriva uppföljning av de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag antagit. Länsstyrelsen i Skåne län har antagit ett skånskt handlingsprogram för att arbeta med dessa miljökvalitetsmål. Under hösten 2008 tog Länsstyrelsen i Skåne län fram en klimat- och energistrategi för Skåne. Strategin anger tydliga riktlinjer för det skånska kommunala klimatarbetet. Under hösten 2009 antogs följande nya regionala delmål för Skåne: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Skåne vara minst 30 procent lägre än år 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter År 2020 ska energianvändningen i Skåne vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005 År 2020 ska produktionen av förnybar el i Skåne vara 6 TWh högre än år 2002 År 2020 ska biogasproduktionen i Skåne vara 3 TWh År 2015 ska utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne vara 10 procent lägre än år 2007 År 2015 ska alla kommuner i Skåne ha identifierat och analyserat risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ha tagit fram förslag på åtgärder för klimatanpassning av befintlig miljö Ängelholms kommuns miljömål Hur kommuner väljer att ta fram och arbeta med lokala miljömål är helt individuellt. I nuvarande miljöprogram har Ängelholms kommun valt att inrikta sig på fyra miljökvalitetsmål, nämligen begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning, giftfri miljö och god bebyggd miljö. De valda målen har direkta eller indirekta kopplingar mellan varandra vilket leder till synergieffekter, samt att även andra nationella miljömål kommer att beröras. I de två målen, begränsad klimat påverkan och god bebyggd miljö blir klimat- och energifrågor ett naturligt inslag, och det är även mot bakgrund av dessa mål som denna energi och klimatplan skapas. Planering för nästa version av kommunens miljöprogram är i full gång. För kommande period har man valt att arbeta med olika fokusområden. Fokusområdet för 2012 är energi. Här kommer således direkta åtgärder och handlingsplaner för olika mål inom energiområdet att redovisas.

8 Ängelholm i dag Ängelholm har idag knappt 40 000 invånare, varav 60 procent är bosatta i centralorten, 20 procent är fördelade på de sju kransorterna och resterande bor på landsbygden. Befolkningsutvecklingen i Ängelholm har varit positiv under de senaste decennierna. Som centralort för omgivande landsbygd har Ängelholm en väl utvecklad handelsverksamhet med många butiker, banker etc. Ängelholms kommun och Ängelholms sjukhus är stora arbetsgivare i kommunen. Sysselsättningen domineras av vård och omsorg som står för ca 27 procent av arbetstillfällena i kommunen medan sysselsättningen inom handel och kommunikation uppgår till ca 22 procent. Sysselsättningen inom tillverkningsindustri och byggverksamhet uppgår tillsammans till ca 17 procent. Markanvändningen inom kommunen domineras av jordbruket som upptar 47 procent (åkerareal och betesmark) av kommunens yta. Infrastruktur Ängelholm genomkorsas av Europaväg 6 samt västkustbanan. Inom kommunen finns även flygplats med inrikestrafik som huvudverksamhet men även charterflyg inom Europa förekommer. I Ängelholms kommun finns ett fjärrvärmenät i centralorten och ett gasnät i kringorterna. Nätägare till kraftledningsnätet är Öresundskraft och Eon. Bredband finns i stort sett i alla kommunens orter och är under ständig utbyggnad. Näringsliv Exempel på företag i kommunen är Engelholms Glass, Peab, Backahill, Agda lön, HemoCue, Marco, Rittal, Swedwood, Koenigsegg. I Ängelholms kommun finns även ca 500 en och tvåmansföretag.

9 Energianvändning i Ängelholm All statistik som redovisas i detta dokument är hämtat från statistiska centralbyrån (SCB). Statistik finns oftast endast för vart femte år. Underlaget till SCB:s statistik bygger på data som hämtas från undersökningar som primärt är avsedda för att redovisa på riksnivå. Med anledning av detta är statistiken ibland svår att bryta ner till kommunal nivå vilket kan ge upphov till mindre felkällor. Man bör därför betrakta denna Statistik med viss försiktighet. Diagram 1 Energianvändning per person, jämförelse mellan Ängelholm, Skåne och Riket Energianvändning per invånare (kwh / inv) Riket, Skåne och Ängelholm 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 Riket Skåne Ängelholm 15000 10000 5000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Av diagrammet finner man att Ängelholms kommun ligger betydligt under riket i energi användning per person. Man finner även att inom Skånes län ligger Ängelholm under genomsnittet. Detta är positivt, men man måste samtidigt beakta att vi i genomsnitt har ett mildare klimat i södra delen av landet vilket troligen bidrar till resultatet.

MWh 10 Diagram 2 Fördelning av energi per samhällssektor i Ängelholm(MWh) Energi per samhällsektor 12000 10000 8000 6000 4000 Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll 2000 0 1990 1995 2000 2005 2006 2007 ÅR I detta diagram ser man tydligt att det är i transportsektorn och i hushållen som energianvändningen dominerar.

11 Förutsättningar för att minska utsläpp av växthusgaser Efter att ha tagit del av diagrammen finner man att det inom Ängelholms kommun är transportsektorn som dominerar utsläppen av växthusgaser. Som tidigare nämnt korsar europaväg (E6) kommunen, vilket troligen gör sig påtagligt i statistiken. Det som kommunen kan göra för att försöka minska transportsektorns påverkan är att öka informationen till invånarna genom generell folkbildning och riktade informationsinsatser. Det är naturligtvis av största vikt att kommunen har en bra informationskanal ut till alla kommunens invånare i frågor som rör energi, klimat och transporter. Dessa informationsinsatser bör förhoppningsvis påverka invånarnas beteende och inställning till exempelvis transporter. Vidare kan kommunen verka för en god infrastrukturplanering samt uppmana till användandet av alternativa bränslen genom att skapa förutsättningar för exempelvis tankning av förnyelsebara bränslen, ökad kollektivtrafik, bilpooler etc. Inom vilka områden har då kommunen större möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser? Troligast är det inom kommunens egna verksamheter, och genom att energieffektivisera kan man minska sin energiförbrukning och på så sätt även minska sina utsläpp av växthusgaser. Som myndighet och som ansvarig för samhällsplaneringen kan kommunen genom sina beslut, planer, policys etc. verka för och främja utvecklingen mot en ökad användning av förnyelsebara energikällor. Kommunen kan också som tillsynsmyndighet tillämpa gällande lagstiftning för att om möjligt implementera mer energieffektivisering i sitt tillsynsarbete.

12 Övergripande Vision och mål för Ängelholms kommun Visionen är att utsläpp av växthusgaser inom kommunen skall minska. För att verka mot denna vision har tre huvudmål arbetats fram. Huvudmål 1 Ängelholms kommun skall sträva efter att all energitillförsel till kommunen i huvudsak kommer ifrån förnyelsebara energikällor. Strategi Som verksamhet bör kommunen sträva efter att endast använda sig utav förnyelsebara energikällor. På detta sätt kommer kommunen att vara en förebild för kommuninvånare, näringsliv och organisationer. När kommunen verkar för detta mål kommer med stor sannolikhet utsläppen av växthusgaser att minska och på så sätt bidrar kommunen med att uppfylla såväl globala som nationella miljömål. Åtgärder Vid allt planeringsarbete skall förvaltningarna verka för att så långt som det är möjligt välja att främja förnyelsebara energikällor. Vid inköp och upphandling av varor och tjänster bör kommunen sträva efter att välja det alternativ som har så liten klimatpåverkan som möjligt. I kommunens fysiska planering och samhällsbyggande i övrigt skall klimat och energiaspekter alltid beaktas. Vidare bör användande av förnyelsebara energikällor förespråkas (vind- och solenergi) och utbyggnad av exempelvis fjärrvärmenät och biogasnät främjas. Likaså bör möjlighet för exploatering av vindkraft eftersträvas för främjande av miljövänlig elproduktion. Huvudmål 2 Ängelholms kommun skall verka för att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn. Strategi Kommunen skall vara ett gott föredöme i frågor som rör transporter. Genom en god planering av infrastrukturen med avseende på transporter skall en minskning av transportsektorns klimatpåverkan åstadkommas. Åtgärd Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar samt en ökad satsning för resande med kollektivtrafik. Genomföra förvaltningsövergripande informationskampanjer med syfte att öka resandet med kollektivtrafik. Genom att erbjuda laddningsstolpar för elbilar och tankställen för gasbilar skapas möjligheter för användandet av förnyelsebara drivmedel.

13 Huvudmål 3 Ängelholms kommun skall inom området energi och klimat kontinuerlig bedriva rådgivning- och informationskampanjer för sina kommuninvånare, näringsidkare och organisationer. Strategi Informationen och rådgivningen skall vara enkel och pedagogisk för att på så sätt öka insikten och förståelsen hos dessa grupper om vikten av energihushållning. Rådgivningen och informationen bidrar till en ökad förståelse hur val av energislag och hushållning av energi kan påverka både den privata och samhällsekonomiska situationen samt öka förståelsen för lokala och globala klimat- och miljöproblem som är direkt eller indirekt kopplade till energifrågor. En ökad kunskap borde också ge en förståelse för de val som kommunen gör för att minska klimatpåverkan. Likaså torde en kunskapsökning inom energi och klimatfrågor bland allmänheten på sikt bidra till minskad klimatpåverkan. Åtgärd Kommunen skall via sin energi- och klimatrådgivning informera allmänhet, företag och lokala organisationer. Informationen skall vara opartisk, objektiv, lokalt och regionalt anpassad, Energi- och klimatrådgivningen bör även arrangera seminarier och informationskampanjer med inriktning på energi och klimat.

14 Stöd från energimyndigheten Som nämnts i inledningen har kommunen fått stöd från energimyndigheten för att arbeta med energieffektivisering i de egna och samägda lokalerna. Med anledning av detta har fastighetsavdelningen arbetat fram mål och åtgärder vilka redovisas nedan. Mål Dessa mål gäller kommunala lokaler och bostäder ägda av kommunen, Ängelholmshem och Munka- Ljungbybyggen. Initialt under 2011 kommer en inventering av fastighetsbeståndet att göras med syfte att upprätta beslutsunderlag och en handlingsplan för energieffektiviseringsåtgärder. Handlingsplanen kommer att innehålla åtgärder och tillhörande investeringsbehov. Det övergripande målet är, i enlighet med Ängelholms kommuns miljöprogram, att minska energiförbrukningen med 2% per år. Oljepannor skall ersättas av fjärrvärme, värmepump eller andra miljövänligare alternativ. Glödljus kommer att fasas ut och ersättas med lågenergilampor. Projekteringsanvisningar för nybyggnation och större ombyggnader skall upprättas med tydliga energimål. Åtgärder Åtgärd Startdatum Slutdatum Inventering av fastigheter 2011 2011 Handlingsplan 2011 2011 Utfasning av oljepannor 2010 2012 Utfasning av glödljus 2009 2015 Projekteringsanvisningar 2011 2011

15 Uppföljning För det fortsatta arbetet är det viktigt att energi- och klimatplanen förblir ett levande dokument med realistiska och möjliga huvudmål. Det är också viktigt att de åtgärder som föreslås till följd av detta dokument (miljöprogrammet) får tydliga handlingsplaner i det lokala miljömålsprogrammet och att de planerade åtgärderna får tydliga ansvarstagare samt ges ekonomiska förutsättningar för att lyckas. Då frågor som rör energi och klimat ständigt behöver omvärderas bör energi- och klimatplanen revideras minst en gång per år samt omarbetas minst vart fjärde år. Slutsats Energiplaner och energistrategier är viktiga dokument för kommunens framtid med avseende på en långsiktig samhällsplanering och minskad klimatpåverkan. Ett kontinuerligt energi- och klimatarbete kräver engagemang och resurser för att arbetet ska kunna frodas och utvecklas. Denna energi- och klimatplan är ett bevis på att Ängelholms kommun är medveten om den insats som kommer att krävas för att nå såväl de nationella som de lokala miljökvalitetsmålen. Ängelholms kommun visar en tydlig vilja att minska sin klimatpåverkan samtidigt som man vill verka mot en god samhällsplanering och vara ett gott föredöme för sina kommuninvånare.