Man har ju ändå intelligens Om resurser, respekt och meningsfullhet i alfabetiseringsundervisning VOX Norskkonferens i Oslo 28/4 2015 Qarin Franker Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Det nordiska Alfarådet och NVL http://www.nordvux.net/alfaradet Norskkonfe rensen
SYFTET 1. Synliggöra kompetens som krävs 2. Ge en grund för utbildningssatsningar 3. Ge inspiration till utveckling av undervisning Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
ANLEDNINGEN Varför? 1. Komplex utbildningssituation 2. Komplexa krav på lärarna 3. Stor okunskap och osäkerhet om förutsättningar och villkor 4. Behov av en explicit grund för utbildningssatsningar och utveckling av undervisningen Gör vi rätt? Kan det bli bättre? Vad vet vi? Hur ser alternativen ut? Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
KAN rapporten Kartläggning av alfabetiseringsundervisning i Norden 2007/2014 Nordiska alfalärares beprövade praxis Intervjuer/enkäter/k urser PROCESSEN Forskning om andraspråksinlärning, litteracitetsutveckling och kortutbildade vuxna inlärares inlärningsvillkor Kompetens-beskrivningen av lärare i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska Norskkonfe rensen
Sex kompetensområden för lärare i grundläggande litteracitet 1 Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv. Teoretiska och didaktiska aspekter. 2 Vuxnas formella lärande i en kreativ och kritisk miljö Baserad på lärares reflekterande praktik och kursdeltagarnas lärandemål 3 Material för ett vuxet lärande Multimodalt, aktuellt och utmanande 4 Undervisning i muntlig kommunikativ kompetens utan skriftstöd för vuxna andrapsråksinlärare 5 Grundläggande läs- och skrivkompetens för vuxna andraspråksinlärare 6 Grundläggande vardagsmatematik för vuxna andraspråksinlärare Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
STRUKTUR AV ETT KOMPETENSOMRÅDE LÄRARKOMPETENS KUNSKAPER LÄRAREN har kännedom om, är medveten om, har (aktuell) kunskap om, har utvecklat insikt om, är förtrogen med FÄRDIGHETER OCH HANDLINGAR LÄRAREN omsätter kunskap om, möter, förstår och tar konsekvenserna av, skapar, underlättar, gör, använder, bygger, planlägger, stöttar, vägleder, väljer, anpassar, analyserar, samarbetar med, utvärderar,. Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
DE SEX KOMPETENSOMRÅDENA 1. 2. Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv Teoretiska och didaktiska perspektiv Vuxnas formella lärande i en kreativ och kritisk lärmiljö 3. Material för ett vuxet lärande 4. Muntlig kommunikativ kompetens utan skriftspråksstöd 5. Grundläggande läsoch skrivkompetens 6. Grundläggande vardags-matematik Norskkonfe rensen
1. Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv. Teoretiska och didaktiska aspekter LÄRARKOMPETENS Läraren tillämpar olika vetenskapliga teorier om litteracitet; psykologiska och lingvistiska såväl som sociologiska och språkpolitiska i ett vuxenutbildningssammanhang, medveten om hur individens egna och samhällets värderingar och attityder till litteracitet påverkar styrdokument, planering, innehåll och mål för undervisningen såväl som deltagarnas vardagsliv och framtidsperspektiv. Norskkonfe rensen
+ SAMHÄLLETS ATTITYDER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ur: Hilary Janks, Literacy and Power (2010). Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ I mitt eget land var jag som en vanlig vuxen men här blir jag som ett barn och mina egna barn måste ta hand om mig. Så jag lider verkligen och kan inte acceptera detta. (Alfakursdeltagare på Hyllie Park folkhögskola Sverige, 2009). Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
Schools are permeated with intitutional norms and practices that are complicit with the power structures of dominant societies (Bourdieu 1991) Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
En autonom syn på litteracitet (Goody,1968,1977; Luria,1976; Ong 1982) Läsning är främst en teknisk färdighet Det finns en enda läskunnighet a singular literacy Läskunnigheten är definierad av och knuten till skolan School literacy > läsa för skolan mer än för livet Norskkonfe rensen
En ideologisk syn (Street, 1985, 2000; Gee,1990 ; Barton, 1994,Barton och Hamilton 1998, Kell 1996) Läsande och skrivande är en sociokulturell praktik Det finns flera olika läskunnigheter, multiple literacies flera litteraciteter De är knutna till olika aktiviteter i livet De är inbäddade i sociala praktiker Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Translanguaging Translanguaging is a creative process that is the property of the agents way of acting in interactions, rather than belonging to the language system itself. (Shanker & King, 2002) och Dynamisk systemteori Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
2. Förutsättningar för vuxnas formella lärande i en kreativ och kritisk lärmiljö Läraren möter kursdeltagarna med kunskap om och intresse för deras bakgrund och omsätter deras mål och önskningar till undervisningsmål, anpassar innehåll, didaktik och metod till kursdeltagarnas förutsättningar och skapar en stöttande och kreativ vuxenpedagogisk lärmiljö genom att ständigt samla ny kunskap och reflektera över sin egen praktik Norskkonfe rensen
+ Alla litteracitetserfarenheter nu och tidigare Alla språk nu och tidigare Sociala nätverk nu och tidigare Alfadeltagarens alla resurser Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Några analfabeters nätverk och litteracitetsstrategier Inga-Lena Rydéns (2007) studie av tre analfabeters strategier för att hantera sociala nätverk och skrifthändelser i vardagen. Willy 31 år Burundi 1.5 år i Sverige sambo (sv)+ dotter Daisy 28 år Somalia 3 år i Sverige skild 2 barn Eliza 38 år Eritrea 2 år i Sverige gift 1+2 barn Etnografisk metod Intervjuer Observationer på studieväg 1 kurs A Q Franker 20150321
+ Willys sociala nätverk (Bearbetning av Rydén (2007) efter Bronfenbrenner) Q Franker 20150321
+ Willys veckoschema ett sätt att fånga Willys litteracitet (inspirerat av Jones, Martin-Jones & Bhatt, 2000) Q Franker 20150321
När du handlar och när du ska betala hur gör du då? Q Franker 20150321
Hur läser du menyn på restaurangen? Q Franker 20150321
+ Willy deltar i olika skriftrelaterade sammanhang Han använder sig av skriftligt material Han skapar själv skriftligt material Han bygger med hjälp av olika strategier upp sin litteracitet Hur kan alfabetiseringsundervisningen bäst möta och stötta Willie i hans arbete? Q Franker 20150321
Vi kan välja mellan två olika perspektiv när vi förhåller oss till alfa-deltagarnas kunskaper. Q Franker 20150321
Bristperspektivet - ha fokus på Willys brister Han kan inte anteckna för att komma ihåg ett innehåll Han kan inte använda lexikon eller grammatikböcker Han kan inte läsa olika texter för att utöka sitt ordförråd Han kan inte göra skriftliga övningar för att träna ord och strukturer Han kan inte göra hemuppifter, där läsning eller skrivning kräv Q Franker 20150321
+ Resursperspektivet - Ha fokus på Willys resurser Han har redan strategier för att lära i handling och genom samtal Han Han är bra på att minnas utan att använda skrift Han är van vid att förmedla sina kunskaper muntligt Han är van vid skrift genom att andra människor läst eller skrivit för honom Han har ofta hanterat skriftligt material på olika sätt Han har inte lärt sig språk tidigare utan att använda skrift. Q Franker 20150321
Resursmodell för litteracitetsundervisning (efter Luke och Freebody 1990) LITTERACITET Kulturell Teknisk Kritisk TEXT- ANVÄNDNING Att få använda texter ger pragmatisk kompetens LÄSNING TEXT SKAPANDE Att få skapa texter ger syntaktisk och semantisk Kompetens SKRIVNING KODKNÄCKNING Att knäcka skriftspråkskoden ger avkodningskompetens, fonologisk säkerhet AVKODNING TEXTANALYS Att ställa frågor till och diskutera texter ger en kritisk ifrågasättande kompetens och självrespekt AGERANDE Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Att få användning av alla sina erfarenheter innanför och utanför skolan ger ökad självkänsla och agentskap Translanguaging, as a socioeducational process, enables students to construct and constantly modify their sociocultural identities and values, as they respond to their historical and present conditions critically and creatively (Garcia& Wei, 2014) Translanguaging gives back the voice that had been taken away by ideologies of monoglot standards (Silverstein,1996) Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
3. Material för ett vuxet lärande Multimodalt, aktuellt och utmanande Läraren kan kritiskt analysera och välja relevant material för undervisning och lärande anpassade till kursdeltagarnas behov, aktuella och framtida situation. Norskkonfe rensen
Litteracitet i dagens samhälle Skriften finns överallt och att kunna läsa och skriva idag är en nödvändig förutsättning för att över huvud taget kunna delta i många delar av samhälls- och arbetslivet. (Säljö, 2000:157) Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
TEXTVAL för ALABETISERINGSUNDERVISNING Q Franker 20150321
mobilen och visuell/multimodal text Bilder - målningar, foton Piktogram bildtecken Ideogram idétecken Logotyp firmanamn Logogram - tecken för morfem (enstavigt ord) Syllabogram tecken för stavelse Bokstäver (grafem) tecken för fonem (ljud) FRÅN BILD TILL GRAFEM Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
Ex från undervisning med bildmaterial Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
4. Undervisning i muntlig kommunikativ kompetens utan skriftstöd LÄRARKOMPETENS Läraren utvecklar deltagarnas muntliga kommunikativ kompetens helt utan eller med mycket begränsat skriftligt stöd och med utgångspunkt i aktuell (språk)forskning och de vuxna kursdeltagarnas språkliga och kulturella bakgrund och deras kommunikativa behov. Norskkonfe rensen
ATT FÖRSTÅ SPRÅKET Man behöver framförallt språket om man vill klara sig. Man kontaktar ju sjukvården och man vill bli förstådd när man handlar. Ja, man vill ju fråga saker och ting när man ska handla. Kan man ingen fråga då blir det ja då blir det svårt ( Suad, 30) Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
Ta tillvara alla språk!! Norskkonfe rensen
+ Bilder och modersmål! Ljud och bild film ex. Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Det är lättare när man förstår När vi fick en modersmålslärare som kunde förklara för oss gick det mycket lättare. Man förstod direkt i stället för att behöva gissa och undra och inte fatta vad läraren menar. Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Modersmålslärare är en resurs när vi bygger det nya språket Jag är snickare och när jag jobbar och träffar spiken direkt, mitt på huvudet då är det som att ha en modersmålslärare. Men när jag är tvungen att försöka spika i en spik i en mycket svår vinkel är det som att ha en svensk lärare. (Saad från Syrien, Hyllie Park folkhögskola) Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
5. Grundläggande läs- och skrivinlärning med inriktning mot vuxna andraspråksinlärare LÄRARKOMPETENS Läraren har teoretiska och didaktiska kunskaper om läs- och skrivutveckling på såväl första- som andraspråket och omsätter dem till en vuxen, utmanande och kommunikativt baserad läs- och skrivmiljö med utgångspunkt i multimodala texter med ett innehåll som speglar kursdeltagarnas vardag och upplevs som meningsfulla. Norskkonfe rensen
Kathleen Mc Cormick s interaktionella modell över läsprocessen (1994) Norskkonfe rensen
+ LÄSNING är att använda olika strategier för att förstå en text Det jag redan kan = Icke visuella ledtrådar Det som finns i miljön runt omkring texten Det jag ser i själva texten = Visuella ledtrådar Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ LÄSNING är att använda olika strategier för att förstå en text Det jag redan kan = Icke visuella ledtrådar Det som finns i miljön runt omkring texten Det jag ser i själva texten = Visuella ledtrådar arabiska Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
IKEA Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ To acquire literacy is to understand what one reads and to write what ones understands, it is to communicate graphically. Paulo Freire,1974. Education for Critical Consciousness. Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
ATT FÅ UTGÅ FRÅN DE SPRÅK MAN KAN GER TRYGGHET I LÄRANDET Exemplet är hämtat från Lundgren & Gidfors (1988) Mitt första hus. Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
6. Grundläggande vardagsmatematik för vuxna andraspråksinlärare LÄRARKOMPETENS Läraren utgår ifrån deltagarnas muntliga informella matematiska kunskaper och tänkande och utvecklar kommunikativt baserade matematiska färdigheter anpassade till deras individuella vardagsbehov, grundläggande krav i samhället och fortsatta studier. Norskkonfe rensen
Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
+ Grundläggande vardagsmatematik Läraren utgår ifrån deltagarnas muntliga informella matematiska kunskaper och tänkande Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
SEX KOMPETENSOMRÅDEN 1. 2. Litteracitet i ett globalt, lokalt och individuellt perspektiv Teoretiska och didaktiska perspektiv Vuxnas formella lärande i en kreativ och kritisk lärmiljö 3. Material för ett vuxet lärande 4. Muntlig kommunikativ kompetens utan skriftspråksstöd 5. Grundläggande läsoch skrivkompetens 6. Grundläggande vardags-matematik Norskkonfe rensen
Alla behöver mötas av en alfabetiseringsundervisning präglad av Ömsesidig respekt RELATIONER - SPRÅK Meningsfullhet och användbarhet INNEHÅLL MATERIAL- METOD Delaktighet och ansvar STRATEGIER- VAL Q Franker 20150321
SAMMANFATTNING 1. Vuxnas lärande skiljer sig från barns 2. Läsande och skrivande är en social praktik 3. Litteracitetsbegreppet är ekologiskt och multimodalt 4. Av- och inkodningskompetens såväl som kulturell och kritisk kompetens ingår i litteracitet 5. Läs- och skrivprocesserna är interaktiva: både bottom-up och top-down processer är aktiva 6. Modersmålet underlättar lärandet av skriftspråk på L1 såväl som L2 7. Meningsfullhet och användbarhet underlättar befästande av färdigheter 8. Alfabetiseringsprocessen är en del av den grundläggande litteraciteten Norskkonfe rensen
+ Skolans uppgift Att förbereda eleverna/kursdeltagarna så att de klarar de situationer som kräver läs- och skrivkunskaper som de vill klara av och de situationer som samhället kräver att de ska klara. Hur kan du göra detta på bästa sätt? Vad behöver du lära dig mer om? Q Franker 20150321
+ Resources sources it is important that we develop our pedagogies ground up, from the practices we see multilingual students adopting Canagarajah (2011:415) The teacher than becomes facilitator, generating opportunities for language use... (Garcia & Sylvan, 2011:393f) Norskkonferensen 20150428 Q Franker GU
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET Kontakta mig gärna och kommentera eller diskutera innehållet Qarin.franker@svenska.gu.se