Antagande av Lokalt tillväxtprogram för Kristinehamns kommun (LTP)

Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson, 0550-88002 Kalle.alexandersson@kristinehamn.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Vårt datum Vår beteckning 2013-05-18 Ks/2013:63 /Ärendetyp/ Antagande av Lokalt tillväxtprogram för Kristinehamns kommun (LTP) Sammanfattning Ett förslag till reviderat Lokalt tillväxtprogram har tagits fram och Enligt kommunfullmäktiges beslut KF 11 2013-02-28 den. Beslutsunderlag Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 maj 2013 Lokalt tillväxtprogram för Kristinehamns kommun Lokalt tillväxtprogram för Kristinahamns kommun - bilaga 1: Budget 2014-2016 Ärendet Ett förslag till ny LTP har tagits fram. Syftet är att ange tillväxtskapande åtgärder och att inarbeta dem i den årliga budgetprocessen. Tidsplanen för LTP är därför samordnad med den övriga budgetprocessen, som förväntas antas i kommunfullmäktige den 18 juni. Förslaget har stämts av med LTP:s politiska styrgrupp (kommunstyrelsens arbetsutskott) den 23 april samt den 16 maj. Kommunstyrelsens ekonomiutskott informerades den 6 mars. Kommunens nämnder och Näringslivssamverkan har givits möjlighet att äska medel ur LTP för åtaganden som kan bidra till att uppfylla dess inriktningsmål. På grund av negativa prognoser för kommande år, samt stora investeringsåtaganden i samband med genomförandet av skollokalsutredningen, har budgetramarna för LTP begränsats. Därför har endast en mindre del av de äskanden som har inkommit gått att prioritera i denna revidering. Förhoppningsvis er prognoserna bättre ut nästa år, vilket skulle kunna leda till att fler idéer prioriteras. Fokus i prioriteringarna ligger på att genomföra de satsningar som pågår i enlighet med kommunens översiktsplan, det vill säga i Sannaområdet, Vålösundet och Marieberg. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Lokalt tillväxtprogram för Kristinehamns kommun (LTP). Kommunledningskontorets utredningsfunktion uppdras att utreda orsakerna till varför andelen förvärvsarbetande nattbefolkning över 16 år är lägre i E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen 0550-88 000 vx 0550-88 011 110-0213 111 00-5 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30

2 Kristinehamn än i LTP:s jämförelsekommuner. Uppdraget bör vara slutfört innan nästa revidering av LTP. Expedieras till Kommunchef Ekonomichef Planeringschef Anders Dahlén Kommunchef Kalle Alexandersson Planeringschef

Lokalt tillväxtprogram för Kristinehamns kommun Ks/2013:63

Innehållsförteckning 1 Innehåll och syfte... 3 1.1 Bakgrund och innehåll... 3 1.2 Struktur... 3 1.3 LTP- budget 2014-2016... 4 1.4 Koppling till vision och kommunfullmäktiges mål... 4 1.5 Koppling till andra styrdokument, projekt och processer... 5 1.6 Roller... 5 2 Kommunal tillväxt... 6 2.1 Definition och mått på kommunal tillväxt... 6 2.2 Tillväxtfaktorer... 6 2.2.1 Marknadens storlek... 6 2.2.2 Snabbare transporters betydelse för regionförstoring... 6 2.2.3 Humankapital och attraktiva livsmiljöer... 7 2.2.4 Teknisk utveckling och innovationer... 7 2.3 Tillväxtuppföljning mot jämförelsekommuner... 7 3 Fokusområden, inriktningsmål och åtaganden... 10 3.1.1 Fokusområden...10 3.1.2 Inriktningsmål...10 3.1.3 Åtaganden...10 4 Fokusområde 1: Regionförstoring, kommunikationer och transporter... 12 4.1.1 Lokal-, regional-, och interregional kollektivtrafik...12 4.2 Strategiska allianser för regionförstoring...12 4.3 Intermodalt logistikcentrum...13 4.4 IT-infrastruktur...14 5 Fokusområde 2: Attraktiv livsmiljö... 15 5.1 Attraktivitet som tillväxtfaktor...15 5.2 Turism och besöksnäringen...17 5.3 Skola och barnomsorg...17 5.4 Attraktiv landsbygd...17 6 Fokusområde 3: Profilering, identitet och ökad stolthet 19 6.1 Stadsutveckling utifrån platsens särart...19 6.2 Platsmarknadsföring...19 6.3 Evenemang...19 6.4 Delaktighet...19 7 Fokusområde 4: Näringslivsklimat och kompetensförsörjning... 21 7.1 Anpassat utbildningsutbud...21 7.2 Entreprenörskap och företagsstöd...21 7.3 Invandring för tillväxt...22 7.4 Planberedskap för nyetableringar...22

1 Innehåll och syfte 1.1 Bakgrund och innehåll En processplan för revidering av det lokala tillväxtprogrammet (LTP) antogs av kommunstyrelsen (KS) i september 2011. Enligt processplanen ska tillväxtprogrammet definiera tillväxt ur ett kommunalt perspektiv samt beskriva vad som ska göras för att nå dit. Enligt processplanen ska LTP utgå från kommunens vision och de av kommunfullmäktiges mål som har anknytning till tillväxt. I processplanen anges också att tillväxtprogrammet ska utgår från relevanta regionala utvecklingsprogram. I den omvärldsanalys som har tagits fram som ett underlag inför revideringen av LTP framgår att flera av de fokusområdena i Kristinehamns tidigare LTP bör ändras. Det framgår också att det kan finnas anledning att se över kommunens vision (med målår 2015) samt kommunfullmäktiges mål om det är tillväxt och utveckling som prioriteras. Det ingår inte i LTP-uppdraget att föreslå ändringar av kommunens vision eller kommunfullmäktiges mål, men det gör samtidigt att LTP inte endast kommer att kopplas till vision och KF-mål, utan även till andra faktorer som tydligare påverkar kommunal tillväxt. Kristinehamns kommun har tidigare arbetat med LTP som en del av den kommunala styrningen. Syftet med tidigare LTP har särskilt varit att styra och samordna fysiska investeringar. Syftet med den nya LTP:n är att även försöka hantera de tillväxtfrågor som inte hanteras inom den kommunala investeringsbudgeten. Detta gör att denna LTP förutom rena investeringar även innehåller driftsåtaganden i form av t.ex. projekt, utredningar och förstudier. Det innebär samtidigt att det finns investeringar som inte bedöms vara tillväxtskapande och som därmed inte behandlas i LTP. Det kan handla om sådant som kommunen är skyldig att tillhandahålla genom lagstiftning eller nationella mål och betraktas därför som hygienfaktorer. Det kan exempelvis handla om reinvesteringar i gator eller ombyggnad av skolor för att klara verksamhetens behov. 1.2 Struktur LTP och budget är tänkt att fungera som grunden i kommunens styrning (KS 175 2011-09-06) och bidra till att skapa en god budgetberedskap. För en effektiv styrning krävs att LTP är ett flexibelt styrdokument som ändå anger en långsiktig inriktning. Fokusområdena och inriktningsmålen är därför tänkta att aktualitetsprövas en gång per mandatperiod, medan nämndernas åtaganden och budget för dessa ska revideras årligen.

KF vision KF mål med koppling till tillväxt Tillsvidare Aktualitetsprövas varje mandaperiod. Planeringshorisont 10 år Endast tillväxtfrågor Underlag till budget Årlig revidering Nämnder inkommer med åtaganden som prioriteras mot LTP:s inriktningsmål. LTP 4 fokusområden med 4-8 inriktningsmål per fokusområde Kostnadsbeskrivna nämndåtaganden per inriktningsmål Budget 1 + 2 år plan Investeringsbudget 1 + 2 år utblick Mandatperiod Årligen T.ex. Näringslivspolicy, Naturvårdsprogram Drogpolicy m.m. Policys och handlingsplaner Vid behov 1.3 LTP- budget 2014-2016 I kommunens budget för 2014, med plan för 2015-2016, finns följande medel avsatta till LTP: 2014 2015 2016 Senare LTP-investeringar Investeringar, Mkr 22,3 10,7 15,9 67 Driftkostnader, Mkr 2 En precisering av kostnaderna redovisas i Bilaga 1. 1.4 Koppling till vision och kommunfullmäktiges mål Kommunens vision för 2015 innebär att "Kristinehamn är en livskraftig kommun, där ett ökat antal barnfamiljer ger en bra åldersstruktur, där ett växande och differentierat näringsliv ger mångfald och trygghet och där kultur, natur och skärgård attraherar allt fler." Förutom visionen finns ett övergripande mål som anger att "Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi." Därutöver har kommunfullmäktige antagit 7 mål för kommunen. Dessa mål förutsetts vara en nedbrytning av kommunens vision och övergripande mål. Av fullmäktiges 7 mål bedöms 5 av dessa på ett eller annat sätt bedöms syfta till att skapa tillväxt. På följande sätt kopplar de till LTP: Kommunfullmäktiges mål Invånarna ska känna att de har inflytande Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer Hantering i LTP Inom fokusområde Attraktiv livsmiljö Inom fokusområde Attraktiv livsmiljö Inom fokusområde Attraktiv livsmiljö

Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare till kommunen Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare goda livsvillkor Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme Inom fokusområde Attraktiv livsmiljö Hela LTP, men särskilt inom fokusområde Näringslivsklimat och kompetensförsörjning Särskilt inom fokusområde Näringslivsklimat och kompetensförsörjning Särskilt inom fokusområde Regionsförstoring, kommunikationer och transporter 1.5 Koppling till andra styrdokument, projekt och processer Inom Kristinehamns kommun och Näringslivssamverkan pågår ett kontinuerligt arbete för att skapa tillväxt och stärka kommunen. Detta sker i många olika sammanhang. I uppdraget att revidera LTP har det inte ingått att integrera allt detta i LTP. Det finns alltså pågående satsningar som skulle kunna inrymmas i LTP men som idag inte gör det. Ambitionen är att i kommande revideringar integrera dessa i LTP. I denna revidering har frågor från t.ex. satsningar från projektet Ett attraktivare Kristinehamn integreras i LTP i den mån det har varit möjligt. Även medborgarförslag och politiska initiativ har integrerats i LTP. De fysiska åtgärderna prioriteras enligt kommunens översiktliga planering, vilket tydliggörs under fokusområde 2 Attraktiv livsmiljö. Kommunens översiktsplan (antagen 2006) anger inriktningen för kommunens markanvändning och fysiska utveckling. Större delen av LTP-budgeten syftar till att genomföra de förändringar som har antagits i samband med översiktsplanen. 1.6 Roller Det är kommunstyrelsens uppgift att ange övergripande riktlinjer om kommunens utveckling och styrning. Det mer detaljerade arbetet utförs av kommunens facknämnder. Under den årliga revideringsprocessen tillfrågas nämnderna om vilka åtaganden de kan genomföra under budgetperioden för att uppfylla LTP:n inriktningsmål. Därefter prioriteras åtagandena och av kommunstyrelsen och anpassas mot kommunens finansiella förutsättningar i budgetprocessen. Kommunstyrelsens arbetsutskott är polisk styrgrupp och kommunfullmäktige antar slutligen LTP:n. Kommunchefen är ansvarig tjänsteman och planeringschefen är projektledare. Arbetsgruppen har bestått av kommunchefen, förvaltningscheferna, planeringschef, ekonomichef och chefen för näringslivssamverkan.

2 Kommunal tillväxt 2.1 Definition och mått på kommunal tillväxt I uppdraget från kommunstyrelsen står att LTP ska definiera tillväxt ur ett lokalt kommunperspektiv och beskriva vad som ska göras för att nå dit. Forskningen har under flera decennier har försökt förstå vad ekonomisk utveckling egentligen innebär. Befintliga studier ger sällan några förklaringar till vad ekonomisk utveckling egentligen är, inte ens i de fall det är studiens explicita syfte görs dock en distinktion mellan ekonomisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I många fall används begreppet tillväxt ofta synonymt med den lokala ekonomins tillväxt. Författarna till Kommunal tillväxt konsten att hantera lokala förutsättningar 1 menar dock att man bör försöka skilja på begreppen ekonomisk tillväxt och kommunal tillväxt/kommunal utveckling. Kommunal tillväxt anses inte bara syfta till ekonomisk tillväxt, utan till en ökning av det ekonomiska välbefinnandet inom kommunens geografiska område, som vanligen manifesteras genom positiva förändringar i nivån och fördelningen. En av definitionerna som presenteras i ovanstående rapport är följande: Kommunal tillväxt handlar om att skapa möjligheter för invånarna att utvecklas på ett sådant sätt att välfärden i ett brett samhällsperspektiv ökar. Det är alltså inte så tydligt vad kommunal tillväxt är och vad som skapar den. Några av de vanligaste måtten för kommunal tillväxt är: Ökad inkomst per capita/lönesummeutveckling Sysselsättningstillväxt/förvärvsfrekvens Befolkningsutveckling 2.2 Tillväxtfaktorer Även om måtten för kommunal tillväxt är kända så är det betydligt svårare att svara på vilka åtgärder som resulterar i en ökning av dessa och vilka som går att påverka från kommunal nivå. Befolkningsutvecklingen är exempelvis starkt påverkad av nationell politik och globala trender. Mycket tyder dock på att det har skett en avgörande förändring avseende dessa faktorer under de senaste decennierna. En allt större del av tillväxten är idag beroende av kunskap och kompetens (humankapital), snarare än tillgång till råvaror och billig arbetskraft. Detta göra nedanstående faktorer allt viktigare för kommunal tillväxt. 2.2.1 Marknadens storlek Större regioner växer idag snabbare än mindre regioner. Förklaringen är att stora regioner innehåller ett mer diversifierat utbud av kvalificerad arbetskraft, samt att företag och hushåll kan dra nytta av de skalfördelar som uppkommer genom att fasta kostnader kan fördelas på flera. Stora marknader utökar underlaget för mer specialiserade tjänster och verksamheter som i sin tur attraherar ytterligare inflyttare och investeringar. 2.2.2 Snabbare transporters betydelse för regionförstoring Regionförstoring skapas genom snabbare kommunikationer och en ökad pendlingsvilja. Större funktionella regioner innebär att företag kan välja bland ett mer 1 Kommunal tillväxt konsten att hantera lokala förutsättningar (2012). Fjärtorp J, Larsson RG, Mattisson O. Nationella kommunforskningsprogrammets rapportserie, Rapport 7.

diversifierat utbud av arbetskraft samtidigt som individer slipper flytta för att byta jobb inom regionen. 2.2.3 Humankapital och attraktiva livsmiljöer Kunskaps- och serviceinnehållet i produktionen har ökat tack vare övergången från industrisamhället till kunskapssamhället. Företagen blir därmed mindre bundna till en viss plats. Under industrisamhället var den viktigaste lokaliseringsförutsättningen närhet till råvaror eller energi. Övergången till kunskapssamhället innebär att behovet av välutbildad arbetskraft nu utgör den viktigaste lokaliseringsförutsättningen för tjänsteföretag och kunskapsbaserad tillverkningsindustri. Detta är en förklaring till varför företag med stort behov av välutbildad arbetskraft koncentrerar sig till storstäder, regioncentra och universitetsorter. Vid studier av hushållens flyttorsaker har det konstateras att platsens attraktivitet och livsmiljö har blivit allt viktigare. Människor flyttar i högre utsträckning till attraktiva platser och företagen flyttar i sin tur dit det finns kompetent arbetskraft. För att invånarna ska trivas och att fler ska vilja bo i kommunen krävs därför satsningar på kommunens attraktionskraft. 2.2.4 Teknisk utveckling och innovationer Teknisk utveckling och förbättringar genom innovationer leder till nya och bättre metoder att tillverka produkter. Nya och billigare produkter och processer är ett resultat av innovationer. Utbildningsnivå, FoU och interaktivt lärande är faktorer som påverkar innovationer och tekniska utveckling. 2.3 Tillväxtuppföljning mot jämförelsekommuner Det är ofta svårt att formulera kvantitativa övergripande mål med indikatorer som går att följa upp. På en övergripande nivå blir det ofta så många påverkansfaktorer att det blir omöjligt att veta exakt vad som påverkar vad. I denna LTP har inriktningsmål valts istället för kvantitativa mål. Inför den årliga revideringen av LTP:s åtaganden sker istället en uppföljning mot utvecklingen i ett antal jämförelsekommuner. Kommunerna är ungefär lika stora som Kristinehamn och alla utom Arvika är dessutom kategoriserade som kommuner i tätbefolkad region enligt SKL:s kommuntypindelning och delar därmed många av Kristinehamns förutsättningar. Arvika kategoriseras som varuproducerande kommun men ligger i Värmland och delar i övrigt många av Kristinehamns förutsättningar. Inför varje årlig revidering jämförs befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och lönesummans utveckling med jämförelsekommunerna och målsättningen är att vara över genomsnittet bland dessa. Uppföljningsmetoden resulterar i en rättvis jämförelse där makrofaktorer som är svåra för enskilda kommuner att påverka inte får genomslag i utvärderingen. Ett kvantitativt mål om t.ex. befolkningsökning kan exempelvis vara svårt att nå om en nationell politik förs som motverkar att mindre kommuner utanför storstadsområden växer.

Befolkningsutveckling 2002-2012 200 Antal personer 150 100 50 0-50 -100-150 -200-250 1491 Ulricehamn 1493 Mariestad 1495 Skara 1499 Falköping 1781 Kristinehamn 1784 Arvika 1981 Sala 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 1: Alla kommuner har fluktuerande befolkningsutveckling år från år. År Befolkning 1970-2012 35000 Antal invånare 30000 25000 20000 15000 10000 5000 1491 Ulricehamn 1493 Mariestad 1495 Skara 1499 Falköping 1781 Kristinehamn 1784 Arvika 1981 Sala 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 År Figur 2: Över tid har jämförelsekommunerna dock en relativ jämn befolkningsutveckling. Kristinehamn har haft större befolkningsminskning än jämförelsekommunerna, men sedan början av 2000-talet har utvecklingen följt de andra kommunerna. Förvärvsarbetande nattbefolkning +16 år Antal personer 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2008 2009 2010 2011 1491 Ulricehamn 1493 Mariestad 1495 Skara 1499 Falköping 1781 Kristinehamn 1784 Arvika 1981 Sala Figur 3: Utveckling av förvärvsarbetande vuxna är relativt lik de andra kommunernas.

Andel 0,5 0,48 0,46 0,44 0,42 0,4 0,38 Förvärvsarbetande nattbefolkning+ 16 år som andel av totalbefolkningen 2008 2009 2010 2011 År 1491 Ulricehamn 1493 Mariestad 1495 Skara 1499 Falköping 1781 Kristinehamn 1784 Arvika 1981 Sala Figur 4: Kristinehamn har generellt en lägre andel förvärvsarbetande. Tillsammans med Skara avstannar ökningen dessutom jmf med de övriga kommunerna. 4500 Lönesumma nattbefolkning 2007-2012 Mkr 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 1491 Ulricehamn 1493 Mariestad 1495 Skara 1499 Falköping 1781 Kristinehamn 1784 Arvika 0 2007 2008 2009 2010 2011 År Figur 5: Lönesumman ligger på medel inom gruppen under hela perioden. Sammanfattning: Befolkningsminskningen har avstannat och följer sedan början av 2000- talet jämförelsekommunernas utveckling. Befolkningen fluktuerar år från år även i de andra kommunerna. Lönesummeutvecklingen ligger på medel i relation till jämförelsekommunerna. Andelen förvärvsarbetande nattbefolkning över 16 år är lägst bland jämförelsekommunerna. Orsaken till detta bör snarast analyseras vidare för att hitta tänkbara åtgärder.

3 Fokusområden, inriktningsmål och åtaganden 3.1.1 Fokusområden Enligt processplanen ska LTP definiera tillväxt ur ett kommunalt perspektiv och beskriva vad som ska göras för att nå dit. Detta ska ske med beaktande av relevanta regionala utvecklingsprogram (RUP). I föregående kapitel framgår hur det går att definiera kommunal tillväxt och hur den går att mäta. Däremot är det svårare att peka på några generella åtgärder som skapar tillväxt. Frågor rörande tillgång till stora marknader, regionförstoring genom snabbare kommunikationer, välutbildad och kompetent arbetskraft, attraktiva livsmiljöer samt teknisk utveckling och innovationer verkar vara faktorer som bidrar till att öka lönesumma, sysselsättning och befolkningsutvecklingen och därmed bidra till kommunal tillväx. Efter en genomgång av omgivande regionala utvecklingsprogram framgår att det i första hand är Örebro läns regionala översiktsplanering som berör Kristinehamns kommun. Även Värmlands regionala utvecklingsprogram berör Kristinehamn, i alla fall när det gäller restidsmål mot Örebro, Stockholm, Oslo och Göteborg. Fokusområdena i LTP har valts med hänsyn till kommunens tidigare LTP, WSP:s omvärldsanalys för revideringen av LTP, Region Värmlands RUP samt Örebro regionförbunds regionala översiktsplanering. Fokusområdena har ändrats något jämfört med tidigare LTP. Två nya fokusområden har tillförts och de två återstående har justerats. Fokusområdet Profilering, identitet och stolthet har tillförts och syftar till att utveckla kommunens utifrån dess särart, tradition och identitet. Fokusområdet Näringslivsklimat och kompetensförsörjning har tillförts och syftar till att stärka kommunens näringsliv, företagsklimat, entreprenörskap och innovationsförmåga. Fokusområdet Skola utgår som eget fokusområde. Frågorna inriktas istället mer mot kompetensförsörjning och integreras i Näringslivsklimat och kompetensförsörjning. Fokusområdena Boende och Fritid har slagits ihop till Attraktiva livsmiljöer och fokusområdet Infrastruktur och kommunikationer har döpts om till Regionförstoring, kommunikationer och transporter för att tydliggöra transporternas betydelse för den lokala arbetsmarknadens förutsättningar. 3.1.2 Inriktningsmål För att precisera fokusområdena har ett antal inriktningsmål tagits fram per område. Målen ska vara styrande för vilka åtaganden som sedan prioriteras. Under varje fokusområde finns upp till åtta inriktningsmål. Flera av inriktningsmålen är helt nya och åtaganden kommer att tillkomma vid de årliga revideringarna. För flera av de mål som saknar åtaganden kommer strategier att behöva utarbetas. 3.1.3 Åtaganden För att uppfylla inriktningsmålen kan nämnderna ges åtaganden inom ramen för LTP:s inriktning. Ett åtagande är en aktivitet av strategisk betydelse för kommunen och därmed för LTP:s måluppfyllelse. Ett åtagande ska vara så konkret att det går att följa i delårsbokslut och årsredovisning. Det ska även vara avgränsat i tid så att det går att genomföra inom budgetperioden. Ett åtagande kan kopplas till ett eller flera inriktningsmål i LTP. Ett åtagande är inte ett detsamma som ett mål eller en viljeinriktning. Politiska uppdrag som kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har tilldelat nämnden kan med

fördel föras in som ett åtagande. LTP är en viktig del av kommunens styrmodell och det är därmed en fördel att samla så många åtaganden som möjligt i samma dokument.

4 Fokusområde 1: Regionförstoring, kommunikationer och transporter 4.1.1 Lokal-, regional-, och interregional kollektivtrafik Aktuell forskning inom lokal- och regional utveckling (ofta kallad Den nya ekonomiska geografin ) visar tydligt att stora orter och regioner växer snabbare än små. Orsakerna är bl.a. skalfördelar och tillgång till stödjande branscher och en större tillgång till lämplig arbetskraft. Små och/eller glesbebyggda regioner kan kompensera detta genom regionförstoring, dvs. satsningar på förbättrade kommunikationer så att en resenär når längre per restid. Detta leder till att det är lättare för arbetstagare att hitta en arbetsgivare och arbetsgivare att hitta rätt kategori av arbetskraft. I Kristinehamns fall är det till exempel mycket viktigt att vara en del av Karlstads- och på sikt även Örebros lokala arbetsmarknader. Vidare visar transportforskning att kollektivtrafik med hög turtäthet, i synnerhet spårbunden kollektivtrafik, ökar pendlingsviljan. Minimerat antal byten, samordnade tidtabeller och enkelhet att byta mellan transportslag gynnar också pendlingsviljan med kollektiva färdmedel. 1.1: Täta tågförbindelser till Karlstad på under 15 min, till Örebro på under 60 min, till Stockholm på under 105 min, till Göteborg på under 120 min och till Oslo på under 150 min innan år 2020 1.2: Täta tågförbindelser till Örebro på under 40 min och till Stockholm på under 90 min inom 20-30 år. 1.3: God kollektivtrafik med tåg och buss för arbetspendling till och inom arbetsmarknaderna i östra Värmland, Örebro och Karlstad. 1.4: Förbättrad samordning mellan lokal och regional kollektivtrafik. 4.2 Strategiska allianser för regionförstoring Transportinfrastruktur är kostsamt och finansieras huvudsakligen av staten. För att få finansiering och prioritering av satsningar krävs det samsyn mellan kommuner och regioner för att kunna påverka staten. Därför är det av största vikt att kommunen aktivt engagerar sig i olika strategiska allianser i syfte att finansiera och prioritera infrastrukturåtgärder. Dessa allianser bör i första hand inrikta sig på väg- och järnvägskommunikationer mot Örebro-Stockholm, Karlstad-Oslo samt på förutsättningar godstransporter på järnväg och sjöfart via Bergslagen mot Göteborg. Kristinehamn bör även stärka andra strategiska samarbeten och nätverk inom akademi, näringsliv och regionalt beslutsfattande i såväl Karlstad/Värmland som i Örebro. Kristinehamn ingår idag i många sådana sammanhang tillsammans med Karlstad och övriga Värmlands län. Denna typ av kontakter bör dock stärkas ytterligare österut eftersom Kristinehamn, Storfors, Karlskoga och Degerfors tillsammans utgör länken mellan Värmlands och Örebro län.

Ovanstående bilder är hämtade ur Örebro Regionförbunds Regional översiktlig planering rumsligt perspektiv på utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Bilderna visar hur Kristinehamn, Karlskoga och Degerfors idag fungerar som två separata kraftfält som med hjälp av åtgärder i Örebros strategi år 2030 skulle kunna vara ett gemensamt kraftfält. Kristinehamn bör därför i ett första steg förbättra relationer och kommunikationer mot Karlskoga och Degerfors för att på så sätt även närma sig Örebro, Stockholm och Oslo. 1.5: Aktivt engagemang i strategiska allianser för regionalt beslutsfattande, transportinfrastrukturåtgärder, akademi och näringsliv. 4.3 Intermodalt logistikcentrum Kristinehamn anses ha ett gynnsamt geografiskt läge mellan Oslo och Stockholm och Karlstad och Örebro för bl.a. logistik och transportföretag. Detta beror på ortens läge vid E18, Värmlandsbanan och Inlandsbanan med en modern hamnanläggning vid Vänern. Just intermodaliteten (möjligheten till omlastning mellan transportslag) anses vara extra viktig när transporter blir dyrare och det blir allt trängre inom flera transportslag (väg- och lastbiltransporter). Kristinehamn bör aktivt satsa på att bli den ledande hamnen kring Vänern. 1.6: Kristinehamn ska vara en intermodal transportnod 1.7: Kristinehamns hamn ska vara Värmlands- och Örebro läns regionala

huvudhamn i Vänern 4.4 IT-infrastruktur Bredband via fiber kommer att bli en förutsättning för kommunens invånare och företag. Kommunen bör fortsatt bidra till att stötta fiberanslutning, i synnerhet på lansbygden där det kommersiella intresset är mindre. 1.8: Möjlighet till fiberanslutning i hela kommunen

5 Fokusområde 2: Attraktiv livsmiljö 5.1 Attraktivitet som tillväxtfaktor Förutsättningarna för tillväxt har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Idag består en större andel av produktionen av kunskap istället för råvaror, energi och arbetskraft. Det gör att företag etablerar sig där rätt arbetskraft finns och idag är det oftast specialiserad och/eller högutbildad arbetskraft som efterfrågas. Detta gör att många företag söker sig till storstadsregioner och universitetsorterna. Företagen flyttar alltså dit arbetskraften finns och arbetskraften söker sig i allt högre grad dit de trivs och där de anser sig kunna tillfredställa sina preferenser. Även för orter utan en kunskapsintensiv arbetsmarknad är attraktivitet viktigt för att kunna locka besökare, nya invånare och inte minst för att behålla sina nuvarande invånare. Sammantaget kan man säga att inga kommuner numer har råd att avstå från att satsa på att förbättra dess attraktivitet. Kristinehamn kan locka med ett prisvärt boende i en vacker stad med attraktiva livs- och besöksmiljöer. Genom att samtidigt arbeta för regionförstoring kan Kristinehamn erbjuda ett prisvärt och attraktivt boende inom Örebros och Karstads arbetsmarknadsregioner. För att nuvarande invånare ska trivas krävs dessutom bra rekreationsområden och ett bra nöjes-, kultur- och idrottsutbud. Kristinehamns satsning på konst bör fortsätta, även vad gäller offentlig konst. 2.1: Ett vackrare och mer levande centrum 2:2: Attraktiva boendemiljöer och rekreationsområden 2:3: Ett välutvecklat utbud av kultur, idrott, motion och nöjen 2:4: Ett rikt konstutbud

Slutförande av Sannaområdet, Vålösundet, Picassoområdet och Marieberg prioriteras särskilt inom perioden 2014-2016. Även centrumutveckling är ett prioriterat område, men de flesta åtgärder kommer att genomföras från 2016 och framåt.

Åtgärder ut handlingsplanen för projektet Ett vackrare och mer levande centrum. 5.2 Turism och besöksnäringen Globaliseringen och ökade inkomster har resulterat i en växande turism- och besöksnäring. Turism och besöksnäringen har stor potential avseende arbetstillfällen och ökad konsumtion av varor tjänster. Den lokala turismnäringen gynnas av satsningar på ökad attraktivitet. Kommunen har gjort stora satsningar på turismen och kommunen bör fortsätta att verka för detta. 2.5: Stimulera turismnäringen 5.3 Skola och barnomsorg Enligt kommunens vision är ambitionen att öka antalet barnfamiljer i kommunen. Barnomsorg och skola är viktiga faktorer för att barnfamiljer ska trivas och därmed bo kvar inom kommunen. 2.6: Barnomsorg och skola ska vara bättre än i jämförelsekommunerna 5.4 Attraktiv landsbygd Förutsättningarna utanför Kristinehamns tätort skiljer sig något från förutsättningarna inom den större tätorten. Kommunens åtaganden är mindre på landsbygden och en mindre del av kommunens invånare lever där eftersom det på landsbygden ofta saknas exempelvis kommunala gator, vatten och avlopp osv. I Kristinehamns kommun bor cirka 75 procent av kommunens befolkning i den största tätorten, vilket är ovanligt mycket. Likväl är landsbygden utanför mycket viktig. Inte minst för de som bor där, men även för besökare och de som har sina fritidshus där. En attraktiv landsbygd dessutom en mycket viktig beståndsdel för besöksnäringen. Som en del av den årliga LTP-revideringen genomförs träffar på olika platser på landsbygden. I samband med 2012 och 2013 års möten under landsbygdsprocessen har ett antal teman utkristalliserat sig som särskilt betydelsefulla för boende och näringsidkare på landsbygden. Dessa är (1) service, (2) infrastruktur (transporter och fiber) samt (3) rekreation, turism och attraktiv livsmiljö.

En del av LTP:s budget avsetts för riktade åtgärder mot landsbygden, i enlighet med de önskemål som förs fram under landsbygdsprocessen. Dessutom finns naturligtvis även åtgärder inom de andra inriktningsmålen som hamnar utanför Kristinehamns tätort, exempelvis mål 1.8 Möjlighet till fiberanslutning i hela kommunen. Modellen för integrering av landsbygdsfrågor i kommunens utvecklingsarbete ser ut som följande: Landsbygdsträffar (januari-februari) Årlig revidering av LTP (februari-april) Budgetprocess (maj-juni) 2.7: Öka landsbygdens attraktivitet

6 Fokusområde 3: Profilering, identitet och ökad stolthet 6.1 Stadsutveckling utifrån platsens särart Tack vare globaliseringens sprider sig trender snabbare och städerna blir alltmer lika varandra. Lokala traditioner och särarter försvinner i takt med att butikskedjor, arkitekter och byggbolag verkar nationellt och internationellt. Det som byggs blir alltmer likt då standardiserade byggnadstyper används för att kapa byggkostnader. Detta är en något paradoxal utveckling eftersom besökare och hushåll i allt högre grad söker det unika när de väljer boende eller besöksmål. Med den konkurrens som idag råder om arbetskraft, invånare och besökare är det därför en viktig utmaning att försöka utveckla en egen identitet och särart. Kristinehamn har gamla anor och en rik tradition kopplat till järntransporter, handel, sjöfart, fiske och maritim industri. Även institutioner som Mariebergs sjukhus och regementet A9 har tydligt präglat staden. Denna kulturhistoria skulle kunna avspeglas mer i stadsutvecklingen, marknadsföring, turistsatsningar och evenemang. 3.1: Utveckla kulturhistoriskt intressanta platser och stråk 6.2 Platsmarknadsföring Utvecklingen av en platsidentitet går aktivt att påverka med hjälp av platsmarknadsföring. Det är mycket som tyder på att en stark lokal identitet, tradition och särart också leder till en ökad stolthet, vilket i sin tur leder till ett positivt laddat varumärke. Det är mycket viktigt att de egna invånarna trivs och känner stolthet för Kristinehamn. Platsmarknadsföring kopplad till kommunens identitet, tradition och särart syftar till att locka besökare, nya invånare och för att kommunens nuvarande invånare ska trivas och vara goda ambassadörer för Kristinehamn. 3.2: Vidareutveckla Kristinehamns varumärke utifrån dess särart 3.3: Profilering genom platsmarknadsföring 6.3 Evenemang Olika typer av evenemang attraherar besökare till Kristinehamn, engagerar det lokala näringslivet och gläder kommunens invånare. Störst nytta gör evenemang som samtidigt förmedlar den bild av orten som kommunen önskar. 3.4: Minst ett stort evenemang av regionalt intresse per år kopplat till kommunens varumärke, kulturhistoriska identitet, tradition och särart 6.4 Delaktighet Många kommunala beslut överklagas, vilket kan vara ett tecken på brist på insyn och medborgarinflytande. För att öka invånarnas förtroende och stolthet bör medborgarinflytandet och transparensen i det kommunala beslutsfattandet öka.

3.5: Öka det lokala medborgarinflytandet

7 Fokusområde 4: Näringslivsklimat och kompetensförsörjning 7.1 Anpassat utbildningsutbud Dagens varu- och tjänsteproduktion blir alltmer specialiserad. Näringslivet i kommunen är beroende av att kunna rekrytera specialiserad arbetskraft. Inriktning och mål avseende för-, grund- och gymnasieskolans verksamheters beslutas nationellt. Det är kommunens uppgift att uppfylla dessa. Det är därför inte självklart att skolans inriktning är anpassad till det lokala näringslivets behov. Det åligger därmed på kommunerna att försöka tillgodose det lokala näringslivets behov av kompetens. Det kan handla om att rätt utbildningar finns inom kommunen eller regionen samt att de kommunala utbildningarna lockar tillräckligt många elever. Kristinehamns kommun har beslutat att investera mycket stora resurser på att utveckla ett teknik- och innovationscenter som ska förbättra det lokala näringslivets behov av yrkesteknisk kompetens. Detta är först och främst inriktat mot tillverkningsindustrins och transportsektorns behov. Samtidigt pekar de flesta prognoser mot att de största rekryteringsbehoven kommer att uppkomma inom offentlig sektor och i synnerhet inom vårdsektorn. Kommunledningskontorets rapport Jämställdhet, mångfald och demokrati för ett attraktivare Kristinehamn (2012-04-11) pekar på att mellan 45-65 vårdbiträden och undersköterskor kommer att gå pension per år fram till 2030. Samtidigt förväntas personalbehovet öka på grund av en åldrande befolkning och en större konkurrens inom dessa yrkeskategorier. Under de senaste åren har söktrycket till Vård- och omsorgsprogrammet varit mycket lågt. Insatser behöver därför göras för att göra vårdyrken och vård- och omsorgsutbildningen mer attraktiva. 4.1: Förbättra näringslivets och offentliga sektorns tillgång till rätt arbetskraft 7.2 Entreprenörskap och företagsstöd Kristinehamns arbetsmarknad har traditionellt dominerats av stora privata och offentliga arbetsgivare. Idag har flera av dessa lagt ned eller flyttat och det blir samtidigt alltmer ovanligt med nyetableringar av nya stora arbetsplatser. De flesta nya företag som startas eller etableras är i regel små och medelstora. För att fler ska våga satsa på sina idéer och starta företag är det viktigt att främja entreprenörskap och nyföretagande. Flera viktiga företag inom kommunen är familjeföretag eller drivs av enskilda eldsjälar. Det är av stor vikt att dessa företag klarar kommande generationsväxlingar så att de inte säljs eller avvecklas. Dessa företag har sällan tid och resurser att lägga på utveckling, mentorskap och liknande och det är därför viktiga att detta stöd finns på annat håll. 4.2: Främja entreprenörskap och stöd till företag och nyföretagande

7.3 Invandring för tillväxt Enligt WSP:s omvärldsanalys kommer den ökande andelen äldre invånare inom kort att leda till allvarlig arbetskraftsbrist i Kristinehamn och många andra kommuner. Samtidigt har Kristinehamns kommun en låg andel invandrare jämfört med övriga kommuner i Sverige. Kristinehamns kommun bör därför aktivt satsa på att attrahera invandrare för att kunna besätta tjänster inom de sektorer där brist kommer att råda. Detta kommer att handla om vård- och omsorgssektorn, men det kan även handla om andra områden. Ökad arbetskraftsinvandring leder dels till att arbetskraften kan lindras och att inflyttning sker, vilket leder till ökad konsumtion av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till bättre näringsklimat. I WSP:s omvärldsanalys prognostiseras ett scenario där Kristinehamn fram till 2030 får en proportionell andel av invandringen till Sverige i förhållande till befolkningen. Jämfört med scenariot där andelen invandrare år 2030 är på samma nivå som idag skulle scenariot med ökad invandring medföra en ökning av befolkningen med 1500 personer, minskad arbetskraftbrist med 750 personer och ökade kommunala skatteintäkter med 100 miljoner kr. 4.3: Ökad arbetskraftsinvandring till yrkesområden med kommande arbetskraftsbrist 4.4: Andelen invandrare ska var minst lika stor som i jämförelsekommunerna 7.4 Planberedskap för nyetableringar Det är av stor vikt att kommunen har erforderlig planberedskap då företag vill etablera sig, flytta eller expandera. LTP:s omvärldsanalys pekar på att Kristinehamn har ett geografiskt läge som medför komparativa fördelar för företag som behöver stora ytor i goda trafiklägen, mogna kunskapsföretag som söker kostnadseffektiva lokaler samt vissa handelsetableringar. Det är av stor vikt att rätt typ av mark avsetts för olika typer av branscher och verksamheter. 4.5: God planberedskap i attraktiva lägen för kontor, lager, industri och handel

Lokalt tillväxtprogram för Kristinahamns kommun - bilaga 1: Budget 2014-2016 Ks/2013:63 Fokusområde Inriktningsmål Beskrivning åtagande Tidplan och genomförandebeskrivning Ansvarig Drift 2014 Inv 2014 Inv 2015 Inv 2016 Inv senare 1. Regionförstoring, kommuniktationer 1.4 Samverkan lokal och transporter och regional kollektivtrafik Förbättring resecentrum 5500 1.5 Strategiska allianser Regionala frågor, infra, kollektivtrafik, sjöfart, näringsliv Utredningar, påverkansinsatser m.m. Plan 0 1.8 Möjlighet till fiberanslutning i hela kommunen Projektledare fiber 1 år i taget IT 200 2. Attraktiv livsmiljö 2.1 Vackrare och mer levande centrum Torgen Se handlingsprogram centrumutveckling Plan 1500 1500 Genomförande Svinvallen Enligt Europan/plan Svinvallen Plan 2000 8000 Siktgator E18 mot centrum Projektbeskrivning Ami Plan 100 Centrumutvecklare 1 år i taget Närsam 100 Utökning bryggor Svinvallen Plan 500 V Ringleden Ombyggnad enligt WSP:s rapport Plan/tekniska 6500 Muddring mellan torgen samt vid fisktorget Se handlingsplan centrumutveckling Plan/tekniska 300 2.2 Boende och rekreation med vatten och Vänerkontakt Vålö 1 Plangenomförande Plan 3500 600 2000 8000 Vålö 2 Plangenomförande samt Kapurja Plan 12000 3000 5000 12000 Vålö 2 Plangenomförande övrigt Plan Tranvägen + GC Ej med i projekteringar för planer Plan 4000 Hamnanläggningen Kapurjaplan Beläggning, VA/belysning, reningsanläggning Plan 1765 Vålö 3 Plangenomförande Plan 2000 1000 1900 1900 Vålö 4 Inlösen Plan 3300 Vålö 4 Plangenomförande Plan 2000 5000 Picasso Vassröjning och rengöring Plan 100 Marieberg Plangenomförande Plan 1800 6300 Kralltorp Plangenomförande Plan 0 Del av stråk genom Sanna mot Presterud, Rekreationsområde, våtmark och bevattningsdamm Skymningen Sanna och Skärgården. Totalsumma Klk 2700 Marknadsföring av tomter Tekniska 50 Genomförande ny gata Sanna Tekniska 0 2.3 Utvecklat utbud kultur, idrott, motion och nöjenbollplaner, gcm mm Sannaområdet (ltp 2012) Tekniska 2000 1500 2.5 Stimulera besöksnäringen Visa skog skärgård och natur 2013-2015 Natur- och kulturmiljöguidning, aktiviteter - det behövs medfinansiering i form av kontantinsats för LONA-bidrag, den andra delen medfinansieras även genom arbetstid. Samarbete bl.a. med mljö, turist, kultur, plan, länsstyrelsen, Värmlands museum m.fl. Klk 100 Endurobana Tid oklar, budget i reserv Klk Mbf Motions- och cykelled till Björneborg Tekniska 2000 Fortsätta utveckla vandringsturism för att kvalitetssäkra vandringsled nummer II. Plats: Södra Kristinehamn, Kilsviken. Inventera lämplig sträckning, inköp av stockbord, ställningar till informationstavlor, vid behov gallra i terräng, stolpar, marknadsföringe mm. Klk 0

Skärgårdsutveckling norra Vänern Samarbetet mellan Vänerkommnerna för att utveckla skärgårdslivet med aktiviteter kopplat till sjölivet som ökar attraktivitet och stimulerar till fler besök och inflyttning (LTP2012) Klk 500 2.6 Bättre barnomsorg och skola än i jämförelsekommunerna Skollokalutredningen (inv utanför ltp-budget) Klk/skola 2.7 Öka landsbygdens attraktivitet Årlig budget landsbygdsprocess ca 1 mkr Plan 200 500 300 500 3. Profilering, identitet och ökad stolthet 3.1 Utveckla kulturhistoriska platser och stråk Kulturcentrum Kultur 500 Museal installation m.m. Fortsatt utredning historisk identitet m.m. Plan/Kultur/klk 100 Utvckling av vandringsdestination "Järnets väg" Delta i Järnets väg med Järnleden och andra besöksanläggningar etc. längs vägen. Fortsättning av projektet vandringsdestination. Samarbete bl.a. turism, kultur, miljö och plan. Klk 0 3.4 Evenemang av regionalt intresse kopplat till identitet och särart Medel till KAM-gruppen (Omtänksamma Kristinehamn, Turism, Kultur och Info) för extra satsning på evenemang m.m. i centrum. Plan 50 4. Näringslivsklimat och kompetensförsörjning 4.1 Förbättrad arbetskraftsförsörjning/matchning Samordning kompetensförsörjning inom vårdsektorn Soc 200 Teknik och innovation (lån) Skola 0 Teknik och innovation (projektfinansierat) Gator GC och strövstig Plan 0 4.2 Främja företagsstöd, nyföretagande och entreprenörskap Främja entreprenörskap och stöd till företag och nyföretagande 4.5 Planberedskap verksamheter m.m Broängen Buffeln Circulation gata, buss Plan 1000 Broängen Buffeln GC Plan 1000 1000 Summa 2000 22300 10700 15900 66665 Ram LTP 2000 22300 10000 15000