GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2003-10-30 Handläggare: Monica Almquit Region Innertad, Markbyrån Tel: 508 262 52 monica.almquit@gfk.tockholm.e Laria Freivald Region Yttertaden, Markbyrån Tel: 508 263 20 laria.freivald@gfk.tockholm.e Dnr 02-006-243 2003-09-12 Till Gatu- och fatighetnämnden Redovining av alternativa nya lägen för afaltverket på Kungholmen. Återremi FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Gatu- och fatighetnämnden belutar att godkänna redoviad utredning av alternativa lägen för afaltverket i Hornberg, Kungholmen 2. Gatu- och fatighetnämnden godkänner för in del att afaltverket i Hornberg flytta till området vid Drivhjulvägen, Vätberga och ger gatuoch fatighetkontoret i uppdrag att betälla en ny detaljplan för afaltverk och betongtation amt att kontoret får i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för genomförandet. Olle Zetterberg Göran Gahm Solveig Svedgård SAMMANFATTNING Planarbete pågår för kv Kojan mm i Hornberg, Kungholmen. Planförlaget innebär att 1100 lägenheter kan bygga vilket bl a förutätter att det befintliga afaltverket på Kojan 7 flytta. Staden har i föräljningen av bolaget Stockholm Entreprenad till Peab förbundit ig att till bolaget på \\web01\inetpub\gfk.yourvoice.e\work\2003-09-30\tjut\13.doc1/tjut\2003\30ept{redovining av alternativa ny a lägen för aflatverk på Kungholmen.Återremi 2003Bilaga 1: Nytt förelaget läge för afaltverket Bilaga 2: Läget i förhållande till befintlig botadbebyggele Bilaga 3: Trafiken fördelning i området Bilaga 4: Studerade lägen för afaltverk och betongtation 1 (8)
marknadmäiga villkor överlåta eller upplåta mark där fortatt verkamhet bedöm kunna bedriva. Gatu- och fatighetkontoret har de enate åren tuderat alternativa placeringar för afaltverk i Stockholmområdet. Gatu- och fatighetkontoret har tagit hänyn till påverkande faktorer och vägt amman dea. Viktigt har varit intilliggande bebyggele, avtånd till botad- och naturområden och närheten till trafikleder, hamn och järnväg amt till marknaden (bygg- och vägarbetplaterna). Kontoret aner efter lutlig ammanvägning att ett område vid Drivhjulvägen i Vätberga ka förelå om nytt läge för placering av afaltverket i Hornberg. Vätberga är en av två plater om i den nya överiktplanen betecknat om terminalområden, reerverade för tranportinteniv verkamhet, av tor betydele för taden förörjning. Kontoret väljer att förorda området vid Drivhjulvägen, vilket innebär att en ny detaljplan måte ta fram. Avtåndet till botäder, kyrkogård och behandlinghem blir längre från området vid Drivhjulvägen än för den tidigare förelagna platen i kv Drivremmen. En preliminär miljökonekvenbekrivning finn framtagen för placering av ett afaltverk i Vätberga. Ett afaltverk bedöm där begränat påverka omgivningen. Övergripande trafikleder finn nära om hindrar trafiken att paera känliga områden om till exempel botadbebyggele. Anläggningarna får ett centralt läge om ger korta tranporter, vilket är viktigt för miljön i tort. Bullret från trafiken till och från anläggningarna beräkna medföra att bullret i området ökar marginellt, med ingen/knapp märkbar bullerökning inomhu närmat Vätberga Allé. Anläggningarna bedöm, med effektiv toftrening, begränat påverka luftkvaliten i området. Damm och toft minimera genom att proceerna kapla in. Lukten blir ringa med de högt tällda kraven på garening i nya anläggningar. Bullret från proceerna blir liten, knappt märkbar utanför anläggningområdet. I och med detta avkriv det av gatu- och fatighetnämnden (2003-03-11) återremitterade ärendet angående redovining av alternativa nya lägen för placering av afaltverket på Kungholmen. UTLÅTANDE Bakgrund Under 1999 gjorde ett programförlag för afaltverk, betongfabrik och bilervice i kv Drivremmen i Vätberga företagområde, en av två plater om i den nya överiktplanen betecknat om terminalområden, reerverade för tranportinteniv verkamhet, av tor betydele för taden 2 (8)
förörjning. Förlaget gör det möjligt att avveckla afaltverket i Hornberg på Kungholmen. Stadbyggnadnämnden belutade i oktober 1999 att tarta ett planarbete för Vätberga. Gatu- och fatighetnämnden belutade den 15 februari 2000 att godkänna kontoret remivar på programförlag för del av kv Drivremmen mm i Vätberga, om bl a innebar ett förlag på placering av afaltverk. Efter omfattande programamråd och remi fann tadbyggnadkontoret att Vätberga var att föredra före ett 20-tal alternativa placeringar för afaltverk. Stadbyggnadnämnden belöt dock i eptember 2000 att återremittera ärendet för ytterligare inventering av alternativa lägen, amt för en grundligare miljökonekvenbekrivning av Vätbergaalternativet jämte en yelättninganaly. Ärendet har ännu inte behandlat i tadbyggnadnämnden. Planarbete pågår för kv Kojan mm i Hornberg, Kungholmen. Planförlaget innebär att 1100 lägenheter kan bygga vilket bl a förutätter att det befintliga afaltverket på Kojan 7 flytta. Staden har i föräljningen av bolaget Stockholm Entreprenad AB till PEAB förbundit ig att till bolaget på marknadmäiga villkor överlåta eller upplåta mark för afaltverk där fortatt verkamhet bedöm kunna bedriva. Gatu- och fatighetnämnden belutade den 21 januari 2003 med anledning av belut om markanvining inom detaljplan för kv Kojan mm på Kungholmen, att uppdra åt kontoret att preentera ett antal olika förlag på lokaliering av det afaltverk om idag finn inom området. Gatu- och fatighetnämnden återremitterade den 11 mar 2003 ärendet om redovining av alternativa placeringar för afaltverk på Kungholmen amt uppdrog åt kontoret att återkomma med ärendet i enlighet med nedantående amt att anföra följande. Inför valet av ny placering för afaltverket bör även nuvarande och förväntade trafikflöden amt miljöpåverkan redovia. Kontoret bör även återkomma med en redovining av kälen till att övriga plater i bilaga 1 inte är lämpliga amt möjligheten för andra löningar än att anlägga ett nytt afaltverk. Även alternativa placeringar inom Vätberga indutriområde, exempelvi Rangerbangården vid Drivhjulvägen bör utreda och redovia. PEAB har tidigare önkat att amlokaliera afaltverket och en ny betongtation. Betongtationen tar mycket liten plat i anpråk och materialtranporterna är i tort deamma om till afalttillverkningen. Kontoret förelår därför att nämnden prövar en placering av båda delarna i Vätberga. Men taden har inget krav enligt avtal att erbjuda PEAB en plat för betongtation.
Liljeholmen taddelnämnd och Älvjö taddelnämnd Liljeholmen taddelnämnd har den 20 mar 2003 belutat att överlämna en krivele till gatu- och fatighetnämnden där man uttalar att en lokaliering av afaltverk och betongfabrik till kv Drivremmen kulle få mycket negativa konekvener för området, bla ökad trafik, rik för genomfarttrafik genom Lieberg, amt att det förvårar möjligheten till kompletteringbebyggele i Vätberga indutriområde. Ävjö taddelnämnd har den 28 april 2003 belutat att överlämna en krivele till gatu- och fatighetnämnden där man uttalar att nämnden motätter ig förlaget att förlägga ett afaltverk till Vätberga och aner att alternativa löningar kall utreda vidare. Produktion av afalt och betong I Stockholmregionen förbruka årligen åtkilliga 100-tuental ton material i form av afalt, betong, fyllningar mm. Under åren har produktionen av dea material flyttat allt längre ut från taden centrum. Del därför att gru- och bergtäkter inte längre finn centralt inom Stockholm, del därför att trycket på miljöhänyn har ökat. Idag ker en kraftig förkjutning från grumaterial till bergkro om ballat. Allt måte leverera in antingen per latbil eller båt. Inleveran med tåg är vår att genomföra då det idag inte finn någon terminal för hantering av den mängd material om det är frågan om. Briten på naturgru och tillgängliga bergtäkter nära Stockholm får till reultat allt längre och dyrare tranporter för att förörja materialhanteringen. Detta torde tala för ökad återvinning av afalt amt att den ker mer lokalt. I Stockholm finn idag två anläggningar för afaltproduktion, Hornberg och Larboda (Farta). Betongproduktion ker i Ulvunda, Värtan, Liljeholmen, Hammarby och Larboda. Gru, kro och i vi mån återvinning av material ker i Bällta, Hornberg, Tyka Botten(Blackeberg), Högdalen, Sköndal och Skrubba. Deutom finn ett antal mindre etableringar med begränad hantering. Påverkan på omgivningen Rent generellt kan man äga att all afalt- och betonghantering är ifrågaatt med hänvining till buller, damm, lukt och trafik. I ett nybyggt och modernt afaltverk blir dock buller, damm och luktproblemen mycket begränade. I botadområden kall den ammanlagda ekvivalenta bullernivån utomhu från verktäder, indutrier och ventilationanläggningar inte överkrida 50 dba under dagtid. Då afaltverket planera att vara i drift även nattetid får riktvärdet inte överkrida 40 dba mellan 22-07. För bedömning av maximal 4 (8)
ljudnivå från vägtrafik ange att 45 dba ej kall överkrida inomhu under nattperioden. För byggnader med normal ljudiolering innebär detta att motvarande utomhunivå ej kall överkrida 70-75 dba. Enligt boverket allmänna råd ange om kyddavtånd till botäder för afaltverk 500 m och för betongfabrik 200 m. Om verkamheten ker tillfälligt kan högre ljudnivåer acceptera. Viktigt är givetvi att finna plater där terräng och omgivande byggnader avkärmar, då kan kravet på avtånd reducera. Kanke än viktigare ur miljöynpunkt är nära läge till törre trafikleder och byggarbetplater. De verkamheter om här dikutera är ur miljöynpunkt c-anläggningar, vilket innebär att de är anmälningpliktiga men att kommunen jälv kan fatta belut om verkamheten. Generellt ett i Stockholmregionen å överklaga alla belut i dea frågor. Läntyrelen får då behandla frågorna och dikuionen för på regional nivå. Med den allt knappare tillgången på välbelägen mark förvärra förörjningläget för Stockholm tad. Verkamheterna flytta ut till krankommunerna och även kommuner längre ut. Många krankommuner aner att man redan i dag har tagit itt anvar och hyer in bekärda del av hanteringen. Det kräv då ett regionalt intree för att få fler anläggningar i kran- och grannkommunerna. Gru och kro är inga färkvaror vilket innebär att de kvalitativt klarar långa tranporter men begränande faktorer är då kotnaden för tranporterna och de påverkan på miljön. Afalt däremot är färkvara och klarar inte långa tranporttider. Detta gäller inte bara kvalitativt utan överhuvudtaget möjligheten till hantering av afalt. För att kunna etablera ett afaltverk och betongfabrik inom Stockholm tad är det viktigt att tillämpa rekommendationen om avtånd i kombination med ljudkravet(e ovan om avtånd och ljudkrav). Under förutättning att ljudkravet uppnå kan avtåndet jämka. Ur reurynpunkt och givetvi även med hänyn till kotnader, är det bättre att nyttja områden om i dag är förorenade eller där man redan bedriver likartad verkamhet. Störningen från afaltverk i ett ådant läge är mindre påtagligt. Ett indutriområde har i allmänhet redan tunga tranporter och även andra törningar vid mer udda tider. En etablering behöver inte vara tidmäigt obegränad. För att ge en entreprenör en rimlig avkrivningtid bör dock etableringen inte underkrida 10 år. Förlag till lokaliering av afaltverk Dagen område Hornberg, kv Kojan Området ligger centralt i innertaden och nära Eingeleden och har kaj för intranport med båt. I Överiktplanen redovia Hornberg mm, nordvätra delen av Kungholmen, om tadutvecklingområde. Planering pågår för tät bebyggele för botäder, ervice och kontor.
Flytta afaltverket kan 1100 lägenheter och en påtagligt bättre och vackrare miljö förverkliga med en ammanhängande trandpromenad utmed Ulvundajön. Område vid Drivhjulvägen i Vätberga I nämnden återremi ingick att tudera en alternativ placering inom Vätberga indutriområde, exempelvi Rangerbangården vid Drivhjulvägen bör utreda och redovia. Kontoret har nu tillamman med Stockholm Entreprenad och banverket, om äger delar av området, tuderat området. Tidigare har banverket inte varit beredda att älja marken. Kontoret förelår att afaltverk och betongtation placera på mark, om till törta delen äg av banverket, vid Drivhjulvägen, e bilaga 1. Området använd idag till upplagområde för banverket, pår och parkeringplater på den del om taden äger. Gällande detaljplan anger trafikområde för järnväg. Många övergripande trafikleder finn i grannkapet, Nybodamotet, Södertäljevägen, Eingeleden, Årtalänken, Åbyvägen och Huddingevägen. Detta gör tranporterna till törre byggarbetplater gynnamma. 2004 öppnar Södra länken. Förelaget afaltverk ökar trafiken på Vätberga Allé i indutriområdet. Störningarna bedöm dock bli begränade. Den planerade gång- och cykelvägen över järnvägen och läng Vätberga Allé förbättrar trafikförhållandena, ärkilt äkerheten för gående och cyklande. Trafiken i närliggande botadområden bedöm inte påverka, inga botadgator behöver använda. Kontoret har gjort en utredning av påverkan av trafikbullret vid Liebergvägen om viar att en utbyggnad av afaltverk ej kulle leda till höjda bullernivåer inom detta område. Genomfartförbud, väggupp och hatighetbegränningar avhåller från genomfart i Lieberg och Örby lott. Södra länken kommer att minka eventuell mittrafik. Indutribebyggele, pårområden mm, avgränar mot botäderna ca 700 meter längre bort i Solberga, Lieberg, Midommarkranen och Årta. Ett behandlinghem för ca 100 korttidboende, vid Vätberga Allé, finn ca 400 meter från det förelagna afaltverket mm. I Boverket allmänna råd ange om kyddavtånd till botäder för afaltverk 500 m och för betongfabrik 200 m. Avtånden till botadområdena via på bilaga 2. Störta vinten med förlaget vid Drivhjulvägen är att avtåndet till botäder blir längre amt att afaltverket inte kulle förhindra en eventuell framtida utveckling/omvandling av delar av Vätberga indutriområde. Staden och Banverket är markägare för berörd mark i Vätberga. PEAB förhandlar med Banverket om markköp. Staden aver att förälja in mark till PEAB/Stockholm Entreprenad. 6 (8)
Förlaget i Vätberga är i linje med nuvarande markanvändning och överiktlig planering för berörd del av indutriområdet utefter järnvägen och pårområdena. Utöver Lunda är Vätberga den enda platen inom taden om i överiktplanen reerverat för tyngre etableringar av detta lag. De beparingar om taden gör med ett centralt läge för afaltverk är vårt att uppkatta i exakta iffror. Klart är dock att prierna för afalt blir lägre, då tranporterna av färdigt material minkar. Ett planarbete bör tarta narat för att omvandla området till indutrianvändning itället för pårområde mm om det är idag. En ny plan kan finna framtagen vid årkiftet 2004-05. Det innebär att ett nytt afaltverk kulle kunna vara i drift ca ett år enare. För att göra det möjligt med placering av afaltverk och betongtation på området vid Drivhjulvägen förutätt följande: - Förhandlingar pågår mellan PEAB och Banverket med avikt att upprätta avtal om föräljning av aktuellt område. Det förvänta vara klart före årkiftet 2003-04. - Staden och PEAB ka förhandla och kriva avtal om föräljning av mark intill Drivhjulvägen. Förvänta vara klart enare före årkiftet 2003.- 2004. - Staden har viat på att nuvarande pårrättigheter till berörda fatigheter går att erätta i nytt läge vid framtida behov av järnvägtranporter. Avtal mellan tomträtthavaren till Drivremmen 1 och taden kommer att upprätta angående detta, amt mellan Jernhuen och taden aveende Drivremmen 2. - Staden kommer att äga upp de arrenden om ligger på taden mark vid Drivhjulvägen för att åtadkomma in/utfarter till afaltverket och betongtationen. - Underökningar om ev markföroreningar inom taden repektive banverket mark kommer att göra under höten. Om dea förhandlingar inte leder till avtal inom en rimlig tid återkommer kontoret till nämnden. Miljökonekvener vid en placering vid Drivhjulvägen i Vätberga En preliminär miljökonekvenbekrivning tog fram för placering av ett afaltverk i kv Drivremmen. Stora delar av den MKB:n gäller ockå det nya läget. Anläggningen tranporter och utläpp är de amma. Det nya läget är längre ifrån befintlig botadbebyggele och bedöm därför ge lägre rik för törningar. Ett afaltverk vid Drivhjulvägen bedöm begränat påverka omgivningen. Övergripande trafikleder finn nära om hindrar trafiken att paera känliga områden om till exempel botadbebyggele. Spårområden, vägar och indutribebyggele avgränar från den närmate omgivningen. Anläggningarna får ett centralt läge om ger korta tranporter, vilket är viktigt för miljön i tort.
Anläggningarna beräkna ge ca 220 tunga tranporter och ca 440 röreler/dygn. Vätberga Allé har en trafik på ca 17.500 fordon/dygn närmat Lieberg och en tor andel utgör av tunga fordon från de olika verkamheterna i Vätberga indutriområde. Detta genererar en bullernivå vid vägkant <70 dba. Bullret av trafiken till och från anläggningarna beräkna medföra att bullret i området ökar marginellt, en inte märkbar bullerökning inomhu närmat Vätberga Allé. Trafiken fördelning till och från området framgår av bilaga 3. Anläggningarna bedöm, med effektiv toftrening, begränat påverka luftkvaliten i området. Damm och toft minimera genom att proceerna kapla in. Emiionvärdena uppkatta till drygt 1/4 av tillåtna gränvärden. Lukten blir ringa med de högt tällda kraven på garening i nya anläggningar. Bullret från proceerna blir liten, knappt märkbar utanför anläggningområdet. Övriga alternativa lägen för afaltverk Gatu- och fatighetkontoret har i amarbete med Carl Bro Stockholm Konult de enate åren tuderat alternativa placeringar för afaltverk och betongtation i Stockholmområdet. I bilaga 4 redovia en lita över alternativa lägen i väterort, innertaden, öderort och andra kommuner om tuderat. Lägena är av olika anledningar inte lämpliga för ett afaltverk och betongtation. Kv Drivremmen Kv Drivremmen är fortfarande ett möjligt alternativ för afaltverk och betongtation. För kv Drivremmen finn en gällande detaljplan om anger indutrianvändning, varför det är möjligt att öka bygglov direkt för den nya verkamheten. Tranporterna till/från Drivremmen kommer att gå amma vägar om till/från Drivhjulvägen. Men Drivremmen ligger något närmare botadområdena. Alternativ i tället för en ny plat Förutom afaltverken i Hornberg och Larboda (Farta) finn det afaltverk i Vårby, och Solna om ligger på rimligt avtånd för att förörja Stockholm. De i Vårby och Solna äg av NCC och det i Larboda (Farta) äg av Skanka. Idag producera 150.000 kubikmeter afalt/år i Hornberg. På årbai å kan närliggande afaltverk producera denna kvantitet. Problemet är att afaltäongen i bäta fall är 7 månader lång, och att Solna, Farta och Vårby har en tillverkningkapacitet om inte gör det möjligt att leverera dea ytterligare 150.000 kubikmeter. Detta leder till att det upptår orimliga väntetider vid dea afaltverk, vilket i in tur leder till att produktionen flyttar längre ut med ökade kotnader för tranport om följd. Kontoret aner därför att ett afaltverk i centralt läge är viktigt. Det är ockå betydelefullt för konkurrenen på afaltmarknaden att PEAB: afaltverk i Hornberg kan få en ny placering. 8 (8)
Kontoret ynpunkter Gatu- och fatighetkontoret har tagit hänyn till påverkande faktorer och vägt amman dea. Viktigt har varit intilliggande bebyggele, avtånd till botad- och naturområden och närheten till trafikleder, hamn och järnväg och till marknaden (bygg- och vägarbetplaterna). Betydelefullt har även varit plan- och ägoituationen, möjlig tidpunkt att tarta bygget av ett nytt afaltverk, den överiktliga planeringen i grannkapet, avtal och överenkommeler amt politika belut. Kontoret förelår efter lutlig ammanvägning den nya platen vid Drivhjulvägen i Vätberga om nytt läge för placering av afaltverket i Hornberg. Området är en av två plater om i den nya överiktplanen betecknat om terminalområden, reerverade för tranportinteniv verkamhet, av tor betydele för taden förörjning. Att i överiktplanen definiera dea områden yftar jut till att inom taden koncentrera denna typ av verkamhet till plater där miljöproblem etc lättare kan bemätra. Att prida lokalieringen över taden gör dea problem mycket vårare att hantera och kapar deutom nya i form av förlängda tranporter etc. Vätberga har förvio genom itt centrala läge en tor framtida potential för annan verkamhet. En ådan utveckling ligger dock rimligen relativt långt fram i tiden. Att om förelagit förlägga afalttillverkningen till någon av krankommunerna kräver, förutom kraftigt förlängda tranporter, att dikuioner ta upp på övergripande politik nivå, efterom intällningen hittill varit negativ. Kontoret väljer att förorda området vid Drivhjulvägen även om det innebär att en ny detaljplan måte ta fram. Avtåndet till botäder, behandlinghem och begravningplat blir längre än för Drivremmen. Det är vårt att bedöma tidåtgången för bygglov mm för Drivremmen om bygglovet överklaga och i å fall leder till en utdragen proce. Deutom finn befintliga arrendatorer inom kv Drivremmen. Förlaget att placera verkamheterna vid Drivhjulvägen innebär att eventuella framtida planer på kompletteringbebyggele i ödra delarna av Vätberga kan vara möjliga att genomföra. Kontoret aner att förlaget till ny placering av afaltverket i Vätberga tillmötegår de ynpunkter om tadelnämnderna i Älvjö och Liljeholmen framfört. Kontoret förelår att planproceen tarta narat, även om alla förhandlingar ang mark mm mellan berörda parter inte är klara. Godkännandet av detta ärende innebär då ett inriktningbelut om enare kommer att följa upp av belut i amband med planproceen och ev vid belut om avtal. Redovining av ev kotnader p g a evakuering av afaltverket kommer att redovia i amband med genomförandebelut för
kv Kojan mm. Kontoret återkommer till nämnden om det viar ig att ovan nämnda förhandlingar inte leder till avtal inom rimlig tid. Kontoret förlag till belut Kontoret förelår att gatu- och fatighetnämnden för in del belutar att afaltverket i Hornberg flytta till området vid Drivhjulvägen i Vätberga, att en betongtation placera på amma plat amt att gatu- och fatighetkontoret får i uppdrag att betälla en ny detaljplan för afaltverk och betongtation amt att kontoret får i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för genomförandet. I och med detta avkriv det av gatu- och fatighetnämnden (2003-03-11) återremitterade ärendet angående redovining av alternativa nya lägen för placering av afaltverket på Kungholmen. SLUT 10 (8)