HÅLLBARHETSANALYS Kv Riddaren 18

HÅLLBARHETSANALYS Kv Riddaren 18 KUND Humlegården Fastigheter/Fastighets AB Riny KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7228793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Håkan Nilsson - ombud Robert af Wetterstedt - uppdragsledare och miljökonsekvensanalys Bodil Sandén - processledare Övriga Marianne Klint och Cecilia Lindqvist - kulturmiljö- och stadsbildanalys Elin Salomonsson och Oliver Pearce miljökonsekvensanalys Andreas Asker LCA livscykelanalys Torsten Lindholm (underkonsult) - BIM, socialt och miljökonsekvensanalys Pia Andersson (underkonsult) - kommunikatör Filippa Andersson - formgivare 2

INNEHÅLL 1 SLUTSATS 6 2 INLEDNING 7 2.1 2.2 Uppdraget Syftet med uppdraget 3 PLANOMRÅDET 8 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 Nuläge Planprocessens historik År 2006-2008 År 2008-2010 År 2011, start-pm År 2012, samråd 3.6.1 Sammanfattning av samrådsyttrande från Länsstyrelsen, 2012-09-18 13 3.7 År 2013, utställningsförslaget 3.7.1 Kompletterat yttrande från Länsstyrelsen inför beslut om utställning, 2013-02-28 15 3.7.2 Utställning 15 3.8 3.9 År 2014 Utredningar kring befintliga byggnaders skick samt fastighetsvärdering 3.9.1 Grundläggning 17 3.9.2 Byggnad 18 3.9.3 Värme, ventilation och sanitet (VVS) 18 3.9.4 El och hiss 19 3.9.5 Fastighetsvärdering 19 7 7 8 8 8 10 12 12 13 16 17 4 PLANFÖRSLAGET 21 4.1 Astoriaalternativet 4.1.1 Fakta 21 4.1.2 Gatuhuset 22 4.1.3 Gårdshuset 22 4.1.4 Gränd/ pocket park, Sofi Almquist plats 24 4.2 Nollalternativet 4.2.1 Fakta 26 21 26 3

4.2.2 Byggnaderna 26 4.2.3 Gränd, Sofi Almquist plats 27 5 KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS 28 5.1 Metodik 28 5.2 Bedömningsgrunder 29 5.3 Kulturmiljö 29 5.3.1 Bedömningsgrunder kulturmiljö 30 5.4 Plan- och bygglag (2010:900), PBL 31 5.5 Riksantikvarieämbetets handbok Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken 5.6 Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering 5.7 Översiktsplan 2010 5.8 Vision för city 2030 5.9 Arkitektur Stockholm - Strategier för stadens gestaltning, Stockholm stad 32 32 33 34 35 5.10 Alla tiders Stockholm: Kunskapsunderlag avseende riksintresset Stockholms stad Riksintressen för kulturmiljövärden 2014-11-06 5.11 5.12 5.13 Historik Historiska planmönster överblick Nulägesbeskrivning - Kulturmiljöer inom och utanför planområdet 5.13.1 Övergripande kulturmiljövärden 42 5.14 Detaljplanens konsekvenser för kulturmiljön 5.14.1 Nationellt värde Påverkan på Rikintresset Stockhoms stad 43 5.14.2 Kommunalt värde Påverkan på kommunala kulturvärden 43 5.14.3 Planens förhållande till kommunala planer och program 45 5.15 Stadsbild 5.15.1 Bedömningsgrunder stadsbild 46 5.15.2 Arkitektur Stockholm (utdrag från version 2014, uppdatering pågår ) 46 5.15.3 Nulägesbeskrivning 47 5.15.4 Detaljplanens konsekvenser för stadsbilden 50 6 MILJÖKONSEKVENSANALYS 52 6.1 Jämförelse mellan Astoriaalternativet och Nollalternativet 6.1.1 Metodik 52 6.1.2 Bedömningsgrunder 53 35 35 37 38 43 46 52 4

6.2 Jämförelse mellan Astoriaalternativet och Nollalternativet 55 6.2.1 Helhet miljökonsekvensanalys 56 6.2.2 Ekonomi 57 6.2.3 Process 58 6.2.4 Social 59 6.2.5 Miljö 60 7 ÖVRIGA ANALYSER 61 7.1 LCA Livscykelanalys 61 7.1.1 Syfte 62 7.1.2 Avgränsningar 62 7.1.3 Beskrivning av Kv Riddaren 18 63 7.1.4 Metodval 64 7.1.5 Indata till LCA-beräkning 67 7.1.6 Resultat och Diskussion 71 7.1.7 Slutsatser 75 7.2 Koldioxidutsläpp per arbetsplats 76 7.3 Geoenergi 77 7.4 Fastighetsekonomi 77 8 BILAGOR 79 8.1 Referenser 79 8.2 Bedömningsgrunder kulturmiljö- och stadsbildsanalys 81 8.3 Orbis principer och bedömning 83 5

1 SLUTSATS Målet med denna rapport har varit att för Riddaren 18, utifrån Stadsbyggnadsnämndens uppdrag till Stadsbyggnadskontoret, ta fram en utvecklad miljökonsekvensanalys av vad en rivning skulle innebära samt en utvecklad miljökonsekvensanalys som redogör för vad planförslaget, Astoriaalternativet med renovering, rivning och nybyggnation skulle innebära i jämförelse med ett bevarande av nuvarande fastighet, Nollalternativet. I hållbarhetsanalysen jämförs därmed planförslaget Astoriaalternativet och Nollalternativet. I Nollalternativet behålls samtliga byggnader vilket innebär fördelar ur kulturmiljöhänseende jämfört med Astoriaalternativet. Byggnaderna behöver dock en genomgripande renovering av ytskikt, tekniska installationer och vissa bärande konstruktioner. Lokalytorna används i sin helhet för kontor och handel. Gränden öppnas upp för allmänheten och ges en enklare utformning än i Astoriaalternativet. Nollalternativet bedöms av Humlegården inte vara lönsamt ekonomiskt. I Astoriaalternativet ersätts gårdshuset och kulisshuset med en ny byggnad med kontor och handel medan gatuhuset renoveras till sitt ursprungliga innehåll, bostäder, samt adderas med en påbyggnad för bostäder i samma stil som gårdshuset. Nybyggnadsdelarna i Astoriaalternativet har getts en utformning med hänsyn till omgivande bebyggelse; i volym, i höjd, färgskala och i materialitet. Astoriaalternativet är ett hållbarhetsalternativ med högt satta mål i produktion och driftskede. Bland annat får Astoriaalternativet bättre klimatskal, bättre energitekniska lösningar och fler möjligheter till hållbarhetsåtgärder såsom geoteknik. Astoriaalternativet blir också mer energienergieffektivt totalt och per arbetsplats. På platsen finns växtväggar och annan vegetation som bidrar till att öka antalet arter i närområdet. Nya bostäder, yteffektiva kontorslokaler och mer handelslokaler adderas i ett läge med mycket god kollektivtrafik. Rivningen av gårdshuset får utöver förlorade kulturvärden, stor inverkan på den lokala stadsbilden när den nya byggnaden och pocket parken tillförs. Dock är stora förändringar redan beslutade genom att den nya judiska skolan byggs. Från Nybrogatan syns nybyggnaden endast i begränsade vinklar. De utökade handelsytorna och pocket parken kommer medföra att den urbana miljön i kvarteret utvecklas. Utifrån ovanstående resonemang och övriga analyser i rapporten dras följande slutsats: Astoriaalternativet tillför tidsenliga hållbarhetsvärden medan Nollalternativet bevarar de kulturhistoriska värdena. 6

2 INLEDNING Humlegården Fastigheter/Fastighets AB Riny, fastighetsbolag i Länsförsäkringsgruppen, äger och förvaltar kv. Riddaren 18 på Nybrogatan i stadsdelen Östermalm, Stockholms kommun. Sedan 2006 har Humlegården arbetat med ett utvecklingsprojekt för fastigheten, för detaljer avseende arbetet se avsnittet Projektets historik. Den 29 januari 2015 beslutar Stadsbyggnadsnämnden (protokolls utdrag Dnr 2013-09412-54): 2.1 1) att återremittera ärendet och ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att återkomma med en utvecklad miljökonsekvensanalys av vad en rivning skulle innebära. 2) att därutöver anföra: Riddaren är ett spännande projekt som skulle kunna utveckla platsen i en positiv riktning. Projektet innebär emellertid en rivning av ett, på fler sätt, värdefullt hus och Stadsbyggnadsnämnden finner att det finns aspekter som ännu inte har utretts på ett tillfredsställande sätt. Stadsbyggnadskontoret får därför i uppdrag att återkomma med utvecklad miljökonsekvensanalys som redogör för vad en rivning och nybyggnation skulle innebära i jämförelse med ett bevarande av nuvarande fastighet. Uppdraget Utifrån Stadsbyggnadsnämndens uppdrag till Stadsbyggnadskontoret har WSP fått i uppdrag att utföra en miljökonsekvensanalys. Stadsbyggnadsnämnden har i sitt utlåtande inte definierat omfattning och detaljeringsgrad för miljökonsekvensanalysens innehåll. WSP har i samråd med Stadsbyggnadskontoret och Humlegården därför fastställt innehållet till följande delar. Kulturmiljö- och stadsbildsanalys (motsvarande Betydande miljöaspekter i traditionell Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken) Miljökonsekvensanalys för projektet (motsvarande Övriga miljöaspekter i traditionell Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Miljöbalken med kompletterande av miljöaspekter för lokalt samt vidare regionalt och globalt) Rapporten har fått namnet; Hållbarhetsanalys - Kv Riddaren 18. 2.2 Syftet med uppdraget Syftet med uppdraget är att utifrån Stadsbyggnadsnämnden önskemål om en utvecklad miljökonsekvensanalys redogöra för vad en rivning och nybyggnation det så kallade Astoriaalternativet skulle innebära i jämförelse med ett bevarande av nuvarande fastighet, det så kallade Nollalternativet. 7

Hållbarhetsanalys - Riddaren 18 2015-09-04 3 PLANOMRÅDET 3.1 Nuläge Revidering: 0 I dagsläget står hela fastigheten tom i avvaktan på beslut. Byggnaderna är i mycket stort behov av underhåll, se även kapitel Utredningar kring befintliga byggnaders skick samt fastighetsvärdering. Det finns enligt utredningar en risk för att delar av byggnaderna kan rasa (pga. sättningsproblematik). Gränden är i nuläget stängd. 3.2 Planprocessens historik Flygbild från nordväst. 3.3 År 2006-2008 Humlegården och Judiska skolan (Stiftelsen Judaica) kom överens om att samverka i ambitionen att utveckla parternas ägande i kvarteret Riddaren. Judaica innehar tomträtten för Riddaren 6 och ägde fastigheten Riddaren 5. Humlegårdens fastighet Riddaren 18 innehåller kontor och handel och Judaicas fastigheter innehåller skollokaler samt andra lokaler för judisk verksamhet och en mindre andel kontor och handel. Projektets upplägg diskuterades i samråd med Stockholm Stads Stadsbyggnadskontor och Exploateringskontor år 2006 varvid Stadsbyggnadskontoret företräddes av Alexander Wolodarski och en kollega. Tre arkitektföretag bjöds in till ett parallellt uppdrag. Vinnare utsågs efter rekommendation av Stadsbyggnadskontoret. 8

Det vinnande förslaget innebar att gårdsbyggnaderna på Riddaren 18 och Riddaren 5 skulle rivas. På Riddaren 6 var avsikten att på gården uppföra en tillbyggnad för skol- och föreningslokaler och i befintlig byggnad mot Riddargatan förlägga utåtriktade lokaler för judisk verksamhet. På Riddaren 5 och Riddaren 18 planerades, bakom gatuhusen, en ny byggnad innehållande i huvudsak kontor. Gatuhusen mot Nybrogatan avsågs innehålla bostäder med handelslokaler i markplan. Det gemensamma projektet drevs långt med omfattande underliggande utredningar. Modellförslag 2006, parallellt uppdrag Nyrens. 9

Modellförslag Nyréns 2007. På Riddaren 5 tillskapades ett nytt bostadshus bakom de befintliga fasaderna. Gatuhuset på Riddaren 5, mot Nybrogatan, avsågs innehålla kontor och handel. Gränden mellan byggnaderna på Riddaren 18 och 5 omformades genom att ett offentligt torg tillskapades som en utvidgning av Nybrogatan. Kring detta torg kunde uteserveringar för restauranger och caféer skapas. Innanför torget bildades en separat bostadsgård. Alla kontorsentréer till Riddaren 18 och 5 skedde direkt från Nybrogatan. Entré till det judiska centret skedde via en ny huvudentré på Riddaren 6 i befintlig byggnad belägen mot Riddargatan. Utformningen av projektets olika delar t ex ritningar, byggnadshöjder, höjdsättning, avstånd mellan byggnader, ändamål och markdisposition var Stiftelsen Judaica och Humlegården ense om tillsammans med Stadsbyggnadskontoret. 3.4 År 2008-2010 Efter dialog med ledande företrädare på Stadsbyggnadskontoret omformades projektet till att fasaderna på befintliga gårdsbyggnader på Riddaren 18 och 5 skulle bevaras. Bakom fasaderna kunde allt rivas. Det nya projektet som berörda parter då var överens om innefattade på Riddaren 18 ett nytt kontorshus bakom befintliga fasader. På Riddaren 6 tillbyggdes befintlig byggnad med skol- och föreningslokaler. En öppen skolgård på mark tillskapades. En grönklassad gårdsflygel på Riddaren 6 avsågs rivas. 10

Modellförslag Nyréns 2009. Nyréns modellförslag till start PM 2010. 11

3.5 År 2011, start-pm Utredningarna kring förslaget fortskred och 2011 fick Humlegården positivt besked av Stadsbyggnadskontoret att ta fram underlag till start-pm. Pga av omständigheter och i samråd med Stadsbyggnadskontoret upphandlades nya arkitekter. För Riddaren 18 valdes Elding Oscarson och för Riddaren 5 valdes Vera Arkitekter. Hag Arkitekter, som tidigare arbetat med skolbyggnaden på Riddaren 6, fortsatte arbetet med att utveckla Judaicas skolbyggnad. Judaica och Humlegården kom överens om att planarbetet skulle ledas av Humlegården. Arkitekterna fick i uppdrag att utveckla de tre projekten inom de volymer och övriga förutsättningar som överenskommits med Stadsbyggnadskontoret. Förhållandet gav att ett start-pm för detaljplan togs fram och beslut att starta planprocessen togs av Stadsbyggnadsnämnden den 9 september 2011, Tjänsteutlåtande Dnr 2009-23075-54, Startpromemoria för planläggning av Riddaren 5, 6 och 18 i stadsdelen Östermalm (30 lägenheter, skola, kontor), 2011-09-09. I startpromemorian anges att, citat: Kontorets ställningstagande innebär en vitalisering av stadsmiljön och möjlighet att stärka urbanitetet ur användningssynpunkt i detta centrala avsnitt av Östermalm. Kontoret anser att förslaget kan bli ett positivt tillskott i stadsdelen och kan ligga till grund för plansamråd. Samrådsförslaget av Elding Oscarson. I princip samtliga kostnader för arkitekter, tekniska konsulter och alla övriga utredningar för framtagandet av planen fram till samråd har bekostats av Humlegården. Detta avser Riddaren 5, 6, och 18. Kostnaderna är betydande. 3.6 År 2012, samråd Under första halvåret av 2012 var detaljplanen ute på samråd. Sista datum för inlämnande av synpunkter var den 5 maj 2012. Länsstyrelsen lämnade sitt yttrande 2012-09-18. De synpunkter som inkom var av tyngd vilket gav att det gemensamma projektet behövde omarbetas. 12

3.6.1 Sammanfattning av samrådsyttrande från Länsstyrelsen, 2012-09-18 Länsstyrelsen befarar påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården för Stockholms innerstad med Djurgården i den del av planförslaget som avser den nya kontorsbyggnaden på Riddaren 18. Det karaktärsdrag som avses i riksintresset här är stadens silhuett och vyer. De punkter Länsstyrelsen riktar in sig på är: - - Tre nya takvåningar utformade i glas med horisontella lameller vilket anses vara ett nytt inslag i stadsmiljön vid Nybrogatan. Kulturhistoriskt dokumentvärde bedöms förstöras när en ny byggnad byggs bakom bevarade fasader. Länsstyrelsen anser att planförslagets inverkan på riksintresset avseende stadens silhuett i ovanstående frågor behöver klargöras innan frågan om påtaglig skada slutligt kan bedömas. Utöver den möjliga skadan på riksintresset framförs nedanstående punkter: - - - - - - 3.7 Före detta Riddaren 17 bör bevaras i sin helhet (länkbyggnaden). Gårdsflygel på gulklassade Riddaren 18 som rivs samt lanternin på gård bedöms reducera byggnadens kulturhistoriska värde. Tillräckliga skäl för att motivera rivning har ej redovisats. Om en rivning bedöms vara oundviklig så bör biografen Astoria dokumenteras. Kontorsvolymen får negativa konsekvenser för den blåklassade före detta Riddaren 17. Varför beskrivs ej men det får antas att det är rivning av länkbyggnaden som avses. Omgivande stadsmiljö får negativa effekter genom föreslagen påbyggnad och takutformning. Länsstyrelsen önskar att en antikvarisk konsekvensanalys bör tillföras ärendet för att ligga som grund för lämplighetsbedömning. År 2013, utställningsförslaget Humlegården gjorde bedömningen att samrådsförslaget inte gick att omarbeta för att tillgodose alla synpunkter och valde istället att ta fram ett helt nytt förslag baserat på de synpunkter som inkommit. Ett framstående och välrenommerat danskt arkitektkontor, 3XN, anlitades för uppdraget på grund av projektets komplexitet. Det nya förslaget har en helt annan utformning och omfattning än det tidigare. Förutom själva gestaltningen så tecknas nedan de punkter som reviderats: 13

Utställningsförslaget. - - - - - Byggnaden sänks cirka 4 meter. Det betyder att byggnaden inte blir högsta punkten inom kvarteret utan smälter in i befintligt taklandskap. Takfoten mot Nybrogatan behålls och takvinkeln höjs något på gathuset. Före detta Riddaren 17, blåklassad enligt Stadsmuseet, bevaras i sin helhet. Ny byggnad bakom bevarade fasader, kulisser tas bort. Humlegården gjorde bedömningen att det finns en stor önskan inom staden att bevara Astorias foajé samt gatuhuset i sin helhet vilket görs i det nya förslaget. Stadens önskemål om att få in bostäder i projektet tillgodoses genom att bostäder återskapas i hela gatuhuset samt i tillbyggnaden på ett plan under den nya takvinkeln. Nytt kontor byggs i den inre delen, gårdshuset. Att Humlegården väljer att riva och bygga nytt i den inre delen är för att möjliggöra bevarandet av gatuhuset vilket är förenat med stora grundförstärkningskostnader. Detta kan ekonomin för den inre kontorsbyggnaden hjälpa till att finansiera. Taket utformas helt annorlunda. Glastaket med horisontella lameller som kunde uppfattas som en lykta tas bort. Takets utformning görs med stor omsorg, inspiration hämtas från intilliggande byggnader vad gäller material och färgsättning. Taket, och även fasaden som har samma utformning, hämtar upp horisontella linjer från gathuset för att knyta ihop gammalt och nytt. Likaså hämtas sadeltakets motiv samt brandgavelns motiv upp och binds ihop. Det är på ett sätt ett nytt inslag i stadsbilden, men utformningen ska vara en modern tolkning på Östermalms stenstad och tanken är att det därmed inordnar sig i stenstaden. Att plagiera 14

- gammalt anser Humlegården vara en felaktig syn på vad god arkitektur ska vara, men det är viktigt att hämta inspiration från platsens själ. Antikvarisk förundersökning samt konsekvensanalys har tagits fram av Tyréns. Likaså har tät dialog med antikvarisk sakkunnig skett under framtagandet av det nya förslaget för att kunna beakta alla de kulturhistoriska värdena i så stor utsträckning som möjligt. Judaica beslutade att själva arbeta om detaljplanen för Riddaren 5 och 6. Judaica önskade att det gemensamma projektet skulle delas upp i två separata detaljplaner vilket gav att Stadsbyggnadskontoret nu tog fram material för utställning av den nya detaljplanen för Riddaren 5 och 6. Det nya förslaget är ett nytt förslag som avviker från den tidigare samrådshandlingen. Detaljplanen för Riddaren 5 och 6 ställdes ut 2013-04-10 tom 2013-05-08 och antogs 2013-07-09. Det omarbetade förslaget för Riddaren 18 lämnades till Stadsbyggnadskontoret i januari 2013 och utställningsmaterialet arbetades fram under hösten 2013. 3.7.1 Kompletterat yttrande från Länsstyrelsen inför beslut om utställning, 2013-02-28 I Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande inför beslut om utställning skrivs följande: Länsstyrelsen bedömer i ett kompletterat yttrande över byggherrens nya förslag att föreslagen takutformning avviker starkt och på ett främmande sätt i taklandskapet och skulle i upprepad skala innebära påtaglig skada på riksintressets värden. Vidare ser Länsstyrelsen det värdefullt att pröva möjligheten att bevara även den byggnad som föreslås rivas. Stadsbyggnadskontoret skriver i tjänsteutlåtandet att de skulle välkomna att byggnaden bevaras men förstår att det sannolikt är förenat med höga kostnader. Stadsbyggnadskontoret säger därmed följande: - - Den nya kontorsbyggnaden ska hålla hög arkitektonisk kvalitet så att nackdelen att riva uppvägs. Takutformning måste studeras vidare inför utställning. 3.7.2 Utställning Detaljplanen för Riddaren18 utökas för att även omfatta Riddaren 5:s gränd som gemensamt med Judaica och Oscar Property omarbetas till en pocket-park. Hösten 2013 påbörjades arbetet med den reviderade detaljplanen och gestaltningsbeskrivningen med utgångspunkt från de handlingar som lämnades in i januari samma år. Den reviderade detaljplanen ställdes ut mellan 2013-12-17 och 2014-01-22. 15

Reviderad detaljplan. Sammantaget visar utställningen att förslaget inte mottages med acceptans hos alla remissinstanserna eller övriga. Trots att utställningsförslaget tagit större hänsyn till de kulturhistoriska värdena än samrådsförslaget menar de flesta att varsamhetskravet i PBL inte innehålles och att riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården skadas om detaljplaneförslaget genomförs. Stadsbyggnadskontoret medger att det nya förslaget inte tar sin utgångspunkt i stenstadens karaktär och att förslaget introducerar en högre höjd och ett mer storskaligt uttryck samt en främmande takutformning. Kontoret vill dock peka på att den föreslagna fasadkompositionen utgår från det bevarade gatuhusets horisontella listverk i syfte att samspela med detsamma. Beträffande nybyggnadens höjd menar Stadsbyggnadskontoret att en sänkning av förslagen byggnadshöjd skulle vara välgörande för Nybrogatan och dess offentliga rum, Humlegården menar att detta inte är ekonomiskt hållbart för projektet. Vad gäller takutformningen och dess svepande form från sadeltak till brandgavel är denna en väsentlig del i förslagets arkitektoniska idé. Stadsbyggnadskontoret är medvetet om att den aktuella takutformningen är stadsbyggnadsmässigt kontroversiell men menar att den med en omsorgsfull materialbehandling kan komma att berika platsen. 3.8 År 2014 Stadsbyggnadskontoret godkänner i mars förslag till detaljplan för Riddaren 18 och 5 och överlämnar tjänsteutlåtande till Stadsbyggnadsnämnden för antagande. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att bordlägga ärendet. 16

3.9 Utredningar kring befintliga byggnaders skick samt fastighetsvärdering Humlegården har engagerat konsulter för att bedöma byggnadens skick samt för fastighetsvärdering. Byggteknik och Golder Associates - Grundförstärkningsutredning Forsen Projekt Byggfrågor PO Andersson Ingenjörsbyrå VVS IKKAB Elkonsult El CB Richard Ellis Fastighetsvärdering Utredningarna avseende grundförstärkning, byggfrågor, VVS och el har tillställts Stadsbyggnadskontoret. 3.9.1 Grundläggning Humlegården har utfört en grundförstärkning av byggnaderna 1998. Denna misslyckades och fortsatta problem med sättningar och sprickor finns. Stadsbyggnadskontoret beställde en teknisk utredning beträffande byggnadens grundläggningsförhållande utifrån tidigare av Humlegården beställda mätningar. Den utfördes av Byggteknik AB - Riddaren 18, Nybrogatan 15-17, Stockholm 2013-05-20. Byggteknik skriver i sin sammanfattning, citat: Helt klart är att byggnaden måste genomgå ett omfattande renoverings- och förstärkningsarbete. Detta gäller i högre grad för huskroppen mot gården än den som ligger utmed Nybrogatan. Det går inte att dra den slutsatsen att byggnaderna har en pågående sättning som motiverar en rivning med de underlag som föreligger för detta utlåtande. Humlegården beställde en teknisk utredning beträffande byggnadens grundläggningsförhållande som utfördes av Golder Associates - Riddaren 18, Stockholm PM Grundläggningsfrågor 2013-05- 22. Golder Associates skriver i sin sammanfattning, citat: De äldre byggnadsdelarna i Riddaren 18 grundförstärktes för femton år sedan med nya stålpålar till fast botten, en konventionell metod utförd av kompetenta organisationer. Trots detta framkommer nya typiska sättningssprickor än idag. Efter granskning av projektdokumentationen och syn på plats bedömer vi att den mest sannolika orsaken är en kombination av höga pållaster och stora stoppslagningssjunkningar för pålarna, vilket innebär att pålarna fått lägre bärförmåga än avsett. Det enda sättet att stoppa sättningarna och skadeutvecklingen är att grundförstärka byggnadsdelarna igen. Sådan omgrundförstärkning kräver särskilt skonsamma pålmetoder, vilket i sin tur höjer kostnaden. Kostnaden bedöms utifrån erfarenhetsvärden till storleksordningen 35 mkr. Tills en grundförstärkning utförs bör byggnaden övervakas bl. a med regelbunden precisionsavvägning av mätpunkter i alla bärande väggar och pelare. Golder skriver också i rapporten, citat: Om inte grundproblemet åtgärdas bör en byggnadsstatiker undersöka byggnaden i syfte att finna eventuella lokala rasrisker. 17

En normalkostnad för grundförstärkning av innerstadsfastigheter är cirka 30 000 kr/kvm byggnadsyta på mark ( fotavtryck ) enligt Golders rapport. Att omgrundförstärka med särskilt skonsamma metoder höjer normalkostnaden med cirka 30 %. Omgrundförstärkning är nödvändig. 3.9.2 Byggnad Forsen Projekt AB, Kv. Riddaren 18 Byggnadsteknisk statusbesiktning 2013-05-26, skriver i sin sammanfattning, citat: Stommen är utförd med bärande väggar av tegel med trä- och betongbjälklag. Fasader är putsade. Det finns gott om sprickor i fasadputsen samt även invändigt i stor omfattning. Resultatet av sättningar syns även på sneda öppningar, fönster som tandar och kraftigt lutande golv. Nivåskillnader uppgår stickprovsmässigt till 10 cm på ett våningsplan. Till följd av de olika användningar byggnaden haft och de ombyggnader som förevarit har ett flertal ingrepp i fastighetens bärande väggar och bjälklag utförts vilket kan bidra till sprickbildningen. Fastigheten är i behov av både inre och yttre åtgärder. Fasader behöver renoveras för att inte riskera nedfallande puts. De flagnande taken behöver bytas och fönster uppgraderas till mer energieffektiva. Merparten av de inre ytskikten behöver renoveras alternativt bytas ut. Byggnadens kvalitet är mycket låg och en fortsatt användning för kontor och handel, alternativt konvertering till annan användning, innebär en total ombyggnad som berör alla byggnadsdelar. Byggnadens skick är sådant att kostnaden för att bygga om den är väsentligt högre än för nybyggnation. Vi bedömer att kostnaden för ombyggnad uppgår till cirka 32 000 kr/kvm BTA (bruttototalarea) vilket motsvarar cirka 40-45 000 kr/kvm LOA (lokalarea), exklusive moms och kostnader för grund. 3.9.3 Värme, ventilation och sanitet (VVS) PO Andersson konstruktionsbyrå AB, Kv Riddaren 18 - Utlåtande över övergripande status besiktning VVS-installationerna 2013-04-30, skriver i sin sammanfattning, citat: 18

En stor del av VVS installationerna är väldigt gamla vissa kanske t.o.m. är ursprungliga och installerades då fastigheten uppfördes. Installationerna har därmed passerat sin tekniska livslängd sedan länge och behöver därmed bytas ut till nya. Med dagens lösningar för luftbehandling och kyla saknas möjlighet till energibesparingar vilket innebär att fastighetens energiförbrukning är onödigt hög. Ventilationsanläggningen för kontoren är utförd med låga luftmängder och små schakt. OVK besiktning utfördes under 2007 med underkänt resultat. Om befintlig byggnad skall renoveras så rekommenderas att en helt ny och modern VVSanläggning installeras. Ytor för tekniska utrymmen (undercentraler fjärrvärme och fjärrkyla, fläktrum) måste utökas, schaktareor för ventilation och rör utökas och ges nya strategiska lägen, i den mån det är möjligt i denna gamla byggnad. Kostnaden för att renovera aktuell byggnads VVS system överstiger, med cirka 20 %, kostnaden för att uppföra anläggning i en ny byggnad inklusive byggåtgärder för större schakt och fläktrum m.m. 3.9.4 El och hiss IKKAB - Kv Riddaren 18 Stockholm Inventering eltekniska anläggningar och hissar 2013-05-03, skriver i sin sammanfattning, citat: Kraftförsörjning sker med s.k. 4-ledarsystem vilket med dagens standard skall vara 5-ledarsystem vilket minskar riskerna för vagabonderande strömmar. Gruppcentraler på våningsplan saknar jordfelsbrytare för uttagsgrupper som är ett krav när ombyggnationer utförs på el-installationer. Detta medför att alla centraler måste utbytas. Belysningsanläggningar inom trapphus, korridorer och kontor är av äldre årgång och håller inte nu gällande krav på energieffektivitet, belysningsstyrka, luminansförhållanden, bländning m.m. Inom korridorerna och kontor finns brandlarmsdetektorer som inte håller de krav som nu gäller för en brandlarmsanläggning. Hissanläggning omfattar 2 stycken hissar. Huvudhissen ligger i trappa A och för trappa B en mindre hiss för 3 personer. Båda hissarna är godkända fram till juli 2013. Under åren har diverse ombyggnader utförts på hissmaskineriet. Med tanke på att en av hissarna är från 30-40-talet så är reservdelshållningen obefintlig. Kostnaden att riva och bygga nya installationer inom en befintlig byggnad ger högre kostnader ca 20 % jämfört med en nybyggnadsinstallation. 3.9.5 Fastighetsvärdering CB Richard Ellis skriver i sitt PM - Avseende värdeutvecklingen för Riddaren 18, Stockholm 2013-06-12, citat: Fastigheten har en yta av 3 844 kvm idag om biografen räknas bort. Efter en total ombyggnad till attraktiva lokaler bedömer vi att kontorshyran i detta läge uppgår till 4 000 kr/kvm och för de bästa lokalerna 4 500 kr/kvm. Driftskostnaden bedöms bli 500 kr/kvm och direktavkastningskravet i detta läge fullt uthyrt till stabila hyresgäster uppgår till 5,5 %. Detta leder till ett marknadsvärde i ombyggt skick av 250 000 000 kr. Det är lägre än byggkostnad inklusive grundläggningskostnad. En fastighets värde består av markvärde och byggnadsvärde. För att bevara befintliga byggnader krävs ett så stort kapital att det inte finns utrymme för att förränta markvärdet. Detta betyder att den ekonomiska livslängden av befintliga byggnader är slut. Slutsatser: 19

Mot bakgrund av ovanstående beräkningar och bedömningar anser vi inte att det är ekonomiskt rimligt att behålla befintliga byggnader på Riddaren 18. Den höga ombyggnadskostnad som krävs för att säkerställa husens fortlevnad och den begränsning som ligger i stommen till de befintliga husen gör att det är omöjligt att få ekonomi i ett sådant projekt. 20

4 PLANFÖRSLAGET 4.1 Astoriaalternativet Planförslaget som tidigare har presenterats för Stadsbyggnadskontoret har utvecklats för att ge ett komplett förslag med tydliga hållbarhetskopplingar genom hela projektet. Fastigheten utvecklas till följande tre delar 1. Gatuhus med bostäder och butiker 2. Gårdshus med kontor och butiker 3. Gränd/ pocket park med Sofi Almquist plats I Astoriaalternativet skapas bostäder och moderna, yteffektiva kontor. 4.1.1 Fakta Fakta Astoriaalternativet Kommentar Kvadratmeter Kontor, butiker och handel Bostäder 8809 kvm LOA Ja (6441 kvm LOA) Ja (2368 kvm BOA) Hållbarhetsprogram Ja Innehåller: Lagar och föreskrifter Stockholms miljöprogram BREEAM-SE (kontor) Miljöbyggnad (bostäder) Projektspecifika frågor Miljöcertifiering Ja Kontor BREEAM-SE, >EXCELLENT. Bostäder Miljöbyggnad, >SILVER Pocket park Ja Nedsänkt park på Sofi Almquists plats 21

4.1.2 Gatuhuset Gatubyggnaden som nu är kontor återskapas till sitt ursprung för bostäder till ca 16 bostadsrättslägenheter om totalt 2500 kvm. En taktillbyggnad i två plan ryms med den nya takvinkeln. Lägenheternas utformning och storlek styrs i hög grad av befintliga trapphus. Samtliga våningsplan utom butiksplanet inreds åter till bostäder, tre bostäder per plan i den ombyggda delen och två bostäder per plan i den nybyggda takvolymen ovan murkrön. Bostäderna utformas i huvudsak efter ursprunglig struktur och med hänsyn taget till de kulturhistoriska värdena. Bostadsstorlekar omfördelas dock i förhållande till ursprungligt indelning. Rumsstorlekar och sekvenser från 1870-talet återskapas i stor utsträckning, men vissa avlastningar görs för att få in nya funktioner. Mot gatan placeras kök, vardagsrum och sovrum/bibliotek. Mot gården placeras sovrummen med tillgång till nya balkonger. Pardörrar vid fasad ger genomblickar längs fasaden så som det uppfördes på 1870-talet. Genomblickar tvärs genom huset har också eftersträvats. Ombyggnad av bostadshuset präglas av en långtgående återanvändning av originaldetaljer som snickerier, stuckatur, öppna spisar och andra tidstypiska detaljer. Trapphuset omgestaltas till en cirkulär form som följer trappans diameter och förses med tidstypiska dörrar. Hissen byts ut och tillgängligheten förbättras. I källaren placeras lägenhetsförråd, cykelrum och barnvagnsrum. Vindsbostäderna i den nybyggda takvolymen formas utifrån takutförandet. Även i vindslägenheterna placeras kök och vardagsrum mot Nybrogatan och sovrummen placeras avskilt mot gården med tillgång till balkong. I den befintliga delen mot Nybrogatan finns de största antikvariska och kulturhistoriska värdena bl a den ursprungliga entrén och foajén till den gamla Astoriabiografen vilka bevaras. Gatubyggnaden återskapas till bostäder. 4.1.3 Gårdshuset Den nuvarande flygeln och kulisshuset rivs och ersätts av en ny byggnadsvolym med öppna kontorsplan. Den nya volymen utgår från gatuhusets volym vad gäller takfotshöjd och angränsande fastighet vid Riddargatan, f d Riddaren 17, vad gäller taknockshöjd. Den nya byggnadens yttertak är 22

både i sin asymmetriska geometri och material en fortsättning på gatuhusets nya sadeltak, som genom sin krökta yta övergår till en vertikal brandgavel i flygelns avslutning mot gården i väster. Bostadsentréerna i Riddaren 5 nås via Sofi Almquists Plats. Denna väg når man även huvudentrén till det judiska utbildnings- och kulturcentret. Bostäderna i Riddaren 18 har sin entré från Nybrogatan. Byggnaden grundförstärks och ursprungliga detaljer från 1870-talet återskapas. Porten mot Nybrogatan och trapphus bevaras och blir entré till bostäder. De nedre våningarna är planerade för butiker. Den nya byggnadsvolymen ansluter till den befintliga byggnaden. I likhet med innerstadens tradition utförs kontorshuset med en mer uppglasad bottenvåning för utåtriktad, publik verksamhet. Kontorsentrén har förlagts till fasadens täta del närmast gatan och utformas som en nisch klädd i ljust ursprungligt trä. Entrén vid Nybrogatan, till byggnadens publika del i nedre planet, kan även utgöra huvudentré till kontorsvåningarna. Här kommer ingången att vara markerad av skärmtaket över f d biografentrén. Takets utformning görs med stor omsorg, inspiration hämtas från intilliggande byggnader vad gäller material och färgsättning. Taket och även fasaden som har samma utformning, hämtar upp horisontella linjer från gathuset för att knyta ihop gammalt och nytt. Likaså hämtas sadeltakets motiv samt brandgavelns motiv upp och binds ihop. Överskottsvärme från gårdshusets kontorslokaler värmer gatuhusets bostäder, samt används till markvärme utvändigt. Takets utformning knyter samman gammalt och nytt. Fasaderna utgår från den befintliga bebyggelsens horisontala gesimser och listverk mellan våningsplanen som byggnaden kommer att ansluta till i den bevarade delen mot Nybrogatan. I den nya fasaden övergår de profilerade listverken i målat stål med indragen, negativ, relief i mörk kulör. Det formar en skugglist mellan våningsplanen. Även fönsterornamentiken i det äldre huset bildar utgångspunkt för det genomgående gestaltningsgreppet. Fasadelementen ges olika djup på de olika våningsplanen och samverkar på så sätt med de horisontala skugglisterna i stållisterna. Därmed fogar sig den nya fasaden till den befintliga vid gatan trots olikheterna i materialutförandet. Fasaden består av både transparenta uppglasade element, perforerade element och slutna element. Motivet till detta kommer från en önskan om att ge en arkitektoniskt annorlunda karaktär genom en variation i transparens. Till de annars traditionellt öppna eller slutna partierna införs ett för- 23

medlande halvtransparent parti. Konceptet syftar även till att undvika för mycket av artificiellt ljus, som de boende och verksamma i omgivande bebyggelse skulle kunna uppleva som störande. Med helt uppglasade fasader hade byggnaden blivit en lanterna efter mörkrets inbrott och fallit ur stadsväven bland de mer slutna fasaderna, som kännetecknar stenstaden. Den nya byggnaden utförs med samma material i fasad och yttertak, tombak, som är oxiderad mässing, en legering av koppar och zink. Fasaden har även inslag av ljusare trä i yttersmygar, djupa ramar som fortsätter in i byggnadens interiör som fönstrens innersmygar. Även det nya yttertaket på det befintliga gatuhuset utförs med samma material, varmed de båda byggnaderna flätas samman till en sammanhängande helhet. Gårdshuset sett från Hillelskolan ( Judiska skolan ), skolgård på tak. Skolan omfattar förskola, klass 1-6 samt fritids. 4.1.4 Gränd/ pocket park, Sofi Almquist plats Den idag stängda gränden med järnstaket mot Nybrogatan öppnas upp. På platsen, som får namnet Sofi Almquist Plats, skapas ett nytt offentligt rum med parkmiljö, där bland annat ett tiotal stora träd planteras, yta ca 700 m². Gränden kommer att bestå av två olika miljöer, en övre närmast Nybrogatan med möjlighet till uteserveringar och en nedsänkt pocket park. Det nedre planet öppnas mot Riddaren 18 med en ny entré. De två gamla grindstolparna, som idag är magasinerade, återplaceras på ursprunglig plats. Trapporna utförs i granit med två olika steghöjder. En skridande flack trappa leder ned till parkrummet från Nybrogatan och en brantare mer accentuerad sittgradäng med trapplopp inlagt i gradängsystemet bildar fond i slutet av platsen. Markbeläggningen består av breda granithällar i fallande längder i en ljus kulör lagda tvärs rummets längdriktning. Trappor och murar utförs i samma ton som övrig natursten. I det försänkta trädgårdsrummet består marken av en genomsläpplig kvartsitgrusyta där träd planteras och planteringsytor anläggs för klätterväxter som murgröna och vildvin. 24

Den tidigare gränden blir en försänkt pocket park med mycket grönska. 25

4.2 Nollalternativet Nollalternativet är ett konstruerat referensalternativ för jämförelsen mot Astoriaalternativet och innebär en renovering och bevarande av gatuhus, gårdshus och kulisshus. Förslaget beskrivs i följande delar: 1. Gatuhus (a), gårdshus (b) och kulisshus (c) med kontor 2. Gränd, Sofi Almquists plats Samtliga byggnader inom fastigheten kommer att innehålla kontor och handelslokaler, det är inte möjligt att skapa bostäder. 4.2.1 Fakta Fakta Nollalternativet Kommentar Kvadratmeter Kontor, butiker och handel Bostäder 6624 kvm LOA Ja (6624 kvm LOA) Nej Hållbarhetsprogram Ja Innehåller: Miljöcertifiering Pocket park Nej Nej Lagar och föreskrifter Stockholms miljöprogram Projektspecifika frågor 4.2.2 Byggnaderna I Nollalternativet bevaras samtliga befintliga byggnader. Båda byggnaderna fortsätter att, likt i dagsläget, innehålla kontor. För att hindra fortsatta sättningar måste grundförstärkningen från 1990-talet förstärkas för samtliga byggnader. 26

Renoveringen gäller ytskikt och där det är möjligt även planlösningar för att kontoren ska bli mer moderna och attraktiva än vad de är i dagsläget. Alla tekniska installationer är uttjänade och måste bytas ut. Så gott det går tillgänglighetsanpassas byggnaderna i samband med renovering. I gatuhuset finns lokaler som vid uthyrning renoveras enligt hyresgästens önskemål. Restaurangen som tidigare fanns i byggnaden har flyttat och lokalen kommer att användas som handelslokal. Den tidigare biografen kommer att få ny användning som handels- eller kontorslokal. 4.2.3 Gränd, Sofi Almquist plats Den idag stängda gränden får i Nollalternativet en upprustning för att kunna attrahera människor främst till de lokaler som finns i bottenvåningen. Gränden kommer även att fungera som entré till bostäder i Riddaren 5 och det judiska kulturcentrum som finns på Riddaren 6, och av den anledningen öppnas gränden upp. Befintliga stolpar sparas. 27

5 KULTURMILJÖ- OCH STADSBILDSANALYS I plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken finns krav på miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för de detaljplaner vars genomförande kan antas leda till en betydande miljö. Stadsbyggnadskontoret skriver i Utställningshandling Dnr 2013-09412, Planbeskrivning detaljplan för del av fastigheterna Riddaren 18 och 5 i stadsdelen Östermalm i Stockholm, Dp 2013-09412-54, citat: Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljö som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6kap 11. Därmed har inte en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram som underlag till detaljplanen. Inför antagandet av detaljplanen framfördes behov av en fördjupad konsekvensbeskrivning av vad en rivning av del av fastigheten skulle innebära. Denna analys är en konsekvensbedömning av förslaget till detaljplan. Kulturmiljö och stadsbild har bedömts som de väsentligaste i projektet och har därför konsekvensbedömts. 5.1 Metodik För att beskriva planförslagets konsekvenser för kulturmiljö och stadsbild används begreppen, effekt och konsekvens. I vanligt tal är dessa ord delvis synonymer till varandra men i miljöbedömningssammanhang används de med skilda betydelser: Påverkan är den förändring av fysiska eller beteendemässiga förhållanden som planens genomförande medför, i detta projekt består bland annat av en rivning av en del av fastigheten, ny byggnad samt ombyggnad till bostäder. Effekt är den förändring i miljön som medför, som till exempel förlust av kulturhistoriskt värdefull byggnad. Konsekvens är den verkan de uppkomna effekterna har på ett viss värde, till exempel kulturmiljö och stadsbild. Vid en konsekvensbedömning ska både det aktuella intressets värde och de förväntade effekternas omfattning beaktas. Matrisen nedan ger en beskrivning av metodiken bakom dessa bedömningar. Matrisen medför en femgradig skala (stor, måttlig-stor, måttlig, liten-måttlig och liten konsekvens). Konsekvenserna kan vara negativa och positiva. Den femgradiga skalan gör att varje steg får ett stort omfång och att mindre skillnader därmed inte alltid framgår. Matrisen är ett stöd vid konsekvensbedömning. Bedömningarna åtföljs därför alltid av beskrivande texter som innehåller motiveringar till bedömningarna i matrisen. Konsekvensbedömningen görs med beaktande av de åtgärder som fastställs som planbestämmelser. Utöver det innehåller konsekvensanalysen förslag på ytterligare miljöanpassningar som bör övervägas i den efterföljande projekteringen och/eller försiktighetsmått för byggskedet. 28

Intressets värde Ingreppets/störningens omfattning Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Liten konsekvens Matris för bedömning av miljökonsekvenser. Källa: WSP. Kulturmiljö- och stadsbildsanalysen har utarbetats av en fristående konsultgrupp och, om inget annat anges, är det konsultgruppen som står för de värderingar och bedömningar som görs i avsnittet. 5.2 Bedömningsgrunder För att beskriva och värdera de förändringar som planen medför för olika miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Miljöbalkens bestämmelser, de så kallade allmänna hänsynsreglerna är generella bedömningsgrunder som ska vägas in i bedömningarna av alla aspekter. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken utgör en central del i Sveriges miljölagstiftning. Hänsynsreglerna rymmer en rad krav, principer och regler vilka samtliga som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet måste följa. Syftet med de allmänna hänsynsreglerna är att förebygga negativa miljöeffekter orsakade av verksamheter samt öka den allmänna miljöhänsynen i ett projekt. I bilaga Bedömningsgrunder kulturmiljö- och stadsbildsanalys finns en kort beskrivning av samtliga hänsynsregler. En kategori av bedömningsgrunder är specifikt relaterade till en miljöaspekt och används för att identifiera, värdera och beskriva planens miljö inom ett visst sakområde. Dessa bedömningsgrunder är av varierande karaktär och ursprung, exempelvis lagreglerade normer och fastställda riktvärden. 5.3 Kulturmiljö Med kulturmiljö menas den av människan påverkade fysiska miljön som innehåller uttryck för tidigare händelser och utvecklingsförlopp. Det kan gälla alltifrån enskilda objekt till stora landskapsavsnitt. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. En specifik kulturmiljö avgränsas ofta genom ett historiskt funktionellt system (helhetsmiljö) av större eller mindre omfattning och komplexitet. Riksantikvarieämbetet delar upp kulturhistoriska värden i dokumentvärden respektive upplevelsevärden: Dokumentvärden är kopplade till byggnader och andra anläggningars funktion som källa till kunskap om ett historiskt fenomen, byggnadstradition, hantverksutförande etc. För dokumentvärden är autenticiteten central, vilket innebär att den kulturhistoriska företeelsen inte går att ersätta. 29

Upplevelsevärden är kopplade till byggnaders funktion som estetiska, rumsliga och identitetsskapande element i en miljö. Dessa värden är lättare att kompensera även om det inte fullt ut går att ersätta ett upplevelsevärde med ett annat. Målsättningen vid utveckling av kulturmiljöer är att ta tillvara såväl kunskaps- och upplevelserelaterade funktioner. Kulturhistoriska värden finns i såväl byggnader, anläggningar och arkeologiska lämningar som i planmönster och de sammanhållna miljöer som bildas av enskilda delar. Alla dessa värden måste tas med i bedömningen och relateras till den aktuella förändringen. Per definition är det från kulturhistorisk synpunkt positivt att bevara befintliga miljöer. Men väl avvägda förändringar och nytillskott kan också få en positiv effekt om de ökar möjligheterna att förstå de historiska sammanhangen och gör att andra historiskt viktiga aspekter kommer fram på ett bättre och tydligare sätt. 5.3.1 Bedömningsgrunder kulturmiljö 5.3.1.1 Riksintresseområdet Stockholms stad med Djurgården Stockholms stad med Djurgården är ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kapitlet miljöbalken. Det innebär att området bedöms ha så höga kulturvärden att det är av vikt för hela landet. I planeringen ska därför dessa värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd bara om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar kulturvärdena. Det är kommunerna som i sin planering ska se till att riksintressena tas till vara. Länsstyrelsen har tillsynen över att det sker. Urval av relevanta uttryck i riksintressebeskrivningen: Det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet och gator av olika bredd och karaktär, och byggnader i bestämda hushöjder. Genombrottsgator och områden planlagda som "ny stadsdel" i enlighet med 1874 års byggnadsstadga. Den täta och enhetliga stenstadsbebyggelsen. Stadssiluetten med den begränsade hushöjden där i stort sett bara kyrktornen och offentliga byggnader tillåtits höja sig över mängden. 3 kap. 6 miljöbalken Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyns till friluftslivet skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Begreppet påtaglig skada är centralt för tillämpningen av hushållningsbestämmelsen om riksintressen. Bedömningen av vad som utgör en påtaglig skada är alltid platsspecifik och knuten till verksamhetens art och omfattning. Avgörande för bedömningen av om en förändring kan innebära på- 30

taglig skada eller inte är beroende av i hur hög grad platsen fortsatt karaktäriseras av eller har förutsättningar att återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som varit präglande. Naturvårdsverkets allmänna råd om påtaglig skada (till 3 kap. 6 2 stycket miljöbalken), NFS 2005:17 Påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön kan uppstå om en åtgärd kan mer än obetydligt skada något eller några av de natur-, kultur- eller friluftsvärden som utgör grunden för riksintresset. En negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset bör som regel anses utgöra påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön. Vid bedömningen av om en åtgärd kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön i ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet bör det analyseras hur mycket, på vilka sätt och för hur lång tid åtgärden kan inverka negativt på de värden som utgör grund för att området har bedömts vara av riksintresse. Vid bedömningen bör även tidigare ingrepp och/eller skador beaktas. Vid bedömningen bör också hänsyn tas till att ett ingrepp som endast berör en liten del av ett riksintresseområde kan ha en sådan grad av negativ inverkan på områdets värden att påtaglig skada uppstår. Detta gäller även sådana åtgärder utanför ett riksintresseområde som kan påverka värdena i området negativt så att påtaglig skada uppstår. 5.4 Plan- och bygglag (2010:900), PBL Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö omfattas av Planoch bygglagens 8 kapitel. I 8 kapitlet finns följande paragrafer: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas (13 ). Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras (14 ). Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden (17, generell varsamhetsparagraf). 31

5.5 Riksantikvarieämbetets handbok Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken Handboken är i sin helhet ett stöd främst för länsstyrelserna i deras arbete med rådgivning, stöd planer och prövningar som rör riksintressen. Men delar av handboken tydliggör även tillvaratagande av kulturhistoriska värden och bedömning av påtaglig skada. Enligt Riksantikvarieämbetets kan förändringar inom riksintressen för kulturmiljövård hanteras enligt nedanstående figur. Handlingsutrymmet vid tillämpning av hushållningsbestämmelsen från att stärka det önskvärda till att förhindra det otillåtna. Källa: Riksantikvarieämbetets handbok Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken. 5.6 Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering Stockholms stadsmuseum har klassificerat bebyggelse enligt en tregradig skala: Blå - fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen, kyrkobyggnader tillhörande svenska kyrkan. Grön - fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul - fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Den aktuella fastigheten är klassificerad som gul, vilket innebär att den har bedömts ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller ett visst kulturhistoriskt värde. Klassificeringen är dock gjord 1995-01-01 och kan behöva ses över. 32