VTI rapport 999 Utgivningsår 2019 www.vti.se/publikationer Varför väljer cyklister att cykla alkoholpåverkade? Henriette Wallén Warner Gunilla Sörensen VTI rapport 999 Varför väljer cyklister att cykla alkoholpåverkade?
VTI rapport 999 Varför väljer cyklister att cykla alkoholpåverkade? En enkätstudie Henriette Wallén Warner Gunilla Sörensen
Författare: Henriette Wallén Warner, (VTI) www.orcid.org/0000-0002-4715-8935 Gunilla Sörensen, (VTI) Diarienummer: 2015/0729-7.3 Publikation: VTI rapport 999 Omslagsbilder: Mostphotos Utgiven av VTI, 2019
Referat Alkoholpåverkan tycks vara en starkt bidragande orsak till att cyklister omkommer eller skadas svårt i trafiken. Trots det finns i dagsläget relativt lite kunskap om människors syn på alkoholpåverkad cykling. Syftet med denna enkätstudie var därför att undersöka hur föreställningarna som, enligt theory of planned behaviour (TPB), ligger till grund för attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll påverkar beslutet att cykla alkoholpåverkad. Enkätsvar från 196 cyklister visar att cyklisters attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll tillsammans kan förklara en större del av variansen i avsikt att cykla alkoholpåverkade, än vad de bakomliggande föreställningarna kan göra. Om man främst är intresserad av att förutsäga cyklisters beslut att cykla alkoholpåverkade bör man alltså fokusera på attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll. Om man däremot vill förstå varför cyklister väljer att cykla alkoholpåverkade bör man istället fokusera på de bakomliggande föreställningarna. Resultaten visar vidare att kampanjer som utmanar cyklisters föreställning om hur trevligt det är att cykla hem, trots att de är alkoholpåverkade, och/eller som uppmanar cyklister att lämna cykeln hemma i samband med festliga tillfällen, där alkohol kan förväntas förekomma, bör ha potential att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling. Dessa kampanjer bör då rikta sig till specifika grupper, med hög förekomst av alkoholpåverkad cykling, snarare än till cyklister i allmänhet. Även förbättrad kollektivtrafik förefaller ha potential att minska alkoholpåverkad cykling. Titel: Författare: Utgivare: Varför väljer cyklister att cykla alkoholpåverkade? En enkätstudie Henriette Wallén Warner (VTI, www.orcid.org/0000-0002-4715-8935) Gunilla Sörensen (VTI) VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut www.vti.se Serie och nr: VTI rapport 999 Utgivningsår: 2019 VTI:s diarienr: 2015/0729-7.3 ISSN: 0347-6030 Projektnamn: Uppdragsgivare: Nyckelord: Språk: Alkoholenkät Stiftelsen MHF:s fond för trafiksäkerhet Cyklister, alkohol, theory of planned behaviour, åtgärder Svenska Antal sidor: 34 VTI rapport 999
Abstract Alcohol impairment seems to be an important contributing factor to cyclists being killed or injured in traffic. Nevertheless, there is currently relatively little known about people's view of alcohol impaired cycling. The aim of this questionnaire study was therefore to examine how beliefs, which according to the theory of planned behaviour (TPB), underpin people s attitude, subjective norm, and perceived behavioural control influence the decision to cycle alcohol impaired. The survey of 196 cyclists shows that their attitude, subjective norm and perceived behavioural control together could explain a greater portion of the variance in their intention to cycle alcohol impaired than what the underpinning beliefs could do. Therefore, if the main interest is to predict cyclists' decisions to cycle alcohol impaired, one should focus on attitudes, subjective norms and perceived behavioural control. If, on the other hand, one is interested in understanding cyclists decisions to cycle alcohol impaired one should focus on the underpinning beliefs. The results further show that campaigns challenging cyclists' perception of how nice it is to cycle home even though they are alcohol impaired and/or urges cyclists to leave their bicycles at home during social events with alcohol should have the potential to reduce alcohol impaired cycling. These campaigns should focus on specific groups, with high prevalence of alcohol impaired cycling, rather than on cyclists in general. Improved public transport services should also have a potential to reduce alcohol impaired cycling. Title: Author: Publisher: Why do cyclists choose to cycle under the influence of alcohol? A questionnaire study Henriette Wallén Warner (VTI, www.orcid.org/0000-0002-4715-8935) Gunilla Sörensen (VTI) Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) www.vti.se Publication No.: VTI rapport 999 Published: 2019 Reg. No., VTI: 2015/0729-7.3 ISSN: 0347-6030 Project: Commissioned by: Keywords: Language: Alcohol questionnaire MHF Traffic Safety Foundation Cyclists, alcohol, the theory of planned behaviour, countermeasures Swedish No. of pages: 34 VTI rapport 999
Förord Jag vill rikta ett stort tack till Stiftelsen MHF:s fond för trafiksäkerhet som finansierat den här studien och till alla som genom att besvara enkäten generöst delat med sig av sina tankar och värderingar. Stort tack går även till de personer som medverkat i den uppföljande bortfallsanalysen. Borlänge december 2018 Henriette Wallén Warner Projektledare VTI rapport 999
Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 28 februari 2018 av Sonja Forward. Förste författaren Henriette Wallén Warner har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Åsa Aretun har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 10 december 2018. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Quality review Internal peer review was performed on 28 February 2018 by Sonja Forward. Main author Henriette Wallén Warner has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Åsa Aretun examined and approved the report for publication on 18 December 2018. The conclusions and recommendations expressed are the authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. VTI rapport 999
Innehållsförteckning Sammanfattning...9 Summary...11 1. Inledning...13 1.1. Syfte...14 2. Metod...15 2.1. Urval...15 2.1.1. Bortfallsanalys...15 2.2. Deltagare...16 2.3. Material...17 2.3.1. Attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll...17 2.3.2. Bakomliggande föreställningar...17 2.4. Analys...18 3. Resultat...19 4. Diskussion...24 4.1. Sammanfattning och slutsatser...25 Referenser...26 Bilaga 1...27 VTI rapport 999
VTI rapport 999
Sammanfattning Varför väljer cyklister att cykla alkoholpåverkade? En enkätstudie av Henriette Wallén Warner (VTI) och Gunilla Sörensen (VTI) Alkoholpåverkan tycks vara en starkt bidragande orsak till att cyklister omkommer eller skadas svårt i trafiken. Trots detta finns i dagsläget relativt lite kunskap om människors syn på alkoholpåverkad cykling. Enligt theory of planned behavior baseras vår avsikt att utföra ett visst beteende på vår attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll vilka i sin tur grundas på våra föreställningar om fenomenet. Föreställningar om att cykla alkoholpåverkad har identifierats i tidigare forskning varför syftet med denna studie var att undersöka hur dessa föreställningar påverkar beslutet att cykla alkoholpåverkad. Totalt 1 800 enkäter skickades ut till ett slumpmässigt urval av personer mellan 18 och 65 år från hela landet. Resultaten baseras på besvarade enkäter från 196 deltagare där 56 procent var kvinnor och 44 procent var män. Den yngsta deltagaren var 18 år och den äldsta var 65 år. Resultaten visar att cyklisters attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll tillsammans kunde förklara en större del av variansen i deras avsikt att cykla alkoholpåverkade än vad de bakomliggande föreställningarna kunde göra. Om man främst är intresserad av att förutsäga cyklisters beslut att cykla alkoholpåverkade bör man alltså fokusera på attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll. Om man däremot vill förstå varför cyklister väljer att cykla alkoholpåverkade bör man istället fokusera på de bakomliggande föreställningarna. Den föreställning som framför allt bidrog till cyklisternas attityd var att kunna ta sig från dörr till dörr med ett och samma transportmedel medan att få avsluta kvällen på ett trevligt sätt bidrog till deras avsikt att cykla alkoholpåverkade. Vidare var det de flestas åsikter och den närmaste familjens och vännernas agerande som bidrog till cyklisternas subjektiva norm medan den närmaste familjens och vännernas åsikter och agerande, tillsammans med agerandet hos personer som liknande dem själva, bidrog till deras avsikt att cykla alkoholpåverkade. Därtill var det en rad externa faktorer som bidrog till cyklisternas upplevda kontroll. De faktorer som underlättade för cyklisterna att cykla alkoholpåverkade och som framför allt bidrog till deras upplevda kontroll, var att det är lite trafik på de vägar de kommer att färdas på när de druckit alkohol, att de kommer att ha cykeln med sig vid de tillfällen de dricker alkohol och att andra i deras sällskap förväntar sig att de kommer att cykla efter att de druckit alkohol. De faktorer som försvårade för cyklisterna att cykla alkoholpåverkade och som framför allt bidrog till deras upplevda kontroll var att cyklisterna har möjlighet att reflektera över att cykla alkoholpåverkad och att det är dåligt väglag (till exempel halka) vid de tillfällen de dricker alkohol. Att cyklisterna kommer att ha cykeln med sig vid de tillfällen de dricker alkohol, att andra i deras sällskap förväntar sig att de kommer att cykla efter att de druckit alkohol, att kollektivtrafiken är ett bra alternativ vid de tillfällen de dricker alkohol samt att det är dåligt väder och väglag (till exempel halka) vid de tillfällen de dricker alkohol bidrog till deras avsikt att cykla alkoholpåverkade. Kampanjer som utmanar cyklisters föreställning om hur trevligt det är att cykla hem, trots att de är alkoholpåverkade, och/eller som uppmanar cyklister att lämna cykeln hemma i samband med festliga tillfällen, där alkohol kan förväntas förekomma, bör ha potential att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling. Dessa kampanjer bör då rikta sig till specifika grupper med hög förekomst av alkoholpåverkad cykling snarare än till cyklister i allmänhet. Även förbättrad kollektivtrafik förefaller ha potential att minska alkoholpåverkad cykling. VTI rapport 999 9
10 VTI rapport 999
Summary Why do cyclists choose to cycle under the influence of alcohol? A questionnaire study by Henriette Wallén Warner (VTI) and Gunilla Sörensen (VTI) Alcohol impairment seems to be an important contributing factor to cyclists being killed or injured in traffic. Nevertheless, there is currently relatively little known about people s view of alcohol impaired cycling. According to the theory of planned behaviour, our intention is based on our attitude, subjective norm and perceived behavioural control, which in turn are based on our beliefs of the phenomenon. The beliefs associated with alcohol impaired cycling have been identified in previous research and the aim of this study was to examine how these beliefs affect the decision to cycle alcohol impaired. A total of 1 800 questionnaires were sent to a random selection of people between 18 and 65 years from across the country. The results are based on answers from 196 participants where 56 percent were women and 44 percent were men. The youngest participant was 18 years old and the oldest was 65 years old. The results show that cyclists attitude, subjective norm and perceived behavioural control together could explain a greater portion of the variance in their intention to cycle alcohol impaired than what the underpinning beliefs could do. Therefore, if the main interest is to predict cyclists decisions to cycle alcohol impaired, one should focus on attitudes, subjective norms and perceived behavioural control. If, on the other hand, one is interested in understanding cyclists decisions to cycle alcohol impaired one should focus on the underpinning beliefs. The belief that primarily contributed to the attitude of the cyclists was to be able to go from door to door with the same means of transport; while ending the evening in a pleasant way contributed to their intention to cycle despite alcohol impairment. Furthermore, it was the opinions of most cyclists and the immediate family and friends which contributed to the cyclists subjective norm, while the immediate family and friends opinions and actions along with the actions of people like the cyclists themselves contributed to their intention to cycle alcohol impaired. In addition, there were a number of external factors that contributed to the cyclists perceived behavioural control. The facilitating factors that contribute were that there is little traffic on the roads they will cycle when they have been drinking alcohol. But also, that they will bring the bicycle on social events where they drink alcohol and that others attending social events expect them to cycle alcohol impaired. The barriers were that the cyclists have had the opportunity to reflect on alcohol impaired cycling and that the road conditions are bad (for example slippery) at times when they drink alcohol. That they have brought the bicycle on social events where they drink alcohol, that others attending social events expect them to cycle alcohol impaired, that public transport services is a good option at times they drink alcohol, as well as bad weather and/or bad road conditions (for example slippery), contributed to their intention to cycle alcohol impaired. This means that campaigns challenging cyclists perception of how nice it is to cycle home even though they are alcohol impaired and/or urges cyclists to leave their bicycles at home during social events with alcohol should have the potential to reduce alcohol impaired cycling. These campaigns should focus on specific groups, with high prevalence of alcohol impaired cycling, rather than on cyclists in general. Improved public transport services could also have the potential to reduce alcohol impaired cycling. VTI rapport 999 11
12 VTI rapport 999
1. Inledning I Sverige är det olagligt att framföra motorfordon om föraren har en blodalkoholkoncentration på 0,2 promille eller högre. Motsvarande gräns finns inte för cyklister vilket bidragit till att alkoholpåverkan hos cyklister inte rutinmässigt kontrolleras och dokumenteras av polisen. Information om alkoholförekomsten hos cyklister är därför begränsad liksom kunskap om trafiksäkerhetseffekterna av cyklisters alkoholpåverkan. Tidigare forskning (Hartung m.fl., 2015) visar dock att cyklisters grovmotorik är klart försämrad vid en blodalkoholkoncentration på 0,8 promille och att ingen av deltagarna vid 1,4 promille klarade av att cykla testbanan lika bra eller bättre än de gjort i nyktert tillstånd. Enligt Bylund och Björnstig (2004) hade cirka 40 procent av de 599 cyklister som under 1990 2003 sökt vård vid Umeå universitetssjukhus, på grund av moderata eller allvarliga skallskador, varit alkoholpåverkade vid olyckstillfället. Vidare fann Wallén Warner, Forsman, Gustafsson, Ihlström och Nyberg (2017) att 11 procent av de 236 cyklister som omkom under 2006 2015 med säkerhet varit alkoholpåverkade medan alkoholförekomsten hos ytterligare 22 procent var okänd. Alkoholpåverkan tycks alltså vara en viktig bidragande orsak till att cyklister omkommer eller skadas svårt i trafiken. För att öka kunskapen om synen på alkoholpåverkad cykling genomförde Wallén Warner m.fl. (2017) en intervjustudie med 34 cyklister från Borlänge, Linköping och Stockholm. Frågorna ställdes utifrån tre olika vetenskapliga perspektiv; ett emotionssociologiskt, ett fenomenografiskt och ett socialpsykologiskt. Inom det socialpsykologiska perspektivet baserades frågorna som ställdes på theory of planned behaviour (TPB; Ajzen, 1991). Om vi väljer att cykla alkoholpåverkade eller inte beror enligt denna teori på om vi har en positiv eller negativ attityd till att cykla alkoholpåverkade, om vi tror att våra nära och kära tycker att det är acceptabelt eller oacceptabelt att vi cyklar alkoholpåverkade samt vilken kontroll vi upplever att vi har över valet att cykla alkoholpåverkade eller inte. Vår attityd skapas genom att en mängd föreställningar om för- och nackdelar med att cykla alkoholpåverkad vägs samman, vår subjektiva norm skapas genom att en mängd förställningar om andra människors åsikter och agerande vägs samman och den upplevda kontrollen skapas genom att en mängd föreställningar om faktorer som underlättar eller försvårar för oss att cykla alkoholpåverkade vägs samman. Teorin beskrivs grafiskt i Figur 1. Föreställningar till grund för Attityd Attityd Föreställningar till grund för Subjektiv Norm Subjektiv Norm Avsikt Beteende Föreställningar till grund för Upplevd Kontroll Upplevd Kontroll Figur 1. Theory of Planned Behaviour (TPB; fritt efter Ajzen, 1991). Resultaten av intervjustudien (Wallén Warner m.fl., 2017) visade att det enligt respondenterna var praktiskt (t.ex. man kommer fort fram), fritt (t.ex. man behöver inte passa några tider), tryggt (t.ex. man slipper vänta vid ensliga busshållplatser), trevligt (t.ex. skön upplevelse) och bättre än att ta bilen (t.ex. att risken att skada någon är mindre) att cykla trots alkoholpåverkan. Samtidigt ansåg VTI rapport 999 13
respondenterna att cyklister på grund av alkoholpåverkan har försämrad förmåga (t.ex. längre reaktionstid), är en fara för sig själv (t.ex. ökad olycksrisk) men också en fara för andra (t.ex. ökad risk att skada andra både fysiskt och psykiskt). Respondenterna trodde vidare att vissa grupper av människor (t.ex. studenter) tycker att det är acceptabelt att cykla alkoholpåverkad medan andra grupper (t.ex. föräldrar) tycker att det är oacceptabelt. Respondenterna trodde också att personer med vissa egenskaper (t.ex. personer med dålig ekonomi) tycker att det är acceptabelt att cykla alkoholpåverkad medan personer med andra egenskaper (t.ex. ansvarsfulla personer) tycker att det är oacceptabelt. En del respondenter trodde att nästan alla tycker att det är acceptabelt att cykla alkoholpåverkad medan andra trodde att ingen tycker att det är acceptabelt. Slutligen var små mängder alkohol (t.ex. ingen kraftig berusning), cykelvänlig infrastruktur (t.ex. separata cykelbanor), dåliga alternativ (t.ex. avsaknad av alternativa transportmedel), grupptryck (t.ex. att andra i sällskapet väljer att cykla alkoholpåverkade) och nödsituationer (t.ex. olyckor) faktorer som enligt respondenterna gjorde det lättare att välja cykeln trots alkoholpåverkan. Vissa respondenter menade dock att det inte finns några faktorer som gör det lättare att välja cykeln alkoholpåverkad. Faktorerna som gjorde det svårare att välja cykeln alkoholpåverkad var däremot stora mängder alkohol (t.ex. kraftig berusning), försvårande omständigheter (t.ex. dåligt väder), cykelovänlig infrastruktur (t.ex. mycket trafik), bra alternativ (t.ex. bra kollektivtrafik), samhällets fördömande (t.ex. olagligt), gruppmotstånd (t.ex. att andra i sällskapet säger ifrån), föräldraskap (t.ex. på grund av ansvaret) och erfarenhet (t.ex. tidigare olycksinbladning). 1.1. Syfte Wallén Warner m.fl. (2017) identifierade alltså en mängd föreställningar om att cykla alkoholpåverkad. Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur dessa föreställningar påverkar beslutet att cykla alkoholpåverkad. 14 VTI rapport 999
2. Metod 2.1. Urval Ett slumpmässigt urval erhölls från statens personadressregister (SPAR). Urvalet bestod av 1800 personer mellan 18 och 65 år från hela landet. Hälften av personerna var män och hälften kvinnor. Till dessa personer skickades under våren 2017 en enkät (se bilaga 1). Totalt 19 enkäter returnerades på grund av att adressaten exempelvis flyttat. Inga påminnelser skickades. För att studera hur svarsfrekvensen påverkas av belöningar bifogades en Tia-lott i 600 utskick, en Triss-lott i 600 utskick medan de resterande 600 utskicken endast innehöll enkäten. Effekten av detta kommer dock inte att behandlas i denna rapport utan presenteras i en separat artikel. Totalt besvarade 242 personer (14 procent) minst 15 procent av påståendena som baserats på theory of planned behaviour (TPB). Av dessa hade 24 personer uppgett att de aldrig cyklar (varken under vinter eller sommarhalvåret) och av de kvarvarande cyklisterna hade 22 personer uppgett att de aldrig dricker alkohol. Eftersom denna studie handlar om cykling och alkohol exkluderades även dessa från vidare analyser medan de kvarvarande 196 personerna inkluderades i analyserna. 2.1.1. Bortfallsanalys På grund av den låga svarsfrekvensen (14 procent) genomfördes en bortfallsanalys. Ett slumpmässigt urval om 120 personer (hälften män och hälften kvinnor) gjordes från den ursprungliga listan med adresser till 1 800 personer. Dessa personer skulle om möjligt kontaktas via telefon och ombes besvara några korta frågor. Hälften söktes i första hand genom uppringning (vid behov följt av SMS via enkättjänsten), resterande i första hand via SMS, med information om ärendet och länk till enkäten. Telefonnummer söktes via olika söktjänster på internet. För 46 av personerna (38 %) saknades uppgift om telefonnummer, numret fungerade inte eller gick till annan person (t.ex. son eller dotter). Därutöver var det 51 personer (42 %) som inte nåddes på telefon/sms. Av urvalet nåddes därför endast 24 personer (20 %) via telefonsamtal. Uppringningsförsök gjordes under dag-, kvälls- och helgtid. När möjlighet gavs, lämnades meddelande på telefonsvarare om ärendet. Telefonintervju genomfördes med 23 personer - medan en person avböjde att delta. Följande fyra frågor ställdes: 1) Hur ofta cyklar du vanligtvis under sommarhalvåret? 2) Hur ofta har du under det senaste året cyklat efter att du druckit alkohol? 3) Hur ofta dricker du alkohol? 4) Vilket är ditt födelseår? Vidare gjordes en subjektiv bedömning av att den svarandes kön stämde med uppgiften i adressregistret. Eftersom den ursprungliga enkäten besvarades helt anonymt visste vi inte vilka av personerna i bortfallsanalysen som redan hade deltagit i enkätstudien. Personerna fick därför också uppge ifall de hade fått en enkät om alkohol och cykling under våren samt om de hade besvarat den enkäten. Sju personer uppgav att de hade besvarat enkäten, 8 personer mindes inte om de hade gjort det och ytterligare 8 personer uppgav att de inte hade svarat. Nedan anges könsfördelningen för de 8 personer som uppgav att de inte hade besvarat enkäten. Som jämförelse anges även motsvarande fördelning avseende de 242 personer som hade besvarat enkäten. Eftersom det var så få personer i bortfallsanalysen har dock inga statistiska jämförelser gjorts mellan svarsfördelningen i bortfallsanalysen och svarsfördelningen i enkätstudien. Tabell 1 visar att en majoritet av de 8 personer som inte besvarat enkäten var män medan en knapp majoritet av dem som besvarat enkäten var kvinnor. I urvalet var könsfördelningen helt jämn. VTI rapport 999 15
Tabell 1. Könsfördelning (procent inom parentes) för dem som inte besvarat enkäten, dem som besvarat enkäten samt för hela urvalet. Ej besvarat enkäten (n=8) Kvinna 2 (25 %) Man 6 (75 %) Annat/svar saknas 0 (0 %) Besvarat enkäten (n=242) 130 (54 %) 106 (44 %) 6 (2 %) Hela urvalet (n=1 800) 900 (50 %) 900 (50 %) 0 (0 %) Medelåldern bland dem som inte besvarat enkäten (n=8) var 38 år medan medelåldern bland dem som besvarat enkäten (n=242) var 45 år. Tabell 2 visar svarsfördelningen för fråga 1 3 i bortfallsanalysen (motsvarande fråga 1, 3 och 4 i enkätstudien). Där framkommer att cirka 10 procent av både dem som inte besvarat och av dem som besvarat enkäten vanligtvis aldrig cyklar under sommarhalvåret. Tabellen visar vidare att alla som inte besvarat enkäten dricker alkohol medan 12 procent av dem som besvarat enkäten inte gör det. Slutligen har 87 procent av dem som inte besvarat enkäten aldrig cyklat efter att ha druckit alkohol under det senaste året medan motsvarande andel för dem som besvarat enkäten uppgick till 61 procent. Tabell 2. Svarsfördelning för tre frågor (procent inom parentes) för dem som inte besvarat enkäten och för dem som besvarat enkäten. Cyklar aldrig under ett vanligt sommarhalvår Ej besvarat enkäten (n=8) 1 (12 %) Besvarat enkäten (n=242) 25 (10 %) Dricker aldrig alkohol 0 (0 %) 29 (12 %) Har aldrig cyklat efter att ha druckit alkohol under det senaste året 7 (87 %) 148 (61 %) 2.2. Deltagare Av de 196 deltagarna som uppgett att de både cyklar och dricker alkohol var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Den yngsta deltagaren var 18 år och den äldsta var 65 år (medelålder var 45 år). De flesta deltagarna använde cykeln som transportmedel från A till B (82 procent) men många nöjescyklade även för avkoppling (44 procent). En del (20 procent) träningscyklade även på landsväg och/eller off-road. Att antal procent i detta fall överstiger 100 beror på att en och samma deltagare kan använda cykeln på flera sätt (exempelvis både som transportmedel och för träning). Totalt 48 procent av deltagarna uppgav att de under det senaste året cyklat efter att ha druckit alkohol. Samtidigt trodde 97 procent av dem att andra cyklister cyklat efter att ha druckit alkohol under det 16 VTI rapport 999
senaste året. Av de deltagare som någon gång cyklat efter att ha druckit alkohol under det senaste året uppgav 54 procent att de som mest brukar känna sig svagt påverkade. Cirka 38 procent av deltagarna trodde att det är olagligt att cykla alkoholpåverkade medan 32 procent av deltagarna inte visste huruvida det är olagligt eller inte. Slutligen uppgav 37 procent av deltagarna att de på nära håll sett konsekvenserna av en allvarlig cykelolycka. 2.3. Material Enkäten (se Bilaga 1) baserades på theory of planned behaviour (TPB; Ajzen, 1991) och mätte attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll samt deltagarnas föreställningar som ligger till grund för dessa faktorer. Även deltagarnas avsikt mättes. Samtliga påståenden handlade om att cykla alkoholpåverkad. Enkäten innehöll också en rad bakgrundsfrågor (kön, ålder osv). 2.3.1. Attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll Attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll mättes på en 7-gradig skala. Attityd mättes med påståendena: Att jag under det kommande året cyklar alkoholpåverkad vore dåligt/bra; oacceptabelt/acceptabelt. Medelvärdet av dessa två påståenden beräknades och användes vid vidare analys. Cronbach s alpha var,80 1. Subjektiv norm mättes med påståendet: De flesta personer som är viktiga för mig godtar att jag under det kommande året cyklar alkoholpåverkad. instämmer inte alls/instämmer helt. Upplevd kontroll mättes med påståendet: Jag är övertygad om att jag under det kommande året kan cykla trots att jag är alkoholpåverkad falskt/sant. I enkäten ingick även påståendet Det är upp till mig själv om jag kommer att cykla alkoholpåverkad eller inte under det kommande året. instämmer inte alls/instämmer helt, men eftersom den inte korrelerade med övriga variabler exkluderades detta påstående från vidare analys. Avsikt mättes med påståendet: Jag har för avsikt att cykla alkoholpåverkad under det kommande året. inte alls troligt/troligt. 2.3.2. Bakomliggande föreställningar Påståendena om deltagarnas bakomliggande föreställningar baserades på en tidigare intervjustudie med 34 cyklister (Wallén Warner m.fl., 2017). I den studien ställdes frågor om vilka fördelar respektive nackdelar deltagarna såg med att cykla alkoholpåverkade; vad de trodde andra tycker om att de cyklar alkoholpåverkade; samt vad som skulle kunna få dem att cykla alkoholpåverkade respektive avstå från att cykla alkoholpåverkade. Samtliga bakomliggande föreställningar mättes på en 7-gradig skala (för närmare beskrivning av skalorna se 2.4. Analys) Föreställningar till grund för attityd sammanfattades genom att påståenden om sannolikheten för olika konsekvenser av att cykla alkoholpåverkade multiplicerades med ett påstående om hur bra eller dålig respektive konsekvens i så fall var. Därefter beräknades medelvärdet av samtliga produkter. Exempel på ett påstående om sannolika konsekvenser är Att jag under det kommande året cyklar trots att jag är alkoholpåverkad innebär att jag kommer fort fram dit jag ska. inte alls troligt/väldigt troligt. Korresponderande påstående om hur bra eller dålig konsekvensen är lyder då Att jag kommer fort fram dit jag ska är bra/dåligt. Föreställningar till grund för subjektiv norm sammanfattades genom att påståenden om andras åsikter och agerande multiplicerades med ett påstående om hur gärna deltagarna vill vara dessa andra 1 kan variera mellan 0 och 1, där högre värden betyder högre reliabilitet. Ofta sätts en gräns för acceptabelt värde vid 0,6 0,7. Cronbach s alfa mäter hur väl de olika påståendena mäter samma bakomliggande koncept. VTI rapport 999 17
till lags/göra lika som dessa andra. Därefter beräknades medelvärdet av samtliga produkter. Exempel på ett påstående om andras åsikter är Mina närmaste (familj och vänner) tycker att jag inte ska/ska cykla alkoholpåverkad. Korresponderande påstående om hur gärna deltagarna vill vara dessa andra till lags lyder då När det handlar om att cykla alkoholpåverkad, vill jag göra mina närmaste (familj och vänner) till lags. instämmer inte alls/instämmer helt. Exempel på ett påstående om andras agerande är De flesta av mina närmaste (familj och vänner) cyklar själva alkoholpåverkade. falskt/sant. Korresponderande påstående om hur gärna deltagarna vill göra lika som dessa andra lyder då När det handlar om att cykla alkoholpåverkad, hur gärna vill du vara som närmaste (familj och vänner). inte alls/väldigt gärna. Föreställningar till grund för upplevd kontroll sammanfattades genom att påståenden om sannolikheten för olika faktorer multiplicerades med ett påstående om huruvida faktorn skulle underlätta eller försvåra för deltagarna att cykla alkoholpåverkade. Därefter beräknades medelvärdet av samtliga produkter. Exempel på ett påstående om sannolika faktorer är Under det kommande året förväntar jag mig att jag kommer känna mig kraftigt berusad när jag dricker alkohol. inte alls troligt/väldigt troligt. Korresponderande påstående om hur underlättande/försvårande faktorn är lyder då Om jag känner mig kraftigt berusad är det lättare/svårare för mig att välja att ta cykeln. instämmer inte alls/instämmer helt och hållet. 2.4. Analys Analyserna genomfördes i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 24. Inledningsvis kodades alla svar på unipolära skalor från 1 till 7. För att underlätta förståelsen av resultaten vändes sedan en del skalor så att låga siffor alltid motsvarar en negativ inställning till att cykla alkoholpåverkad medan höga siffror alltid motsvarar en positiv inställning till att cykla alkoholpåverkad. Därefter transformerades vissa skalor så att de blev bipolära. Enligt Ajzen (2006) kan påståendena om deltagarnas föreställningar antingen besvaras på en unipolär (1 7) eller bipolär (-3 3) skala. Även om omvandlingen från uni- till bipolär är en linjär transformation resulterar det i en icke-linjär transformation av de beräknade produkterna (se beskrivning ovan). Detta kan påverka korrelationen mellan produkterna och deras respektive index baserade på påståendena om attityd, subjektiv norm respektive upplevd kontroll. Eftersom det inte finns något entydigt vetenskapligt stöd för vilken typ av skala som bör användas rekommenderar Ajzen (2006) att man undersöker korrelationen mellan produkterna och deras respektive index för att sedan välja den typ av skala som resulterar i de högsta korrelationerna. I denna studie undersöktes därför tre alternativa skalkombinationer; båda faktorerna mäts på unipolära skalor, båda faktorerna mäts på bipolära skalor och en faktor mäts på en unipolär skala medan den andra mäts på en bipolär skala (Francis m.fl., 2004 ger rekommendationer för hur skalorna bör kombineras). De starkaste korrelationerna återfanns då föreställningarna som ligger till grund för attityd mättes på en unipolär skala (1 7) i kombination med en bipolär skala (-3 3), föreställningarna som ligger till grund för subjektiv norm mättes på en bipolär skala (-3 3) i kombination med en unipolär skala (1 7) och föreställningarna som ligger till grund för upplevd kontroll mättes båda på unipolära skalor (1 7). Multipel regression användes för att undersöka hur stor del av variansen i avsikt som kunde förklaras av attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll respektive förklaras av indexen baserade på föreställningarna som ligger till grund för dessa tre faktorer. Samma metod användes även för att undersöka hur stor del av variansen i attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll som kunde förklaras av föreställningarna för respektive index. För samtliga regressioner gäller att det de oberoende variablerna korrelerade med respektive beroende variabel och att måttet för tolerance var större än 0,1. 18 VTI rapport 999
3. Resultat Resultaten visar att deltagarna i genomsnitt hade en svag negativ attityd till att cykla alkoholpåverkade under det kommande året (M = 3,04; SD = 1,66; 1 = negativt; 7 = positivt) samtidigt som de hade en mer neutral subjektiv norm (M = 3,72; SD = 2,28; 1 = negativt; 7 = positivt). Deltagarna ansåg även att de hade viss kontroll över valet att cykla alkoholpåverkade under det kommande året (M = 4,18; SD = 2,31; 1 = liten kontroll; 7 = stor kontroll). Tabell 3 visar att de fyra påståendena som användes för att mäta deltagarnas attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll tillsammans kunde förklara en större del av variansen (48 procent) i deras avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året, än vad de 40 påståendena som mätte deras bakomliggande föreställningar kunde göra (38 procent). Samtliga variabler (både attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll samt de föreställningar som ligger till grund för dessa variabler) korrelerade med avsikten. Attityd och upplevd kontroll, men inte subjektiv norm, bidrog till att förklara deltagarnas avsikt. Med avseende på de bakomliggande föreställningarna bidrog föreställningarna som ligger till grund för subjektiv norm och upplevd kontroll, men inte de som ligger till grund för attityd, till att förklara deltagarnas avsikt. Tabell 3. Korrelationskoefficient (r) och standardiserat β-värde (β) mellan respektive index och Avsikt att cykla alkoholpåverkad under det kommande året. Förklarad Avsikt varians N r Β Attityd 2,58 ***,22 ** Subjektiv norm 1,55 *** i.s. Upplevd kontroll 1,65 ***,43 *** Totalt 48 % Föreställningar till grund för attityd 13,37 *** i.s. Föreställningar till grund för subjektiv norm 12,52 ***,32 *** Föreställningar till grund för upplevd kontroll 15,53 ***,31 *** Föreställningar totalt 37 % i.s. icke-signifikant; ** 1% nivå; *** 0,1% nivå Även om attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll kunde förklara en större del av variansen i deltagarnas avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året, än vad de bakomliggande föreställningarna kunde göra, bidrar föreställningarna till en ökad förståelse av avsikten. Nedan redovisas därför hur de olika föreställningarna värderades samt vilka av dem som bidrar till att förklara deltagarnas attityd, subjektiva norm, och upplevda kontroll samt deras avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året. Tabell 4 visar att deltagarna ansåg att den troligaste konsekvensen av att cykla alkoholpåverkad under det kommande året är att jag är oberoende av kollektivtrafik och taxi medan den minst troliga konsekvensen är att jag riskerar att orsaka en olycka där andra skadas (kolumn 1). Vidare ansåg deltagarna att de bästa konsekvenserna av att cykla alkoholpåverkad under det kommande året skulle vara att jag är oberoende av kollektivtrafik och taxi samt att jag tar mig från dörr till dörr med ett och samma transportmedel. Slutligen ansåg deltagarna att den sämsta konsekvensen skulle vara att jag riskerar att orsaka en olycka där andra skadas (kolumn 2). VTI rapport 999 19
Tabell 4. Medelvärde (M) och standardavvikelse (SD) för Sannolikheten att olika konsekvenser ska inträffa, värdering av dessa Konsekvenser samt en sammanvägning av Sannolikheten Konsekvensen. De två sista kolumnerna visar korrelationskoefficienten (r) mellan sammanvägningen (Sannolikheten Konsekvensen) och deltagarnas Attityd respektive Avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året. Att jag under det kommande året cyklar trots att jag är alkoholpåverkad innebär att: Sannolikhet M (SD) 1 = inte alls troligt 7 = väldigt troligt jag är oberoende av kollektivtrafik och taxi. 5,61 (1,99) jag tar mig fram billigt. 5,54 (1,96) jag tar mig från dörr till dörr 5,43 med ett och samma (1,85) transportmedel. jag slipper passa tider. 5,04 (2,10) jag slipper be någon om skjuts. 5,39 (2,04) jag kommer fort fram dit jag 4,28 ska. (2,25) jag avslutar kvällen på ett 4,23 trevligt sätt. (1,95) jag cyklar med försämrad 5,21 motorik. jag riskerar att orsaka en olycka där andra blir psykiskt lidande (ex. genom att de kör på mig). jag riskerar att orsaka en olycka där andra skadas. jag riskerar att råka ut för en olycka och skada mig själv. jag cyklar med försämrat omdöme. jag cyklar med överskattad förmåga. (1,92) 4,25 (2,06) 4,22 (2,08) 4,68 (2,03) 5,15 (1,98) 5,10 (1,98) Konsekvens M (SD) -3 = dåligt +3 = bra 1,86 (1,71) 1,83 (1,67) 1,86 (1,61) 1,79 (1,79) 1,67 (1,74) 1,60 (1,74) 1,39 (1,89) -1,99 (1,50) -2,56 (1,14) -2,58 (1,09) -2,50 (1,04) -2,26 (1,29) -2,31 (1,26) i.s. icke-signifikant; * 5 % nivå; ** 1 % nivå; *** 0,1 % nivå Sannolikhet Konsekvens M (SD) väldigt troligt -21 = och dåligt +21 = och bra 12,18 (9,79) 12,13 (9,41) 11,92 (9,10) 11,15 (9,18) 10,78 (9,70) 9,02 (8,70) 7,73 (8,66) -10,77 (9,89) -10,97 (7,78) -10,98 (7,86) -11,70 (8,01) -11,93 (9,14) -12,05 (8,97) Attityd r Avsikt r,22 **,19 **,23 **,14 *,36 ***,26 ***,23 **,20 **,21 **,16 *,28 ***,25 ***,28 ***,26 ***,23 **,17 **,34 ***,29 ***,34 ***,29 ***,37 ***,29 ***,31 ***,22 **,36 ***,22 ** Efter att sannolikheten för de olika konsekvenserna vägts samman med hur de värderas (kolumn 3) visade vidare analyser att 27 procent av variansen i deltagarnas attityd och 19 procent av variansen i deras avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året kunde förklaras. Den föreställning som framför allt bidrog till att deltagarnas attityd till att cykla alkoholpåverkad under det kommande året var att jag tar mig från dörr till dörr med ett och samma transportmedel (β =,27; p <,05) medan den föreställning som framför allt bidrog till att förklara deltagarnas avsikt var att jag avslutar kvällen på ett trevligt sätt (β =,21; p <,05). Tabell 5 visar att deltagarna trodde att olika grupper av personer inte tyckte att deltagarna skulle cykla alkoholpåverkade under det kommande året och att skötsamma personer är de som troddes vara mest negativa till beteendet. Vad gällde de olika gruppernas agerande var deltagarnas svar mer neutrala men 20 VTI rapport 999
även här är det skötsamma personer som troddes undvika att cykla alkoholpåverkade i störst utsträckning (kolumn 1). Samtidigt är det deltagarnas närmaste de helst ville vara till lags och gärna även agera på samma sätt som (kolumn 2). Tabell 5. Medelvärde (M) och standardavvikelse (SD) för Andras åsikt/andras agerande (om de själva cyklar), önskan om att vara Till lags/göra lika samt en sammanvägning av Andras åsikt Till lags respektive Andras agerande Göra lika. De två sista kolumnerna visar korrelationskoefficienten (r) mellan sammanvägningarna (Andras åsikt Till lags respektive Andras agerande Göra lika) och deltagarnas Subjektiv norm respektive Avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året. Vilka påverkar dig när det gäller att under det kommande året cykla trots att du är alkoholpåverkad? Andras åsikt M (SD) -3 = inte ska +3 = ska Ungdomar -0,09 (1,94) Personer som är som jag -0,65 (1,90) De flesta -0,75 (1,79) Äldre -1,23 (1,86) Mina närmaste (familj och vänner) -1,22 (1,81) Skötsamma personer -1,58 (1,71) Andras agerande (cyklande) M (SD) -3 = falskt 3 = sant Ungdomar 0,58 (2,05) Personer som är som jag 0,09 (2,17) De flesta -0,18 (2,08) Mina närmaste (familj och vänner) -0,24 (2,24) Äldre -0,28 (1,98) Skötsamma personer -0,58 (2,12) Vara till lags M (SD) 1 = vill jag inte alls vara till lags 7 = vill jag väldigt gärna vara till lags 2,36 (1,90) 2,78 (2,11) 2,90 (2,22) 2,52 (2,00) 3,48 (2,38) 2,64 (2,13) Göra lika M (SD) 1 = vill jag inte alls göra lika 7 = vill jag väldigt gärna göra lika 2,68 (1,86) 3,89 (2,24) 3,44 (2,07) 4,11 (2,11) 2,98 (1,99) 3,78 (2,25) i.s. icke-signifikant; * 5 % nivå; ** 1 % nivå; *** 0,1 % nivå Andras åsikt Till lags M (SD) vill väldigt gärna vara dem till lags som tycker att jag -21 = inte ska +21 = ska -0,41 (6,42) -1,95 (6,89) -2,05 (7,01) -3,14 (6,71) -4,20 (8,37) -4,23 (6,89) Andras agerande Göra lika M (SD) vill väldigt gärna göra lika dem -21 = som inte cyklar själva +21 = som cyklar själva 1,82 (7,09) 0,69 (10,36) -0,08 (9,20) -0,28 (10,84) -0,55 (7,89) -2,03 (10,44) Subjektiv norm r r Avsikt,39 ***,22 **,46 ***,31 ***,47 ***,29 ***,31 ***,20 **,37 ***,31 ***,43 ***,31 *** Subjektiv norm r r r r Avsikt,40 ***,37 ***,55 ***,52 ***,51 ***,38 ***,59 ***,53 ***,41 ***,38 ***,52 ***,44 *** r r VTI rapport 999 21
Efter att andras åsikt/agerande vägts samman med deltagarnas önskan om att vara dessa andra till lags/göra lika som dem (kolumn 3) visade vidare analyser att 47 procent av variansen i deltagarnas subjektiva norm och 34 procent av variansen i deltagarnas avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året kunde förklaras. De flestas åsikt (β =,20; p <,05) samt mina närmastes agerande (β =,30; p <,01) bidrog till att förklara deltagarnas subjektiva norm. Samtidigt bidrog mina närmastes åsikt (β =,17; p <,05) och agerande (β =,27; p <,05) samt hur personer som är som jag agerar (β =,25; p <,05) till att förklara deltagarnas avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året. Tabell 6 visar att bland de faktorer som skulle göra det lättare för deltagarna att cykla alkoholpåverkade under det kommande året ansåg de att den troligast är att det är lite trafik på de vägar jag kommer att färdas på när jag druckit alkohol medan den minst troliga är att jag kommer att ha cykeln med mig vid de tillfällen jag dricker alkohol (kolumn 1). Samtidigt ansåg deltagarna att den faktorn som skulle underlätta mest för dem att cykla alkoholpåverkade under det kommande året skulle vara att jag kommer att ha cykeln med mig vid de tillfällen jag dricker alkohol medan den faktorn som skulle underlätta minst skulle vara att det finns separata cykelbanor längs de vägar jag kommer att färdas när jag druckit alkohol (kolumn 2). Vidare ansåg deltagarna att bland de faktorer som skulle göra det svårare för dem att cykla alkoholpåverkade under det kommande året är den troligast att taxi är ett bra alternativ vid de tillfällen jag dricker alkohol medan den minst troliga är att det är dåligt väglag (ex. halka) vid de tillfällen jag dricker alkohol (kolumn 1). Slutligen ansåg deltagarna att de faktorer som skulle försvåra minst för dem att cykla alkoholpåverkade under det kommande året skulle vara att jag haft möjlighet att reflektera över att cykla alkoholpåverkad och att taxi är ett bra alternativ vid de tillfällen jag dricker alkohol. Den faktorn som skulle försvåra mest skulle vara att det är dåligt väglag (ex. halka) vid de tillfällen jag dricker alkohol (kolumn 2). Tabell 6. Medelvärde (M) och standardavvikelse (SD) för Sannolikheten att olika faktorer ska inträffa, värdering av hur Underlättande/Försvårande dessa faktorer är samt en sammanvägning av Sannolikheten Underlättande/Försvårande. De två sista kolumnerna visar korrelationskoefficienten (r) mellan sammanvägningen (Sannolikheten Underlättande/Försvårande) och deltagarnas Upplevda kontroll respektive Avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året. Faktorer som gör det lättare för mig att cykla när jag är alkoholpåverkad. Att det är lite trafik på de vägar jag kommer att färdas på när jag druckit alkohol. Att andra i mitt sällskap kommer att cykla efter att de druckit alkohol. Att det finns separata cykelbanor längs de vägar jag kommer att färdas när jag druckit alkohol. Att jag kommer att ha cykeln med mig vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att andra i mitt sällskap förväntar sig att jag kommer att cykla efter att jag druckit alkohol. Sannolikhet M (SD) 1 = inte alls troligt 7 = väldigt troligt 4,72 (2,19) 4,04 (2,06) 3,86 (2,29) 3,00 (2,01) 3,23 (2,05) Underlättande M (SD) 1 = instämmer inte alls 7 = instämmer helt och hållet 4,31 (2,09) 4,92 (1,87) 4,14 (2,16) 5,09 (2,01) 4,37 (2,05) Sannolikhet Försvårande M (SD) 1 = inte alls troligt och instämmer inte alls 49 = väldigt troligt och instämmer helt och hållet 22,01 (15,62) 20,83 (14,20) 17,19 (14,42) 16,55 (13,75) 15,20 (12,91) Upplevd kontroll r Avsikt,43 ***,27 ***,54 ***,53 ***,39 ***,31 ***,56 ***,62 ***,53 ***,55 *** r 22 VTI rapport 999
Faktorer som gör det svårare för mig att cykla när jag är alkoholpåverkad. Att jag haft möjlighet att reflektera över att cykla alkoholpåverkad. Att taxi är ett bra alternativ vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att kollektivtrafiken är ett bra alternativ vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att jag kan sova över där jag befinner mig vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att jag kan få skjuts vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att det blir olagligt att cykla alkoholpåverkad. Att jag känner mig kraftigt berusad när jag dricker alkohol. Att jag har lång resväg vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att det är dåligt väder vid de tillfällen jag dricker alkohol. Att det är dåligt väglag (ex. halka) vid de tillfällen jag dricker alkohol. Sannolikhet M (SD) 1 = inte alls troligt 7 = väldigt troligt 4,94 (1,96) 5,05 (2,26) 4,54 (2,49) 4,25 (2,04) 4,76 (2,14) 4,31 (2,13) 2,82 (2,20) 2,95 (1,95) 3,05 (1,75) 2,70 (1,79) Försvårande M (SD) 1 = instämmer helt och hållet 7 = instämmer inte alls 2,78 (1,86) 2,78 (1,97) 2,51 (1,90) 2,55 (1,85) 2,16 (1,75) 2,13 (1,78) 2,23 (1,77) 2,24 (1,80) 2,24 (1,75) 1,99 (1,72) i.s. icke-signifikant; * 5 % nivå; ** 1 % nivå; *** 0,1 % nivå Sannolikhet Försvårande M (SD) 1 = inte alls troligt men instämmer helt och hållet 49 = väldigt troligt men instämmer inte alls 12,82 (9,96) 11,98 (9,24) 10,32 (10,05) 10,11 (9,39) 9,50 (9,13) 9,00 (9,72) 7,28 (10,57) 6,45 (6,72) 6,18 (5,26) 5,16 (5,93) Upplevd kontroll VTI rapport 999 23 r Avsikt,31 ***,22 ** i.s i.s. i.s i.s i.s. r i.s. i.s. i.s i.s i.s.,23 **,29 ***,14 * i.s. i.s,14 * Efter att sannolikheten för de olika underlättande/försvårande faktorerna vägts samman med hur de värderas (kolumn 3) visade vidare analyser att 50 procent av variansen i deltagarnas upplevda kontroll och 52 procent av variansen i deras avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året kunde förklaras. De underlättande faktorerna som framför allt bidrog till deltagarnas upplevda kontroll är att det är lite trafik på de vägar jag kommer att färdas på när jag druckit alkohol (β =,20; p <,01), att jag kommer att ha cykeln med mig vid de tillfällen jag dricker alkohol (β =,24; p <,01) och att andra i mitt sällskap förväntar sig att jag kommer att cykla efter att jag druckit alkohol (β =,24; p <,01). De försvårande faktorer som framför allt bidrog till deltagarnas upplevda kontroll är att jag haft möjlighet att reflektera över att cykla alkoholpåverkad (β =,16; p <,01) och att det är dåligt väglag (ex. halka) vid de tillfällen jag dricker alkohol (β = -,18; p <,05). De underlättande faktorer som framför allt bidrog till deltagarnas avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året är att jag kommer att ha cykeln med mig vid de tillfällen jag dricker alkohol (β =,38; p <,001) och att andra i mitt sällskap förväntar sig att jag kommer att cykla efter att jag druckit alkohol (β =,26; p <,01). De försvårande faktorer som framför allt bidrog till deltagarnas avsikt är att kollektivtrafiken är ett bra alternativ vid de tillfällen jag dricker alkohol (β = -,17; p <,05), att det är dåligt väder vid de tillfällen jag dricker alkohol (β =,24; p <,01) och att det är dåligt väglag (ex. halka) vid de tillfällen jag dricker alkohol (β = -,21; p <,01). i.s. i.s.
4. Diskussion Syftet med denna enkätstudie var att undersöka hur föreställningarna, tidigare identifierade av Wallén Warner m.fl. (2017), påverkar beslutet att cykla alkoholpåverkad. Resultaten visar att de fyra påståendena som användes för att mäta cyklisters attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll tillsammans kan förklara en större del av variansen i deras avsikt att cykla alkoholpåverkade under det kommande året, än vad de 40 påståendena som användes för att mäta deras bakomliggande föreställningarna kan göra. En förklaring till detta är att påståendena som mäter attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll är generella (t.ex. att jag under det kommande året cyklar alkoholpåverkad vore: dåligt/bra) medan påståendena som mäter de bakomliggande föreställningarna är mer specifika (t.ex. att jag under det kommande året cyklar trots att jag är alkoholpåverkad innebär att jag tar mig dörr till dörr med ett och samma transportmedel är: inte alls troligt/väldigt troligt och dåligt/bra). Om man främst är intresserad av att förutsäga cyklisters beslut att cykla alkoholpåverkade bör man alltså fokusera på ett fåtal generella påståenden som mäter attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll. Om man däremot vill förstå varför cyklister väljer att cykla alkoholpåverkade bör man istället fokusera på ett stort antal påståenden som mäter de bakomliggande föreställningarna. Tidigare forskning (Bylund & Björnstig, 2004; Wallén Warner m.fl., 2017) visar att alkohol förekommer i olyckor med så väl dödade som allvarligt skadade cyklister. Som nämns ovan baseras vår avsikt att cykla alkoholpåverkad, enligt theory of planned behavior (TPB; Ajzen, 1991), på vår attityd, subjektiva norm och upplevda kontroll vilka i sin tur grundas på våra föreställningar av fenomenet. Detta innebär att åtgärder för att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling bör fokusera på de föreställningar som visat sig påverka människors avsikt (d.v.s. de föreställningar som bidrar till att förklara variansen i avsikt). Exempel på föreställningar som påverkar cyklisters avsikt att cykla trots att de är alkoholpåverkade är att jag avslutar kvällen på ett trevligt sätt och att jag kommer att ha cykeln med mig vid de tillfällen jag dricker alkohol. Dessa föreställningar skulle kunna användas som utgångspunkt för kampanjer för att på olika sätt utmana föreställningen om hur trevligt det är att cykla hem trots att de är alkoholpåverkade och/eller uppmana till att lämna cykeln hemma i samband med festliga tillfällen där alkohol kan förväntas förekomma. Resultaten visar vidare att det framför allt är cyklisternas närmaste omgivning (mina närmaste, personer som är som jag och andra i mitt sällskap) som påverkar deras avsikt att cykla alkoholpåverkade. Exempelvis en student som cyklar alkoholpåverkade påverkas alltså mer av sina vänners åsikter och agerande än av cyklisters syn på att cykla alkoholpåverkad i största allmänhet. Detta innebär att åtgärder (exempelvis information och kampanjer) som syftar till att förändra normer bör inrikta sig på specifika grupper, med hög förekomst av alkoholpåverkad cykling, snarare än på cyklister i allmänhet. En annan föreställning som påverkar cyklisters avsikt att cykla alkoholpåverkade är att kollektivtrafiken är ett bra alternativ vid de tillfällen jag dricker alkohol. Förbättrad kollektivtrafik bör därmed ha potential att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling. I detta sammanhang är det dock viktigt att basera förbättringen på empiri för att fånga upp olika perspektiv på vad bra kollektivtrafik egentligen innebär. Wallén Warner m.fl. (2017) visar till exempel att bra kollektivtrafik inte bara handlar om turtäthet och prissättning. Det handlar också om att tunnelbanestationer och busshållplatser, så väl som vägen till och från dessa, måste upplevas som trygga och säkra för att exempelvis unga kvinnor över huvud taget ska se kollektivtrafiken som ett alternativ sent på kvällar och nätter (då alkoholpåverkan är vanligast förekommande). Studien identifierar även en rad förställningar som, trots att de påverkar cyklisternas avsikt att cykla alkoholpåverkade, av olika praktiska skäl är svåra (eller omöjliga) att påverka. Exempel på denna typ 24 VTI rapport 999