KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 2 Till Förslag till Interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandare (SFI) i Göteborgsregionen år 2015 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2014 avser de vuxenutbildningar inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gymn), grundläggande vuxenutbildning (gruv) och svenska för invandrare (SFI). Under 2014 tillämpas ett enhetspris på 46 kr per gymnasiepoäng (gyp)/ verksamhetspoäng (vp för gruv) och för 2015 föreslås 46 kr per gymnasiepoäng/ verksamhetspoäng. För studerande inom särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. föreslås rekommendera Utbildningschefsnätverket att föreslå Utbildningsgruppen att föreslå Förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2015 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 46 kr per verksamhetspoäng, b) för dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, samt
KOMMUNALFÖRBUNDET GR d) för SFI tillämpas ersättning enl. följande: Studieväg 1 59 kr/h/studerande Studieväg 2 44 kr/h/studerande Studieväg 3 33 kr/h/studerande. att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2014. Göteborg 27 mars 2014 Bengt Randén /Kenneth Ardehed Ulrika Krabbe
KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 3 Till Förslag till Omvärldsbevakning avseende yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen Omvärldsbevakning har under de senaste fyra åren bedrivits på olika sätt. Som ett utvecklingsområde föreslås att en resurs anslås för att särskilt fokusera på detta område under 2014/2015. Uppdraget föreslås bestå i att samordna och genomföra en inventering av hur omvärldsbevakningen sker i medlemskommunerna. föreslås enas om att tillsätta en tjänst under 2014-09-01 2014-12-31 motsvarande 20 % för att samordna och genomföra en inventering av hur omvärldsbevakningen sker i medlemskommunerna. Resultatet ska redovisas för senast 2014-12-03. Insatsen föreslås finansieras genom den av s anvisade resurs för utvecklingsarbete 2014/2015. Göteborg 23 april 2014 Kenneth Ardehed
KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 4 Till Förslag till Kompetensanalys avseende yrkesutbildningar inom Göteborgsregionen Som ett led i utvecklingen av yrkesutbildningar finns behov av att utreda möjligheterna för tvärutbildningar över olika skolformer, t.ex. på gymnasial nivå och yrkeshögskolenivå. föreslås enas om att tillsätta en tjänst under 2015-01-01 2015-06-30 motsvarande 20 % för att utreda förutsättningarna för yrkesutbildningarnas möjligheter att möta arbetsmarknadens behov. Insatsen föreslås finansieras genom den av s anvisade resurs för utvecklingsarbete 2014/2015, samt att utse John Harming, Vuxenutbildningen Göteborg, att på GRs uppdrag utföra utredningen. Göteborg 23 april 2014 Kenneth Ardehed
KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 5 Till Förslag till Kvalitetsuppföljning avseende vuxenutbildning i Göteborgsregionen I samverkansavtalet 2010-2013 var det granskningskommunens ansvar att följa upp utbildningarnas kvalité. Kvalitetsgruppen följde i detta avtal upp utbildningarna anordnade via GRs avtal. Huvudmannakommunen ansvarar för kvalitetsuppföljning enligt Skolverkets förordningar och anvisningar oavsett anordnare. I syfte att stärka och skapa samsyn i det löpande arbetet med en samlad styrning av kvalitetsarbetet avseende de regionalt anordnade utbildningarna inom ramen för samverkansavtalet föreslås att en resurs inrättas med uppdrag att stödja detta kvalitetsarbete. föreslås enas om att tillsätta en tjänst under 2014-09-01 2015-06-30 med en omfattning av 50 % för att stödja, skapa samsyn och verka för en samlad styrning av kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen, samt att en nodsammansatt arbetsgrupp inrättas i syfte att ta fram en uppdragshandling för uppdraget. Insatsen finansieras genom den av s anvisade resurs för utvecklingsarbete 2014/2015. Göteborg 23 april 2014 Kenneth Ardehed
KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 6 Till Förslag till Marknadsföringsresurs på GR Vux Vuxenutbildningsgruppen har i tidigare samverkansavtal gett Marknadsföringsgruppen i uppdrag att genomföra informationsinsatser i samband med det regionala utbudet. Deras arbete har bestått av praktiskt framtagande av information i form av kurskatalog, broschyrer och övriga trycksaker, anordnade av mässor, marknadsföringsturnéer, annonskampanjer samt webbaserad information. Marknadsföringsgruppen har bestått av medarbetare från medlemskommunerna. Sedan 2011 har GR Vux inom egen verksamhet anlitat olika leverantörer för att hantera det praktiska framtagandet av information. GR Vux har också arbetat aktivt med att utveckla marknadsföring och informationsinsatser. För att bibehålla en god kvalité och för att säkerställa resursen att arbeta med marknadsföring och information inom GR Vux, föreslås att beslutar att tillsätta en löpande resurs motsvarande 25 % tjänst. Arbetet ska innehålla löpande redigeringsarbete gällande trycksaker och informationsmaterial, framtagande av material inför varje startomgång som annonskampanjer, initiera till och medverka i marknadsföringsinsatser i kommunerna, anordna och delta i rekryteringsmässor samt utveckla och uppdatera webbaserad information. föreslås enas om att tillsätta en tjänst under 2014-09-01 2015-06-30 motsvarande 25 % där löpande redigeringsarbete ska ske gällande trycksaker och informationsmaterial, framtagande av material så som annonskampanjer inför varje startomgång, initiera till och medverka i marknadsföringsinsatser i kommunerna, anordna och delta i rekryteringsmässor samt utveckla och uppdatera webbaserad information. Denna tjänst finansieras genom den av s anvisade resurs för utvecklingsarbete 2014/2015. Göteborg 23 april 2014 Kenneth Ardehed
KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 7 Till Förslag till Återtagning av beslut kring Alvisgrupp På Vuxenutbildningnätverkets sammanträde 2014-03-19 beslutades att Alvisgruppen ska återskapas och GR tar initiativ i frågan. Efter detta beslut har diskussion förts med GR och Göteborg och man ser att Alvisgruppen inte återskapas. föreslås enas om att beslutet om att återskapa Alvisgruppen återtas. Göteborg 23 april 2014 Kenneth Ardehed
KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV 2014-04-30 ÄRENDE 7 Till Förslag till Processarbete avseende Alvis Inför en förlängning av Alvisavtalet har diskussion förts om kvalitetssäkring och avtalsuppföljning. För att arbeta med dessa områden föreslås att en grupp inrättas. Denna grupp får uppdraget att vara styrgrupp som ska titta på avtalsuppföljning och utvecklingsarbete avseende Alvis. När det gäller utvecklingsarbetet har området kvalitetssäkring särskilt identifierats. Vi föreslår att ett projekt under styrgruppen inrättas med uppgift att arbeta med detta område. Styrgruppen förslås vara nodsammansatt med en deltagare från varje nod samt en representant från GR. Projektet leds av en projektledare från GR. föreslås enas om att en styrgrupp, som konstituerar sig själv, inrättas för att leda och ansvara för arbetet med avtalsuppföljning och utvecklingsarbete avseende Alvis, samt att ett projekt under styrgruppen inrättas under perioden 2014-09-01 2015-12-31 med uppdrag att arbeta med kvalitetssäkring, samt att utse Ulrika Krabbe som projektledare på 25% som finansieras av s anvisade resurs för utvecklingsarbete 2014/2015, samt att de kvalitetshöjande arbete som ingår i uppdraget också beaktar långsiktiga behov av systemstöd under nuvarande avtalsperiod, samt inför ny upphandling. Göteborg 23 april 2014 Kenneth Ardehed
Hemsida och ytterligare forskningsområden: http://www.ifau.se/ ÄRENDE 14 Arbetsgivare och rekrytering Arbetsgivarna har flera funktioner på arbetsmarknaden. De bestämmer efterfrågan på arbetskraft, påverkar lönebildningen och skapar arbetsmiljöer. Kunskap om vad som påverkar arbetsgivarnas agerande är viktig för att förstå hur arbetsmarknaden fungerar, både på övergripande och individuell nivå. Rekrytering och lönebildning På arbetsmarknaden möter arbetsgivarnas efterfrågan utbudet av arbetskraft. Vad händer då utbudet eller efterfrågan plötsligt ändras? I vilka former sker rekryteringen? Forskning visar att rekrytering ofta sker via nätverk och andra informella kanaler istället för genom Arbetsförmedlingen. Bemanningsföretagens betydelse ökar, samtidigt som fasta anställningar blir mindre vanliga. Rekryteringsmönstren är kopplade till lönebildningen. Där påverkar arbetsgivarna dels på lokal nivå, dels på central nivå där arbetsgivarorganisationer skriver kollektivavtal och agerar kring arbetsrättslagstiftningen. Arbetsmiljö Arbetsgivarna skapar också arbetsmiljöer. Här handlar forskningen bland annat om arbetsmiljön som konkurrensmedel arbetsgivaren kan med hjälp av investeringar i miljö, hälsa eller kompetensutveckling göra arbetsplatsen attraktiv för vissa grupper arbetssökande. Detta kan till exempel ske via investeringar i den fysiska arbetsmiljön, genom kompetensutveckling (personalutbildning) och genom satsningar på personalens hälsa. Sådana åtgärder kan också vara av intresse för arbetsgivaren genom att de även kan påverka företagets lönsamhet. Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Sverige har en lång tradition av ambitiös aktiv arbetsmarknadspolitik med arbetsförmedling och många olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Politikens mål är att skapa en varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. När vi utvärderar arbetsmarknadspolitiken står därför dess effekter på arbetslöshet och sysselsättning i centrum. En översikt av den här forskningen finns i Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt från 2011, samt i What active labour market policy works in a recession? Utvärderingarna är av två typer: dels studerar vi programmens effekter för deltagarna (individeffekter), dels effekter som kan uppstå för andra än deltagarna (makroeffekter).
Deltagareffekter Utvärderingar av individeffekter handlar om att jämföra programdeltagande med ickedeltagande för att därigenom sluta sig till vilka effekter program har. Forskaren kan t.ex. jämföra hur snabbt individerna i respektive grupp blir sysselsatta, andelen socialbidragstagare i respektive grupp eller gruppernas årsinkomster under de år som följer. Makroeffekter Arbetsmarknadspolitiken har också ett stort antal tänkbara effekter på andra än deltagarna. Makroutvärderingarna studerar vilken effekt programmen har på:. matchningen mellan lediga platser och arbetssökande direkt undanträngning (att programdeltagare får jobb som annars skulle ha varit ordinarie anställningar) lönebildningen arbetskraftsdeltagandet den totala arbetslösheten via alla de ovan nämnda kanalerna Arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningen och arbetslösheten är tre makroekonomiska storheter som kan beskriva arbetsmarknaden. Arbetskraften är de som är sysselsatta (de som vill arbeta och faktiskt har ett jobb) och de som är arbetslösa (de utan jobb som vill arbeta och också söker jobb). Arbetskraftsdeltagandet uttrycks ofta som arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder. Sysselsättning och arbetslöshet uttrycks som antalet sysselsatta respektive arbetslösa i förhållande till arbetskraften. Ett mål för arbetsmarknadspolitiken är att stimulera arbetskraftsutbudet och att skapa varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Därför är effekterna på dessa mått centrala när vi utvärderar arbetsmarknadspolitik, men också vid utvärderingar av utbildnings-, socialförsäkrings-, och familjepolitiken. Vår forskning rör även frågor som påverkar arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningen och arbetslösheten - lagstiftning om anställningsskydd, beskattning, penningpolitik, invandring och folkhälsa. Arbetsmarknaden för unga och äldre Både yngre och äldre anses ofta ha en särskilt besvärlig ställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaderna för de båda grupperna är dock ytterst olikartade. Det relativt låga
arbetskraftsdeltagandet är i stort sett det enda gemensamma för grupperna. Detta låga arbetskraftsdeltagande har naturligtvis helt olika förklaringar för de yngre och de äldre. Det typiska för yngre är att de ska gå från utbildning till arbetsliv. Denna övergång inbegriper ofta perioder av arbetslöshet. Dessa perioder är i genomsnitt korta, men samtidigt tillräckligt vanliga för att arbetslösheten i denna grupp typiskt är högre än i hela befolkningen. Läs mer om det i (Hur) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? En mindre grupp unga, ofta personer med ofullständiga gymnasiebetyg, har också mer påtagliga problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. Vår forskning syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar hur smidig övergången från skola till arbetsliv blir, samt till att uppskatta effekterna av de insatser som görs för att påverka övergången och förkorta eventuella arbetslöshetsperioder. Läs mer i rapporten Ungdomars och äldres inträde på arbetsmarknaden 1985-2003. Det typiska för äldre är att de sällan blir arbetslösa. Den genomsnittliga arbetslösheten är lägre än för befolkningen som helhet, men de arbetslöshetsperioder som inträffar blir desto längre. Studier av de äldres arbetsmarknad kan avse de faktorer som påverkar besluten att lämna eller inte lämna arbetsmarknaden (exempelvis via ålderspension eller olika typer av förtida pension). De äldres långa arbetslöshetstider gör det också angeläget att dels förstå de faktorer som påverkar tiden i arbetslöshet, dels att förstå vilka typer av politikinsatser som kan bidra till att förkorta den. Arbetsmarknadens organisationer och regelverk Många aktörer och regelverk har betydelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar i praktiken. Listan på myndigheter och andra organisationer som kan inverka på arbetsmarknadens funktionssätt är lång: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas socialtjänster och utbildningsförvaltningar, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, bemanningsföretag, Trygghetsrådet och Arbetsdomstolen utgör några exempel. Arbetsmarknaden påverkas också direkt av olika regler. Det kan handla om formella regler som till exempel skatter, a-kassa, medarbetarinflytande, kollektivavtal eller omställningsavtal. Men även informella normer och oskriven praxis fungerar som regler på arbetsmarknaden. Att förstå sig på dessa institutioner är viktigt för att vi ska förstå hur välfärdssektorn och arbetsmarknaden fungerar i realiteten. Forskningen inom området syftar till att öka kunskapen om detta. Vi är intresserade av: 1. Institutionerna i teori och praktik: Hur styrs Arbetsförmedlingen? Hur tillämpas egentligen kollektivavtalen? 2. Varför institutionerna ser ut som de gör: Hur kommer det sig att a-kassereglerna tillämpas på ett visst sätt? Vad kan få arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer att samarbeta? 3. Vilka effekter institutionerna har på arbetsmarknaden: Sjunker arbetslösheten som en effekt av minskad skatt på arbete? Är Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten bäst lämpad att hitta jobb till arbetslösa socialbidragstagare?
Diskriminering i skola och arbetsliv Diskriminering kan t.ex. ske genom att en person nekas anställning, får lägre betyg eller sämre lön på grund av exempelvis kön, sexuell läggning, ålder eller etnisk bakgrund. Det finns flera olika definitioner av begreppet diskriminering och när det ska anses förekomma. I sociologin är strukturell och institutionell diskriminering viktiga begrepp för att beskriva fenomen på grupp- och samhällsnivå. Ekonomiska modeller utgår ofta från individen. Man talar om att diskrimineringen är preferensbaserad alternativt statistisk. Preferensbaserad diskriminering handlar om att en arbetsgivare inte vill anställa personer med en viss egenskap. Den statistiska diskrimineringen kan beskrivas som ett rationellt agerande utifrån begränsad information: Om arbetsgivaren vet att en grupp sökande oftare brister i ett hänseende men inte kan avgöra i det enskilda fallet så väljer han eller hon bort alla i gruppen utan att ta hänsyn till individen. Vår forskning handlar om hur omfattande diskrimineringen är, varför diskrimineringen uppstår och vilka effekter av olika typer av åtgärder har. Familj, utbildning och arbete Svenska män och kvinnor deltar ungefär lika mycket i arbetskraften. Samtidigt ligger de svenska födslotalen ligger på en ur en europeisk jämförelse hög nivå och tvåbarnsnormen är stark även bland högutbildade kvinnor. Bakom detta ligger sannolikt en familjepolitik som syftat till att göra det möjligt för småbarnsföräldrar att arbeta. Viktiga faktorer är föräldraförsäkringen som gör det möjligt för föräldrar att vara hemma under barnets första år, rätt till deltidsarbete och en väl utbyggda offentliga subventionerade barnomsorg. Reformer inom familjepolitiken under senare år innefattar t.ex. pappamånader, maxtaxa inom förskolan, jämställdhetsbonus samt möjligheter för kommuner att införa vårdnadsbidrag. Den genomsnittliga löneskillnaden är relativt liten i Sverige jämfört med andra länder, men den finns. En förklaring till skillnaderna är att kvinnor arbetar i andra branscher än män, men också att kvinnorna arbetar färre timmar då de fortfarande har huvudansvar för hem och barn. Skillnaden i mäns och kvinnors löner är särskilt stor bland dem som tjänar mest. De svenska IFAU:s forskning inom området familj, utbildning och arbete rör vad den förda familjepolitiken har haft för effekter på t.ex. Kvinnors och mäns sysselsättningsgrad och karriärmöjligheter lönegapet mellan kvinnor och män könsskillnader i hälsa barnafödandet bland män och kvinnor barns utveckling i skolan och på arbetsmarknaden barns lika möjligheter oavsett familjebakgrund.
Invandring och arbetsmarknad Under mer än 50 år har invandringen till Sverige varit omfattande. Andelen utlandsfödda i befolkningen är idag hög i en internationell jämförelse. I forskningen kring invandring och arbetsmarknad finns två stora frågor: Hur lyckas de som invandrar och vad påverkar etableringen? Forskningen utgår ofta ifrån humankapitalteorin. Den förutsäger att invandrade till en början kommer att ha en svagare ställning eftersom de saknar t.ex. språkkunskaper, men att skillnaderna minskar efterhand. En omfattande litteratur studerar hur dessa mönster har sett ut i olika länder och tidsperioder. En översikt ges i Ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden 1985-2003. En annan ofta studerad fråga är om diskriminering gör att personer med utländsk bakgrund även på lång sikt löper högre risk för arbetslöshet och har lägre löner. Andra studier fokuserar på vilken roll segregation och etniska nätverk spelar för den ekonomiska integrationen eller på hur olika introduktions- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder påverkar etableringen på arbetsmarknaden. Hur påverkas andra arbetstagare och ekonomin som helhet? Hur invandring påverkar t.ex. löner och sysselsättning beror på om invandrarna konkurrerar med eller kompletterar dem som redan finns på arbetsmarknaden. Lönebildningen kan påverkas, framför allt i de branscher och yrken där det finns många invandrade. Men invandring kan också bidra till ökade investeringar, vilket kan leda till ökad sysselsättning. Regler för internationell rörlighet, t.ex. utvidgningen av EU, är också betydelsefulla för hur arbetsmarknaden fungerar för olika yrkesgrupper. Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet innebär ofta att privata företag får möjlighet att erbjuda tjänster som tidigare bara har erbjudits av den offentliga sektorn. Det kan även införas konkurrens inom den offentliga sektorn. Inom arbetsmarknadspolitiken finns en rad privata utförare och kompletterande aktörer. På utbildningsområdet har det fria skolvalet medfört konkurrens mellan friskolor och kommunala
skolor samt mellan kommunala skolor. Inom socialtjänsten ger privata utförare anbud på olika typer av rehabiliterings- och aktiveringsinsatser. Effekterna av konkurrensutsättning En viktig fråga för forskningen är hur konkurrensutsättning påverkar kostnader och kvalitet. Teoretiska modeller visar att ökad konkurrens kan leda till ett större utbud som sänker priset och medför att tjänster av låg kvalitet inte efterfrågas, men att det inte är säkert att det blir så. Effekterna beror både på förhållandena före konkurrensutsättningen och på hur konkurrensutsättningen genomförs. Konkurrensutsättning kan också ha indirekta effekter. Exempelvis kan lönerna i en hel sektor påverkas även om bara delar av sektorn konkurrensutsätts. Empiriska studier på området baseras ofta på reformer som införts som försök, genomförts stegvis eller påverkat vissa regioner mer än andra. Resultaten från sådana analyser pekar inte i en tydlig riktning. Könsskillnader i skolan och på arbetsmarknaden Sverige har en lång tradition av ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande och en ambitiös familjepolitik. Föräldraförsäkringen och en väl utbyggd barnomsorg har gjort det möjligt för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv. Även om denna familjepolitik bidragit till ett ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande finns betydande könsskillnader på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar t.ex. oftare deltid och inom offentlig sektor. Kvinnor har längre utbildning än männen men tjänar i genomsnitt mindre och är mer sällan chefer. Samtidigt tar kvinnor ut mer föräldraledighet och har högre sjukfrånvaro. I forskningen kring könsskillnader på arbetsmarknaden studerar vi: om det finns etablerade förväntningar i samhället om kvinnor och mäns olika ansvar för hem och barn som påverkar individernas och arbetsgivarnas beslut på arbetsmarknaden vilken roll familjepolitiken och socialförsäkringarna har för könsskillnader på arbetsmarknaden i vilken utsträckning könsskillnader på arbetsmarkanden kan hänföras till diskriminering. Diskriminering kan uppstå om arbetsgivarna har olika förväntningar på kvinnor och män. Kvinnor kan få svårare att bli befordrade och erhålla högre lön om de exempelvis förväntas ta ut mer föräldraledighet om familjepolitikens utformning kan påverka arbetsgivarnas förväntningar på de anställda. Skillnaden mellan män och kvinnors situation på arbetsmarknaden aktualiseras naturligtvis även i all vår forskning.
Nätverk, normer och miljöer i skolan och på arbetsmarknaden Det sociala samspelet påverkar våra beslut och möjligheter, både i skolan och på arbetsmarknaden. Intervjubaserade studier visar att sociala kontakter fungerar som en viktig informationskälla för arbetsgivare och arbetssökande och att informella rekryteringskanaler är viktiga i anställningsprocessen. Beteenden bland studiekamrater, grannar, familj och kollegor kan också skapa sociala normer som påverkar det egna beteendet i olika avseenden. För att förstå i vilken mån sociala miljöer påverkar våra beteenden och möjligheter i skola och arbetsliv berör forskningen som bedrivs framförallt: hur sociala kontakter påverkar individers möjligheter att hitta och få jobb hur skillnader i tillgången på, och användandet av, sociala nätverk ger upphov till sysselsättnings- och löneskillnader på arbetsmarknaden hur utbildningsval och skolprestationer påverkas av skolkamraters beteenden hur beteenden och normer i den sociala omgivningen (t.ex. bland familj, kollegor och grannar) påverkar individers produktivitet, sjukskrivningsbeteenden och fertilitetsbeslut. Utbildning, lärande och humankapital Utbildning är centralt i barns, ungdomars och många vuxnas liv, från förskola till högskola och vuxenutbildning. De direkta kostnaderna för utbildning är personal och lokaler. För den som väljer att utbilda sig istället för att arbeta är uteblivna inkomster den största kostnaden. Intäkterna uppstår istället senare om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som värdesätts på arbetsmarknad och samhälle. I utbildningsekonomisk forskning studerar vi hur olika utbildningssatsningar påverkar människors välfärd, deras framgång på arbetsmarknaden samt ekonomin i stort. En översikt av utbildningsforskningen finns i Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter - vad säger forskningen? Det kan ta tid innan det går att utvärdera arbetsmarknadseffekterna av enskilda åtgärder eftersom personerna först måste genomgå utbildning och sedan komma ut på arbetsmarknaden. Därför är det vanligt att forskningen undersöker faktorer som erfarenheterna visat är kopplade till framgång på arbetsmarknaden, t.ex. betyg och testresultat eller mått på motivation, uthållighet och disciplin. Vi arbetar just nu med ett större uppdrag från regeringen som handlar om 1990-talets reformer av skolan. I projektet kommer decentraliseringen, det fria skolvalet och friskolereformen att undersökas. Vad har reformerna fått för genomslag på de resurser som satsas i skolan och går det att relatera till förändringar i elevernas resultat och tillång till en likvärdig undervisning? Vi studerar hur personers färdigheter, välfärd och situation på arbetsmarknaden påverkas av:
tid i utbildning, studieinriktning och utbildningsanordnare resurser i utbildningssystemet utbildningens organisation familjebakgrund och incitament för utbildning. Utvärdering och metoder IFAU:s utvärderingar ska utgöra beslutsunderlag och en god kunskapsskälla för beslutsfattare, tjänstemän och andra samhällsintresserade. I en utvärdering av hur t.ex. deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en individs möjligheter till arbete måste vi på något sätt besvara frågan om hur situationen hade varit om individen inte hade deltagit. Att hitta en jämförelsegrupp som representerar detta ställer stora krav på de metoder som används för att genomföra utvärderingarna. Vårt arbete på detta område handlar dels om att utveckla statistiska metoder för att analysera information som redan har samlats in, dels om att genomföra försök och införa åtgärder på ett sätt som gör utvärdering möjlig. Ett område där vi har varit särskilt aktiva kring statistiska metoder är så kallad överlevnadsanalys där man studerar vad som styr hur lång tid en individ t.ex. är arbetslös eller sjukfrånvarande. Genom ett nära samarbete med andra aktörer verkar vi också för att samla in data och genomföra olika typer av försök i syfte att på ett så säkert sätt som möjligt kunna studera vilka effekter olika typer av reformer och åtgärder har.