Drogvaneundersökning år 9 2003
Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9 Andel dagligrökare... 9 Snusning... 10 Andel tobakskonsumenter... 10 Hur får ungdomarna cigaretter?... 11 Att diskutera... 11 ALKOHOL... 12 Andel alkoholkonsumenter... 12 Vilka sorters alkohol?... 12 Berusning och intensivkonsumtion... 13 Problem i samband med alkoholkonsumtion... 14 Hembränd sprit, smuggelsprit... 14 Hur får ungdomar tag i alkohol?... 15 Vad vet föräldrarna?... 16 Att diskutera... 17 NARKOTIKA... 17 Haft möjlighet att prova narkotika... 17 Har använt narkotika... 18 Vilken sort?... 19 Att diskutera... 19 SPEL... 19 SKOLTRIVSEL OCH SKOLK... 19 SAMBAND... 21 REFERENSER... 21 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, sep 2003 Frågor om rapporten kan ställas till: : Charlotta Wilhelmsson, tel. 0524-180 00 : Dan Andersson, tel. 0525-180 00 : Anette Calner tel. 0523-190 000 : Lis Palm, tel. 0526-190 00 3 (21)
Sammanfattning 21 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna är rökare, den samma som i riket som helhet. 31 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna är tobakskonsumenter (cigaretter och/eller snus) 80 procent av pojkarna och 84 % av flickorna är alkoholkonsumenter, vilket är något högre än riket som helhet. En tredjedel av ungdomarna är intensivkonsumenter av alkohol, samma nivå som riket. Föräldrar har liten betydelse för om ungdomar får tag i cigaretter, men är tillsammans med andra vuxna den viktigaste källan för att ungdomar skall få tag i alkohol. Hela tre fjärdedelar av ungdomarna trivs bra eller mycket bra i skolan. Undersökningen i sammandrag Intensivdricker inte ofta 71% 29% Har inte varit berusad 34% 66% Dricker inte alkohol Använder inte narkotika 19% 94% 81% 6% Ja Nej Röker inte dagligen 90% 10% Röker inte 73% 27% 5 (21)
Om undersökningen Denna rapport är en bearbetning av en enkätundersökning som genomfördes under veckorna 19 och 20 år 2003 bland samtliga elever år 9 i, s, s och s kommuner. Eleverna fick anonymt besvara ett urval av frågor baserade på samma frågeformuleringar som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör varje år bland ett riksrepresentativt urval av elever år 9. Inmatning av svaren och databearbetning samt rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB. Svarsandel Kommun Antal elever Antal svar (andel i procent) 153 124 (81) 141 110 (78) 144 134 (93) 192 175 (91) 630 543 (86) Bortfallet i undersökningen är lågt (14 %), även det interna bortfallet (där eleven valt att inte besvara en fråga) är lågt. En enkät har tagits bort från materialet på grund av genomgående helt orealistiska svar. Läsanvisning Man måste vara mycket försiktig vid tolkningen av en undersökning med så få deltagare som det rör sig om här. Bilden som ges är en ögonblicksbild och jämförelser kan vara vanskliga. Genomgående är skillnaderna mellan kommunerna små. Undersökningens värde ligger i att man kan följa utvecklingen och med undersökningen som ett instrument av flera för att försöka beskriva verkligheten och föra en diskussion om hur förhållandet bland ungdomarna i kommunen är. Jämförelser har gjorts med den rikstäckande undersökning som CAN gör varje år (CAN 2003 och 2002). Jämförelser finns bara där motsvarande data redovisas av CAN. CAN-undersökningen 2003 har använts om inte annat angivits. I den riksomfattande undersökningen kan man avläsa trender med större säkerhet eftersom materialet är betydligt större. Dessa undersökningar görs på ett representativt urval som omfattar drygt 5 000 elever år 9. 7 (21)
Definitioner CAN: s definitioner har använts i största möjliga utsträckning för att jämförelser skall kunna göras. Tobakskonsument Röker varje dag Tobaksfri Alkoholkonsument Den som anger att hon röker från varje dag till någon gång ibland och/eller snusar från varje dag till någon gång ibland. Den som anger att hon röker varje, eller nästan varje dag. Har aldrig rökt eller snusat, inte ens provat Den som anger att hon minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37) Intensivkonsumtion Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholmängd vid ett och samma tillfälle som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit. Den angivna alkoholmängden blir inte exakt densamma mätt i 100 % alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet binge-drinking om detta sätt att dricka på. Intensivkonsumerar inte Anger att de inte dricker eller aldrig, alternativt mera sällan, intensivkonsumerar. 8 (21)
Resultat Tobak Andel rökare Röker du? 21% 31% 26% 28% 15% 27% 18% 32% 23% 34% Riket: Pojkar: 20 % flickor: 30 % Med rökare menas här de som alla svarat att de röker, från dagligen till dem som svarat att de bara röker ibland. Ungefär var femte pojke och var tredje flicka röker. I samtliga kommuner ligger andelen rökare fullt jämförbart med riket i övrigt. Nära två tredjdelar av rökarna röker bara sporadiskt vid fester och liknande Andel dagligrökare Röker, varje eller nästan varje dag 8% 12% 8% 15% 2% 8% 12% 12% 7% 13% Riket: Pojkar: 9 % flickor: 15 % (Can, 2002) 9 (21)
Det är något större andel flickor än pojkar som är dagligrökare. Även här är andelen fullt jämförbar med den i riket i övrigt. Snusning Snusar varje eller nästan varje dag 2% 16% 4% 20% 2% 13% 0% 18% 3% 14% Riket: Pojkar: 17 % flickor: 1 % (CAN 2002) Snusning är som synes en utpräglat manlig ovana. Knappt var femte pojke snusar varje eller nästan varje dag. 15 procent av pojkarna snusar en dosa eller mera per vecka. 7 procent snusar tre dosor eller mer per vecka. Andel tobakskonsumenter Andel tobakskonsumenter 31% 34% 38% 35% 23% 29% 25% 32% 35% 39% I diagrammet ovan har de som snusar, röker eller både röker och snusar tagits med. Skillander i tobaksanvänding mellan pojkar och flickor är som synes ganska liten, om pojkarnas snusning också tas med i beräkningen. 10 (21)
Hur får ungdomarna cigaretter? Frågan om hur ungdomarna får cigaretter är en flervalsfråga. Summan av procentandelarna kan därför bli högre än 100. Hur får du vanligen tag på cigaretter? (andel beräknad på dem som röker) Från annan person ö 18 som, bjuder 6% Från annan person ö 18 som köper 28% Från egna föräldra u lov Från egna föräldrar m lov 2% 8% Andel av rökare Blir bjuden av kompisar 42% Köper av kompisar 10% Köper själv 35% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Var tredje rökare anger att de kan köpa sina cigaretter själv. Vanligast är att man blir bjuden av kompisar. Att få cigaretter av sina föräldrar är ovanligt liksom att ta cigaretter från föräldrar utan att fråga om lov. Mönstret är det samma för snus. Att diskutera 1. Det är en ganska stor andel av både pojkar och flickor som röker sporadiskt feströker. Hur kan man motverka feströkning på ungdomars fritid? Vilka regler gäller till exempel vid ungdomsdanser, fritidsgårdsverksamhet och i föreningslivet? 2. En tredjedel av rökarna och röker dagligen. Hur kan vi under skoltid motverka rökning? 3. Nästan var femte pojke snusar dagligen eller nästan dagligen. Hur ser vi på snusning under skoltid? 4. Kan man göra något ytterligare för att förhindra att ungdomar själva kan köpa tobaksvaror? 11 (21)
Alkohol Andel alkoholkonsumenter Andel alkoholkonsumenter (CAN definition) 80% 84% 90% 85% 77% 86% 78% 80% 78% 86% Riket: Pojkar: 73 % flickor: 77 % Fyra av fem ungdomar är alkoholkonsumenter. En lite större andel flickor än pojkar. Jämfört med riket är det något större andel alkoholkonsumenter här för både pojkar och flickor. På frågan har du druckit alkohol senaste 12 månaderna svarar 67 procent ja, flera gånger, 64 procent av pojkarna och 69 procent av flickorna. Vilka sorters alkohol? Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare Sprit 35% 40% Vin 11% 21% Starköl 30% 39% Starkcider 40% 49% Öl kl II 28% 36% I starkcider ingår även alkoläsk och liknade systemvaror. Det verkar som att ungdomarna dricker de alkoholhaltiga drycker de kommer över. Det finns ingen större skillnad i hur vanligt det är att man 12 (21)
dricker öl klass II jämfört med systemvaror som starköl och sprit. Skillnaderna mellan könen är de samma som bland vuxna där kvinnor föredrar cider framför starköl. Berusning och intensivkonsumtion Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? 60% 71% 69% 76% 60% 70% 53% 69% 57% 74% Två pojkar av tre och nästan tre flickor av fyra har någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. En högre andel flickor än pojkar uppger att de varit berusade. I några kommuner som och är skillnaden mellan pojkar och flickor på denna fråga påtaglig. Intensivkonsumtion en gång i månaden eller oftare 28% 30% 28% 44% 28% 29% 25% 35% 22% 28% Riket: Pojkar: 26 % flickor: 23 % Intensivkonsumtion är i stort sett lika vanligt bland pojkar som bland flickor. 13 (21)
Problem i samband med alkoholkonsumtion Problem i samband med alkoholförtäring Baksmälla Polisbråk Bestulen Oskyddat sex Oönskat sex Försämrat skolarb Problem ifh lärare Problem ifh vänner Problem ifh föräldrar Förstört saker Tappat pengar Olycka, skadats Bråkat el slagits Gräl I diagrammet ovan visas andelen av samtliga som på frågan Har du någonsin fått något av följande problem pga. att du druckit alkohol? svarat ja, en gång, två gånger eller tre gånger eller mer. Flickor anger i högre utsträckning än pojkar problem i samband med alkoholkonsumtion. I diagrammet ovan gäller det samtliga variabler, utom bråkat, slagits, där nivån är den samma som för pojkarna. Tendensen är den samma i CAN: s riksrepresentativa undersökning (CAN, 2002) Hembränd sprit, smuggelsprit Har du någon gån de senaste 12 mån. druckit hembränd sprit? 25% 35% 30% 36% 13% 19% 26% 43% 26% 39% Riket: Pojkar: 24 % flickor: 28 % Mellan en fjärdedel och en tredjedel av ungdomarna har erfarenhet av hembränd sprit. Här finns en skillnad mellan kommunerna där 14 (21)
ligger lägre än övriga. Nivåerna jämfört med CAN: s riksrepresentativa undersökning är den samma för både pojkar och flickor. Har du någon gång de senaste 12 mån. druckit smuggelsprit? 18% 17% 22% 15% 13% 8% 18% 20% 19% 22% Riket: Pojkar: 20 % flickor: 16 % (CAN 2002) När det gäller smuggelsprit är det ungefär var femte tillfrågad som har erfarenhet av detta. Jämfört med CAN: s riksrepresentativa undersökning är nivåerna här ungefär de samma. Hur får ungdomar tag i alkohol? Bägge dessa frågor är flervalsfrågor så de sammanlagda andelarna blir mer än 100. Hur får du vanligen tag på starköl, stark cider, vin och sprit? Tillverkar själv 1% På rest, pub 3% Från annan person ö 18 som köper 27% Från annan person ö 18 som bjuder 17% Från egna föräldrar u lov 9% Från egna föräldrar m lov 18% Från kompisar el kompisars syskon 37% Från syskon 7% Köper själv 3% 15 (21)
Hur får du vanligen tag i folköl och motsvarade cider Tillverkar själv På rest, pub 0% 2% Från annan person ö 18 som köper Från annan person ö 18 som bjuder 23% 15% Från egna föräldrar u lov 6% Från egna föräldrar m lov 23% Från kompisar el kompisars syskon 40% Från syskon Köper själv 9% 8% Både när det gäller alkoholdrycker som kan köpas i vanlig affär och systemvaror är det föräldrar och andra vuxna som är de vanligaste vägarna för ungdomar att få tag i alkohol. Det finns inga större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller hur de anskaffar alkoholhaltiga drycker. Vad vet föräldrarna? Ungdomarna har fått besvara frågan Känner någon av dina föräldrar till att du dricker alkohol? Svaren beskriver allstå ungdomarnas uppfattning om vad föräldrarna vet och inte vet. Nej 38% 21% 32% 23% 29% Bara en liten del av det jag dricker 33% 24% 25% 24% 27% Bara hälften av det jag dricker 9% 11% 15% 19% 13% I princip allt jag dricker 21% 45% 28% 34% 31% Andelen är beräknad på de ungdomar som enligt denna fråga dricker alkohol. ( n= 434) Enligt ungdomarna så vet drygt 70 procent av föräldrarna att de dricker alkohol, men bara en tredjedel har vetskap om ungdomarnas hela konsumtion. 16 (21)
Att diskutera 1. På flera punkter verkar det som att flickorna har mer avancerade vanor än pojkarna. Vad kan det bero på? Kan men genom riktade insatser till flickorna och/eller deras föräldrar förändra detta? 2. Föräldrar och andra vuxna verkar spela en inte obetydlig roll när det gäller hur ungdomar får tag på alkohol. Hur kan vi arbeta för att föräldrar inte bidrar till att ungdomar i den här åldern kommer över alkohol? Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Beräknat bara på dem som aldrig använt narkotika 15% 21% 10% 14% 17% 24% 11% 14% 20% 30% Riket: Pojkar: 23 % flickor: 23 % Beräkningen ovan är gjord bara på dem som aldrig provat narkotika. Var femte flicka och var sjunde pojke uppger att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika. Nivåerna är något lägre än riket som helhet. 17 (21)
Har du haft lust att prova narkotika, ja+tveksam. 18% 26% 16% 34% 17% 27% 10% 14% 25% 26% Riket: Pojkar 16 % flickor 17 % (CAN 2002) När det gäller frågan om man haft lust att prova narkotika så kan man notera att en större andel av flickorna än pojkarna svarar jakande på den frågan. Detta gäller genomgående i alla kommunerna i någon kommun mer utpräglat än i andra. I jämförelse med riket är det en större andel flickor i den här undersökningen som svarar jakande. Har använt narkotika Andel som provat narkotika 6% 6% 8% 5% 7% Riket: pojkar 7 % flickor: 7 % (CAN 2003) Andelen som uppger att de provat narkotika är nästan precis den samma som i riket som helhet. Skillnaderna mellan kommunerna är obetydliga. 18 (21)
Vilken sort? Hasch och marijuana är de klart vanligaste preparaten. Ecstasy nämns av några, övriga preparat av enstaka. Att diskutera 1. Det är få som någon gång har provat narkotika, men så mycket som var femte flicka som anser att de haft möjlighet att prova och ungefär lika många som uppger sig ha lust att prova. Hur kan vi arbeta för att ytterligare skärpa de negativa attityderna mot narkotika? Spel Andel som spelat för 50 kr eller mer de senaste 30 dagarna 9% 18% 4% 14% 10% 17% 12% 11% 13% 25% Det är en större andel pojkar än flickor som uppger sig spela för pengar. Skoltrivsel och skolk Trivs bra eller mycket bra i skolan 72% 77% 65% 82% 68% 78% 81% 83% 66% 75% 19 (21)
Hela tre fjärdedelar av ungdomarna uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan 3% 5% 4% 7% 2% 2% 1% 3% 5% 8% Det är mycket få som uppger att de trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Skolkar en gång i månaden eller oftare 21% 25% 22% 21% 21% 26% 16% 18% 22% 34% Var femte pojke och var fjärde flicka uppger att de skolar en gång i månaden eller oftare. 20 (21)
Samband Man har i andra studier sett att ungdomars trivsel i skolan samvarierar med om de röker och dricker alkohol. De som inte trivs så bra i skolan röker och dricker i större omfattning än de som trivs bra. Det är viktigt att notera de starka samband som finns dels mellan konsumtionen av olika medel, dels mellan alkohol-/narkotikavanorna och olika indikatorer på sämre social anpassning. Detta pekar på att en betydande alkohol- och narkotikakonsumtion många gånger bara är ett tecken på att man inte finner sig tillrätta i sin nuvarande situation (Hvitfeldt m fl 2001, s. 108) Trivsel och användning av tobak, alkohol Varit berusad Intensivkonsument Andel otrivs Andel trivs mycket bra Röker varje dag Röker 0% 20% 40% 60% 80% 100% Trivs mycket bra (n=150) är den grupp som svarat att de trivs mycket bra i skolan. Otrivs (n= 125) är den grupp som svarat på något av alternativen varken bra eller dåligt, dåligt eller mycket dåligt. Även i detta lilla material kan man se tydliga samband mellan trivsel i skolan och användning av alkohol och tobak på alla variabler utom varit berusad. Referenser CAN, Pressmeddelande Skolelevers drogvanor 2003, http://www.can.se/news/newsfiler/skol2003press.pdf Hvitfeldt, T Skolelevers drogvanor 2002, CAN, 2003 Hvitfeldt m fl, Skolelevers drogvanor 2001, CAN 2002 21 (21)