november 2012 5 Special Bank- MÖTET 2012 Regelmakare med visioner Foto: Magnus Bergström Nu sväller EU:s regelsamling på bankområdet. Regelmakaren Mario Nava kom till Stockholm för att försvara sin jakt på stabilitet. Liikanen möter protester regelstyrt bankmöte Konsumentråd under lupp
2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 Kära läsare, På väg mot en bankunion hur hanterar vi banker i kris? var årets tema för Bankmötet och kom uteslutande att handla om de dagsaktuella regelverk som branschen har att ta ställning till och som kommer att få långtgående effekter lång tid framöver. I det här nyhetsbrevet har vi därför valt att fokusera på Bankmötet och de intressanta synpunkter som våra inbjudna talare gav uttryck för. I diskussionen om framtidens bankmarknad finns det ett före och efter Lehman Brothers konkurs. Beslutsfattare i stora delar av världen drog efter finanskrisen slutsatsen att bank- och finansmarknaden måste regleras för att inte bidra till instabilitet i den ekonomiska utvecklingen. Nu genomförs den största och snabbaste regleringen av finansmarknaderna som vi sett i modern tid. Krav på högre kapitaltäckning, större tillgång till likviditet och tidiga förberedelser inför framtida kriser är några av de regelverk som nu behandlas i Bryssel. Det finns i Sverige en stor samstämmighet i vikten av att banker ska vara välkapitaliserade och ha trygg tillgång till likviditet. Ansvarsfull bankverksamhet innebär att det är viktigt med buffertar. Svenska banker är också i en internationell jämförelse väl kapitaliserade. Men det finns en viktig diskussion att föra huruvida den regelvåg som nu sköljer in över Sverige leder till en bättre eller sämre fungerande marknad ur kundernas perspektiv. En stor del av de regler som nu processas i EU genomdrivs utan att effekterna på kunderna, det vill säga hushåll och företag, tas med i bedömningarna. Nu genomförs den största och snabbaste regleringen av finansmarknaderna som vi sett i modern tid. Även våra mindre medlemsbanker påverkas av de nya regelverken genom bland annat ökade rapporteringskrav och högre kostnader för att kunna hantera den komplexitet som regelverken medför. Det kan också försvåra för nya banker att komma in på marknaden, vilket kan påverka konkurrenssituationen negativt. Dessutom är alla processer nu betydligt mer tidspressade. Begreppet bankunion hörde vi för första gången nämnas i EU-sammanhang så sent som i våras. Ett beslut om att gå vidare togs vid toppmötet i juni. Redan i mitten av september fanns det ett färdigt förslag med en klart uttalad ambition att det första steget mot en bankunion, den gemensamma EU-tillsynen, ska träda i kraft redan från 1 januari 2013. En process som för bara några år sedan hade tagit åtminstone ett par år. Som ny vd för Svenska Bankföreningen har jag hunnit med att träffa många företrädare för våra medlemsbanker, företrädare för det breda näringslivet samt beslutsfattare och myndighetschefer. Ett bestående intryck från dessa möten är att alla förstår hur viktiga bankerna är för tillväxten och jobben i framtiden. Denna gemensamma syn borde ligga till grund för att vi ska få en bra och konstruktiv dialog om förutsättningarna för hur sund bankverksamhet ska bedrivas. Detta för att våra banker kan bidra till en positiv samhällsutveckling både i dag och i framtiden. Thomas Östros, vd Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på www.swedishbankers.se i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, 103 94 Stockholm 08-453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Lena Barkman 08-453 44 48, Ellen Karlberg, Redaktörerna 070-224 31 03 Produktion: M Pacerek AB
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 3 Delade banker medför risker Förslaget från Erkki Liikanens expertgrupp om att dela upp bankerna och skilja den traditionella verksamheten från den tradingrelaterade möter hård kritik. Bankföreningen vill varna för sämre likviditet på finansmarknaden och ökade kostnader för banker och kunder. I höstas lade en expertgrupp, ledd av finländske centralbankschefen Erkki Liikanen, fram sin slutrapport med förslag som ska stärka den finansiella stabiliteten och undvika framtida förluster i det europeiska banksystemet. Det handlar också om att skydda småspararnas pengar om det uppstår finansiella kriser. Expertgruppens förslag anses vara för långtgående och kritiken har varit hård, inte minst från bankhåll. Syftet med Liikanengruppens förslag för att stärka den finansiella stabiliteten är naturligtvis bra men vi är kritiska till den valda metoden, säger Thomas Östros, vd i Bankföreningen. Thomas Östros pekar på att kon sekvensen av förslagen kan bli att likviditeten på marknaden försämras och att handeln med statspapper och säkerställda obligationer drabbas. Något som skulle vara till stor nackdel för bland annat svenska skattebetalare och bolånetagare. Huvuddragen i Liikanengruppens förslag går ut på att separera den traditionella bankverksamheten med in- och utlåning, bolån och företagskrediter från tradingverksamheten. De båda delarna ska vara juridiskt och affärsmässigt åtskilda. Syftet är att risker och tradingförluster inte ska kunna spilla över på den traditionella bankverksamheten, drabba kunderna och i förlängningen skattebetalarna. Men förslagen är inte okontroversiella. Att tvinga bankerna att dela upp sin verksamhet kan medföra betydande kostnadsökningar för svenska banker och deras kunder, säger Thomas Östros. Från flera håll har bankföreträdare varnat för att en obligatorisk uppdelning av bankerna efter verksamhet kan leda till att kreditmarknadens förutsättningar försämras, något som ytterligare kan försvåra och försena en återhämtning av den europeiska ekonomin. Svenska Bankföreningen har tillsammans med bankföreningarna i övriga Norden och Baltikum lämnat ett gemensamt svar på expertgruppens förslag till EU-kommissionen. Syftet med Liikanengruppens förslag för att stärka den finansiella stabiliteten är naturligtvis bra men vi är kritiska till den valda metoden. Rundabordssamtal om massbetalningar Riksbanken bjuder in banker, finansiella aktörer och handeln till en diskussion om massbetalningsmarknaden. Ett första rundabordssamtal sker den 26 november. Riksbanken vill diskutera med både privata aktörer och andra myndigheter som har stor kunskap om den svenska massbetalningsmarknaden. Såväl bankerna som handeln och nya leverantörer av betalningstjänster kommer att vara representerade i ett kommande arbete. Perspektivet är framåtblickande på en övergripande nivå och samtalsgruppen kommer i praktiken att fungera som en informell referensgrupp, skriver Riksbanken i sin inbjudan till Bankföreningen. Riksbanken vill göra en större kartläggning för att belysa hur marknaden för betalningar fungerar och hur utvecklingen ser ut, men även vilka svagheter och risker som finns att ta hänsyn till i dag och i framtiden. Den teknologiska utvecklingen är snabb, nya aktörer träder in, användarnas behov förändras och nya tjänster bjuds ut. Arbetet med att skapa en inre marknad för betalningar påverkas av den utveckling som sker internationellt just nu. Här är årets skatteexpert! Ulrika Hansson, skatteexpert på Bankföreningen, har fått utmärkelsen Årets skattejurist 2012. Utmärkelsen delades ut den 22 november, samtidigt som Biörn Riese på Mannheimer Svartling fick pris som Årets affärsjurist. BG Research genomför årligen undersökningen Klientbarometern där 1000 ledande befattninghavare svarar på frågor. Det är förstås jätteroligt, det är först på senare år som advokatbyråer har fått större fokus på skattefrågor, säger Ulrika Hansson, som för närvarande arbetar med att föra fram Sveriges och bankernas syn på det amerikanska regelverket FATCA. Hon började på Bankföreningen i början av 2012.
4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 Bankmöte 2012 Regelverk på allas läppar Det senaste året har flera regelverk och förslag debatterats flitigt. Höstens viktigaste diskussioner och förhandlingar har handlat om följande: Bankunionen I ett första skede, med planerad start under 2013, en gemensam banktillsyn på EU-nivå där Europeiska Centralbanken (ECB) får till uppgift att övervaka samtliga banker inom euroområdet. Länder utanför euroområdet kan välja att gå med. Det finns även planer på att i framtiden inrätta en gemensam insättningsgaranti och en gemensam bankakut. Basel III Ett regelverk, utarbetat av Baselkommittén, som främst handlar om skärpta kapitaltäckningskrav på bankerna. Enligt Basel III ska bankerna ha kärnprimärkapital motsvarande minst 7 procent av de riskvägda tillgångarna. Dessutom ska bankerna åläggas ett krav på en likviditetsbuffert i syfte att säkerställa likviditeten. Basel III ska införas successivt från 2013. Krishanteringsdirektivet Förslag till EU-direktiv rörande rekonstruktion och avveckling av problemtyngda kreditinstitut. De åtgärder som föreslås handlar om förebyggande åtgärder, åtgärder för tidigt ingripande samt åtgärder vid avveckling av ett institut. Vid avveckling tas driften över av offentliga myndigheter. Förslaget om bail in innebär att fordringar skrivs ner eller byts mot aktier. Syftet är att låta även fordringsägare ta förlusten vid ett fallissemang. Liikanen-rapporten Rapport under ledning av Finlands centralbankschef Erkki Liiikanen, som bland annat föreslår att tradingrelaterad verksamhet avskiljs från vanlig bankverksamhet och läggs i ett separat bolag. Detta i syfte att minska riskerna i enskilda banker och därmed också minska riskerna för en systemkris.
Bankmöte 2012 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 5 15:30 Bankföreningens vd Thomas Östros inleder Bankmötet den 8 november på temat På väg mot en bankunion hur hanterar vi banker i kris? på Moderna museet i Stockholm samlade nästan 300 personer. Förutom Bankföreningens medlemmar deltog politiker, press och näringslivsföreträdare. Bankerna spelar en viktig funktion i samhället och hur branschen tacklar kraven på ökad stabilitet kommer att påverka företags och kunders villkor i framtiden. En regelrätt branschträff Få bankföreträdare tror i dag att full frihet skapar de mest stabila och långsiktigt hållbara villkoren för bankoch finanssektorn. I framtiden är det bra att ha en plan för hur en kris ska hanteras. Men hur detaljerad ska planen vara? Om det går meningarna isär. Förra året gick Bankmötet i eurokrisens tecken. 2012, ett år senare, är det arbetet med att ena Europa och förebygga framtida kriser som är prioriterat. På bankoch finansområdet har det inneburit att många viktiga och omfattande förslag har presenterats på kort tid, förslag som kommer att påverka branschen under lång tid framöver. Thomas Östros, ny vd på Bankföreningen, inledde mötet med att berätta kort om sina första månader på jobbet. Han har satt sig in i många komplexa frågor som präglar vardagen på Bankföreningen och för dess medlemmar och är nöjd med vad han sett hittills. Bankerna gör ett viktigt jobb ute i samhället. Det har jag sett många prov på under mina resor både i Sverige och i Europa, sa Thomas Östros. Många av er som sitter här i publiken har varit med på många möten, medan det här är mitt första. Det ska bli trevligt, sa Thomas Östros, och hälsade eftermiddagens huvudtalare, Mario Nava, Acting Director från DG Markt, välkommen.
6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 15:43 Mario Nava, direktör DG Markt Den italienske ekonomen är direktör i EU-kommissionen med ansvar för frågor rörande finansiella institutioner. Till årets möte på Moderna museet var han inbjuden som huvudtalare med anledning av kommissionens nyligen föreslagna krishanteringsdirektiv. Det är nog många som tror att kommissionen är en långsam och byråkratisk institution, men faktum är att vi har varit snabba på senare tid, sa Mario Nava, som hänvisade till ett av de senaste förslagen, det om att skapa en bankunion där den Europeiska centralbanken, i en första etapp, får ökat ansvar för tillsynen av Europas 6 000 banker. Första gången bankunionen över huvud taget nämndes var i april i år, och i september hade vi ett förslag, sa Mario Nava, som började sitt anförande med att beskriva bakgrunden och anledningen till att frågorna som dryftades på mötet är av så pass stor vikt. För faktum är vilket den italienske ekonomiprofessorn och EU-profilen illustrerade med en mängd siffror och diagram att EU:s banksystem är klart större än banksystemen i såväl USA som Japan, och det oavsett om det är bankernas samlade tillgångar i absoluta tal som beaktas eller deras andel av ländernas/regionens samlade bruttonationalinkomster. Vid en global jämförelse svarar europeiska banker för 52 procent av alla världens bankers samlade tillgångar. Det betyder att när allt går bra så utgör våra banker en fantastisk tillgång, Men när allt går mindre bra betyder det att vi har något som vi måste ta hand om, sa Mario Nava. Han menade också att om vi tittar på avvägningen mellan liberaliseringar av Europas finansiella marknader å den ena sidan och den offentliga styrningen av samma marknader å den andra ser vi att systemet för tillfället inte befinner sig i jämvikt. Hans uppfattning är att lagstiftningen och regleringarna inte hängt Förbered er på nya kriser EU-kommissionens föreslagna krishanteringsdirektiv syftar till att skapa jämvikt mellan stabilitet och flexibilitet på den finansiella marknaden. Det är ett övergripande mål, enligt Mario Nava. Bankmöte 2012 med liberaliseringarna, vilket i sin tur skapat ett instabilt system. Vad vi måste göra är att nå jämvikt genom att effektivisera och förbättra den offentliga styrningen utan att dra tillbaka liberaliseringarna, sa Nava, som därmed var Många tror att kommissionen är en långsam och byråkratisk institution, men faktum är att vi har varit snabba på senare tid. inne på EU-kommissionens förslag till direktiv om rekonstruktion och avveckling av banker och andra kreditinstitut. Enligt Mario Nava är det medlemsländernas egna myndigheter som är viktigast när det gäller den första fasen i direktivet, den som handlar om förebyggande åtgärder, det vill säga att minska riskerna för en kris. I en eventuell andra fas, som handlar om tidiga krisåtgärder, är bankernas egna interna system viktigast, men myndigheter kan gripa in om det anses nödvändigt. Den tredje fasen uppkommer när det är uppenbart, eller i varje fall troligt, att en bank är på väg att gå omkull. Då kan det bli nödvändigt att agera från myndigheternas sida för att bevara stabiliteten inom det finansiella systemet. Här har vi dels de traditionella verktygen att ta till, som bland annat handlar om att sälja dåliga verksamheter till andra aktörer, alternativt föra över dessa till en offentlig institution. Men vi föreslår att det här också kommer att finnas ytterligare ett verktyg att ta till, nämligen det om bail in, sa Mario Nava. Bail in innebär att fordringar skrivs ner eller byts mot aktier enligt en
Bankmöte 2012 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 7 16:10 Gunnar Hökmark, Eu-parlamentariker uppgjord turordning för olika typer av kapital. Syftet är att i första hand låta bankernas ägare och fordringsägare ta smällen vid ett fallissemang, i stället för som ofta tidigare skattebetalarna. Mario Nava menade att det är just här som det tycks finnas delade meningar om hur verktyget bör utformas, och han ville starkt betona att enligt kommissionens förslag så ska systemet inte användas för att rekapitalisera problemtyngda banker; det ska användas för att lösa dessa bankers problem utan kostnader för skattebetalarna. Vi vill betona att detta verktyg inte är till för att kapitalisera en annan bank, sa Nava, vars poäng var att privata ägare i andra kreditinstitutioner, förmodligen en annan bank, inte ska kunna dra fördel av en bail in. Nava ville också betona att det slutgiltiga beslutet om en bail in ligger hos de nationella myndigheterna, och att det från EU:s sida inte handlar om att tvinga fram en bail in. Vad vi måste göra är att nå jämvikt genom att effektivisera och förbättra den offentliga styrningen utan att dra tillbaka liberaliseringarna, sa Nava. En del teknikaliteter både vad gäller systemet med bail in och det allmänna krishanteringssystemet, inklusive bankunionen återstår att utreda och bedöma, men Nava hänvisar här till kommande diskussioner mellan medlemsländerna och kommissionen. Text: Pär Krause Viktigt med tillfälliga insatser Bra, men med vissa förbehåll. Så kan EU-parlamentarikern Gunnar Hökmarks åsikter om EU-kommissionens förslag till krishantering sammanfattas. Även om Gunnar Hökmark i grunden var positiv till det som EU-kommissionen har levererat på bankområdet de senaste månaderna var han inte sen att komma med en del kritiska synpunkter. Vi måste skilja på när en enskild bank har problem och när hela banksystemet är i kris, sa Hökmark, som även är ledamot av EU-parlamentets utskott för ekonomi- och valutafrågor. När en bank har problem, som ofta har sin grund i interna problem i den berörda banken, så brukat det sluta med att banken fallerar. Men när hela systemet har problem, vilket ofta har sin grund i externa problem, så har vi sett att systemet brukar repa sig när ekonomin i stort vänder uppåt, fortsatte Hökmark, som menade att temporära offentliga övertaganden kan vara nödvändiga för att säkerställa återhämtningen i samband med en systemkris. Hökmark såg också temporära offentliga åtaganden, och han poängterade att dessa ska vara just temporära, som ett alternativ till bail in. Bail in kan leda till att en kris sprids till andra banker och även till andra sektorer i ekonomin, sa Gunnar Hökmark, som ändå i grunden var positivt inställd till möjligheterna att genomföra en bail in. Hökmark menade vidare att risker aldrig helt kan elimineras, och att den finansiella marknaden tvärtom handlar om att analysera och uppskatta risker samt att distribuera risker. Men vi behöver transparens och tillsyn, och ur det perspektivet välkomnar jag kommissionens förslag, sa han. Den svenske parlamentarikern såg andra problem med dagens utveckling. EU är sammantaget världens största ekonomi, men på grund av att vi fortfarande är fragmenterade är vi inte världens största enskilda marknad, sa Gunnar Hökmark, som menade att det är viktigt att inte skapa alltför många vad han såg som unioner inom unionen. Vi har bara en europeisk union, och det är genom den vi ska hantera alla frågor, poängterade Hökmark, som slutligen också passade på att kritisera fokuseringen på regleringar. Det kritiska för EU är inte regleringar, utan det är unionens konkurrenskraft. Regleringarna kan faktiskt vara för många, sa Gunnar Hökmark. Text: Pär Krause
8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 Bankmöte 2012 16:26 Bo Lundgren, generaldirektör, Riksgälden Underskatta inte vikten av tillsyn Bo Lundgren, Riksgäldens generaldirektör, har turnerat runt världen för att berätta om hur Sverige löste sin finanskris på 90-talet. Att lära sig av sina erfarenheter är lika viktigt nu som då. Bo Lundgren, i dag Riksgäldens generaldirektör, har varit med förr. För drygt 20 år sedan var han skatteminister och tog fram bankstödet i samband med den dåvarande finanskrisen, vilket ledde till skapandet av Bankstödsnämnden och Securum. Det känns fascinerande att, precis som Gunnar Hökmark, vara tillbaka på ett bankmöte 20 år senare. Den gången bjöds det på galamiddag. Ja, så gick det till på den tiden, och jag kommer ihåg att jag tänkte: Vem är det egentligen som betalar den här middagen? sa Bo Lundgren, något som fick publiken att skratta. Mycket har hänt sedan 1990-talet. Sverige har upplevt konsekvenserna av avreglering, devalveringar och strukturreformer, en erfarenhet I en tid när Europa behöver tillväxt föreslår EU:s ledare en transaktionsskatt. som i hög grad förklarar varför Sverige klarat de senare kriserna så mycket bättre än många andra länder i Europa. Men när de svenska bankerna gjorde om många av misstagen via sina dotterföretag i Baltikum blev det tydligt att regleringar behövs, sa Bo Lundgren som turnerat världen runt för att berätta om Sveriges krishantering. Det bästa sättet att förebygga en kris är att undvika den, och att ha Det bästa sättet att förebygga en kris är att undvika den, sa Bo Lundgren. en god tillsyn och en bra makroekonomisk analys. Krisen på 90-talet berodde i hög grad på okunskap: vi kunde inte handskas med de nya villkoren efter gjorda avregleringar, riskhanteringen var dålig och inflationen bidrog till en bubbla på fastighetsmarknaden. Bo Lundgren, som även varit Moderaternas partiledare, tycker att det är för få politiker som har erkänt att de burit en del av ansvaret för att det blivit kris. I stället har Europas ledare skyllt på bankerna, dålig styrning och dålig rating. Lite självinsikt vore bra inför kommande regleringar för att uppnå rätt resultat. Det är inte fler regleringar vi behöver utan bra regleringar. Och dessa bör kompletteras med makroekonomisk analys, en god tillsyn samt en hög grad av transparens i både banksystem och företag. Den nationella prestige som gör att vissa länder inte vill redovisa läget i sina banker är något som vi bör arbeta för att komma åt, sa Bo Lundgren och tillade att Riksbankens och Finansinspektionens sätt att redovisa sina stresstest är ett föredöme. I en tid när Europa behöver tillväxt föreslår EU:s ledare en transaktionsskatt. Vi har provat en sådan och då försvann kapitalet till London. Alla dessa regleringar kostar, och ingen kan säkert säga vad de kommer att kosta i den reala ekonomin. Jag skulle vilja se en analys av konsekvenserna. Det borde vara en förutsättning för att fatta beslut, sa Bo Lundgren och avslutade med att vända sig till Gunnar Hökmark och Mario Nava på första raden. Lycka till med lagstiftningen! Text: Ellen Karlberg
Bankmöte 2012 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 9 16:39 Christian Clausen, Bankföreningens ordförande, koncernchef Nordea Höga kapitalkrav riskerar tillväxten Christian Clausen, Nordeas koncernchef och ordförande för såväl den svenska som den europeiska bankföreningen, fokuserade på bankunionen och de nya regelverk som bankerna står inför. Det senare innebär att bankerna kommer att hålla cirka 20 25 procent i direkt och indirekt kapital. Christian Clausen gick rakt på vad en bankunion egentligen innebär. Det är precis det som redan finns i varje land. Ta Sverige som exempel, vi har ett regelverk och en övervakande myndighet. Det skulle vara extremt konstigt om vi hade flera finansinspektioner och flera regelverk, sa Christian Clausen. Att skapa en bankunion på europeisk nivå leder till en hel del frågeställningar. Fundamentalt stödjer vi idén eftersom det är rätt att ha ett system för den gemensamma marknad som EU är, sa han. ECB börjar med att övervaka de mest problemtyngda bankerna i vissa områden och arbetar med att bygga upp organisationen under nästa år. Under kommande år kommer de att ta sig an de 6 000 andra bankerna som finns i eurozonen. Hur ska då länder som Sverige, som inte är med i EMU, förhålla sig till bankunionen? Länderna utanför euroområdet bör noga utvärdera om de ska gå med eller inte. Även om vissa kanske anser att det i dag är en bra idé att stå utanför kan det vara bra att vara med nästa gång det blir en kris. Att skapa en bankunion på europeisk nivå leder till en hel del frågeställningar. En annan viktig del i bankunionen handlar om solidariskt betalningsansvar för insättningsgaranti och krishantering. Men det kommer att dröja innan det blir verklighet, enligt Christian Clausen. Om vi i dag tog beslutet att säkra varandras skulder skulle det i praktiken innebära att vi skulle kunna få ett allvarligt systemfel. Svaga länder med svaga banker skulle ta resurser från starkare länder med starkare banker. Utan en gemensam finanspolitik kommer ett sådant system inte att fungera, sa Christian Clausen. Christian Clausen diskuterade även EU:s regelverk för hantering av kriser i banker så kallad Bank Recovery and Resolution. Kortfattat kan regelverket sammanfattas med att bankerna själva ska ha en plan på plats för att få banken på fötter om den drabbas av problem (recovery). Om den planen inte hjälper kan en myndighet gå in och ta kontroll över banker och vidta en rad en andra åtgärder (resolution). Bankerna kommer att hålla god marginal till den gräns som anger när ägarna förlorar kontrollen över banken. Om en myndighet har kontrollen över en bank så är det ju inte längre bankledningen som bestämmer. Detta vill alla banker och deras ägare självklart skydda sig mot, sa Christian Clausen. En annan del i Bank Recovery and Resolution handlar om att lånekapital kan omvandlas till aktiekapital, en så kallad bail in. Enligt Christian Clausen kommer banker säkert att indirekt behöva sätta av ca 5 10 procent för att svara upp till det nya krishanteringsreglementet. Vi kommer därför att behöva sätta av 20 procent i direkt och indirekt kapital. Det är förvisso bra att bankerna sätter av mycket kapital, men jag vill varna för att 20 procent är en stor summa och det kommer att påverka Europas ekonomiska tillväxt negativt, sa han. Text: Henrik Norberg
10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 17:38 Stefan Ingves, Riksbankschef Bankmöte 2012 Samhället ska också få fördelar Riksbankschefen Stefan Ingves har egna erfarenheter av att hantera banker i kris och ser ett behov av de nya regelverken. Han efterlyste att banker ska börja använda sig av CoCos som bidrar till att trygga bankernas buffertar ytterligare. Varför är jag då här? Den frågan ställde Stefan Ingves retoriskt och svaret löd: Centralbanker är stället där pengar kommer ifrån. Och det är dit bankfolk beger sig när de har slut på pengar. Just därför engagerar vi oss i regelverk med alla deras teknikaliteter. Kom ihåg att djävulen finns i detaljerna! sa Stefan Ingves skämtsamt. Stefan Ingves betonade att han under talet skulle uttrycka sina personliga åsikter som inte nödvändigtvis överensstämmer med Baselkommitténs. Stefan Ingves knöt an till det Christian Clausen tidigare hade sagt, som mynnade ut i att regelverk ska vara enkla och inte stora luntor med text. När jag var med och hanterade den svenska bankkrisen på 90-talet hade jag noll sidor att utgå ifrån och det var ingen bra utgångspunkt. När jag då frågade en av mina rådgivare vad vi skulle göra svarade han: Jag vet inte, senast vi hade en liknande situation var 1905. Den situationen ska vi inte återigen hamna i. Stefan Ingves kom sedan in på att banker skiljer sig från andra företag. Det går inte att stänga en insolvent bank för att sedan öppna den igen om ett halvår. Om det blir en bank run sprider det sig till andra banker, vilket innebär att betalningsflödet i ett land inte fungerar. Just därför är det viktigt med bra regelverk som så långt det är möjligt förhindrar att allvarliga problem uppstår inom banksektorn, sa Stefan Ingves. Om kapitaltäckning När stater går in i banksektorn ändras spelreglerna, enligt Stefan Ingves. Det får inte bli så att den privata sektorn får alla fördelar, medan samhället får alla nackdelar. Det gäller att hitta en bra balans, vilket är en viktig utgångspunkt i krishanteringsregelverket, sa han. Han ansåg att varje land ska ha rätt att besluta om lämplig nivå för kapitaltäckning. Om EU inte kan komma fram till vem som ska betala notan, och det ansvaret på ett eller annat sätt vilar på varje land, ja då måste varje nation ha rätt att försvara sig självt genom att till exempel kräva högre kapitaltäckning om landet har en stor banksektor, sa han. Men alla regelverk till trots kommer nya kriser att uppstå, ansåg Stefan Ingves, som sedan i sann nationalekonomisk anda och med glimten i ögat började laborera med termerna ex ante (i förväg) och ex post (i efterhand). Trots att jag arbetat länge med dessa frågor blir jag fortfarande förvånad när något går fel. Det är alltid lätt att, ex post, förstå vad som gick fel. Men det är ex post. Ex ante är det svårt att föreställa sig hur man kan kombinera saker på rätt sätt för att undvika framtida fel. Därför behöver vi system som tar hand om dessa frågor och det är det som EU:s initiativ Bank Recovery and Resolution i slutänden syftar till, sa han. Dessutom är krishanteringsregelverket ett bra sätt att styra banker, givet att det är tydligt, ansåg Stefan Ingves. Om bankerna och deras ägare förstår vad som kommer att hända om de bränner för mycket kapital, så leder regelverket till ökad försiktighet, sa han. När jag var med och hanterade den svenska bankkrisen på 90-talet hade jag noll sidor att utgå ifrån och det var ingen bra utgångspunkt. Stefan Ingves ser gärna att bankerna börjar använda sig av CoCos (bankobligationer som omvandlas till aktier om kapitaltäckningen i banken blir för låg) utöver de ordinarie kapitalkraven. CoCos skulle vara ett bra verktyg för att förhindra, eller åtminstone fördröja, kriser. Men i dag finns inget sådant standardiserat instrument. Ett sådant instrument skulle sannerligen behövas. Banker som köper CoCos skulle sända budskapet att de har köpt en extra försäkring, sa han. Dagens moderator, KG Rickhamre, frågade Stefan Ingves vilken läxa han lärde sig från Sveriges bankkris på 90-talet som andra kan ha nytta av i dag. Svaret kom snabbt. Sooner or later the reality will catch up with you. So you had better see things the way they are, sa Stefan Ingves. Text: Henrik Norberg
Bankmöte 2012 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 11 17:55 Paneldebatt, Annika Falkengren, vd SEB, Magnus Henrekson, vd och professor, Institutet för Näringslivsforskning, Stefan Fölster, chefsekonom, Svenskt Näringsliv. Regleringarnas okända pris Att få bukt med kommande problem genom att blicka bakåt och skapa regler är som att lägga räls samtidigt som tåget åker. Och vem bryr sig egentligen om kunden? Den avslutande debatten handlade om att dagens regleringar också har ett framtida pris. En välkänd trio satt i mötets avslutande panel med uppgift att diskutera frågan Hämmar nya regelverk tillväxt och välfärd?. SEB:s koncernchef Annika Falkengren, Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster samt Magnus Henrekson, vd Institutet för Näringslivsforskning. Annika Falkengren inledde i ett frustrerat tonfall samtalet framme på podiet med en väl motiverad fråga: Vi har suttit här ett par timmar och pratat om regleringar, men ingen har nämnt kunden! Trots att många företag säger sig arbeta med kunden i fokus i sin affär stjäl frågor om kapitaltäckning och krishantering så mycket energi att det verkar som att kunden har glömts bort. Ingen vill vara med om en finanskris igen, men det finns gränser för vad som är möjligt att uppnå med regler. Just nu lägger man spåret samtidigt som tåget åker. Det är svårt! sa Annika Falkengren, som tycker att värderingar och sunt förnuft ska styra. Alla vet ändå att nästa kris aldrig kommer att se ut på samma sätt som den förra. Ju mer detaljerade reglerna blir, desto mer kommer vi att närma oss det amerikanska sättet att driva verksamhet: om det inte är uppenbart förbjudet så kör vi och låter advokaterna ta hand om resten sen. Det är en oroande utveckling, sa Annika Falkengren.
12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 Bankmöte 2012 Professor Magnus Henrekson konstaterade att omvärlden förändrats mer än människans förmåga att tolka skeenden. Allt blir mer komplext, men vår förmåga att greppa komplexitet har inte blivit bättre, sa Magnus Henrekson, som förespråkade Simple rules for a complex world! 639 sidor nya regler innebär nog dessvärre 639 nya problem, sa Magnus Henrekson, som tillade att det sannolikt är de skarpaste knivarna i lådan (mattesnillen, jurister och andra toppkrafter från världens elitskolor) som kommer att försörja sig på att hitta kryphål i regelverket. Magnus Henrekson tycker det är oroande att bankerna är så stor Det är väldigt konstigt att man jobbar med en förenklingsprocess med ena handen samtidigt som den andra reglerar allt vad tygen håller! del av ekonomin. Ett sätt att göra oss mindre beroende, framhöll Magnus Henrekson, vore att öka möjligheterna till köp av företagsobligationer i små poster. Risken för systemkris blir mindre när risken sprids och ligger hos hushållen. Men den slutsatsen höll Stefan Fölster inte alls med om. Ett finanssystem som bygger på företagsobligationer, där företagen sköter sin egen upplåning, är inte tryggare än ett system där banken lånar ut kapital. Det är lika sårbart eftersom regering och riksbank även kommer att tvingas köpa företagsobligationer om det blir kris. Och oroliga kunder kommer att kontakta emissionsinstituten i ett sådant läge, sa han. Vi kan inte friskriva oss från vårt ansvar, sa Annika Falkengren som höll med om att intresset för företagsobligationer ökat. När solen skiner kan man göra lite vad som helst, i kris kommer företagen att behöva sina banker, sa Annika Falkengren, som också framhöll bankernas viktiga roll som betalningsförmedlare. Annika Falkengren påpekade att svenska banker inte känner igen sig i Wall Street och att bankerna går back to basics och fokuserar på kärnverksamheten. Stefan Fölster påpekade att det krävs en god tillsyn av bankerna och att ambitionen med regleringarna är bra, men att processen och tillvägagångssättet är fel. Man kastar in och gör regleringar på löpande band utan att formulera ett mål. Netto ska det bli enklare och kapitaltillgången öka, ja ni förstår. Det är väldigt konstigt att man jobbar med en förenklingsprocess med ena handen samtidigt som den andra reglerar allt vad tygen håller! Dessutom utan någon analys att tala om. Hur är processen evidensbaserad, har man undersökt konsekvenserna? Enligt Stefan Fölster är de kalkyler som gjorts alldeles för enkla då de inte tar hänsyn till kumulativa effekter och bieffekter. Om en läkemedelsforskare tog fram en medicin på det sättet skulle det ses som kvacksalveri, sa han. Sammantaget menade panelen att regleringar sannolikt kommer att hämma tillväxten. Text: Ellen Karlberg Vilket minne tar du med dig från årets bankmöte? Leif Vindevåg, senior rådgivare, Aktiespararna: Temat var krishantering och den kommer att pågå länge. Det krävs både fortsatt hög lönsamhet och stora tillskott från aktieägarna i många år. Samtidigt förändras banking snabbt från personliga möten till att bli självbetjäning i smartphones med tjänster som ligger i molnet. Annika Lindgren, SWIFT, Regional Account Director i Norden: SWIFT förmedlar standardiserade finansiella meddelanden varje dag mellan över 10 000 finansiella institut och företag. SWIFT säkerställer att den finansiella datan som förmedlas hanteras säkert och konfidentiellt. Jag är ansvarig för en del av de nordiska kunderna och följer det som händer på regelfronten med intresse. SWIFT är aktiva inom detta område såtillvida att vi strävar efter att tillhandahålla lösningar för våra kunder inom compliance. Att göra det komplexa enkelt är en bra ledstjärna. Ulf Rydstedt, Konsumenternas bank- och finansbyrå: Att alla var enade om att man bör göra allt för att förhindra en framtida kris, samtidigt som alla insåg att nästa kris kommer att skilja sig från de tidigare. Det var positivt att Annika Falkengren lyfte fram kunden. Kristina Frykman, Handelsbanken Finans: Keep it simple in a complex world!
Intervju Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 13 Våra förslag har stort stöd Som ansvarig för finansiella institutioner direkt under kommissionär Michel Barnier är Mario Nava mannen som ska se till att EU-kommissionen har full beredskap för framtida kriser. Han är operativt ansvarig för att arbeta fram förslag till direktiv som kommissionen presenterar. Bankföreningens Nyhetsbrev fick möjlighet att ställa ett par frågor på tu man hand. Vad tar du med dig från bankmötet i Stockholm? Det jag främst tar med mig är det stora stöd som jag upplever att vårt förslag till krishanteringsdirektiv har bland beslutsfattare och berörda institutioner. Jag tar fasta på det som Stefan Ingves sa att det var mycket mer komplicerat på den tiden när vi inte hade några som helst nedskrivna regelverk. Samtidigt är det tydligt att vi behöver rikta vår uppmärksamhet mot två kritiska områden. Ett är att säkerställa att tillfälliga statliga övertaganden av fallerande kreditinstitut verkligen blir tillfälliga. Det andra är förslaget om bail in. Där handlar det om att se till att det fungerar tillfredsställande, och att det inte blir kostsamt för samhället. När det gäller statliga övertaganden så vill jag påpeka att det i vårt förslag inte finns något förbud mot att eventuella statliga övertaganden på olika sätt regleras eller begränsas. Vad säger du om den kritik som framfördes? Jag blev ganska förvånad över kommentaren att systemet kommer att leda till att företag måste sätta av 20 procent av kapitalet. Detta är det högsta vi hört talas om, även om det kan förekomma speciella situationer. Man kanske inte ska förvänta sig att bankerna helhjärtat stöder våra förslag, men jag blev överraskad av den rättframma kritiken som kom på mötet, eftersom banker och andra institutioner inte varit speciellt kritiska mot kommissionen tidigare på just den punkten. Hur ser du på de farhågor som finns om att regleringarna på de finansiella marknaderna blir för många och för omfattande? Vi har ju sett hur det gick när vi inte hade ett tillräckligt omfattande regelverk. Naturligtvis måste varje införd reglering vara noga övervägd och utvärderad, men vi kan inte skygga från att ta vårt ansvar när det gäller finansiell stabilitet. För få regleringar innebär också en risk. Den svenska regeringen är ju något tveksam till ett fullt deltagande i den föreslagna bankunionen. Är det problematiskt för ett icke-euroland som Sverige att gå med i bankunionen, vars första steg är en gemensam banktillsyn? Nej, egentligen inte. Bankunionen är ju öppen även för länder utanför eurosamarbetet. Vi håller fortfarande på med att utforma detaljerna, och jag är optimistisk när det gäller att hitta ett system som gör att samtliga länder som går med känner att de har inflytande, och att de anser det värdefullt att vara med. När det gäller den svenska regeringen så har jag fått intrycket att
14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 Intervju Foto: Magnus Bergström Regelrätt huvudbry Att kunna titta bakåt på historien och lära sig av sina misstag och samtidigt se och ta vara på framtidens möjligheter är lika viktigt som det är svårt. EU-kommissionen och Mario Nava, Acting Director på DG Markt, har många intressen att ta hänsyn till i arbetet som bland annat syftar till ökad finansiell stabilitet. det finns ett visst intresse, och att de vill hålla dörren öppen för ett deltagande. Jag har aldrig hört Nej, tack, vi är inte intresserade. I stället tycker jag att den svenska inställningen har varit väldigt konstruktiv. Skulle du råda Sverige att gå med? EU-kommissionen sysslar inte med rådgivning. Men jag tror att de som är med kommer att få stora fördelar jämfört med hur det ser ut i dag. Men varje regering måste ta sitt eget beslut. Gunnar Hökmark från EUparlamentet uttryckte under sitt anförande oro för att det inom EU ska växa fram många Jag har aldrig hört Nej, tack, vi är inte intresserade. Jag tycker att den svenska inställningen har varit väldigt konstruktiv. olika överenskommelser så att det skapas allt fler unioner inom unionen: en bankunion, en finanspolitisk union etc. Kommentar? Vi vill inte skapa flera unioner inom unionen. Vi har en union, och den vill vi bevara. Och det är just därför som exempelvis bank- unionen är öppen för alla medlemsländer. Så vad vi ser på det här området är tvärtom en fördjupning av samarbetet en integration i stället för en fragmentering. Mario Nava Text: Pär Krause Sedan 2004 tillförordnad chef vid EUkommissionens generaldirektorat för den inre marknaden och tjänster (MARKT). Ansvarar för frågor rörande finansiella institut. Har arbetat för EU-kommissionen sedan 1994. Född: 1966 i Milano, Italien. Utbildning: Ekonomexamen (motsvarande) från Bocconi-universitetet i Milano (1989), magisterexamen från Katolska Universitetet i Leuven (1992). Doktor i offentlig ekonomi vid London School of Eonomics (1996).
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 15 Uppdelning av banker? Vår man i Bryssel Tiotusenkronorsfrågan i Bryssel just nu är hur kommissionär Michel Barnier tänker sig uppföljningen av förslaget om uppdelning av banker i den så kallade Liikanen-rapporten. Förslaget, som går ut på att banker vars marknadsvärderade tillgångar uppgår till mellan 15 och 25 procent av den totala balansomslutningen ska bli föremål för uppdelning, är tveklöst djärvare än vad många inledningsvis hade förväntat sig. Utvecklingen under de kommande månaderna blir avgörande för om det följs upp med ett lika vågat lagförslag. Barniers agerande i samband med att rapporten offentliggjordes i oktober kan tolkas som att han ville vinna tid för att säkerställa maximal handlingsfrihet. Samma dag som rapporten presenterades inleddes en konsultation med en svarstid på sex veckor (mot de 12 veckor som är kutym). Tidsaspekten är betydelsefull eftersom mandatperioden för både EU-parlamentet och kommissionen löper ut under 2014. För Barniers vidkommande innebär detta att ett lagförslag om uppdelning måste presenteras senast under första halvan av 2013 för att det ska vara möjligt att få på plats före mandatperiodens slut. Vad avgör då hur Barnier till sist väljer att gå fram? Om vi utgår från att han stödjer uppdelningsidén bestäms hans vägval framöver av diverse politiska och strategiska överväganden. Viktigt är att frågan om strukturreformer smugit sig in i vissa nationella debatter. I Tyskland, Frankrike, Belgien, Storbritannien och Nederländerna är det en aktuell fråga och en politiskt slipad person som Barnier vill givetvis inte riskera att framstå som att han har förlorat det politiska initiativet. I den kontexten bör också det sakliga skälet om de eventuella skadliga effekterna av alltför spretiga nationella lagar spela en central roll. En annan faktor är om ett uppdelningsförslag bedöms äventyra delar av den pågående regelreformen. Det är ett understatement att EU:s lagstiftningsmaskineri på finansmarknadsområdet är extremt hårt belastat för närvarande. Ett tjugotal lagförslag är öppna för förhandlingar, varav flera är storpolitiska och bygger på internationella åtaganden. Fler initiativ är att vänta, varav några är en del av Bankunionen med allt vad det innebär i termer av politiskt tryck. Ett lagförslag om uppdelning kan därmed innebära ytterligare överbelastning, vilket i sin tur medför att dossierer behöver prioriteras bort. En förutsättning för Barniers eventuella agerande är slutligen att han har hela kommissionen bakom sig och väsentligt i detta sammanhang är att en kommissionärsdebatt om Liikanen har annonserats. En sådan diskussion är en högst politisk övning som sker bakom stängda dörrar och där respektive kommissionär i någon utsträckning låter sig präglas av sin nationalitet. Liikanen-diskussionen ska enligt utsago äga rum veckan före jul eller i början av januari. Vad som blir resultatet återstår att se men alldeles klart kan Barniers handlingsutrymme kringskäras i det fall många eller viktiga kommissionärer ger uttryck för starka åsikter. Var allt detta kommer att landa spekuleras det friskt om och många i Bryssel, både lagstiftare och lobbyister, tycks dela känslan av en regelfatigue vilket talar emot ett lagförslag i närtid. Samtidigt vore det snudd på politiskt självmord att begrava Liikanen-rapporten. Det skulle väcka alltför upprörda känslor i EU-parlamentet. Det var Mårten Wierup ansvarig för Public Affairs på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han regelbundet med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. nämligen inflytelserika ledamöter i ECON-utskottet som från början efterfrågade ett agerande från kommissionen rörande en strukturreform. En (högst osäker) gissning i detta nu är därför att kommissionen söker hålla frågan levande utan att fördenskull komma med ett uppdelningsförslag enligt Liikanen redan under våren. Det finns flera möjliga lösningar härvidlag. Med det sagt återstår ännu många frågetecken och ett genomgripande lagförslag är långtifrån uteslutet. Utvecklingen under de kommande månaderna blir avgörande och våra konsultationssvar och samtal med lagstiftaren kan komma att spela en viktig roll i hela den process som nu står för dörren. MÅRTEN WIERUP
16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2012 Konsumentfokus i ny utredning Regeringen vill utreda hur konsumenternas ställning kan förbättras vid finansiell rådgivning. En av experterna som finns med i utredningsarbetet är Marie-Louise Ulfward, bankjurist i Svenska Bankföreningen. Här berättar hon om vad som ska utredas och varför. Finansiell rådgivning är utförligt reglerad på EU-nivå och utrymmet för nationella regler är begränsat. Mycket har också gjorts i Sverige för att säkerställa kvaliteten för den här typen av rådgivning. Regeringen vill ändå se över möjligheterna att ytterligare förbättra konsumentskyddet. I utredningens uppdrag ingår att analysera regelverket, undersöka hur tillsynen fungerar och utreda om konsumenternas möjlighet till tvistlösning bör förbättras. Utredningen startar 1 december och väntas pågå ett år. Finansiell rådgivning till konsumenter har varit föremål för en del synpunkter genom åren, vilket branschen är mån om att ta till sig. Min förhoppning är att utredningen på ett väl avvägt sätt ska kunna lyfta fram vilka åtgärder som behövs för att öka kundernas förtroende, säger Marie-Louise Ulfward. Kritiken har till största delen riktats mot förmedlare som drivs av mer kortsiktiga incitament, som inte har en lika långsiktig kundrelation som bankerna. Det påverkar tyvärr synen på rådgivning för branschen som helhet. Enligt Marie-Louise Ulfward lägger bankerna mycket tid och kraft på att säkerställa kvaliteten på den finansiella rådgivningen. Nästan 10 000 personer har blivit SwedSec-licensierade under det senaste decenniet. SwedSec kommer också att införa fler och mer yrkesanpassade licensieringstester under 2013 och 2014. Den nya utredningen ska analysera vilka problem som finns kring finansiell rådgivning och hur omfattande de är. Sedan kommer de att föreslå åtgärder, till exempel eventuella behov av ändringar i lagtexten. Det är viktigt att det finns transparens kring ersättningar och provisioner. Det bör också kartläggas om det är vissa provisionsformer som är särskilt ofta förekommande vid så kallade felförsäljningar. Jag ser fram mot att vara en del i detta arbete. Det känns intressant att vara med i utredningen, där min uppgift är att lyfta fram bankperspektivet. Bland annat genom att förmedla de åtgärder vi redan gjort för att säkerställa god kvalitet på finansiell rådgivning, säger Marie- Louise Ulfward. Text: Stefan Hällberg Frågor som utredningen Konsumentskydd vid finansiell rådgivning ska titta på: Bedöma konsumenternas ställning i samband med att finansiell rådgivning lämnas av olika aktörer. Analysera regelverket för marknadsföring och finansiell rådgivning, inbegripet hur dess olika delar, inklusive myndigheternas föreskrifter och allmänna råd, förhåller sig till varandra. Analysera hur branschen i praktiken tillämpar god rådgivningssed. Analysera hur tillsynen fungerar. Göra en bedömning av vilken typ av rådgivningsverksamhet som bör kunna erbjudas som oberoende finansiell rådgivning. Utreda om konsumentens möjligheter till tvistlösning bör förbättras och med detta som grund föreslå åtgärder för att förbättra konsumenternas ställning i samband med finansiell rådgivning. Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på www.swedishbankers.se/publikationer eller mejla till info@swedishbankers.se