NUMMER 1 / FEBRUARI 2013 SKOG & EKONOMI NYHETER FRÅN DANSKE BANK BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 TEMA ARTIKEL Banken analyserar vedbalansen Avsättning för virke inte självklar längre. 4 SÅGADE TRÄVAROR Lägsta sågproduktionen på 11 år skapar balans i marknaden. Trävarupriserna höjs under åren men valutan dämpar. USAs trävarupriser upp 60 % 2012. 6 VALUTASPECIAL Svensk neutralitet även i valutakriget. Skogsindustrins nedläggningar ändrar virkesbalansen Under det senaste årtiondet har begreppet virkesbrist varit en självklarhet i skogsbruket och behovet av import en förutsättning. När nu skogsindustrin aviserat om de största industrinedläggningarna i mannaminne är detta normalläge på väg att förändras. Bara under 2012-13 beräknas en produktionskapacitet på drygt 900.000 ton grafiskt papper försvinna från Sverige. Enligt Danske Banks bedömning minskar dessa åtgärder det faktiska vedbehovet med ca 2 miljoner m3fub per år. Grafiskt papper upplever en strukturell kris och efterfrågan förväntas minska med ca 5 % per år vilket kontinuerligt skulle innebära en ytterligare minskning av vedbehovet med cirka 1 miljon m3fub år efter år framöver. Samtidigt har norsk skogsindustriproduktion drastiskt monterats ned vilket påverkar konkurrenssituationen för svensk massaved. Tiden då skogsägarna kunde välja och vraka bland köparna oberoende av när, var och vad man avverkade är sannolikt över. Läs mer i temartikeln på sidan 2. 7 MASSAMARKNADEN Kina styr seg uppgång på massan. 8 TIMMER OCH MASSAVED Låg kontraktering hos skogsägarna. Timmerbrist i stora delar av landet. 8 TIPS TILL SKOGSÄGARNA Fortsatt fokus på löv och klena gallringar samt sämre slutavverkningsbestånd. 9 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Karl Hedin. Ägare till Karl Hedin AB: Det är dags för en vändning på trävarumarknaden. 9 FASTIGHETSMARKNADEN Skogsmarkspriserna i norr de lägsta på fyra år. 11 RÄNTA & VALUTA Konjunkturen stärks men riskerna består.
2 Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration TEMA ARTIKEL BANKEN ANALYSERAR VEDBALANSEN Industrins nedläggningar rubbar gamla virkesbalanser I denna stund ser vi de största skogsindustrinedläggningar i mannaminne. Hittills, under 2012 och 2013 har industrin aviserat nedläggning av maskiner med en kapacitet på drygt 900.000 ton tryckpapper i Sverige, se listan till höger. Dessutom har norsk industri lagt ned kapacitet på drygt 400.000 ton tryckpapper och liner samt 100.000 ton CTMP-massa. Ytterligare neddragningar kan komma med Södras beslut att avveckla ägandet i Tofte. Med detta är en stor del av norsk skogsindustri på väg att monteras ned. Norska skogsägare samt sågverk blir i allt högre grad hänvisade till att exportera fiberveden till Sverige, vilket påverkar den svenska virkesbalansen. (Läs förra numret av Skog & Ekonomi). 2 miljoner m3 fub i direkt minskat vedbehov Det är omöjligt att exakt härleda hur stora konsekvenser dessa nedläggningar får för vedförbrukningen. Flera maskiner har inte gått för fullt de senaste åren, vissa bruk har, till en del, använt returfiber och importved av löv. Dessutom kan man till viss del öka produktionen på kvarvarande maskiner i anläggningarna. Mot denna bakgrund är vår översiktliga bedömning att vedbehovet direkt minskar med ca 2 miljoner m3fub i Sverige och ytterligare drygt 1 miljon i Norge. Detta att jämföra med nettoimporten av ved till Sverige som de senaste åren legat på ca 4 miljoner m3fub dominerat av lövmassaved. I kolumnen till höger finner du en lista över industrinedläggningar i Sverige och Norge. Vi räknar med att efterfrågan på massaved minskar med 2 milj. m3fub i Sverige och drygt 1milj. m3fub i Norge. Bara i Sverige beräknar vi att nedläggningarna minskar elförbrukningen med 1,2TWh (5% av Forsmarks produktion). Sverige Stora Enso, 5 feb 2013: stänger 475.000 ton kapacitet tidningspapper, PM2 Hylte (205.000 ton) och PM11 Kvarnsveden (270.000 ton), under Q2 2013 SCA, 1 nov 2012: annonserar att man kommer att fasa ut PM2 i Ortviken med 140.000 kapacitet tidningspapper (blir testmaskin) Holmen, 2 oktober 2012: annonserar att man kommer att stänga PM3 i Hallsta, med kapacitet på 140.000 ton SC papper, under H2 2013 SCA, 10 jan 2013: stänger sitt mjukpappersbruk i Jönköping med 25.000 ton kapacitet (annonserades 18 september 2012) Stora Enso, 8 jan 2013: stänger PM1 i Hylte med 180.000 ton kapacitet tidningspapper (annonserades i oktober 2012) Totalt 960.000 ton i Sverige Södra, Folla Norske Skog, Follum Peterson, Ranheim Peterson, Moss Stora Enso, Kvarnsveden SCA, Jönköping Stora Enso, Hylte SCA, Ortviken Holmen, Hallsta Norge!"#$"#%& Södra, 18 augusti 2012: annonserar att man kommer att stänga sitt massabruk i Folla, Norge, med 100.000 ton kapacitet CTMP Peterson, 11 april 2012: konkurs, har två linermaskiner, 290.000 ton oblekt kraftliner i Moss och 115.000 testliner i Ranheim Norske Skog, 29 mars 2012: stänger ned bruket i Follum med tidningspappersmaskin PM1 med en kapacitet på 145.000 ton (man stängde PM2 med 130.000 ton tidningspapper redan 2008 inklusive en CTMP linje) Totalt 650.000 ton i Norge
3 Minskningen fortsätter med 1 miljon m3fub årligen Är då detta en konjunkturell anpassning som kommer att rätta till sig med ökad produktion på kvarvarande enheter när marknadssituationen vänder? Nej, nedläggningarna i Sverige sker nästan uteslutande i de grafiska segmenten (läs tidnings- och magasinpapper) och där sker nu en strukturell förändring på marknaden. Efterfrågan på tryckpapper sjönk med 8 % mellan 2011 och 2012. Högst sannolikt kommer behovet av grafiskt papper att minska med dessa tal även i framtiden. Skulle svenska bruk drabbas som marknaden i övrigt motsvarar ett produktions-bortfall på 5 % ett minskat vedbehov på cirka 1 milj. m3fub år efter år. Nu pratar vi om tal som dramatiskt kommer att ändra virkesbalanserna av massaved och sågverksflis, åtminstone i vissa delar av landet. Uthållig bruttoavverkning på 95 milj. m3sk/år Enligt Skogsstyrelsens utredning från 2008 Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för år 2007 har man räknat fram den högsta hållbara bruttoavverkningsvolymen i Sverige för perioden 2010-2019 till 95 100 miljoner m3sk/år. Under 2007, det senaste högkonjunkturåret för hela skogsnäringen, låg avverkningen på ca 95 milj. m3sk vilket innebär en nettoavverkning på ca 78 milj. m3fub efter avdrag för topp, bark och kvarlämnat. Sedan dess har avverkningsnivåerna legat betydligt lägre, med ett genomsnitt på 70 milj. m3fub. När det nu sker stora industrineddragningar är inte den kroniska svenska virkesbristen lika självklar längre. I motsatt riktning verkar etableringarna av storskaliga fjärrvärmeverk. Dessa etableringar genomförs dock inte i de regioner där nedmonteringen av industrin sker och skogsråvaran finns. Avsättning för virket inte självklart längre Virkesbristen är ett begrepp som vi jägmästare har fått med modersmjöken sedan avverkningarna överskred tillväxten på -70 talet. Virkesbristen som begrepp har också skapat en kultur där skogsägaren förutsätter att det finns en självklar avsättning för skogsråvaran oberoende av när, var eller vad man avverkar. Vi hävdar att en säker avsättning för leveransvirket eller avverkningsuppdraget långt ifrån är en självklarhet i alla delar av landet framgent och det är massaveden som drabbas hårdast. Virkesbalanskartan ritas om Vi tar oss friheten att spå förändringar för virkeskonkurrensen allt eftersom skogsindustrikartan ritas om, med en horisont från idag och fem år framåt. ( Barrmassaved inkluderar även färsk granmassaved) Förändringar på sikt: Sydsverige Minskad konkurrens om barrmassaved och fortsatt hård eller ökande konkurrens om sågtimmer. (Förutsätter dock en icke eskalerande utslagning av privata sågverk.) Västra Sverige från Bohuslän upp till Jämtland Oförändrad konkurrens om sågtimmer. Betydande minskning i konkurrensen om barrmassaved beroende på såväl ändrad industristruktur som import från Norge. Mälardalen Oförändrad konkurrens om sågtimmer. På sikt kraftigt ökad konkurrens om energisortiment och därmed massaved. Dalarna Hälsingland Oförändrad konkurrens om sågtimmer. Minskad konkurrens om barrmassaved i ett sedan tidigare lågprisområde. Norrlands kustland upp till Ö-vik Ökad konkurrens om sågtimmer oförändrad konkurrens om barrmassaved. Norrlands kustland norr om Ö-vik Fortsatt hög konkurrens om barrmassaved minskad konkurrens om sågtimmer. Norrlands inland Oförändrad konkurrens om barrmassaved minskad konkurrens om sågtimmer från norra Jämtland och norrut.
4 BANKEN ANALYSERAR TRÄVARUMARKNADEN Lägsta sågproduktionen på 11 år skapar balans Den oerhört pressade situationen för sågverken fortsätter men det börjar tändas lyktor av ljus i detta tidigare kompakta mörker. Under vintern har sågproduktionen verkligen sänkts även i Sverige. När fjolårsstatistiken sammanställts uppskattar vi att den svenska sågproduktionen hamnar på knappt 16 milj. m3fub. Detta är en sänkning med ca 4 % från 2011 och en remarkabel sänkning från rekordåret 2007 då produktionen toppade på 18,6 milj. m3fub (ca 15 %). Man får gå tillbaks ända till IT-kraschen 2001 för att hitta så låga produktionsnivåer i Sverige. Dessutom har vi sett liknande, eller större produktionssänkningar i alla våra europeiska konkurrentländer under det senaste året vilket gjort att utbudet nu balanserar den låga efterfrågan i Europa. Samtidigt är sågverkens lager av sågad vara mycket låga och orderläget börjar successivt förbättras, se figur 1 nedan. Figur 1. Lager och exportorder sågade trävaror Balans 100 Lager 80 Nya exportorder 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Woodstat Figur 2. Genomsnittligt exportpris sågade barrträvaror Sek/m3 2600 2500 2400 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 1600 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: SCB Woodstat? Trävarupriserna höjs under våren men valutan dämpar När orderkurvan bryter lagerkurvan brukar det historiskt betyda prishöjningar (markerat med stjärnor i figur 2) vilket bekräftas av nästintill samtliga sågverksföreträdare vi pratat med. Vår bedömning är att trävarupriserna stärks under våren med 10 25 EUR och det är granen som drar marknaden. Detta är helt nödvändigt då valutasituationen återigen förvärrats den senaste tiden, se valutavsnitt. Under finanskrisen var Sverige valutavinnare, denna gång är det vårt grannland Finland som drar vinstlotten. Är detta då början på en uppåtgående prisspiral som kommer att ge sågverken luft under vingarna? Vi menar att detta är ett möjligt scenario. Allt under förutsättning att sågverken inte direkt sågar sönder marknaden, så tror vi på en försiktig prishöjningstakt åtminstone fram till efter sommaren. Sen är det USA och Kina som avgör framtiden. Kom dock ihåg för tillfället är signalerna om prishöjningar inte drivna av en bättre Europamarknad utan enbart av att utbudet kommit i balans med efterfrågan. Trävarupriserna upp 60 % i USA Husmarknaden i USA visar en förvånansvärd återhämtning för tillfället. All statistik på husbyggande, husförsäljning, vakanser, etc. pekar i positiv riktning. Även om vi under flera år varit övertygade om att vändningen skulle börja i USA så är vi överraskade av hastigheten på återhämtningen. Som en konsekvens av detta har priset på amerikanska trävaror ökat med uppemot 60 % under 2012. Priserna är i dagsläget uppe på samma nivåer som toppåret 2005 då man genomförde över 2 miljoner husstarter i USA, se figur 3 på nästa sida. Skillnaden nu och då är den svagare dollarkursen. Men som alla kan förstå så är trävarupriserna redan på mycket höga nivåer för den amerikanska marknaden. Därför kommer säkert säljarna att möta ett tufft motstånd i uppgången. Samtidigt är priserna i kronor inte tillräckligt höga för att det skall generera en massiv skeppning av trävaror över Atlanten. Ytterligare rekordpriser på amerikanska trävaror behövs för att USA-marknaden skall driva de europeiska trävarupriserna.
5 Figur3. Trävarupriser i USA 2004 2012 US $/m3 (FOB) Balansen USA Kina Kanada avgör trävarukonjunkturen Under den långa period av obefintligt byggande i USA har världens största trävaruexportör Kanada flyttat fokus från grannen i söder till Kina. Exportolymerna från British Columbia till Kina har gått från ingenting till en årlig volym på drygt 6 milj. m3, se figur 4. Här har man lyckats få avsättning för det skadade virket från mountain pine beetles härjningar. Kanadensarna har gjort mycket stora satsningar för att lära kineserna att använda trä i byggandet och detta har verkligen burit frukt. När nu marknaden i USA, Kanadas traditionella hemmamarknad, kommer tillbaks är den stora frågan om Kanadas produktion kommer att räcka till både Kina och USA. Figur 4. Export av trävaror per månad från Kanada till Kina och Japan 1.000 m3 700 Japan 600 Kina 500 400 300 250 200 150 100 50 0 Jan-04 Jul-04 Southern yellow pine Random Length Index Jan-05 Jul-05 Jan-06 Jul-06 Jan-07 Jul-07 Jan-08 Källa: Wood Resuorces International Jul-08 Jan-09 Jul-09 Jan-10 Jul-10 Jan-11 Jul-11 Jan-12 Jul-12 Jan-13 INTERVJU Intervju med Håkan Ekström ägare av analysföretaget Wood Resuorces International i Seattle. För att få en klarare bild av trävarumarknaden i USA frågar vi Håkan Ekström hur han upplever läget. Omsvängningen på den amerikanska husmarknaden har varit snabbare än vad många räknat med. Den hårt nedpressade trävarukonsumtionen har vänt upp kraftigt under andra halvan 2012 från 7 till 8 milj. m3 per månad från juni till november och produktionen i både USA och Kanada ökade med tvåsiffriga tal (y/y) under slutet av 2012. I dag kör sågverken i USA på 80 % av kapaciteten medan de kanadensiska ligger på hela 92 %. Kapacitet är dock ett rörligt begrepp och gamla nedlagda sågverk i östra Kanada startar nu upp igen vilket kommer att påverka balansen, om än måttligt. I västra Kanada har en stor del av produktionen gått till Kina och denna export fortsätter. Sågverken i östra Kanada är däremot helt hänvisade till USAmarknaden. På frågan om produktionen i USA och Kanada kommer att räcka till både USAs byggande och export till Kina svarar Håkan: Personligen tror jag på en, fluktuerande men uppåtgående amerikansk husmarknad i minst 3-4 år. Kina behöver mer skogsprodukter av alla slag och köper virke av allt högre kvalitet, samtidigt som byggandet i Japan kommer att öka de närmaste tio åren. Detta sammantaget gör att jag ser en mycket positiv framtid för både sågverk och skogsägande bolag såväl i Nordamerika som Europa. 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Woodstat
6 VALUTA SPECIAL Stefan Mellin, Valuta analytiker på Danske Markets, Danske Bank Eftersom skogsindustrin nu har huvudfokus på kronkursen så har vi bett Stefan Mellin, Danske Banks valutaorakel att ge sin syn på valutakursen. Svensk neutralitet även i valutakriget Att dubba kronan till en trygg hamn dit investerare flyr i oroliga tider är förmodligen inte korrekt. Däremot visar det senaste året att marknadens aktörer inte reflexmässigt säljer kronor när riskaptiten minskar och vice versa. Kronan stärktes förra sommaren när det blåste som värst kring Euroland. När sedan eurokrisen lättade under hösten försvagades kronan mot euron, men någon trendvändning var det aldrig fråga om. Kronan är kvar på historiskt starka nivåer, inte bara mot euron utan även mot US-dollarn och pundet. Detta är helt i linje med vad vi tidigare kommunicerat i våra prognoser. I grund och botten speglar kronstyrkan det faktum att svensk ekonomi hävdar sig väl jämfört med de flesta andra länder, inte minst Euroland, USA och Storbritannien. Ett relativt stort bytesbalansöverskott, låg inflation och solida statsfinanser är argument för en långsiktigt starkare krona än vad vi vant oss vid de senaste 10-15 åren. Svensk ekonomi är konkurrenskraftig, vilket skulle indikera att kronan inte är fundamentalt övervärderad, speciellt inte mot valutor som uppvisar stora bytesbalansunderskott och har betydande problem med statsfinanserna. Denna utveckling har etablerat begreppet valutakrig, där länder bedriver en politik som syftar till att försvaga den egna valutan för att stärka den egna konkurrenskraften. Jämför Sverige på 70-, 80- och början på 90-talet! USA förväntas exempelvis hålla räntan nära noll i flera år till, samt att för nytryckta pengar köpa obligationer åtminstone året ut. Så här långt har såväl Riksbanken som finansministern uttryckt att de är bekväma/nöjda med kronans växelkurs. Skulle kronan fortsätta att stärkas kraftigt framöver så är det sannolikt att Riksbanken reagerar, först med verbala interventioner och i nästa steg med en räntesänkning. Där är vi dock inte ännu! Läs mer i avsnittet om Ränta & Valuta på sidan 11. GÅRDSÄGARPAKETET Enkelt Tryggt - Förmånligt Gårdsägarpaketet är en banktjänst skräddarsydd för dig som äger en skogs- eller lantbruksfastighet. Det är utvecklat för att göra gårdslivet enklare, tryggare och förmånligare. Gårdsägarpaketet är också en samlingspunkt där gårdsägare kan få svar på frågor som rör gården. I paketet ingår Gårdskontot, förmodligen Sveriges bästa spar- och transaktionskonto med mycket förmånlig ränta och bankgirokoppling. Du gör gårdens inköp med Gårdskortet som dessutom ger dig en mängd förmåner. Läs mer på www.danskebank.se/gardsagarpaketet Konjunktursignalerna har förbättrats den senaste tiden, både i Sverige och omvärlden, vilket brukar gynna kronan. Svensk penningpolitik är också till kronans fördel. Länder som exempelvis Japan, Schweiz, USA och Storbritannien bedriver däremot en ultralätt penningpolitik i syfte att få fart på den egna ekonomin och undvika deflation.
7 MASSAMARKNADEN Oskar Lindström. Skogsindustrianalytiker.Danske Markets Sverige. www.danskeequities.com Seg uppgång fortsätter och Kina styr Massaproducenterna fortsätter att pressa på för att höja priserna trots hårt motstånd från köpare som pekar på fallande efterfrågan och lägre priser på papper. Vi räknar dock med att producenterna kommer att nå sitt mål, även om det kommer att ta ett tag, främst tack vare draghjälp från asiatiska köpare. Ett ton barrmassa (NBSK) handlas idag till 820 USD/ ton. I december annonserade producenterna en prishöjning till 840 USD/ton från januari. Problemet är att man knappt nått upp till den gamla prisnivån på 810 dollar som aviserades redan från oktober. Detta är ett tydligt exempel på marknadsläget. Fallande priser och kapacitetsnedläggningar på tryckpapper i Europa kombinerat med återhållsamma kinesiska köpare har bidragit till den tröga uppgången. För kortfibermassa föll till och med de kinesiska priserna i december, samma månad som det globala producentlagret av barrmassa steg med tre dagars leveranser. På grund av den svaga efterfrågan planerar flera kinesiska pappersproducenter att produktionsstoppa längre än vanligt under det kinesiska nyåret (enligt nyhetsbladet PPI Asia). Figur 5. Lager av lång- och kortfibermassa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) Mot denna dystra bakgrund räknar vi ändå med att priserna kommer att fortsätta upp, om än sakta. Trots allt har den uthålliga efterfrågan varit relativt god. Förra året steg leveranserna av barrmassa från de 20 största producentländerna med 3,4 % och nordiska producenter rapporterar om en normal efterfrågan. Parallellt ser vi vissa kapacitetsnedläggningar i Kanada. I november stängde Resolute Forest Products en delvis integrerad barrmassalinje i Ontario med 115 000 ton marknadsmassa och Domtar planerar att stänga en 120 000 tons linje i British Columbia i mars. Prishöjningar bör också få stöd av den svagare US dollarn, som har fallit med 7 % mot EUR sedan i somras. Viktigast är ändå att de kinesiska köparna, efter en tids frånvaro, ser ut att komma tillbaka till marknaden. I december ökade leveranserna av massa till Kina med 23 % jämfört med november (dock huvudsakligen kortfiber) och i början av februari steg NBSK priserna i Kina med 20 USD dollar per ton från januarinivån. Efter att de kinesiska nyårsfestligheterna är över i slutet av februari räknar vi med att efterfrågan, och priserna, får en skjuts uppåt. I vår prognos når långfibrig sulfatmassa en prisnivå på 840 dollar någon gång under våren. Därefter börjar en försiktig nedgång i takt med att kinesiska köpare återigen drar sig tillbaka efter att ha byggt upp lager. Samtidigt kommer ny kapacitet ut på marknaden. Ilim Pulp med sin 720 000 tons barrmassalinje i Sibirien, där Kina är huvudmarknad, räknar med att starta produktion i mars. Återigen är det Kina som i mångt och mycket styr massamarknaden. Figur 6. Kinesisk import av långfibrig sulfatmassa (tusentals ton per månad) Dagar 55 50 Pris NBSK (USD) Pris NBSK (EUR) Lager globalt EUR & USD 1100 1000 Tusentals ton 700 600 45 900 500 40 35 30 800 700 600 400 300 25 500 200 20 400 jan/07 jan/08 jan/09 jan/10 jan/11 jan/12 jan/13 Källa: PPPC, FOEX, Danske Bank Markets 100 jan/06 jan/07 jan/08 jan/09 jan/10 jan/11 jan/12 jan/13 Källa: RISI, Danske Bank Markets
8 TIMMER OCH MASSAVED Låg kontraktering hos skogsägarna fortsätter Virkesköparnas kontrakteringsnivåer är inget man talar om, speciellt om aktiviteten är låg och därför är det väldigt tyst i skogen just nu. Skogsägarna har inte vant sig vid lägre virkespriser och många har välfyllda skogskonton. Samtidigt har sågverken inte några som helst möjligheter att höja priserna och fiberindustrin är fortfarande välförsörjd i stora delar av landet. Detta sammantaget ger en allt lägre aktivitet i skogen när rotlagren kontinuerligt betas av. Denna situation kommer inte att hålla på sikt och sannolikt kommer vi därför att se olika typer av åtgärder för att öka kontrakteringen senare i vår, problemet är att det inte finns lönsamhet till några större prishöjningar. Industrin fortfarande välförsörjd på massaved Sedan i somras har industrin haft ett överskott av barrmassaved i hela landet. Det undantag som nämns i marknaden är Norrbotten, där balans nu råder och köpintresset ökat. Men med nuvarande låga kontrakteringsnivå kan överskott snabbt förbytas till balans eller brist. Förutom nordligaste Sverige är det Sydsverige som ligger närmast till hands att närma sig balans. I övriga landet upplever vi att industrin har gott till mycket gott självförtroende vad gäller försörjningssituationerna på massaved. Vi tror ändå att ingen vågar sänka priserna från redan låga nivåer. Vår bedömning är att massavedspriserna ligger fast till sommaren möjligtvis införs regionala premier i norr för att stimulera utbudet. Timmerbrist i stora delar av landet När massavedsköparna sitter nöjda har timmerköparna desto tuffare. Med undantag för Västerbotten och Norrbotten, där försörjningssituationen är god på timmer, finns det ett mycket stort sug efter timmer i resten av landet. Mest ansträngt är det i södra Sverige, samtidigt som sågverken där har de största lönsamhetsproblemen beroende på höga timmerpriser och stor andel konjunkturkänsligt konstruktionsvirke. Södra Sverige upplever en dubbel baksmälla dels efter Gudrun och dels efter prisfesten för ett och ett halvt år sedan då sågverken skämde bort skogsägarna med vanvittespriser (som Emils pappa Anton hade sagt). SÖDRA var först ut med en prishöjning på 40 kr/m3fub för grantimmer. Frågan är nu om denna ovanligt tidiga höjning stimulerar utbudet eller bara skapar förväntningar på ytterligare prishöjningar. Det senare vore förödande då betalningsförmågan helt enkelt saknas hos sågverken. Vår bedömning är ändå att vi kommer att få se fler typer av mindre premier och tillägg hos olika aktörer i ett försök att få igång avverkningarna. Även i Mellansverige och södra Norrland är timmerförsörjningen ansträngd hos många sågverk vilket gör att vi sannolikt får se en liknande utveckling även där. AVVERKNINGSTIPS TILL SKOGSÄGARNA Som vi sagt tidigare så är det sällan varken smart eller lönsamt att helt och hållet sluta med aktiviteten i skogen under perioder då man upplever att priserna inte är på topp. En kontinuerligt men konjunkturanpassad skötsel är ofta bäst för att du skall hinna med att få skogen skött på ett optimalt sätt. Fortsätt att vara försiktigt aktiv i vår Fortsätt vara aktiv som skogsägare men undvik att avverka dina största och mest virkesrika bestånd. Fokusera gärna på röjning som nästan alltid är lönsamt. Prioritera lövavverkningar där vi har de högsta massavedspriserna. Gallra dina klenaste bestånd även om massavedspriserna är låga. Glöm inte att tidig förstagallring är en investering för framtiden i grövre dimensioner och minskar risken för kommande stormskador. Nu har du tid och det finns gott om avverkningsresurser. Undvik grövre gallringar där massavedsandelen är hög. Fokusera på något sämre slutavverkningsbestånd. Dina finaste bestånd kan du ofta spara till ett bättre konjunkturläge. Utnyttja Sveriges högsta skogskontoränta när du deklarerar Nu är det snart dags att deklarera och därmed sätta av pengar på skogskonto. Danske Bank har haft den högsta räntan på skogskonto i tio år. Det är kanske dags att se över din bankrelation. Säkerställ att din skog växer även efter avverkning. Varför nöja sig med lägre förräntning på ditt skogskapital. Byt bank. Skogskontoränta: 2,60 % (2013 02 22) Det är lätt att flytta dina skogskontopengar till oss. Kontakta oss på telefonnummer 0752-48 45 42 så hjälper vi dig.
9 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen ger sin syn på marknaden och råvarusituationen. Det är dags för en vändning på trävarumarknaden. Karl Hedin. Koncernchef på Karl Hedin AB. www.hedins.se Trävaror: Bilden är splittrad. Furan har det tungt då det är ett stort sortiment i både Storbritannien, med sitt svaga pund, och Nordafrika, med ett oroligt Egypten. Situationen för gran ser bättre ut och här tror jag på prishöjningar, även i kronor, under våren. Marknaderna är bra i USA, Kina och Japan och det kommer att märkas under året. Det är dags för en vändning. Timmer: Utbudet är svagare men många sågverk har dragit ned produktionen. Priserna ligger fast. Massaved: Det verkar vara hyfsat gott om massaved för tillfället och därför tror jag inte på några prisförändringar. Mats Boström. Virkeschef på Norra Skogsägarna. www.norraskogsagarna.se Timmer: Med de sågverksnedläggningar som gjorts och görs i vårt område har timmerbalansen ändrats och det är gott om timmer i marknaden. Timmerpriserna kommer därför sannolikt att ligga fast. Massaved: Det har varit ett stort överskott på barrmassaved i hela vårt område under en längre tid. Något oväntat har situationen, på senare tid, svängt i Norrbotten. Där har efterfrågan på barrved ökat och överskottet har förbytts till något som närmar sig balans. Just nu är det svårt att veta vart marknaden tar vägen. Sannolikt ligger priserna fast. Santhe Dahl. Koncernchef och delägare i VIDA AB. www.vida.se Trävaror: Tidigare var jag positiv men de ljusglimtar vi sett i USA och Kina kan faktiskt släckas av den starka kronan. Volymerna ser bra ut men vi kämpar för att åtminstone återställa priserna i SEK till decembers nivåer. Pundkursen har sjunkit mest, men här för vi en dialog om valutan med engelsmännen. Blir vi kompenserade för valutafallet sedan i december kommer priset för konstruktionsvirke, i pund, att vara den högsta någonsin. Samtidigt får vi knappt ihop sågkalkylen, vilket är oroväckande. USA-marknaden ser positiv ut och kan vi bara flytta varor till USA och Kina så får vi självförtroende att höja priserna i Europa. Timmerpriserna: Det finns ingen betalningsförmåga att höja priserna och därför kommer prisnivån att ligga stabilt. Massaved: Här har situationen ändrats från överskott till balans men priserna lär ligga fast. Magnus Juntikka. Virkeschef på Skogssällskapet. www.skogssallskapet.se Timmer: Från Hälsingland och söderut är det mer eller mindre timmerbrist. Mest påtagligt är det i Götaland och där är kanske västra delen tuffast. Mälardalen är något lugnare medan bristen märks tydligt i Dalarna och Hälsingland. Norr om Sundsvall är det däremot gott om timmer. De senare åren är det Västerbotten som drabbats av den största prissänkningen, framförallt på tall. Där är det tveksamt om man kommer tillbaks till de gamla höga prisnivåer. Sågverken vill/kan verkligen inte höja priserna denna gång. Norrut blir det inga höjningar men i Sydsverige får vi nog se vissa premier senare i vår. Massaved: Det är mycket gott om massaved i hela norra Sverige, undantaget är möjligtvis Norrbotten. I Syd- och Mellansverige är situationen mer balanserad. Men med dagens låga kontraktering kan det fort vända till brist. I dagsläget tror jag på oförändrade massavedspriser i hela landet. FASTIGHETSMARKNADEN Skogsmarkspriserna i norr de lägsta på fyra år LRF Konsults, mer detaljerade prisstatistik för helåret 2012 bekräftar den bild vi sedan en längre tid beskrivit i Skog & Ekonomi. Skogsmarkspriserna norr om Dalälven var 2012 de lägsta på fyra år. Det är inga dramatiska prisfall men ett tydligt bevis på att marknaden i norr toppade ungefär 2010. I södra Sverige är bilden inte lika tydlig. Enligt statistken toppade priserna i landets sydligaste delar (Skåne, Halland, Blekinge och Småland) under 2011 för att sedan sjunka marginellt under 2012.
10 Däremot visar statistiken på fortsatt stigande priser i norra Götaland och Mellansverige. Vår bild är att genomsnittspriserna i Sydsverige stått still eller marginellt sjunkit sedan 2010. Däremot fortsätter prisspridningen mellan olika objekt att öka. I dag vågar vi påstå att läget på fastigheten har avservärt större betydelse för priset än det haft de senaste tio åren. Lägesfaktorn är dessutom nästan omöjlig att definiera eftersom den till stor del beror på om det finns kapitalstarka och köpsugna grannar i området. Allt detta innebär att såväl köpare som säljare måste vara mycket mer pålästa på marknaden än tidigare, för att inte hamna fel i prisförväntningarna. Svag prisnedgång 2013 Vår bedömning är att marknaden under 2013 kommer att utvecklas i samma riktning som de senaste åren. En försiktig nedgång av priserna samtidigt som den tidigare nämnda prisspridningen består. Det finns definitivt möjligheter att göra vettiga affärer för köpare i denna marknadssituation. Vi ser det som en självklarhet för både säljare och köpare att rådfråga någon opartisk person i rådande marknadsläge. Kontakta gärna någon av våra erfarna Skogs- & Lantbruksspecialister för en genomgång i god tid innan köp eller försäljningen. Vi garanterar att det är väl använd tid. www.danskebank.se Figur 7. Skogsmarkspriser helåret 2012 och prisutveckling sedan år 2008 Område Snittpris Prisutveckling 2012 2008-12 1 588 11% 2 539 19% 3 548 21% 4 538 11% 5 483 13% 6 407 6% 7 342-5% 8 288-7% 9 311-5% 10 233-3% Hela Sverige 399 6% Källa: LRF Konsult - 4 % - 4 % Köp välgallrade fastigheter Det har förekommit råd i medierna om att det är läge att köpa dåligt skötta och ogallrade fastigheter. Vi vill hävda att detta generellt är ett mycket dåligt råd. Fortfarande så avgörs priset, till mycket stor del, av fastighetens totala virkesförråd. Att då köpa en ogallrad fastigheter i Sydsverige innebär att du betalar drygt 500 kr/m3sk för skog som du nästa år gallrar bort för ett netto på ca 100 kr/m3sk. Sen är det naturligtvis så att om grannfastigheten är till salu så kan du ju inte välja om du skall köpa den gallrad eller ogallrad. Lycka till! Skatteverket tar ställning om rationaliseringsförvärv Sedan några veckor tillbaks kan man läsa om Skatteverkets ställningstagande vad gäller rätten rationaliseringsförvärv vid köp av skogsfastighet. En kort sammanfattning ger följande: Vid rationaliseringsförvärv får varken tidigare ägd fastighet eller förvärvad fastighet arealmässigt vara så liten att den i förhållande till den nya brukningsenheten är obetydlig (10 % eller mindre). En brukningsenhet som har en storlek på åtminstone 400 hektar produktiv skogsmark får anses vara rationell. Om tidigare ägd fastighet arealmässigt motsvarar en rationell brukningsenhet kan förvärvet inte anses utgöra ett rationaliseringsförvärv. Om vägavståndet mellan tidigare ägd fastighet och förvärvad fastighet överstiger 3 mil kan förvärvet inte anses utgöra ett rationaliseringsförvärv. Andra omständigheter kan, trots att arealkravet inte är uppfyllt, medföra sådana rationaliseringseffekter att det föreligger ett rationaliseringsförvärv. För ytterligare information gå in på Skatteverkets hemsida och sök på diarienummer: 131 80453-13/111 Karl Danielsson. Ordförande på konsult- och mäklarfirman AREAL. www.areal.se Köparna har inte så bråttom längre vilket gör att alla affärer tar längre tid. På marknaden som helhet ser vi ändå inte någon stark prispress nedåt samtidigt som priserna spretar alltmer. Tydligt är att där vi saknar starka och köpsugna grannar kan priserna bli betydligt lägre än snittet. Säljarna är samtidigt något avvaktande vilket ger ett lägre utbud än tidigare. 2013 tror jag på en fortsatt trevande marknad med försiktigt sänkta priser och färre affärer.
11 Danske Bank i Sverige är en fullservicebank som består av ett nätverk med lokala banker. Vi är en del av Danske Bank-koncernen, en av Nordens största finanskoncerner med verksamhet i flera länder. Våra kunder är ambitiösa företag och privatpersoner, med höga krav på sin bank i form av hög kompetens, snabba besked och ett personligt engagemang utöver det vanliga. I Sverige har vi cirka 1 400 medarbetare, ett 50-tal bankkontor och fyra finanscenter. RÄNTA OCH VALUTA Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränte- och valutasituationen. http://danskeanalyse.danskebank.dk Konjunkturen stärks men riskerna består I förra upplagan av Skog & Ekonomi menade vi att vintern skulle präglas av två förhållanden: (1) Politiker har en önskan och en förmåga att krångla sig själva och sina ekonomier förbi alla akuta problem, även om alla svåra, långsiktiga beslut skjuts på framtiden. (2) Det finns en uppsjö av nära förestående risker. Nu, några månader senare, står det klart att denna bild var mer förutseende än vi kunnat ana. Finansiella marknader har valt att lägga sitt fokus på frånvaron av katastrof varför börsen och andra mer riskabla tillgångsslag har utvecklats starkt under de senaste veckorna. Vår bild är att uppseglande risker under våren nog kommer att avklaras, vilket ger stöd åt en dämpad men fortsatt ränteuppgång, framförallt på längre löptider. Glädjande nog finns det också ett antal mer fundamentala skäl till ekonomisk optimism. En viktig signal är att den amerikanska bostadsmarknaden äntligen verkar vara genom det värsta. Fortsätter denna starka trend finns möjligheten att utvecklingen såväl globalt som i svensk ekonomi, blir starkare än vad vi prognosticerar. Å andra sidan är de politiska riskerna fortsatt mycket stora, kanske framförallt i Euroområdet. Det är också mycket osäkert hur Japansk ekonomi reagerar på de extremt okonventionella politiska åtgärder som föreslagits för att skapa inflation. Utvecklingen i dessa båda jättar kan snabbt vända till något mycket värre än vad Danske Bank räknar med. Sammanfattningsvis kan man ändå konstatera att konjunkturen, även fundamentalt, har stabiliserats och väntas stärkas. Men även om finansiella marknader förefaller mer obekymrade än på flera år, finns det ett flertal ekonomisk-politiska risker att hantera under de närmaste månaderna. Detta är risker som inte kan lösas av politikerna själva utan mer beror på företagens och hushållens förtroende för politiker och deras beslut. För den relativt välskötta svenska ekonomin torde det medföra en ännu starkare valuta, men också låg inflation och låg tillväxt, vilket våra prognoser avspeglar: På 12 månaders sikt bedöms kronan stärkas något mer mot både Euron (till 8.20) och mot USD (till 6.12) än våra tidigare prognoser. Även mot det brittiska pundet (GBP) förutspås en mer tydlig förstärkning (till 9.32) under det närmaste året. Marknadsräntorna talar fortsatt för att binda en del av lånen, på löptider mellan ett till fem år. Delar ni vår syn på det ekonomiska läget, finns det ändå goda skäl att hålla en del av låneportföljen till rörlig eller kort bunden ränta. Ränta % 3 mån SSVX 5 år SSOB 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Valuta % GBP/SEK EUR/SEK USD/SEK 15.0 14.0 13.0 12.0 11.0 10.0 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Danske Bank Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se