SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin September 2013
|
|
- Patrik Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin September 213 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för skogsindustrin och dess delbranscher sågverks-, massa- och pappersindustrin. Informationen baseras på officiell statistik och på Skogsindustriernas statistik. Rapporten kommer ut fyra gånger per år och riktar sig till en bred läsekrets av beslutsfattare, journalister, analytiker och andra intressenter. Rapporten finns även på De jämförelser som redovisas avser samma period föregående år om inte annat anges. Sammanfattning Strukturomvandling i tryckpappersindustrin, svag ekonomi på skogsindustrins huvudmarknader och stark krona pressar företagens lönsamhet. Företagen vidtar åtgärder i form av rationaliseringar och effektiviseringar och söker nya marknader produktmässigt och geografiskt för att stärka konkurrenskraften. Strukturell minskning av efterfrågan på grafiska papper i Europa fortsätter för sjätte året i följd; i år har minskningen varit sex procent till och med juli. Omfattande aviseringar om personalneddragningar under 212 och hittills 213, främst till följd av bristande lönsamhet. Under 213 stängs fyra pappersmaskiner för tillverkning av tidnings- och tidskriftspapper. Två sågverk har lagts ner 213. Exportvärdet för skogsindustriprodukter minskade med fem procent första halvåret. Det är en mindre tillbakagång än vad som gäller exporten av alla varor från Sverige. Mer än hälften av skogsindustriexporten utgörs av export av papper. Exportvärdet sjönk första halvåret mest för sågade trävaror, men har successivt under året försämrats för papper. Sågade trävaror Globalt sett ökande konsumtion. Låg produktionstakt och låga trävarulager. Fortsatt stark krona sänker lönsamheten. Papper & Massa Produktionen av papper har gått tillbaka i många länder och bromsat in i Kina. Sveriges pappersproduktion har minskat med fem procent till och med juli; största delen av minskningen förklaras av att sammanlagt tre tidningspappersmaskiner stängts sedan slutet av förra året. Även pappersexporten har minskat. Pappersexporten till EU har gått tillbaka, men ökat till forna östeuropeiska länder. Även till Kina har exporten stigit. Sveriges produktion och export av massa marginellt lägre än förra året. Leveransökningar av massa globalt har ökat med drygt tre procent till och med juli; leveranser till Kina på oförändrad nivå. Priset på blekt barrsulfatmassa stabilt senaste fyra månaderna efter en period av höjningar. Fokus: Hur förändras virkesbehovet i Sverige av nedgången för tryckpapper? 1
2 Innehållsförteckning Sågade trävaror, s. 2 Massa, s. 6 Papper, s. 9 Sysselsättning, nedläggningar, s. 13 Exportvärde, s. 14 Fokus, Hur förändras virkesbehovet i Sverige av nedgången för tryckpapper? s.15 Sågade trävaror Globalt sett ökande konsumtion. Låg produktionstakt och låga trävarulager. Fortsatt stark krona sänker lönsamheten. Jämfört med för ett år sedan har situationen för sågverken förbättrats. Utvecklingen har dock inte varit entydigt positiv. Kronan är fortsatt lika stark, vilket pressar sågverken, och en ytterligare förstärkning vore olycklig. Men det verkar som att efterfrågan på trä nu kan vara på väg att förbättras, vilket även gäller huvudmarknaderna i Europa. Att marknaderna i Storbritannien och Tyskland visar viss styrka är viktigt. Dessutom visar siffrorna att leveranserna till svenska marknaden hittills i år varit bättre än befarat Valutaindex för trävaruexport, 2 september Källa: Sveriges Riksbank och Skogsindustrierna Förtroendeindikator Sågverk och träimpregneringsindustri januari 2 augusti Sågverk Genomsnitt Hela tillverkningsindustrin Källa: Konjunkturinstitutet Rekordlåga lager efter semestern och låg produktion Relativt höga leveranser under sommaren kombinerat med mycket låg produktionstakt har inneburit att sågverkens lager av sågade trävaror idag är de lägsta någonsin. Produktionstakten är låg även i övriga Europa och utbudet därmed anpassat till den fortsatt ganska låga konsumtionen. Råvarubrist och därmed höga kostnader för sågverken talar emot att produktionstakten kommer att öka under resterande del av året. 2
3 1 m 3 Lager av sågade trävaror vid sågverk januari 25 juli miljoner m Leveranser per år av sågade trävaror från svenska sågverk under första halvåret 213/212: -2% Det är granproduktionen i Sverige som har minskat mest under de senaste fem åren. Nu verkar det emellertid som att produktionen av gran planat ut på en låg nivå medan furuproduktionen fortsätter att minska. miljoner m 3 Produktion av sågade trävaror i Sverige 24 juli 213, rullande 12 månader 12, 11, 1, 9, 8, 7, 6, 5, Furu Gran Rekordlåga leveranser under första kvartalet Även om leveranserna hölls uppe väl under andra kvartalet minskade ändå volymerna totalt med två procent under första halvåret. Exportvolymerna har minskat ganska kraftigt med sju procent jämfört med förra året, vilket i huvudsak beror på den starkare kronan. Exporterad volym sågade och hyvlade trävaror januari-juni 213 samt procentuell förändring Sågat och hyvlat (1 m 3 ) Förändring jämfört med förra året Storbritannien % Danmark % Norge % Nederländerna % Tyskland % Frankrike % Övr. Europa % Europa totalt % USA % Japan % Kina % Mellanöstern % Egypten % Övr. Afrika % Övrigt 4-17 % Totalt % Källa: SCB. Volymer avrundade till närmaste 1 m3. Man kan konstatera att exporten till samtliga större Europamarknader volymmässigt sett har minskat i år. Även Norge som i flera år haft en positiv utveckling visar nu sämre utveckling. 3
4 Svenska sågverks leveranser januari-juni 213, fördelning per marknad Mellanöstern 5% Kina 2% USA 1% Other Europe 6% Egypten 5% Frankrike 3% Japan 6% Övriga Nordafrika 8% Tyskland Nederländerna 6% 5% Övrigt % Norge 6% Källa: SCB, Skogsindustrierna Sverige 29% Storbritannien 14% Danmark 4% Minskningen i Nordafrika är ännu större och framtiden är givetvis osäker på grund av det osäkra politiska läget i hela det viktiga området som också inkluderar Mellanöstern. Positivt är att den kraftiga ökningen till Kina håller i sig under första halvåret, exporten dit har ökat med ca 2 procent, alltså en tredubbling av volymerna. Mindre procentuell ökning, men i absoluta tal (cirka 2 kubikmeter i årstakt) lika stor är ökningen till Japan. Sveriges export av barrträvaror till Kina 1 m 3 / mån 12 1 Sveriges export av barrträvaror till Japan Källa: SCB Trots en starkare krona under första halvåret ökade exportpriserna under perioden från en mycket låg nivå, vilket framgår av diagrammet. På grund av de mycket svaga priserna i svenska kronor i inledningen på året så var ändå priset i genomsnitt lägre under första halvåret i år än samma period förra året. Medelexportpris. Sveriges export 25-juni Export till Japan per månad Rullande 12 månader m 3 / mån Export till Kina per månad Rullande 12 månader SEK / m Källa: SCB (handelsstatistiken) Källa: SCB Att exporten volymmässigt nu minskar trots de bättre priserna är ett tecken på att den starka kronan försvagar konkurrenskraften. 4
5 Sveriges export av sågade trävaror, rullande 12 månader miljoner m 3 13,5 13, 12,5 12, 11,5 11, 1,5 Svensk sågverks leveranser av furuträvaror 25 Fördelning per marknad Egypten 4% Övriga Asien 3% Japan 2% Övriga Europa 23% Övriga Afrika 7% Övriga 1% Sverige 36% 1, 9,5 Danmark 9% Storbritannien 15% Källa: SCB Källa: SCB Dramatisk förändring av furukonsumtionen Ungefär 45 procent av produktionen i Sverige är furu. Denna andel har varit relativt stabil. Furuandelen minskade visserligen åren efter stormarna i Sydsverige men sedan några år ökar furuutbudet igen. Traditionellt sett har furu betalats något bättre än gran då slutprodukterna till rätt stor del varit snickerier av olika slag. Försäljning av snickerikvaliteter har skapat goda intäkter till sågverken och god betalningsförmåga för furutimret. Vi har flera gånger skrivit om att trävaror av furu under senaste åren mer och mer har gått till nya marknader i Nordafrika och Mellanöstern. Baksidan av denna exportframgång är förstås att lika stora volymer har minskat på andra marknader. De två diagrammen nedan visar skillnaden mellan 25 och 212. Då gick 8 procent av sågverkens produktion av furu till Europa, inklusive Sverige. Idag är samma andel bara lite drygt 5 procent. Denna minskning motsvarar ungefär 1,5 miljoner kubikmeter. Svensk sågverks leveranser av furuträvaror 212 Fördelning per marknad Källa: SCB Egypten 17% Övriga Asien 7% Japan 5% Övriga Afrika 18% Sverige 2% Övriga Europa 19% Storbritannien 1% Danmark 4% Den enskilda marknad där volymerna har minskat klart mest är alltså Sverige. Över en tioårsperiod har furuleveranserna till Sverige minskat med mer än en miljon kubikmeter, motsvarande nästan en halvering. Grafen nedan beskriver denna utveckling i Sverige. Där framgår också att granleveranserna tvärtemot har ökat något. 5
6 Leveranser av sågad och hyvlad furu respektive gran till svenska marknaden Miljoner m 3 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Furu Gran, Källa: SCB och Skogsindustrierna Andra marknader som också minskat mycket kraftigt när det gäller furu är Danmark med en snabbt krympande träförädlingsindustri - och Spanien. Varför har då detta hänt? En viktig orsak är att efterfrågan i den industri som förädlar furu till lister, furupaneler, träfönster, limfog till möbler, etc. har minskat kraftigt. Det gäller i Sverige och på de traditionella europeiska marknaderna. Detta är inte bara en konjunktureffekt utan orsaken hittas till stor del i att produktion flyttat till lågkostnadsländer som Kina och Östeuropa. Det är även en substitutionseffekt då andra material tagit marknadsandelar inom vissa segment. Det har alltså skett stora förändringar när det gäller leveranserna av furu. Däremot är förändringarna inte riktigt lika dramatiska för gran. Visserligen har volymerna till de stora europamarknaderna minskat mycket även här, men sammansättningen av granmarknader är ändå relativt oförändrad. När det gäller svenska marknaden har t.ex. volymerna av byggmaterial till bygghandeln ökat. Detta segment är med undantag för impregnerat trallvirke - numera nästan bara gran. Utbudet av furutimmer från skogen kommer under överskådlig tid sannolikt vara minst lika högt som idag. Därför är det viktigt för såväl skogsägare som sågverk att vi har en god och stabil avsättning av furuprodukter även framöver. Helst inte bara på utomeuropeiska marknader utan också på närmare håll. Massa Sverige: marginellt lägre produktion och export. Leveransökningar globalt med drygt tre procent till och med juli; leveranser till Kina på oförändrad nivå. Priset på blekt barrsulfatmassa stabilt senaste fyra månaderna efter en period av höjningar. Globalt har massamarknaden varit fortsatt stabil med efterfrågan som hållits uppe även under den vanligen svagare sommarperioden. Leveranserna har ökat, och lagerökningen har varit måttlig efter tidigare minskning vilket bidragit till att priset kunnat hållas stabilt. Förtroendeindikatorn 1 för massaindustrin i Sverige steg i augusti med tre enheter till nivån för sitt historiska genomsnitt, efter att tidigare under året legat under genomsnittet. Massasindustrin uppvisar därmed samma förväntan som tillverkningsindustrin totalt där indikatorn i augusti steg till sitt historiska genomsnitt. Massatillverkarnas omdömen om orderingång och orderstock förbättrades senaste månaden. Produktionen de närmaste månaderna väntas vara på oförändrad eller ökad nivå. 1 Konjunkturbarometern augusti 213, Konjunkturinstitutet. Förtroendeindikatorn är en sammanvägning av enkätsvar på ett antal frågor om läget och framtidsutsikterna. 6
7 Förtroendeindikator Massaindustrin januari 2 augusti 213 3, Sveriges export av massa till EU, rullande 12 månader Massaindustrin Genomsnitt Hela tillverkningsindustrin Miljoner ton 2,8 2,5 2,3 2, 1,8 1,5 Källa: Konjunkturinstitutet Sverige marginellt lägre produktion och export Produktionen av massa 2 i Sverige har återhämtat sig successivt under året men är till och med juli trots det nära en procent lägre än samma period föregående år. Produktion av marknadsmassa i Sverige 2 juli 213, rullande 12 månader Miljoner ton 4,5 4, 3,5 3, Efter förra årets starka uppgång har exporten till länderna utanför EU gått tillbaka hittills i år (till och med juli). Asien dominerar för leveranser utanför EU, och Kina är det enskilt största mottagarlandet efter Tyskland. Exporten från Sverige till Kina har minskat med nära en femtedel. Så kallad dissolvingmassa, som till stor del används för textilframställning, är en inte obetydlig del av exporten till några av länderna i Asien, bland annat Kina och Indien. Tusen ton Sveriges export av massa till Kina, rullande 12 månader Exporten av massa till och med juli är marginellt lägre än samma period föregående år. Exporten till EU har fortsatt att öka under året och var drygt sju procent högre än samma period förra året. 2 I denna rapport behandlas enbart den massa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad från massa som tillverkas för brukens egen pappersproduktion. Internationellt ökade leveranser till Europa och USA, oförändrade till Kina Massaleveranserna globalt har fortsatt att öka och var till och med juli drygt tre procent högre än samma period föregående år. Det är leveranserna till Europa och USA som utvecklas starkast, medan leveranserna till Kina är på i stort sett oförändrad nivå, efter att tidigare under året varit lägre än föregående år. En högre aktivitet rapporteras för augusti och september. Utvecklingen bekräftar ryckigheten i Kinas 7
8 köpmönster, vilket i kraft av Kinas storlek som marknad får stor inverkan på hela massamarknaden. % Globala leveranser av blekt sulfatmassa, ackumulerad procentuell förändring jan jul 213, jämfört med jan jul Europa USA Japan Asien/Afr/ Oce Totalt lev Blekt Barr Blekt löv Källa: European Pulp Industry Sector Lagren av blekt sulfatmassa hos tillverkarna globalt har efter att ha sjunkit de fyra första månaderna under året åter stigit och var i juli tillbaka på samma nivå som i januari. För massa av barrved, som är den enskilt största massaprodukten i Sverige, har lagren varit stabila och betraktas som låga. Produktionsstopp till följd av renoveringar och investeringar och även nedläggningar har bidragit till att stärka balansen. Prishöjningar Massapriset kan röra sig snabbt uppåt eller nedåt, se följande diagram. Pris blekt barrsulfat i Västeuropa t o m augusti 213 (i USD samt omräknat till EUR vä skala, omräknat till SEK hö skala) Lagerförändringar, kapacitetsutnyttjande och marknadsförväntningar hos köpare och säljare har stor inverkan på prisutvecklingen. Även valutakursförändringar kan ha betydelse för prisändringar. Massapriset höjdes sex gånger från den tidigare bottennivån i september 212 till maj 213 för att därefter ligga stilla på 86 dollar. Höjningen har varit 11 dollar, motsvarande 15 procent. Omräknat i svenska kronor blir höjningen 13 procent eftersom den svenska kronan stärkts något. För köparna inom EU har priset höjts relativt mindre till följd av att euron förstärkts mot dollarn. Prishöjningar har aviserats från den nuvarande nivån. SEK/EUR Svenska kronor per USD och EUR januari 2 augusti 213 Källa: Riksbanken SEK / EUR SEK / USD Följande diagram 3 visar utvecklingen i indexform per kvartal av priset på blekt barrsulfatmassa i svenska kronor och priset på massaved i Sverige. Det stora gapet mellan råvaru- och färdigvarupris pressar massatillverkarnas marginaler SEK/USD USD resp EUR/ton USD EUR SEK SEK/ton Källa: RISI/PPI, Skogsindustrierna 3 Massaved, fritt skogsbilväg hela Sverige, leveransvirke. Underlaget motsvarar cirka 1 % av förbrukningen av svensk massaved. 8
9 Prisutveckling för massaved och blekt barrsulfat, kvartalsvis 2 Massavedspris Pris blekt barrsulfat Index :a kv. 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a 3:e 4.e 1:a 2:a 3:e 4.e 1:a 2:a 3:e 4.e 1:a 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a 3:e 4:e 1:a 2:a kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv. kv Källa: Skogsstyrelsen, RISI/PPI, bearbetning av Skogsindustrierna Papper Sverige: pappersproduktionen har gått tillbaka årets första sju månader, största delen av minskningen kan hänföras till att sammanlagt tre tidningspappersmaskiner stängts sedan slutet av förra året. Även pappersexporten har minskat. Pappersexporten till EU har gått tillbaka, men ökning till forna östeuropeiska länder. Även till Kina har exporten stigit. Produktionen globalt har gått tillbaka i många länder; inbromsning i Kina. Efterfrågan på grafiska papper i Europa har på fem år (27 212) minskat med omkring en femtedel; i år har minskningen fortsatt med sex procent till och med juli. Pappersproduktionen i Sverige har sjunkit med fem procent till och med juli starkast nedgång för tidningspapper Det svaga konjunkturläget fortsätter att dämpa efterfrågan på papper. Till det kommer den strukturella nedgången i tidningsläsning med minskad efterfrågan på tidningspapper och stängning av pappersmaskiner som följd. sammanlagt tre tidningspappersmaskiner med en årsproduktion på omkring 6 ton stängts i slutet av förra året och på försommaren i år. Förpackningsmaterial, som nu utgör drygt hälften av den svenska papperstillverkningen, visar en relativt sett bättre utveckling även om det svaga konjunkturläget dämpar efterfrågan. Den starka svenska kronan försämrar de svenska brukens konkurrenskraft och bidrar därmed till svagare utfall. Miljoner ton 12,5 12, 11,5 11, 1,5 1, 9,5 Produktion av papper i Sverige, 2 juli 213, rullande 12 månader 9, I Sverige har pappersproduktionen till och med juli 213 sjunkit med nära fem procent. Den största delen av minskningen förklaras av att 9
10 Förtroendeindikatorn har stigit till samma nivå som tillverkningsindustrin totalt Förtroendeindikatorn 4 för pappersindustrin sjönk starkt runt årsskiftet för att därefter återhämta sig något. I augusti steg indikatorn för andra månaden i rad och ligger därmed i nivå med sitt historiska genomsnitt, efter att tidigare under året legat under genomsnittet. Trots minskad orderingång har förväntningarna om en starkare utveckling i industrin ökat. Pappersindustrin uppvisar därmed samma förväntan som tillverkningsindustrin totalt där indikatorn i augusti steg till sitt historiska genomsnitt. Förtroendeindikator Pappers och pappindustrin januari 2 augusti 213 Den nedpressade papperskonsumtionen i EU den svenska skogsindustrins huvudmarknad håller tillbaka exporten dit och exporten har till och med juli sjunkit med nära tre procent (se följande diagram). Efterfrågan är dock starkare i flera av de EU-länder som tillhört forna Östeuropa, och den svenska exporten till dessa länder har stigit med fyra procent i genomsnitt. Miljoner ton 8, 7,5 7, 6,5 Sveriges pappersexport till EU, rullande 12 månader , Pappersindustrin Genomsnitt Hela tillverkningsindustrin Källa: Konjunkturinstitutet Exporten av papper har minskat starkast för tidningspapper Efter att i början av året ha hållit jämna steg med exporten 212 har exporten sjunkit de senaste tre månaderna. Resultatet är att till och med juli är nu exporten tre procent lägre än samma period föregående år. Alla kvalitetsområden har berörts av exportdämpningen de senaste tre månaderna, men tidningspapper är den enskilda kvalitet för vilken exporten sjunkit mest. Exporten av mjukpapper har gått mot strömmen och visat god ökning. Till Asien som helhet har exporten sjunkit med två procent, men till det enskilt största mottagarlandet, Kina, har exporten stigit, främst av förpackningsmaterial, vilket är det överlägset största produktområdet för svensk export till Kina. Även till länder som Indien, Pakistan och Indonesien har leveranserna utvecklats väl. Även exporten till länderna i Nordafrika visar en blandad bild, och totalt sett har exporten dit minskat hittills i år, efter förra årets starka uppgång 5. Exportminskningen till Egypten kan förmodas hänga samman med de politiska oroligheterna i landet. 4 Konjunkturbarometern augusti 213, Konjunkturinstitutet. Förtroendeindikatorn är en sammanvägning av enkätsvar på ett antal frågor om läget och framtidsutsikterna. 5 Utvecklingen av exporten papper, massa och sågade trävaror till utomeuropeiska länder behandlades utförligt i kvartalsrapporten i mars
11 Tusen ton Sveriges pappersexport till Nordafrika, rullande 12 månader tillverkningen av förpackningsmaterial har stigit med nära två procent under första halvåret och hygienpapper har stigit, om än marginellt. Av de större producentländerna inom CEPI är det endast Finland och Storbritannien som visar ökad produktion första halvåret. Finlands papperstillverkning har sedan toppåret 27 minskat med en fjärdedel, i huvudsak hänförligt till minskad förbrukning av grafiska papper inklusive tidningspapper och nedlagd produktionskapacitet av dessa kvaliteter. Produktion av papper i Europa (CEPI), per kvartal Leveranser till Sveriges minskar Kvartalsproduktion Glidande medelvärde De inhemska leveranserna av papper minskar trendmässigt med i storleksordningen tre procent per år. Till och med juli hade de dock gått tillbaka med åtta procent. Miljoner ton Även konsumtionen av papper sjunker trendmässigt, medan importen av papper har legat mellan 18 och 2 ton per kvartal de senaste åren; det är alltså i huvudsak de inhemska leveranserna som svarar för konsumtionsminskningen i Sverige. Det är konsumtionen av grafiska papper inkl. tidningspapper som gått tillbaka medan förbrukningen av kartong för förpackningar stigit. Internationellt lägre produktion i många länder Pappersproduktionen för medlemsländerna i CEPI 6, den europeiska branschorganisationen, har fortsatt att gå tillbaka. Under första halvåret 213 har tillverkningen gått tillbaka med drygt en procent. Tillverkningen av grafiska papper har sjunkit med nära fem procent som en följd av minskad efterfrågan och nedlagd produktionskapacitet. Förpackningsmaterial och hygienpapper har haft ett bättre andra kvartal, och 6 I CEPI ingår följande länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike Källa: CEPI, Skogsindustrierna I USA har papperstillverkningen under andra kvartalet 213 varit i nivå med eller överstigit motsvarande kvartal föregående år. En svag inledning på året medför dock att produktionen under första halvåret 213 är nära en procent lägre än förta halvåret 212. Tillverkningen av förpackningsmaterial och mjukpapper har stigit medan grafiska papper inklusive tidningspapper gått tillbaka. I Kanada har uppgången fortsatt efter mångårig tillbakagång som medfört att papperstillverkningen i Kanada nära halverats på mindre än tio år. Det är grafiska papper (exklusive tidningspapper) och förpackningspapper som svarar för ökningen. I Sydkorea har papperstillverkningen vänt uppåt efter förra årets måttliga tillbakagång. I Brasilien har papperstillverkningen stigit marginellt medan Japans tillbakagång har fortsatt. I Kina har tillväxttakten starkt reducerats. Det råder dock stor osäkerhet om de statistiska uppgifterna för pappersindustrin i Kina. Samtidigt med utbyggnad av pappers- 11
12 tillverkningen med nya stora maskiner läggs äldre enheter ner. I Kina råder dock överkapacitet på många kvaliteter. Procentuell förändring av pappersproduktion i vissa länder, januari juni 213/212 och helår 212/211 % Källa: CEPI jan-jun 213/ /211 *Sydkoreas uppgifter avser jan-maj 213 Tidningspapper i Europa, procentuell förändring 213/212, ackumulerat Totala leveranser jan feb mar apr maj juni juli augsept okt nov dec Källa: Euro-Graph För träfritt bestruket tryckpapper har efterfrågan successivt försvagats, men liksom för övriga tryckpapperskvaliteter har nedgången hejdats i juli. Bestruket träfritt papper i Europa procentuell förändring 213/212, ackumulerat Totala leveranser Europeisk efterfrågan jan feb mar apr maj juni juli augsept okt nov dec Europeisk efterfrågan Konsumtion och efterfrågan i Europa Efterfrågan på grafiska papper (inklusive tidningspaper) är fortsatt svag med överkapacitet i produktionen. Konsumtionen i Europa har sjunkit för sjätte året i följd; ackumulerat till och med juli har minskningen varit knappt sex procent jämfört med samma period 212. Leveranserna från europiska tillverkare till Europa sjönk nära sex procent under de första sju månaderna. Europeiska tillverkare söker nya marknader utanför Europa, och nära en femtedel av leveranserna går till dessa markander. Till och med juli har de emellertid sjunkit med över sex procent. I följande diagram visas den ackumulerade utvecklingen av dels (vänstra delen) leveranser av tidningspapper från bruk i Europa till alla marknader och dels också (högra delen) efterfrågan av tidningspapper i Europa. Efterfrågan definieras som leveranser från europeiska bruk och import till Europa jan feb mar apr maj juni juli augsept okt nov dec Källa: Euro-Graph För förpackningsmaterial rapporteras marknaden varit tämligen stabil för kartong, och leveranserna till Europa steg med fem procent första halvåret. En del av ökningen kan vara lagerpåfyllning. För wellmaterial rapporteras en mer blandad bild svagare för några segment och stabilt för andra. Den generellt mer positiva bilden för förpackningsmaterial är gynnsam för svensk pappersindustri med stor andel förpackningsmaterial i tillverkningen. Även tillverkare av förpackningsmaterial söker nya marknader i Asien och Afrika. Priser i lokal valuta fortsatt pressade på de flesta papperskvaliteterna Prisutvecklingen i Tyskland får här tjäna som indikator på prisutvecklingen i lokal valuta för svenska exportleveranser eftersom Tyskland är Sveriges enskilt största exportmarknad för papper sammantaget. Prisutvecklingen kan dock vara annorlunda på andra viktiga marknader såsom Storbritannien, USA och Kina. Även för enskilda kvaliteter från ett företag kan prisutvecklingen vara annorlunda än den generella bild som ges -5-1 jan feb mar apr maj juni juli augsept okt nov dec 12
13 här. Källa för prisuppgifterna är RISI. Prisuppgifter avser till och med augusti 213. Den underliggande marknadsbalansen som har betydelse för prisrörelserna påverkas för vissa kvaliteter av importtryck från andra regioner, och även växelkurserna påverkar hur importen utvecklas. Den svenska kronans utveckling mot försäljningsvalutorna påverkar intäkterna för de svenska företagen vid omräkning till svenska kronor. En starkare svensk krona medför lägre intäkter i svenska kronor och tvärtom vid en svagare valuta, allt annat lika. Grafiska papper Priset på tidningspapper har länge pressats av minskad efterfrågan och överkapacitet. I augusti kunde dock priset höjas med cirka 15 euro eller omkring tre procent efter att ha varit trendmässigt sjunkande sedan början av 212. Mycket tidningspapperskapacitet stängs dock, bland annat i Sverige, vilket bidrar till bättre marknadsbalans. Priset på magasinspapper sänktes i februari till följd av utbuds/efterfrågeobalans efter att ha legat stilla sedan mitten av föregående år. Även för magasinspapper läggs kapacitet ned som svar på minskad efterfrågan och behov att balansera utbudet. För så kallade träfria tryckpapper (avser som exempel kopieringspapper och papper för blanketter, broschyrer och för boktryck) har priset legat stilla sedan slutet av föregående år, efter en tidigare prissänkning. I augusti sjönk priset för obestruket papper. Även inom detta område hänvisas till överkapacitet som hinder för prishöjningar. Förpackningsmaterial Inom gruppen kartong sänktes priset för färskfiberbaserad kartong runt årsskiftet som följd av svag efterfrågan, men har därefter legat stilla. Uppgifterna om orderläget varierar mellan tillverkarna; några rapporterar läget som bra, andra som lågt även med hänsyn till säsongsfaktorn. Priset för returfiberbaserd kartong höjdes något under sommaren. Priset för oblekt så kallad kraftliner (ytterskikt i wellpapp) sänktes på några marknader under sommaren. Konkurrens från utomeuropeiska leverantörer bidrog till prispressen. Blekt kraftliner och så kallat fluting (mellanskiktet i wellpapp) rapporteras mera stabilt. Sysselsättning, nedläggningar Omfattande aviseringar om personalneddragningar under 212 och hittills 213, främst till följd av bristande lönsamhet. Under 213 stängs fyra pappersmaskiner för tillverkning av tidningsoch tidskriftspapper. Två sågverk har lagts ner Antal anställda Sågverksindustrin Massa och pappersindustrin År 211 var antalet anställda i sågverksindustrin nära 11 7 och i massa- och pappersindustrin I hela skogsindustrin var det nära 6 anställda 211 (Källa: SCB Företagens ekonomi) Källa: SCB Företagens ekonomi 13
14 Under 212 och hittills 213 (1 september) har företagen gjort omfattande aviseringar om personalneddragningar. Sammanlagt drygt 7 personer har aviserats 7 om nedläggning eller rationalisering i sågverksindustrin, och omkring 2 i massa- och pappersindustrin. Skälen är i ett par fall konkurser och i övrigt behov av att anpassa produktionsanläggningarna till förändrat efterfrågemönster och att minska kostnaderna och effektivisera verksamheten för att förbättra lönsamheten. 7 Uppgifter om aviserade neddragningar noteras när de publiceras; faktiska personalneddragningar kan beröra färre personer än som aviserats och kan, beroende på när de publiceras, ske samma år eller följande år. I slutet av 212 stängdes en tidningspappersmaskin vid StoraEnsos bruk i Hylte och SCA stängde sitt mjukpappersbruk i Jönköping. Hittills i år har två tidningspappersmaskiner stängts ytterligare en maskin i Hylte och en maskin vid StoraEnsos bruk i Kvarnsveden. Holmen kommer under tredje kvartalet att stänga en tidnigspappersmaskin i Braviken och maskin för tillverkning av magasinspapper i Hallsta. Den sammanlagda årskapaciteten som läggs ner i år är drygt 8 ton. Tillverkningen är delvis returfiberbaserad. SCA har i år stängt två sågverk Wilhelmina och Holmsund. Exportvärde Exportvärdet för skogsindustriprodukter minskade med fem procent första halvåret, vilket är en mindre tillbakagång än vad gäller exporten av alla varor. Mer än hälften av skogsindustriexporten utgörs av export av papper. Exportvärdet sjönk mest för sågade trävaror, men har försämrats successivt för papper. Exportmedelpriserna för sågade trävaror, massa respektive papper var i genomsnitt lägre första halvåret 213 än samma period 212. Exportvärdet fortsatt tillbaka andra kvartalet och första halvåret Värdet av skogsindustriexporten fortsatte att gå tillbaka andra kvartalet och första halvåret. Tillbakagången blev knappt fem procent första halvåret. procent. Värdet av pappersexporten har gått tillbaka succesivt under första halvåret, bland annat som följd av stängning av tidningspappersmaskiner fått effekt i minskad exportvolym. Värdeminskningen för pappersexporten var två procent första halvåret och för massaexporten tre procent. Generellt har både lägre volymer och lägre exportmedelpriser i svenska kronor under första halvåret 213 bidragit till värdeminskningen. Exporten från Sverige av alla varor sjönk med tio procent i värde första halvåret. Särskilt stark exportminskning noterades för järnmalm, järn, stål och personbilar omkring 3 procent medan exportvärdet för livsmedel och läkemedel ökat. Även om en viss återhämtning har skett i exportvärdena för sågade trävaror var värdeminskningen störst för denna sektor nio 14
15 Procentuell förändring av exportvärde för skogsindustriprodukter samt alla varor, ackumulerat 213/212 5 % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: SCB Skogsindustriprodukter Alla varor Fokus: Hur förändras virkesbehovet i Sverige av nedgången för tryckpapper? De senaste årens nedgång för tryckpapper tas till intäkt för att hela näringen är i en strukturell kris. Det talas om papperskris och i pågående eller nyligen avslutade utredningar i Sverige föreslås att skogsråvaran med hjälp av kraftiga subventioner ska användas för att göra fordonsbränsle eller att skogen ska stå kvar och binda koldioxid för att Sverige ska nå målet om koldioxidneutralitet till 25. Utgångspunkten verkar vara vad vi ska göra i stället när frågan borde ställas: hur ska vi utveckla det vi har. Virkesbehov Skogsindustrierna följer utvecklingen i Sverige noga och kan konstatera att kapacitetsneddragningarna i pappers- och massaindustrin under perioden motsvarar drygt en miljon ton (se sid 13). Ett ton tidningspapper framställs av cirka 2,5 m3fub (fastvolym under bark). Så en enkel kalkyl visar att neddragningen motsvarar 2,5 miljoner m3fub eller drygt tre procent av Sveriges årsavverkning som motsvarar 7 miljoner m3fub. En djupare analys visar att virkesbehovet inte minskar så mycket eftersom mycket av den produktion som läggs ner är returfiberbaserad. Tillsammans med vissa kapacitetstrimningar motsvarar neddragningen därför ungefär 1 miljon kubikmeter att jämföra med pappers- och massaindustrins årsbehov av ungefär 45 miljoner m3fub. Skogsindustrins virkesförsörjning 211 Miljoner m 3 fub* Export,9 Från skogen 7,9 Brännved o dyl 6,2 *Fasta kubikmeter under bark Import 5,9 Källa: VMR/SDC 69,7 Sågtimmer 34,3 Massaved 35,4 Träfiberind. 45, Det är svårare att beräkna kapacitetsförändringarna i sågverken eftersom nedlagd kapacitet snabbt kan tas upp av andra sågverk genom förändrade skiftscheman, men vi vet att produktionen minskat med två miljoner kubikmeter sågad vara de senaste åren. Denna minskning är inte strukturell utan en följd av bland annat nedgången i byggandet. Samtidigt har det investerats det i nya stora sågverk. Flis 9,6 Sågverk & plywoodind. 24,7 15
16 Den långsiktiga ökningen av virkesbehovet i svensk skogsindustri har legat mellan 6 och 8 m3fub de senaste 2 4 åren. I nuläget svarar tryckpapperstillverkningen (tidnings- och magasinspapper) för cirka 15 procent av vedförbrukningen. Tryckpappersproduktion kommer att finnas kvar i Sverige om än med lägre volymer samtidigt som andra kvaliteter, bland annat förpackningsmaterial, kan öka, och de volymer som förädlats i maskiner som stängts hittar snabbt ny användning och en användning som gör att skogsnäringen kan fortsätta att bidra till samhällsekonomi, exportintäkter och arbetstillfällen i sysselsättningssvaga delar av landet. Tillväxt och högsta möjliga långsiktiga avverkningsnivå Den årliga tillväxten i Sverige är 12 miljoner m3sk (volym inklusive bark och topp). Den årliga avverkningen ligger genomsnittligt på cirka 9 miljoner m3sk. Årlig avverkning och avsatt tillväxt SKA-VB8 Historisk avverkning och potentiell avverkning i fyra scenarier Mm3sk/år Källa: SLU Referens Miljö Produktion Miljö+Produktion Historisk avverkning År Årligen ökar således virkesförrådet i den svenska skogen med en procent per år. Vad är det som gör att inte hela tillväxten kan tas ut? När den högsta möjliga avverkningsnivån beräknas är ett av villkoren att den avverkningsnivån aldrig ska sjunka i framtiden. Vi ska alltså hushålla med resurserna med hänsyn tagen till framtida generationer. Ett annat villkor är att virke och tillväxt i formellt eller frivilligt skyddade områden inte är tillgängliga för avverkning. Ytterligare neddragningar görs med hänsyn till att träd, trädgrupper och hänsynsbiotoper lämnas kvar vid avverkning. Reducering sker också för självgallring (träd som dör av insektsangrepp, sjukdomar etc.). Död ved lämnas konsekvent vid all avverkning. Slutligen har vi en ojämn åldersfördelning i den svenska skogen. Vi har ett underskott av medelålders skog. Vi måste därför hushålla med den äldre skogen. Skillnad mellan tillväxt och uthållig avverkningsnivå Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen Den högsta uthålliga långsiktiga avverkningsnivån enligt Skogsstyrelsens analyser från 28 är miljoner m3sk/år. 16
17 Skogsindustrins transformation Skogsindustrin möter både en lägre efterfrågan på den europeiska hemmamarknaden och den strukturella förändringen med transformation och vi är nu i ett läge där inte bara de företag som har tryckpappersproduktion jobbar intensivt med strategisk utveckling. Trä ligger längre fram än pappers- och massaindustrin när det gäller transformation, exempelvis utvecklas det industriella träbyggandet starkt och antas öka ytterligare inom den närmaste tioårsperioden. På 2 års sikt tror vi att träfiberbaserade produkter som nanocellulosa, kolfiber mm kan vara färdiga för marknaden. Samtidigt växer efterfrågan på olika förpacknings- och hygienprodukter. Det finns alltså förutsättningar att bibehålla efterfrågan på virke för industriell förädling både på kort och lång sikt. I en beräkning från konsultföretaget Pöyry visar effekterna av att använda sex miljoner kubikmeter på olika sätt. Investeringar Liten tankeställare till benchmark Konsekvens Med rimliga förutsättningar borde alltså industrin kunna fortsätta att utvecklas men det kan naturligtvis bli en mer långvarig nedgång i produktion och därmed virkesbehov. Politiska beslut som sätter ner konkurrenskraften genom tuffare svavelregler för sjöfarten, kilometerskatt, ökade restriktioner för skogsbruk och subventioner av annan användning av skogsråvaran påverkar situationen i negativ riktning till nackdel för en internationellt konkurrensutsatt industri som skogsindustrin. Skogsindustrin ser positivt på Miljömålsberedningens förslag om att Sverige ska starta ett nationellt skogsprogram och på att Landsbygdsministerns uppdragit till Skogsstyrelsen att göra en förstudie i frågan. Skogsindustrins ståndpunkt är att ett sådant program, i likhet med det finska, ska vara både brett och djupt. Brett genom att fånga upp alla olika aspekter på skogsnäringen och alla intressenter och djupt genom att också inbegripa skogsindustrins olika värdekedjor, inklusive nya produkter. Källa: Pöyry Att göra biodrivmedel med Fisher-Tropps metoden ger en halv miljon kubikmeter drivmedel men till priset av mycket stora investeringar och det genererar inte många arbetstillfällen. Om man i stället satar på utvecklat trä skapas väsentligt större samhällsekonomisk nytta i form av exportintäkter och sysselsättning. Dessutom skapas vinster utan att det behöver ske med hjälp av bidrag. 17
18 Om svensk skogsindustri Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste basindustrier. Av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 1 12 procent. Andelen av den svenska varuexporten är 11 procent, vilket motsvarade 123 miljarder kronor år 212. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 85 procent, och motsvarande för sågade trävaror är 7 procent. Sverige är väldens näst största exportör sammanlagt av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Om branschorganisationen Skogsindustrierna Skogsindustrierna är massa- och pappers- samt den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder nära 5 massa- och papperstillverkare i sammanlagt 22 företag/koncerner och cirka 125 sågverk inom cirka 6 företag/koncerner. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft och verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. Arbetsgivarverksamheten bedrivs tillsammans med gruvsektorn och stål- och metallsektorerna inom organisationen Industriarbetsgivarna. Om Kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin? Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för skogsindustrin och dess delbranscher sågverks-, massa- och pappersindustrin. Informationen baseras på officiell statistik och på Skogsindustriernas statistik. Kvartalsrapporten är tänkt att komma ut fyra gånger per år och riktar sig till en bred läsekrets av beslutsfattare, journalister, analytiker och andra intressenter. Rapporten finns på Kontakt: Marianne Svensén Skogsindustrierna Box Stockholm marianne.svensen@skogsindustrierna.org Telefon:
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Mars 2014
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Mars 214 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN OM DEN SVENSKA PAPPERS-, MASSA- OCH SÅGVERKSINDUSTRIN
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN OM DEN SVENSKA PAPPERS-, MASSA- OCH SÅGVERKSINDUSTRIN Maj 2015 OM KVARTALSRAPPORTEN Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin September 2014
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin September 214 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget
www.skogsindustrierna.org 2
December 215 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för skogsindustrin och dess delbranscher sågverks-, massa- och pappersindustrin. Informationen
Papper, produktion och leveranser Miljoner ton
Papper, produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 10 Produktion Export 8 6 4 2 Inhemska leveranser 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Avsalumassa, produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 Produktion
Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander
www.pwc.se Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander Agenda 2. Skogsbruket 1. Skogsägandet 3. Sågverken 7. Hänt i branschen 4. Massaindustrin 6. Prestationer 5. Pappersbruken sid2 Skogsägandet sid3
Stockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin December 2012
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin December 212 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014
VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 2014
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 214 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin September 21 Om denna kvartalsrapport Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 2013
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 213 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för
Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 2012
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 212 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på
Uppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:13 29.1.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell 2015 Hotellgästnätterna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin December 2013
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin December 213 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin
SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Juni 21 Om kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen och läget för skogsindustrin
Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Internationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Makrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Uppföljning av livsmedelsstrategin
Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande
Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
New figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN
Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN Förtroendeindikatorn och genomsnitt Sågverk och träimpregneringsindustri 2000 oktober 2011 Källa: Konjunkturinstitutet Säsongsrensad orderingång
Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.
Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden. Marcus Åsgärde, Produktionschef, Södra Cell Värö Södra Cell Värö
Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008
Världens ledande exportörer av massa, papper och sågade trävaror 2008 Kanada Sverige Finland Ryssland Tyskland USA Österrike Brasilien Chile 0 10 20 30 40 50 60 Massa, milj ton Papper, milj ton Sågade
Lönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Inkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar
Marknaden för sågade trävaror
Marknaden för sågade trävaror Svenska förpackningsföreningen, Skövde, 12 oktober 2010 Magnus Niklasson Produktion, råvara och lager Orderingång och pris Export Konsumtion Diskussion och slutsatser Hur
Konjunkturindikatorer 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset
Arbetsmarknadsinformation december 2010
Arbetsmarknadsinformation ember 2010 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Översikt: Fortsatt god arbetsmarknad men fler i program 3 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 5 Fallande siffror
Stockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA
MoDo Tel 08-666 21 00 (direkt 08-666 21 15) Koncernstab Information Fax 08-666 21 30 Box 5407 http://www.modogroup.com 114 84 STOCKHOLM e-post: info@modogroup.com MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern
Stockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller
Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000
Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Rostfritt stål i -land
Rostfritt stål i -land Marknadsnyheter Nr 24, december 2010 Innehåll Rostfritt i korthet PMI (ekonomisk indikator) Kinesisk export Branschnytt i Europa På gång i Damstahl-land Damstahl, Neumo Ehrenberg
Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse
Oppunda Häradsallmänning Årsredovisning och Revisionsberättelse för verksamhetsåret 2014 Årsredovisning 2014 Oppunda Häradsallmänning Org nr 818500-2113 Förvaltningsberättelse Allmän översikt för året
Finländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Inkvarteringsstatistik för hotell 2004
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela
INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller
Stockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller
Priser på jordbruksprodukter mars 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött
Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.
Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4
Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025
2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30
Kan USA öka importen?
Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA
Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012
Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Stockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Stockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Månadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
INVESTERARPRESENTATION Kvartal Lennart Eberleh
INVESTERARPRESENTATION Kvartal 3 2017 Lennart Eberleh 1 INNEHÅLL Kort om Rottneros: Hållbar tillväxt i utvalda nischer Marknaden Tredje kvartalet Vägen framåt 2 HÅLLBAR TILLVÄXT I UTVALDA NISCHER 3 ROTTNEROSKONCERNEN
Läget i den svenska mjölknäringen
1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har
Perspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Inkvarteringsstatistik för hotell 2003
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet
Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016
MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 Fortsatt obalans på den globala mejerimarknaden där utbudet ökar snabbare än efterfrågan. Mjölkföretagen pressas av fortsatt låga mjölkpriser. Rapporten handlar om konsumtions-
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
Industrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Globala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Månadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Inkvarteringsstatistik för hotell 2011
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Gästnattsrapport juni 2012
Gästnattsrapport juni 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003
DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003 Mkr Nettoomsättning 3 865 4 010 11 876 11 961 16 081 Rörelseresultat 587 609 1 831 2 075 2 713 Resultat efter finansiella poster 532 551 1 664 1 953 2 564 Resultat
Handel med teknikvaror 2016
217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde
Teknikföretagen. Höst 2016
Teknikföretagen Höst 2016 130 125 Index 2010= Produktionsvolym teknikindustri USA 115 Tyskland EU28 exkl Tyskland 105 95 Japan 85 Källa: Respektive Stat.byrå. Naturkatastrof Japan våren 2011 sep-10 sep-11
Penningpolitisk rapport April 2016
Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Stockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Månadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2014:7 22.8.2014 Inkvarteringsstatistik för hotell Juli 2014 Hotellgästnätterna minskade även i juli Totala antalet övernattningar på hotellen
Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var
Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008
Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt
Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen
Ole Terland. VD s anförande vid bolagsstämma 2013
Ole Terland VD s anförande vid bolagsstämma 2013 Året som gick vår försäljning Vallviks Bruk levererade 207 000 ton barrsulfatmassa 8000 ton tallolja 77 000 MWh bark 128 000 elcertifikat 12 000 utsläppsrätter
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Nu gävlar går det bra!
Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor