1 2012-03-14 Dnr RA 11-2011/ 5915 Katalin Gere Riksarkivet Riksarkivets medverkan i genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Redovisning enligt uppdrag i regleringsbrev (Ku2010/2028/SAM) för budgetåret 2011 avseende Riksarkivet Sammanfattning Riksarkivet har en betydelsefull regional närvaro, en mångfald av kompetenser både på kulturarvsområdet och inom förvaltningsutveckling samt en bred kontaktyta mot olika målgrupper. Uppfattningen att kultur kan fungera som motor i tillväxt och utveckling i ett kunskapssamhälle är i samklang med Riksarkivets kärnverksamhet. Riksarkivets verksamhet har på olika sätt haft beröringspunkter med strategins samtliga prioriterade områden. I föreliggande rapport sammanfattas och exemplifieras de olika typer av arbetsinsatser som har genomförts och den utvecklingspotential som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med regionala tillväxtfrågor. Riksarkivet avser att fortsätta med sin långsiktiga, tillväxtfrämjade verksamhet som målmedvetet ska vidareutvecklas på lämpliga områden. Arkivsektorn har ett behov av att utveckla nya, sektrorsspecifika metoder, produkter/tjänster och samarbetsformer för att leva upp till sin fulla potential för främjande av regional tillväxt och samhällsutveckling. Riksarkivet är berett att ytterligare intensifiera sitt arbete i denna riktning om nödvändiga resurser kan ställas till myndighetens förfogande. Uppdraget I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Riksarkivet angavs följande uppdrag: Regional tillväxt Riksarkivet ska medverka till att genomföra den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, inklusive tydliggöranden som framgår av regeringens skrivelse 2009/10:221. Sverige ska i slutet av 2012 lämna en uppföljning av denna strategi till Europeiska kommissionen. Riksarkivet ska därför senast den 16 mars 2012 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Kulturdepartementet) redovisa: vilka av den nationella strategins prioriteringar som Riksarkivet har arbetat med fr.o.m. den 1 juli 2009 t.o.m. 2011 och avser att arbeta med under 2012, vilka verksamheter som berörts och vilka resultat som har uppnåtts, insatser i samverkan med andra myndigheter och aktörer samt de organ som har det regionala tillväxtansvaret i länen. Tillvägagångssättet Underlag till denna rapport har tagits fram med hjälp av en enkätundersökning (se bilaga 1) genomförd i januari 2012 bland företrädare för Riksarkivets regionala organisation 1 och 1 Landsarkiven, SVAR, MKC, Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkivet
2 samtal med berörda chefer och medarbetare vilka på olika sätt har varit verksamma på relevanta verksamhetsområden. En synkronisering med Riksarkivets uppdrag att utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar har skett. Utgångspunkt den nationella strategins prioriterade områden I regeringens skrivelse 2009/10:221 2 fastslås att den nationella strategins prioriterade områden är: innovation och förnyelse kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud tillgänglighet strategiskt gränsöverskridande samarbete Riksarkivets verksamhet har på olika sätt haft beröringspunkter med strategins samtliga prioriterade områden. Det finns även utvecklingspotential på flera områden som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet med att främja regional tillväxt. I följande avsnitt sammanfattas de generella styrkor och den potential som Riksarkivet som arkivmyndighet besitter. Därefter redovisas de verksamheter som berörts på strategins respektive område. Riksarkivet som resurs styrkor och potential Riksarkivets uppdrag som arkivmyndighet och målgrupperna Riksarkivet är landets största kulturmyndighet och fungerar både som kulturarvsinstitution och förvaltningsmyndighet med överinseende över den offentliga sektorns arkiv- och dokumenthantering. Uppdraget som arkivmyndighet är brett 3. Riksarkivet har ett ansvar dels för att bevara, tillgängliggöra och främja användningen av det arkivaliska kulturarvet, dels för att säkerställa att den information och dokumentation som skapas idag, i första hand inom den offentliga sektorn, struktureras, lagras och bevaras så att det skapas en god tillgänglighet för förvaltningens, rättskipningens och forskningens behov samt för medborgerlig insyn. (Den senare omfattar även rätten att återanvända/förädla information.) Verksamhetens traditionella och vanligaste målgrupper utgörs av den offentliga sektorn, forskningen, skolan, massmedia och en intresserad eller av olika skäl berörd allmänhet. Riksarkivet har dock en god potential för att vidareutveckla sin verksamhet med större fokus på näringslivsutveckling och tillväxtstimulerande tjänster. En mångfald av kompetenser Riksarkivets uppdrag har en bredd som av naturliga skäl kräver många olika sorters kompetenser och specialistkunskaper exempelvis i historia, handskriftskunskap, heraldik, kulturarvspedagogik, konservering, elektronisk och övrig ärendehantering/arkivering, digitalisering, digitalt bevarande och tillhandahållande, förvaltningskunskap, juridik samt information/kommunikation/förmedling. Samverkan och kontaktnät Verksamheten innebär även ett omfattande utåtriktat arbete av mycket varierande karaktär, stort kontaktnät regionalt, nationellt och internationellt samt regelbunden samverkan med andra myndigheter och aktörer även utanför den offentliga sektorn. 2 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (2029/10:221) 3 Riksarkivets verksamhet regleras av Arkivlagen (1990:782, 2010:1999), Arkivförordningen (1991:446, 2011:362) och Förordning med instruktion för Riksarkivet (2009:1593).
3 Regional närvaro och förankring Riksarkivet har en betydelsefull regional närvaro och förankring via de sju landsarkiven 4 och de specialavtal Riksarkivet har slutit med respektive stadsarkiv i Stockholm och Malmö samt med Värmlandsarkivet. Mediekonverteringscentrum (MKC) i Fränsta och Svensk Arkivinformation (SVAR) i Ramsele är också avdelningar inom Riksarkivet för digitalisering respektive digitalt tillhandahållande av arkivinformation. Användarna och användbarheten i fokus Den stora geografiska spridningen, de varierande arbetsuppgifterna, en mångfald av kompetenser och den breda kontaktytan gör att myndigheten har en god beredskap till kreativ problemlösning och att vid behov anlägga olika perspektiv. Det skapar goda förutsättningar för en dynamisk, flexibel och framtidsorienterad verksamhet med användarna och användbarheten i fokus. Riksarkivets arbete med främjande av innovation och förnyelse Allmänt Som framgått tidigare utgörs en stor del av Riksarkivets verksamhet av informations- och kunskapsförmedling samt olika typer av utvecklingsarbete inom kulturarvsområdet och den offentliga förvaltningen. Riksarkivet samverkar med många kulturinstitutioner, i första hand inom ABM-sektorn 5, universitet och högskolor samt med ett antal myndigheter i olika utvecklingsprojekt. Kunskapsutveckling är en självklar del av verksamheten. Innovativa miljöer och förnyelse skapas genom detta samarbete och genom de insatser som resulterar i att arkivets användare inom t.ex. de kulturella och kreativa näringarna, kan få ökad tillgång till relevant arkivinformation, möjlighet och inspiration till att utveckla sin egen verksamhet och sina egna produkter. Utvecklingsarbete för bevarande och återanvändning av arkivinformation Som exempel på samarbete inom forskning och utveckling med stor relevans även för näringslivet bör i första hand LDB-centrum vid Luleå tekniska universitet nämnas. Riksarkivet är en av grundarna och huvuduppgiften är att erbjuda både den offentliga och den privata sektorn en praktiskt inriktad forskningsmiljö för samverkan, problemlösning och kompetensutveckling avseende digitalt bevarande. Riksarkivets arbete inom E-delegationen kommer att belysas närmare längre fram, men bör nämnas i detta sammanhang. Likaså utvecklingsarbetet med ett s.k. PSI-labb 6 en modell för marknadsföring av öppen data i samverkan med externa aktörer vid Stadsarkivet i Stockholm. Vid Riksarkivets avdelning MKC i Fränsta genomfördes samarbetsprojektet IM-FIND under perioden 2007-2010 finansierat med stöd av EU:s strukturfonder. Huvudsyftet var att utveckla metoder för rationell indexering av skannade handlingar. Även Landsarkivet i Härnösand medverkade i projektet. Ett annat samarbetsprojekt 7 för metodutveckling vid 4 Sedan 2010 bildar landsarkiven i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund samt Riksarkivet i Stockholm tillsammans en myndighet kallad Riksarkivet. 5 ABM arkiv, bibliotek och museer. 6 PSI-direktivet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. (PSI Public Service Information) 7 Finansieras av EU:s strukturfond för Mellersta Norrland, Riksarkivet, Kungliga Biblioteket, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen i Västernorrland och förlagskoncernen Schibsted i Sverige.
4 MKC som kommer att pågå till 31 mars 2013 är projekt Digitaly. Syftet är att utveckla rationella metoder och processer för digitalisering och texttolkning av dagstidningar. Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) som har utvecklats vid Landsarkivet i Lund är ett av flera exempel på hur företag kan vidareutveckla arkivinformation. Databasens huvudsyfte är att tolka, systematisera och tillgängliggöra unik kyrkoboksinformation för kultur, skola och forskning. Eftersom produkten är fritt tillgänglig via Internet, kan den utan begränsningar utnyttjas av t.ex. läromedelsproducenter. Med Arkiv Digital AB har ett särskilt samarbete inletts som innebär att användaren av databasen kan få en särskild länk till en bild på originalkällan som företaget tillhandahåller mot betalning. Landsarkivet i Östersund var en av grundarna av Nordisk centrum för kulturarvspedagogik, NCK. I samarbete med Jämtlands läns museum, Jamtli och Föreningsarkivet i Östersund drivs utvecklingsprojektet Kulturarv i rörelse. 8 Projektets mål är att utveckla NCK till en internationell mötesplats, en resurs för kulturarvspedagogik dit man kan vända sig för att ta del av nya forskningsrön, få kontakter, idéer och inspiration till hur kulturarv kan bidra till näringslivsutveckling. Ett annat pågående projekt som Landsarkivet i Östersund genom NCK deltar i är Drivkraft. 9 NCK driver ett delprojekt 10 vars mål är att utveckla en modell för att med kulturarvet som resurs inspirera till företagande, till nya produkter, upptäckt av nya marknader och att ge idéer till hur man kan stärka sitt varumärke, samtidigt som begreppet kulturarvspedagogik stärks. Det sker genom besök, möten, visningar och informationsspridning via internet och trycksaker. Samtidigt sker en kartläggning av vilka infallsvinklar, källmaterial och idéer som kan vara av värde för företagare i olika branscher. Landsarkivet i Härnösand, så som flertalet andra landsarkiv kontaktas dagligen av företag som säljer släkt- och hembygdsdata i form av skannade handlingar via internet. Inom ramen för sitt ABM-samarbete har Landsarkivet i Härnösand också bidragit till utvecklingen av kulturarvsportalen Kulturarv Västernorrland som är en samlingsplats för länkar, fakta, information och råd rörande västernorrländsk kulturarv och därmed en resurs för bl.a. turistnäringen. Under 2011 samarbetade landsarkivets bokbindare med forskare från Mittuniversitetets media och informationsvetenskap i ett forskningsprojekt benämnt Paper Four som rör interaktivt papper. Landsarkivet i Vadstena testar nya marknadsföringskanaler för att visa kulturarvets potential för företagande t.ex. genom att delta i företagsmässa (Bizcamp i Åtvidaberg den 14 april 2011). Landsarkivet i Visby bedriver en omfattande programverksamhet med kurser och föredrag som tillsammans med företag inom turistnäringen kan vidareutvecklas till arrangemang kring släktforskning för personer med rötter på Gotland. Värmlandsarkivet har genomfört en programverksamhet med antikvitetshandlare där arkiv och föremål har kopplats ihop, en metod som har visat sig vara till ömsesidig nytta. 8 Projektägaren är Jamtli. EU:s strukturfond för Mellersta Norrland bidrar till finansieringen. 9 Projektägaren är Landstinget/Regionförbundet i Jämtlands län. EU:s strukturfond för Mellersta Norrland bidrar till finansieringen. 10 Delprojektet anknyter till deluppdraget Mäklarfunktioner inom regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar.
5 Riksarkivets rika arkivbestånd har tjänat som källa och inspiration till otaliga film-, radio- och tv-produktioner. Släktband, Vem tror du att du är, Uppdrag granskning, Dolda brott, för att nämna några. Förutom Riksarkivet i Stockholm har bl.a. landsarkiven i Härnösand och Vadstena samt Stadsarkivet i Stockholm medverkat. Här finns det en potential även för utveckling av andra audiovisuella produkter, så som datorspel etc. Arkivmaterial som bas för litterärt skapande har blivit allt mer populärt under senare år. (Elisabeth Åsbrink: Och i Wienerwald står träden kvar, Ewonne Winblad: Frälst, Förmögen, Förskingrad och Annonsdrottningen samt Helena Henschen: I skuggan av ett brott.) Dessa exempel visar att Riksarkivet har en god potential att kunna bredda sin verksamhet mot den s.k. kulturella och kreativa sektorn. Riksarkivets arbete för kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Den pedagogiska verksamheten Riksarkivet i Stockholm, samtliga landsarkiv, Värmlandarkivet samt stadsarkiven i Malmö och Stockholm har ett väl etablerat och kontinuerligt samarbete med universitet och högskolor inom sina respektive geografiskt område. Myndigheten tar emot och handleder praktikanter och personalen medverkar både som lärare och handledare i arkivvetenskapliga utbildningar och inom historieämnet på både grund- och masternivå. Landsarkivet i Visby deltar i utbildningen av föremålsantikvarier och byggnadsantikvarier vid högskolan på Gotland. Landsarkivet i Östersund medverkade genom NCK i en kurs på masternivå i Kulturminneforvaltning på uppdrag av Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet i Trondheim (NTNU) och i undervisningen vid den särskilda svensk-norska förskollärarutbildningen med inriktning på barnkultur och kulturarv. Vidare erbjuder landsarkivet kurser i arkivkunskap för lärare och tar emot elevbesök (2000 besök under 2011). Genom NCK deltar landsarkivet i ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete och konferensverksamhet med inriktning på kulturarvet som resurs för livslångt lärande, vård, regional utveckling och social sammanhållning. Som exempel kan nämnas projektet Heritage Learning Outcomes in the Nordic and Baltic Area som avslutades hösten 2011. Flera av landsarkiven har varierande programverksamhet och kurser för olika yrkes- och åldersgrupper. SVAR:s databas med digitaliserat arkivmaterial används i undervisningen bl.a. vid Mitthögskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet, universiteten i Luleå, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid högskolorna i Jönköping, Dalarna och Södertörn. Vidareutbildning för yrkesverksamma Inom ramen för sitt arbete med förvaltningsutveckling organiserar Riksarkivet kurser för olika kategorier av myndighetspersonal och vidareutbildning för yrkesverksamma arkivarier främst inom den offentliga sektorn. I vissa fall anordnas skräddarsydda kurser för vissa myndigheter. Den typen av utbildning finns i Stockholm (Riksarkivet/Stadsarkivet) och även vid flera landsarkiv exempelvis i Uppsala, Östersund, Härnösand, Vadstena, Lund och vid Värmlandsarkivet.
6 Arbetsmarknadsprojekt Riksarkivet har regelbundet erbjudit praktikplatser och anställningar inom olika typer av arbetsmarknadsprojekt och åtgärder. Myndigheten har med framgång förenat arbetsträning/kompetensutveckling med genomförande av behövliga arbetsinsatser till gagn för kulturarvets användare. Som ett aktuellt exempel kan nämnas det omfattande arbetsmarknadsprojektet som är ett samarbete mellan SVAR och Sverige Amerika Centret i Karlstad och som bedrivs på 12 orter omfattande 200 sysselsatta. Här skapas länkar i migrationsdatabasen EmiWeb till källan och de digitala bilderna av originalhandlingar i SVAR:s databas. Riksarkivets arbete för tillgänglighet Digitalisering och digitalt tillhandahållande För att kulturarvet som resurs ska kunna nyttjas av så många som möjligt måste tillgängligheten vara god. Digitaliseringen och det digitala tillhandahållandet är av avgörande betydelse i sammanhanget. Den öppnar också möjlighet för kreativ bearbetning och förädling av arkivinformation i kommersiellt syfte. Riksarkivet arbetar på flera olika sätt för att öka tillgängligheten till det arkivaliska kulturarvet. MKC och SVARS verksamhet nämndes tidigare. Det bör kanske tilläggas att SVAR:s tillhandahållande av digital arkivinformation tycks ha bidragit till att en marknad skapats även för privata aktörer med olika inriktningar inom området (t.ex. Genline AB och Arkiv Digital). Sedan hösten 2011 finns ett nationellt Samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet (Digisam) vid Riksarkivet. Sekretariatet har bildats på uppdrag av regeringen och arbetar åt många olika organisationer inom kulturarvsområdet. Myndigheternas digitala tillhandahållande av arkivinformation Digitalt tillhandahållande kräver ofta ett omfattande förberedande arbete. När det gäller äldre handlingar kan formatet, skicket och handlingarnas inbördes ordning orsaka svårigheter inför digitaliseringen. Även inom dagens moderna förvaltning krävs en genomtänkt strategi för digitalt tillhandahållande. Den offentliga förvaltningens handlingar och information, både de traditionellt och de elektroniskt tillkomna, måste vara strukturerade, beskrivna och bevarade på ett sådant sätt att tillgängligheten inte i onödan försvåras. En god offentlighetsstruktur är i själva verket en grundläggande förutsättning för digitalt tillhandahållande av myndigheternas information och därmed också för möjligheten till återanvändning för annat syfte än det ursprungliga. Riksarkivets normeringsverksamhet, rådgivning och tillsyn av de statliga myndigheters arkivhantering i hela landet syftar till att uppnå en sådan struktur. Riksarkivets arbete med förvaltningsutveckling inom bl.a. E-delegationen Tillgänglighet till välfungerande och tillförlitlig offentlig service gentemot både medborgarna och näringslivet är en del av den infrastruktur som bl.a. näringslivsutvecklingen vilar på. Riksarkivets arbete med förvaltningsutveckling genom t.ex. sin medverkan i E-delegationen är av stor betydelse i detta avseende. Efter att ha genomfört en förstudie arbetar nu Riksarkivet i samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner och landsting inom projektet E-arkiv och e-diarium förvaltningsgemensamma specifikationer. I förstudien formulerades visionen att Det ska vara lätt att göra rätt när man arkiverar och lätt att hitta rätt när man söker och återanvänder
7 information. 11 Projektet ska ta fram förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS:er) för e- arkiv och e-diarium. Specifikationerna ska innehålla de krav som utgör en minsta gemensamma nämnare avseende beskrivningar av förvaltningens behov för utveckling av infrastrukturella tjänster inom området. Den kravbild som kommer att sammanställas inom projektet kommer att ha stor bäring för t.ex. upphandling och därmed för alla de företag som säljer system till den offentliga sektorn med koppling till elektronisk diarieföring och arkivering. Projektet kommer även att ta fram vägledning för myndigheterna om hur dessa på bästa sätt kan tillgängliggöra information för återanvändning 12. Som ett regionalt exempel på utveckling av e-förvaltningen kan Stadsarkivets i Stockholm arbete nämnas. Stadsarkivet etablerade 2010 e-arkiv Stockholm som ett gemensamt och obligatoriskt e-arkiv för stadens alla 50 förvaltningar och bolag. Samtidig arbetar Stadsarkivet med att utveckla förutsättningar till PSI-direktivet med öppen dataåtkomst för medborgare, organisationer och näringsliv. Riksarkivet för gränsöverskridande samarbete Riksarkivet har ett omfattande internationellt kontaktnät och samarbete, oftast med anknytning till verksamheterna av övergripande karaktär. Några av kontakterna med koppling till specifika regioner har redan nämnts Landsarkivets i Östersund samarbete genom NCK med NTNU och projekten Young Adults Learning Through Cultural Engagement in Europe och Heritage learning outcomes in the Nordic and Baltic Area. I övrigt bör SVAR:s samarbete med företaget Familysearch (knutet till Mormonkyrkan, USA) avseende digitalisering av kyrkböcker nämnas och Landsarkivets i Härnösand medverkan i arbetet med kulturarvsportalen Europeana 13 och Europeana local genom ABM-samverkan i Västernorrland. Till den senare portalen förmedlas digitaliserat lokalt/regionalt material. Kulturarvsinstitutionernas medverkan kan därför också ses som en internationell marknadsföring av det regionala kulturarvet. Projektet har även medfört en kompetenshöjning samt profilskapande för regionens kulturinstitutioner. Stadsarkivet i Stockholm är på väg in i ett engagemang som involverar flera europeiska partners kring s.k. Big Data Mining utvecklande av modeller för informationsåtkomst och struktur i mycket stora datamängder. Insatser i samverkan med andra myndigheter och aktörer samt de organ som har det regionala tillväxtansvaret i länen Förutom det samarbete som tidigare har redovisats behöver följande nämnas: Regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Riksarkivet har medverkat i genomförandet av regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar på både regional och riksnivå. Representanter från landsarkiven i Östersund, 11 Förstudierapport E-arkiv och E-diarium, se http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=22306 12 Se lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (2010:566) 13 Europeana: den stora, flerspråkiga portalen till Europas kulturarv som stöds av en för ändamålet skapad stiftelse (www.europeana.eu). Riksarkivet är ett av de nationalarkiv som lämnat mest material till portalen.
8 Härnösand, Vadstena, Visby, Göteborg och Uppsala har deltagit i dialogmöten som Tillväxtverket har anordnat på olika orter i landet. 14 Regionala kulturplaner och regionala utvecklingsplaner Samtliga landsarkiv deltog i informations-/diskussionsmöten som arrangerades av respektive län inför arbetet med kulturplanerna. Flera landsarkiv (Östersund, Härnösand, Visby etc.) har aktivt medverkat i framtagande av respektive läns/regions kulturplan, exempelvis genom att lämna synpunkter och textförslag till de avsnitt som behandlar arkivfrågorna. Några andra (t.ex. Vadstena) har yttrat sig avseende de förslag till kulturplaner som offentliggjordes som ett led i samverkansprocessen. Inom vissa län finns också en medveten samordning mellan kulturplanerna och de regionala utvecklingsplanerna, men beklagligt nog inte hos alla. Stuprören inom den regionala förvaltningen kan försvåra för aktörerna inom kultursektorn att bli delaktiga i den regionala näringslivsutvecklingen. Endast ett fåtal representanter för Riksarkivets regionala organisation har kunnat delta i arbetet med de regionala utvecklingsplanerna. Landsarkivet i Härnösand har genom sin medverkan i ABM-samarbetet kunnat lämna synpunkter avseende den regionala utvecklingsplanen (RUP). Även SVAR och MKC har deltagit i dialogen med ansvariga för Västernorrlands regionala tillväxtprogram (RTP). Tvärsektoriellt regionalt samarbete Landsarkivet i Östersund har deltagit i de möten som arrangerades av Länsstyrelsen i Jämtlands län inför framtagandet av regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (2007-2013) avseende Mellersta Norrland och senare kring natur- och kulturvärden i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Syftet med de senare var att stärka det tvärsektoriella samarbetet regionalt och utveckla fungerande samverkansformer. Landsarkivet deltog även i en förstudie för att undersöka förutsättningarna för regional tillväxt baserad på natur- och kulturvärden 15. Vidare ingår Landsarkivet i Jämtlands läns regionala nätverk för KKN som bildades 2011. Landsarkivet i Härnösand samarbetar med Länsstyrelsen i Västernorrland. En ansvarig tjänsteman har som uppgift att medverka vid aktiviteter och delta i möten som handlar om regional utvecklingsstrategi (RUS) och tillväxt samt gränsöverskridande, innovativ samverkan. Landsarkivet i Visby ingår i Gotlands Kulturarvsråd som bildades på Länsstyrelsens initiativ för att stärka det regionala samarbetet mellan de olika aktörerna inom och utanför kultursektorn. Landsarkivet i Göteborg diskuterar för närvarande ett avtal om strategiskt samarbete med Västra Götalands region avseende s.k. släktturism. Landsarkivet i Göteborg fungerar även som ett av landets största näringslivsarkiv med väletablerade och täta kontakter med näringslivet avseende mer traditionella arkivtjänster så som deposition av handlingar, rådgivning etc. 14 Detta arbete kommer att redovisas separat för Regeringskansliet/Kulturdepartementet senast den 1 juni 2012 i enlighet med regeringens regleringsbrev avseende Riksarkivet för 2012. 15 Slutrapport: Regional tillväxt i Vålådalen-Sylarna.
9 Landsarkivet i Vadstena planerar att på eget initiativ ta kontakt med Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet södra Småland och Östsam för att presentera sin verksamhet och diskutera sin roll i tillväxtarbetet. Värmlandsarkivet tillhör organisatoriskt den regionala utvecklingsorganisationen Region Värmland som ser kulturen som en av faktorerna som skapar tillväxt. Värmlandsarkivet som även fungerar som regionalt näringslivsarkiv har nära kontakter med bl.a. Handelskammaren och Almi Företagspartner. Näringslivet har även tagit aktiv del i finansieringen av arkivpedagogiska utvecklingsprojekt som Karlstad i förändring och I tid och rum. Omvärldsfrågor och aspektpolitik Några omvärldsfrågor med stor betydelse för både tillväxt och hur vårt framtida samhälle ska se ut lyfts fram i regeringens skrivelse 2009/10:221. Dessa s.k. horisontella områden demografiska utmaningar, internationaliseringen och hållbarhetsaspekterna (miljö, jämställdhet, integration och mångfald) ska i högre utsträckning än tidigare uppmärksammas i analyser och planering av insatser inom tillväxtarbetet. Som exemplen nedan visar har Riksarkivets utvecklingsarbete relevans på flera av dessa områden. Miljöaspekter Avseende miljöaspekten bör digitaliseringen och det digitala tillhandahållandet av arkiv- och myndighetsinformation framhållas. Genom att informationen är tillgänglig digitalt kan användningen av den öka utan att användaren behöver resa till arkivinstitutionerna/myndigheterna. Den distansoberoende tillgängligheten, t.ex. via internet, innebär en bättre service för både medborgare och näringsliv, samtidigt som den är skonsam mot miljön. Sociala aspekter Beträffande de sociala aspekterna bör arkivets roll som mötesplats med möjlighet till utvecklande och meningsfull aktivitet nämnas. Olika programaktiviteter, släktforskarcirklar etc. finns redan vid flera landsarkiv och dessa verksamheter kan utökas och vidareutvecklas. De kan bidra till regionens attraktivitet. Forskning visar att deltagande i kulturella aktiviteter har stor påverkan på hur t.ex. äldre människor skattar sin hälsa och välbefinnande en viktig aspekt med tanke på den demografiska utmaningen som en åldrande befolkning innebär. En instrumentell användning av kulturarvet kan bl.a. minska utanförskap och bidra till social integration. Landsarkivet i Östersund har genomfört framgångsrika projekt (Xpress och trax samt Back on track) för arbetslösa ungdomar som lämnat skolan utan betyg, s.k. drop-outs. Kulturarvet har använts i detta fall för att träna upp nyckelkompetenser som att lära sig att lära. Forskningsaspekter Med hjälp av arkivmaterialet kan forskningen belysa samhällsfrågor som jämlikhet, identitet och mångfald ur ett historiskt perspektiv. Riksarkivets bestånd innehåller bl.a. ett brett spektrum av basinformation om individer och deras relation till myndigheter. Forskning som behöver den typen av information får snabb och säker tillgång till den. Exempelvis använder demografisk forskning vid Umeå universitet arkivhandlingar i Landsarkivets i Härnösands bestånd för medicinsk släktforskning.
10 Det framtida arbetet Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 har inneburit ett delvis nytt perspektiv för Riksarkivet. Under arbetets gång har det visat sig att Riksarkivets verksamhet på olika sätt har betydande relevans och utvecklingspotential på strategins prioriterade områden. Uppfattningen att kultur kan fungera som motor i tillväxt och utveckling i ett kunskapssamhälle är i samklang med Riksarkivets kärnverksamhet. Myndighetens strategi för regionala tillväxtfrågor 2011-2013 Arkivens värden och mervärden som togs fram 2010 grundar sig på denna tanke 16. Riksarkivet avser att fortsätta med sin långsiktiga, tillväxtfrämjade verksamhet som målmedvetet ska vidareutvecklas på lämpliga områden. Personalens medvetenhet och kompetens avseende dessa frågor kommer att höjas genom seminarier och diskussioner. En medarbetare deltar för närvarande i en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola med fokus på management, kulturpolitik, entreprenörskap och näringslivsutveckling 17. För uppföljning och avstämning anordnar Riksarkivet en intern tvådagarskonferens i april 2012 18. Syftet är också att kraftsamla kring dessa frågor, synliggöra fungerande satsningar och hitta lämpliga metoder samt nya utvecklingsområden. I arbetet med att kontinuerligt förbättra och målgruppsanpassa Riksarkivets kommunikationskanaler, kommer hänsyn att tas till entreprenörernas och näringslivsutvecklingens behov. I samband med Riksarkivets omorganisation genomförs en översyn av arbetsordningen och i förekommande fall kan onödiga hinder för ett tillväxtfrämjande arbetssätt elimineras. I sammanhanget bör dock noteras att krav på konkurrensneutralitet begränsar myndighetens möjligheter till samarbete med näringslivet. Enkätundersökningen som föreliggande rapport är byggd på tyder på att det finns påtagliga regionala skillnaderna avseende hur politiker och beslutsfattare ser på kulturens roll i tillväxtarbetet. En trolig orsak är att de samhällsekonomiska incitamenten är olika men sannolikt även kunskaperna och medvetenheten hos de berörda aktörerna. Även organisatoriska skillnader hos de regionala förvaltningarna kan inverka på kulturinstitutionernas möjlighet att delta i ett tvärsektoriellt samarbete för att främja näringslivsutveckling och tillväxt. Riksarkivets regionala avdelningar, landsarkiven och de berörda stadsarkiven, behöver anpassa sin strategi till de regionala förutsättningarna. Som det framgår av denna rapport har en del av det aktuella utvecklingsarbetet genomförts med hjälp av extern finansiering. Kulturarvsinstitutionerna, särskilt inom arkivsektorn, har ett behov av att utveckla nya, sektorsspecifika metoder, produkter/tjänster och samarbetsformer för att leva upp till sin fulla potential för främjande av tillväxt och övrig samhällsutveckling. 16 Strategin överlämnades till Kulturdepartementet i december 2010. 17 Managementpraktik och kulturpolitik en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola. VT 2012. 18 Riksarkivets konferens om regional tillväxt och kulturella och kreativa näringar, 25-26 april 2012.
11 Riksarkivet är berett att ytterligare intensifiera sitt utvecklingsarbete i denna riktning om nödvändiga resurser kan ställas till förfogande. Björn Jordell Riksarkivarie Katalin Gere Föredragande Bilagor : 1. Riksarkivets enkät Insamling av uppgifter rörande Riksarkivets arbete med främjande av regional tillväxt. Dnr RA 11-2011/5915. Författningar: Arkivlag (SFS 1990:782, senast ändrad SFS 2010:1999) Arkivförordning (SFS 1991:446) Förordning med instruktion för Riksarkivet (SFS 2009:1593) Lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (2010:566) Litteratur: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. Bilaga 1 till regeringsbeslut den 6 september 2007, nr I 6 N2007/7152/RT. Regeringens skrivelse: Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (2029/10:221) Regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Riksarkivet Arkivens värden och mervärden. Riksarkivets strategi för arbetet med regionala tillväxtfrågor. PSI-direktivet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Förstudierapport E-arkiv och E-diarium, se http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=22306 E-delegationens betänkande (SOU 2012:xx) Utkast. Digit@lt kulturarv. Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012-2015. (Ku11.015) It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. (N2011.12, Dnr: 2011/342/ITP) Länkar: Riksarkivet www.riksarkivet.se www.regeringen.se www.tillvaxtverket.se