Existentiella behov och uttryck i samband med tidig abort

Existentiella behov och uttryck i samband med tidig abort TD Maria Liljas Stålhandske Centrum för studier av religion och samhälle Uppsala universitet Projektbeskrivning Postdok-studien som denna ansökan gäller utgör en fortsättning på en pilotstudie om abort och existentiella behov som sökanden genomfört efter sitt avhandlingsarbete. Abortfältet är intressant ur det religionspsykologiska perspektiv som utvecklats i avhandlingsarbetet. Inom ramen för de senmoderna omvandlingsprocesser som avhandlingen beskriver måste individens existentiella och rituella behov studeras i nya sammanhang. Kvinnors reproduktiva erfarenheter, och inte minst erfarenheter av abort, utgör ett sådant sammanhang. Att göra abort handlar om att fatta ett livsavgörande beslut. Det innebär för många kvinnor att genomgå en period där känslor av lättnad, stolthet, sorg och tomhet kan avlösa varandra. Samtidigt befinner sig en kvinna som gör abort utanför de sociala och rituella ramar där livshändelser vanligtvis delas och manifesteras, och hon är många gånger ensam med sina upplevelser. 1 Postdok-studien syftar till att utreda hur svenska kvinnor hanterar abortsituationen som livshändelse och vilka möjligheter som finns till att skapa mening kring aborterfarenheter. Särskild vikt läggs vid vilka praktiker kvinnor tillgriper för att hantera situationens existentiella aspekter, och i vilken mån ritualisering utgör en del av dessa. Studien fokuserar dessa frågor utifrån ett religionspsykologiskt perspektiv, i syfte att kartlägga vilka implikationer meningsskapande och ritualisering har för kvinnors psykologiska välbefinnande efter en genomförd abort. Specifika mål Postdok-projektet avser att bidra med ny kunskap inom följande tre områden: 1. Existentiella behov som aktualiseras hos kvinnor i samband med en tidig abort. 2. Existentiella praktiker/strategier kvinnor tillgriper för att hantera dessa behov. 3. Abortvårdens resurser att bemöta patienter utifrån abortsituationens existentiella implikationer. Abortsituationen involverar ett antal resurser och riskfaktorer, relaterade till kvinnans psykologiska återhämtning efter ingreppet. Tidigare forskning inom psykologi, psykiatri, gynekologi och obstetrik har främst fokuserat kvinnors psykologiska reaktioner på abortingreppet, liksom de individuella omständigheterna kring den oönskade graviditeten, samt kvinnans tillgång till socialt stöd. Existentiella behov, meningsskapande och ritualisering är dimensioner som tidigare inte har fokuserats vare sig i svensk eller internationell abortforskning, och här kan projektet lämna ett väsentligt bidrag. Detta område involverar flera avgörande aspekter för en kvinnas sätt att uppleva och hantera en abortsituation. Det gäller frågor som vilka tolkningsramar kvinnan har tillgång till, vilka religiösa eller kulturella sammanhang hon ingår i och vilka betydelsefulla handlingar eller ritualiseringar hon tillämpar för att uttrycka sina erfarenheter. Resurser i detta sammanhang skulle kunna vara tolkningsramar och handlingar som kan stötta kvinnan i hennes process och som kan sätta hennes erfarenheter i ett begripligt och meningsfullt sammanhang. Riskfaktorer skulle kunna vara 1 Se till exempel Kero, 2002 och Mattsson, 2003, Terjestam, 1991.

tolkningsramar som skuldbelägger eller ignorerar kvinnan i abortsituationen, liksom avsaknaden av handlingar och ritualiseringar som kvinnan kan tillämpa. Projektet är utformat för att utreda kvinnors existentiella behov i samband med tidig abort, samt vilken typ av existentiell miljö kvinnor möter när de ska genomföra sitt beslut. Projektet utgår ifrån perspektivet att varje gravid kvinna har rätt att själv välja om hon ska fullfölja sin graviditet eller inte. Studiens syfte är inte att ifrågasätta den svenska abortlagstiftningen. Studien riktar sig till kvinnor som har gjort abort i första trimestern (graviditetsvecka 1-12). Områdesöversikt För att kunna ringa in och diskutera existentiella behov i relation till abort, och individens metoder att psykologiskt hantera dessa krävs ett religionsbeteendevetenskapligt perspektiv. Här kommer projektet att skapa nya interdisciplinära kopplingar inom abortforskningen. Psykologisk och psykiatrisk abortforskning har i huvudsak utelämnat existentiella och rituella aspekter av abort medan den religionsvetenskapliga eller antropologiska abortforskningen inte har berört de psykologiska aspekterna. Den psykologiska abortforskningen domineras av studier kring kliniska indikatorer på psykisk ohälsa efter genomförd abort. Forskningen pekar i huvudsak på de små psykiska hälsorisker som finns med abort. Anne-Christine Trost visade redan 1982 att endast en av fem kvinnor får övergående depressiva abortberoende reaktioner efter aborten. 2 Liknande resultat presenteras i europeiska och amerikanska studier: en oönskad graviditet med påföljande abort leder sällan till psykiatrisk ohälsa i klinisk mening. 3 Det råder brist på närmare studier kring de specifikt existentiella behov som väcks i abortsituationen i en västerländsk kontext, och i synnerhet studier kring hur dessa frågor hanteras rituellt. 4 En orsak till bristen på forskning i ämnet står att finna i frågeställningens politiska och etiska komplexitet. Abortforskningens resultat är inte sällan färgade av forskarnas etiska ståndpunkter, och värderas ofta i relation till dessa. Flera forskare pekar på att det kan uppfattas som riskabelt att synliggöra sorg och skuldkänslor i relation till abort, eftersom detta skulle kunna användas som ett argument mot den fria aborten. 5 Resultatet är en polarisering i forskningen där just existentiella frågor har blivit svåra att ta upp för forskare som inte vill ifrågasätta rätten till fri abort. Ett alternativ till polariseringen står att finna i nutida svensk abortforskning, där abort betraktas ur ett krisperspektiv. Krisreaktioner beskrivs inte som patologiska utan som normala reaktionsmönster på en svår situation. I ett mer krisorienterat perspektiv lyfts abortsituationens komplexitet fram, till exempel i Anneli Keros avhandling från 2002. En tredjedel av kvinnorna i hennes studie upplevde bara negativa känslor inför den abort de själva valt, och 58 % av kvinnorna upplevde motstridiga känslor som lättnad, befrielse i kombination med sorg, och tomhet. 6 Andra svenska forskare presenterar liknande resultat, och man menar att ambivalenta känslor efter abort inte nödvändigtvis behöver peka på ett felaktigt beslut, utan på att beslutet var signifikativt. 7 Studier visar också att kvinnor kan uppskatta den sorgeprocess som kan följa på aborten, och se den som en följdriktig reaktion. 8 2 Trost, 1982, 148. 3 Se till exempel Major, 2000, och Handy, 1982, 38. 4 Fältet domineras av studier i den japanska kontexten, där den moderna riten Mizuko Kuyo, som handlar om abort, har genererat ett vetenskapligt intresse. Det finns också ett fåtal studier om rituellt eller andligt helande efter abort i relation till andra religiösa kulturer, eller i relation till psykoterapi, men här saknas referenser till aktuell ritteori. Se till exempel Brin, 2004; Landres, 1996; Layer et al, 2004; O Connor, 1995. 5 Till exempel Kero, 2002, 37 och Terjestam, 1991, 13-14. 6 Kero, 2002, 34. Se också Mattsson, 2003; Törnbom, 1999; Holmgren 1994 och Terjestam 1991. Samtliga studier fokuserar på olika sätt det psykiska välbefinnandet hos kvinnor efter genomförd abort. Ingen tar specifikt upp existentiella aspekter av abortsituationen. 7 Terjestam, 1991, 14. 8 Kero, 2002, 44. 2

Genusperspektiv TD Maria Liljas Stålhandshe: Existentiella behov och uttryck Postdok-projektet utgår ifrån ett feministiskt perspektiv och betraktar abortsituationen som en kärnfråga för att förstå kvinnors kulturella och existentiella livsvillkor i det svenska samhället. Abort är ett fenomen som avspeglar samhällets reproduktiva förväntningar, 9 och det vilar idag ett tungt ansvar på kvinnor att göra goda reproduktiva val, eftersom kvinnor fortsätter att hänvisas individuella lösningar för vad som kan betraktas som strukturella problem, vilket forskare inom medicin och sociologi pekar på. 10 Projektet vill fokusera hittills dolda kulturella och hälsorelaterade faktorer kring kvinnors erfarenhet av abort, för att på så sätt medverka till att en tyst fråga inom kvinnors liv lyfts fram till belysning. Genom att utveckla kunskap om existentiella behov och rituella resurser kopplade till abort kan kvinnors reproduktiva makt/brist på makt synliggöras och problematiseras. Betydelse Projektet kommer att tillföra fältet kunskap om vilken betydelse existentiella och rituella faktorer har för abortsökande kvinnors psykosociala välbefinnande efter genomfört ingrepp. Studien kommer på så sätt att utgöra en fortsättning och uppföljning av de svenska forskningsstudier som visar på abortingreppets emotionella komplexitet, tolkat i existentiella termer. Genom att kartlägga vilka existentiella och/eller rituella resurser som abortsituationen kan kräva i olika sammanhang kan studien också få betydelse för vårdgivare och andra aktörer som möter kvinnor i abortsituation. Preliminära resultat Hösten 2006 slutfördes den religionspsykologiska pilotstudie om abort och ritualisering som sökanden (Liljas Stålhandske) bedrivit vid Diakonivetenskapliga institutet i Uppsala sedan 2005. Studien rapporteras i boken Ett avgörande beslut: Om existentiella behov och uttryck i samband med tidig abort. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt tio personer från två kategorier: personal som kommer i kontakt med kvinnor i abortsituation, samt kvinnor som har gjort abort. I en omfattande forskningsöversikt visar pilotstudien att existentiella upplevelser har berörts ytterst marginellt i tidigare abortforskning. Existentiella aspekter på abortsituationen framkommer dock, när den psykologiska abortforskningen analyseras närmare. Med underlag i litteraturgenomgången tydliggör pilotstudien att den existentiella dimensionen måste betraktas som en väsentlig aspekt av en abortsituation, och att ett stort antal kvinnor som gör tidig abort tycks gå igenom en process som involverar existentiella frågor och behov. Pilotstudiens empiriska material bekräftar också detta resultat. De existentiella teman som framkommer i studien hänger samman med upplevelser runt till exempel identitet, fruktsamhet, skuld, ansvar, befrielse, sorg och försoning. Pilotstudien visar också att det finns behov av betydelsefulla handlingar och ritualiseringar bland kvinnor som gör tidig abort, även om studien inte ger underlag för att uttala sig om omfattningen av detta behov. Även i pilotstudiens begränsade material återfinns flera varianter på betydelsefulla handlingar och ritualiseringar. Pilotstudien ger underlag för tre övergripande problemområden som postdok-studien närmare kan undersöka och analysera. Existentiella upplevelser utgångspunkter från pilotstudien De fyra kvinnor med aborterfarenhet som intervjuats i pilotstudien betraktar inte aborten som ett enkelt medicinskt ingrepp. Detta framkommer tydligt när kvinnorna beskriver beslutsfattandet som snudd på omöjligt. Trots att samtliga bejakar rätten till abort representerar den ofrivilliga graviditeten en valmöjlighet som tre av fyra önskar att de slapp ställas inför. Samtliga kvinnor i studien uttrycker också ensamhet runt abortsituationen och uttalar på olika sätt ett behov av att samtala mer kring sina upplevelser runt aborten. Kvinnorna uppvisar, med ett 9 Hovelius, 2004, 338. 10 Palmblad, 2000, 185 f. 3

undantag, påfallande lite socialt stöd och ingen av kvinnorna nämner vården som någon viktig källa till stöd i processen. Upplevelsen av ensamhet och tystnad runt abortsituationen bekräftas också av flera ur personalgruppen. Materialet visar också att relationen till det som aborteras, och benämnandet av detta, kan vara en central fråga när det gäller kvinnors sätt att uppleva och hantera en tidig abort. Att tala om barn eller foster ger olika associationer, och medan det för en del kvinnor och en del personal framstår som självklart att tala om barn, framstår det för andra personer ur båda grupperna som otänkbart. Benämnandet tycks med andra ord vara en symboliskt laddad fråga. Det framgår dock att det inte är så enkelt som att endast de kvinnor som upplever skuld och ånger tänker på aborten i termer av ett barn. Detta är det första problemområde som postdok-studien syftar till att utreda i ett vidare empiriskt material. Betydelsefulla handlingar utgångspunkter från pilotstudien Pilotstudiens material pekar på att det bland vissa kvinnor finns ett behov av handlingar som kan fånga upp och uttrycka de existentiella och emotionella upplevelser som kan förekomma i samband med tidig abort. Pilotstudien pekar på att behovet av existentiell och rituell bearbetning skulle kunna vara relaterat till om abortbeslutet upplevdes som komplicerat. De exempel på ritualiseringar och betydelsefulla handlingar som framkommer i materialet är i stort sett genomgående relaterade till situationer där kvinnan har upplevt beslutet som svårt. Trots studiens begränsade omfattning framkommer ett antal betydelsefulla handlingar relaterade till abortsituationen. Dessa kategoriseras som fostercentrerade, respektive kvinnocentrerade. Medan de fostercentrerade handlingarna framför allt utgör uttryck för kvinnans bearbetning av känslor som förlust och sorg, utgör de kvinnocentrerade snarare kvinnans uttryck för sin frustration samt hennes försök till personlig återhämtning. Exempel på fostercentrerade handlingar som framkommer i materialet är: att få se fostret, att genomföra en symbolisk eller en riktig begravning, att tända ljus, att lämna ett meddelande på abortkyrkogården. Exempel på kvinnocentrerade handlingar är att krama ett träd, att göra sig av med föremål förknippade med graviditeten, att kasta in en ros på kvinnokliniken, att slå sönder möbler och föremål. Detta representerar det andra problemområde som postdok-studien syftar till att utreda. Detta område lämpar sig också väl för en mer ingående analys där de ritteoretiska modeller som avhandlingsarbetet utvecklat kan tillämpas och prövas. Rituell hemlöshet utgångspunkter från pilotstudien Pilotstudiens material pekar också på att avsaknaden av fungerande meningssammanhang kan påverka kvinnors upplevelse och bearbetning av abortsituationen. Detta gäller så kallade sekulariserade kvinnor som uttrycker en önskan av att kunna ingå i något meningsskapande sammanhang där en livssituation som abort kunde delas. Det gäller också kvinnor med invandrarbakgrund som inte upplever det som möjligt att tala om aborten vare sig med sin familj eller i sin religiösa kontext. Pilotstudien visar på så sätt att behovet av betydelsefulla handlingar måste relateras till kvinnans kulturella och religiösa sammanhang. Detta är det tredje problemområde som postdok-studien syftar till att fokusera, och där avhandlingens sociokulturella analys av den rituella situationen i det senmoderna Sverige kan tillämpas. Metoder utvecklade i pilotstudien En användbar forskningsmetodik har utvecklats för att diskutera de känsliga frågor som forskningen involverar: semistrukturade intervjuer i kombination med livslinjeteckningar vilket utgör en kliniskt beprövad kvalitativ metod. Intervjuguider har utarbetats, och dessa har under intervjuarbetet prövats och reviderats. Postdok-studiens upplägg Postdok-studien utgår ifrån pilotstudiens preliminära resultat i syfte att utveckla dessa i en mer omfattande kvalitativ och explorativ materialinsamling och analys. Detta arbete genererar hypoteser 4

för framtida kvantitativa enkätstudier. Studiens explorativa och fenomenologiska ansats motiveras av att det saknas forskning som fokuserar existentiella frågor i relation till psykiskt välbefinnande för kvinnor som har gjort abort. Delstudie I: Intervjuer med abortkuratorer Syfte: Att kartlägga vilka förhållningssätt, vilken kunskap och beredskap som finns hos abortkuratorer för att identifiera och bemöta existentiella och rituella behov hos kvinnor som genomgår tidig abort. Frågeställning: Vilka förhållningssätt, vilken kunskap och beredskap finns hos abortkuratorer för att identifiera och bemöta existentiella och rituella behov hos kvinnor som genomgår abort i den första trimestern? Urval: Stratifierat urval inom tre regioner i Sverige. Kontakt med sjukhusen upprättas genom brev och telefonkontakt initialt i studien. Metod: Semistrukturerade intervjuer i kombination med skattningsinstrument för att bedöma kuratorernas stress i relation till arbetsuppgifter relaterade till abort. Erfarenheter från pilotstudien kommer att fungera som grund för intervjuguiden. Delstudie II: Intervjuer med kvinnor som har gjort tidig abort Syfte: Att få kunskap om vilka existentiella behov som kan väckas och vilka strategier som kan bli viktiga hos kvinnor i samband med eller efter en abort i första trimestern. Frågeställningar: Hur benämns aborten av kvinnorna? Vilka livsfrågor/existentiella frågor kan urskiljas i kvinnors berättelser om sina erfarenheter kring en tidig abort? Vilka praktiker/ritualiseringar tillgriper kvinnor för att hantera ambivalens, motstridiga känslor och existentiella frågor i relation till aborten? Vilka livstolkningar och praktiker/ritualiseringar tillgriper kvinnor för att skapa mening kring aborterfarenheten? Vilka konsekvenser har kvinnornas möjligheter till meningsskapande och/eller ritualisering för deras psykiska välbefinnande och utveckling efter aborten? Urval: Strategiskt urval. Samarbete upprättas med de abortkuratorer som intervjuas i delstudie I. Metod: Semistrukturerade intervjuer i kombination med livslinjeteckningar och en mindre enkät samt skattningsinstrument för att bedöma kvinnornas psykiska hälsa och välbefinnande. 5

Referenser Bank, Rona. (1999). Mythic perspectives and perspectives on truth: Approaching Winnicott by way of comparisons between Kohut and Freud. Psychoanalytic Review, 86(1), 109-135. Bateson, Bregory. (1976). A theory of play and fantasy. In J. S. Bruner; A. Jolly & K. Sylva (Eds.), Play Its role in development and evolution (pp 119-129). Hammondsworth: Penguin Books. Bell, Catherine. (1992). Ritual theory, ritual practice. New York: Oxford University Press. Bell, Catherine. (1997). Ritual: Perspectives and dimensions. New York: Oxford University Press. Bollas, Christopher. (1993). The aesthetic moment and the search for transformation. In Peter L. Rudnystky (Ed.), Transitional objects and potential spaces: Literary uses of D. W. Winnicott (pp 40-49). New York: Columbia University Press. Brin, Deborah J. (2004). The use of rituals in grieving for a miscarriage of stillbirth. In Joan C. Chrisler (Ed.) From menarche to menopause: The female body in feminist therapy. New York: The Haworth Press. Bäckström Anders, Ninna Edgardh Beckman, & Per Pettersson. (2004). Religious change in Northern Europe: The case of Sweden. Stockholm: Verbum. Bäckström, Anders. (2000). De kyrkliga handlingarna som ram, relation och välbefinnande. In Göran Gustafsson & Thorleif Pettersson (Eds.), Folkkyrkor och religiös pluralism den nordiska religiösa modellen (pp. 134-171). Stockholm: Verbum. Davie, Grace. (2000). Religion in modern Europe: A memory mutates. Oxford: Oxford University Press. DeMarinis, Valerie. (1994). Psychological function and consequences of religious ritual experience. In Owe Wikström (Vol. Ed.), Tro och Tanke 1994:6. Rit, symbol och verklighet: Sex studier om ritens funktion (pp 11-20). Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. DeMarinis, Valerie. (2003). Pastoral care, existential health, and existential epidemiology: A Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum. Driver, Tom F. (1991). The magic of ritual: Our need for liberating rites that transform our lives and our communities. San Francisco: Harper Collins. Giddens, Anthony. (1990). The consequences of modernity. Cambridge: Polity Press, in association with Blackwell. Grimes Ronald L. (1990). Ritual criticism: Case studies in its practice, essays on its theory. Columbia, S. C.: University of South Carolina Press. Gustafsson, Göran. (2000). Värdegemenskapen kring de nordiska folkkyrkorna. In Göran Gustafsson & Thorleif Pettersson (Eds.), Folkkyrkor och religiös pluralism den nordiska religiösa modellen (pp 97-133). Stockholm: Verbum. Handy, Jocelyn A. (1982). Psychological and social aspects of induced abortion. British Journal of Clinical Psychology 21, 29-41. Holmgren, Kristina. (1994). Legal abortion during very early pregnancy: Women s experiences and ethical conflicts. Dissertation. Stockholm: Department of Woman and Child Health and the Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Hospital/Karolinska Institute. Hovelius, Birgitta & Eva E. Johansson (Eds.). (2004). Kropp och genus i medicinen. Lund, Sweden: Studentlitteratur. Jones, James W. (1997). Playing and believing: The uses of D. W. Winnicott in the psychology of religion. In J. L. Jacobs, & D. Capps (Eds.), Religion, society and psychoanalysis: Readings in contemporary theory (pp 106-126). Boulder: Westview Press. Kallenberg, Kjell, Carl Reinhold Bråkenhielm & Gerry Larsson. (1996). Tro och värderingar i 90-talets Sverige: Om samspelet livsåskådning, moral och hälsa Örebro: Libris. Kero, Anneli. (2002). Paradoxes in legal abortion: A longitudinal study of motives, attitudes and experiences in women and men. Dissertation. Umeå, Sweden: Department of Clinical Sciences, Obstetrics & Gynecology, Umeå university. Landres, J. Shawn. (1996). Symbolic subject, subjected symbol: Mizuko Kuyo, gender and the social order in Japan. Journal of Contemporary Religion, 11(1): 57-67. Layer, Susan Dyer; Cleora Roberts; Kelli Wild & Jan Walters. (2004). Postabortion grief: Evaluating the possible efficacy of a spiritual group intervention. Research on Social Work Practice, vol 14(5): 344-350. Major, Brenda; Catherine Cozzarelli; Lynne Cooper; Josephine Zubeck; Caroline Richards; Michael Wilhite & Richard H. Gramzow. (2000). Psychological responses of women after first-trimester abortion. Archives of General Psychiatry 57: 777-784. Mattsson, Ingrid. (2003). Som ett stygn: Intervjuer med kvinnor efter abort. Avhandlingsarbete i folkhälsovetenskap, 2003: 4). Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan. 6

Modell, Arnold, H. (1990). The roots of creativity and the use of the object. In Peter L. Giovacchini (Ed.), Tactics and techniques in psychoanalytic therapy, Vol. 3. The implications of Winnicott's contributions. (pp 113-127). Northvale, New Jersey: Jason Aronson. O Connor, June. (1995). Ritual recognition of abortion: Japanese Buddhist practices and U.S. Jewish and Christian proposals. In Lisa Sowle Cahill & Margaret A. Farley (Eds.) Embodiment, morality and medicine. Theology and Medicine, vol. 6. Dordrecht, Netherlands: Kluwer Academic Publishers. Ogden, Thomas. (1986). The matrix of the mind. London: Maresfield Library. Palmblad, Eva. (2000). Den disciplinerade reproduktionen: Abort- och steriliseringspolitikens dolda dagordning. Stockholm: Carlssons. Rose, Gilbert J. (1988). The creativity of everyday life. In Simon A. Grolnick & Leonard Barkin (Eds.) in collaboration with Werner Muensterberger, Between reality and fantasy: Transitional objects and phenomena (pp 345-362). New York: Jason Aronson. Terjestam, Yvonne. (1991). Pregnancy and abortion: Psychodynamic correlates of the women s experience of elective early termination of her pregnancy. Dissertation. Lund, Sweden: Department of Psychology, Lund s University. Törnbom, Marie. (1999). Psychosocial factors related to the choice of legal abortion. Dissertation. Göteborg: Vasastadens bokbinderi. Trost, Anne-Christine. (1982). Abort och psykiska besvär. Dissertation. Västerås, Sweden: International Library. Turner, Victor W. (1982). From ritual to theatre: The human seriousness of play. New York: PAJ. Turner, Victor W. (1996). Liminality and communitas. In Ronald L. Grimes (Ed., Readings in ritual studies (pp 511-519). Upper Saddle River: Prentice Hall. Winnicott, Donald W. (1945). Primitive emotional development. The International Journal of Psychoanalysis, 26, 137-143. Winnicott, Donald W. (1971). Playing and reality. London: Tavistock Publications. Winnicott, Donald W. (1978 a). The manic defense. In Through paedriatrics to psycho-analysis, (pp 129-144). London: The Hogarth Press and The Institute of Psycho-Analysis. Winnicott, Donald W. (1978 b). Transitional objects and transitional phenomena. In Through paedriatrics to psycho-analysis (pp 229-242). London: The Hogarth Press and The Institute of Psycho-Analysis, London. Winnicott, Donald W. (1987 a). Ego integration in child development. In The maturational process and the facilitating environment: Studies in the theory of emotional development (pp 56-63). London: The Hogarth Press and The Institute of Psychoanalysis. Winnicott, Donald W. (1987 b). Morals and education. In The maturational process and the facilitating environment: Studies in the theory of emotional development (pp 93-105). London: The Hogarth Press and The Institute of Psychoanalysis. 7