Bra forskning vad är r det?



Relevanta dokument
Medicinsk forskningsetik och vetenskapsteori

Forskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik?

Exempel på oetisk forskning. Forskningsetik en introduktion. Varför forskningsetik i en sjuksköterskeutbildning? Vad är forskningsetik?

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

vid publicering av undersökningsresultaten tillämpa den öppenhet och ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar akademisk verksamhet,

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Moralisk argumentation och etiska teorier

FORSKNINGSETIK - introduktion

INSTUDERINGSFRÅGOR (med svar)

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

GOD VETENSKAPLIG PRAXIS I UTBILDNING OCH FORSKNING VID ARCADA

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

FORSKNINGSETIK - introduktion

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Forskningsetik mellan regler, samvete och praxis. Copyright Mikael Lindfelt

KAPITEL 6 etiska och sociala aspekter

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Kommunikation och bemötande. Empati

INSTUDERINGSFRÅGOR (med svar)

Att kritiskt granska forskningsresultat

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Forskningsetik och Forskaretik

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR

Moralisk argumentation och etiska teorier

årsmötet beslutar att skriva artiklar i vår tidning med utförligare information om diskussioner på de internationella mötena

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning

Uppföljning av Äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Bättre hälsa: antagande

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

ETIK. (Paul Ricoeur 1995)

Välkommen. till förskrivarutbildning!

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre, 60 hp

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Förordning om register för viss befolkningsbaserad forskning (U2012/3414/F)

Information till patienten och patientens samtycke

Forskningsetik mellan regler, ansvar och praxis

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Tillgänglig minister

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Vad är en klinisk prövning?

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet

Patientlagen och Patientdatalagen

Etiska regler och riktlinjer

SOC1ALSTYRELSEN

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Rutin Beslut om vak/ extravak

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

Riktlinjer gällande bisysslor vid Luleå tekniska universitet

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Medtech4Health: Klinisk verifiering av nya medicintekniska produkter En utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health.

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Det fattas stora medicinska grävjobb

Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Transkript:

Bra forskning vad är r det? Egna arbetet Förslagslista finns på kurshemsidan OK m. egna förslag (ex. från projektarbete) Krav, format etc. se kurshemsidan! Gert Helgesson Tyst kunskap vad är det? När spelar den in? Placeboeffekten vad är den? finns den? Noceboeffekten som ovan Fusk och normalvetenskap var går gränsen? Forskarens ansvar för sina forskningsresultat Minerad mark när (och varför) bör forskning stoppas? Övermänniskan rätt/fel låta genteknik/neuroetik skapa den? Det informerade samtyckets framväxt Modern logisk positivism Vetenskapligt modelltänkande Popper om falsifiering i vetenskapen Bör slarviga patienter få samma vård som andra? IT-stödd diagnosticering möjligheter och svårigheter Elektronisk patientjournaltillgång för patienter möjligheter och svårigheter Etisk hantering av samtyckesinformation kring biobanker Etisk informationshantering vad krävs? Förslag på yrkesetiska regler för IT-medicinare Harveys argumentation mot Galenos bild av människan Koch och mikrobiologin Jenner & smittkoppsvaccinet Alternativmedicin bot eller bedrägeri? Vetenskapsteori lärdomar? Bra få hum om tänkandet som ligger till grund för medicinsk forskning och praxis Likhet: kommunikationssvårigheter mellan paradigm och mellan yrkesområden m olika utgångspunkter, föreställningar, erfarenheter och mål All kunskapsinhämtning kräver tolkning får betydelse för IT-användning i vården Skillnad mellan olika paradigm Hur de betraktar världen Vad de väljer att betrakta Vilka begrepp som används Delar upp tillvaron på olika sätt Fyller den med olika komponenter Sättet att förklara Jämför sociolog, ekonom, partikelfysiker, biolog (Delvis) skilda världarv Olika intressen och fokus vad gäller IT för IT-konsult och sjukvårdspersonal IT-person: tekniska landvinningar, prestanda, maximal flexibilitet (?) Vårdpersonal: praktiska konkreta behov och möjligheter(?) Vad betyder detta för kommunikationen? 1

Faktorer bakom svårigheter att etablera välfungerande v IT-system Teknisk inkompatibilitet Brist i underlag för upphandling: behov ej kartlagda Oförutsedda nya behov Stor, mångfacetterad verksamhet Historik av enskilda lösningar Lågprioriterat direkta vårdproblem går alltid före Bristande samordning pga självständighetstradition Olika intressen (målkonflikter) stör långsiktig lösning Juridiska hinder utesluter vissa lösningar Medicinska informatiker som överbryggare av förstf rståelseglapp Förmåga koppla lösningar till behov och se på vilka sätt systemen måste vara flexibla Kunna bedöma vilken plats och tid IT kan ta i vårdvardagen och i medicinsk forskning Bra forskning Samhällsnyttig forskning Forskningsmässigt bra forskning Etisk (etiskt godtagbar) forskning Samhällsnyttig forskning 1. (genererar) nya produkter 2. (genererar) nya tekniker 3. Skapar förutsättning för 1 & 2 Svårigheter med nyttighetsfokus Svårt veta i förväg vad som blir nyttigast Risk för förledande info från forskare Nyttig för vem? Ur vilket (tids)perspektiv? (aktualiserar värdefrågor, fördelningsfrågor) Forskningsmässigt ssigt bra forskning Exemplarisk Framgångsrik Efterfrågad & lätt att få resurser Teoretiskt framgångsrik God forskningsmetodik Skickliga medarbetare Tur 2

Exemplarisk forskning Bygger på bra metoder Rigorös (grundlig och noggrann) Öppet klimat (för kritiskt ifrågasättande) Olika idéer om bra teorier Förklaringsförmåga Konsistens Räckvidd Fruktbarhet för hypotesgenerering Enkelhet Realism Grad av formalisering Objektivitetskravet Objektivitet som krav på forskningsmässigt bra forskning Värderingsfrihetskravet som tolkning av objektivitetskravet Bra forskning som etisk dito Bland annat: Tar hänsyn till försökspersoner och -djur Undviker onödig riskexponering Tar rimligt ansvar för forskningens konsekvenser Inga oegentligheter vid forskning och publicering Kombinationsmöjligheter nyttig, exemplarisk och etisk onyttig, tafflig och oetisk tafflig forskning kan bli nyttig exemplarisk och onyttig onyttig och etisk? tafflig och etisk? Ja, om nyttig? nyttig, exemplarisk och oetisk! Normativa forskningsetiska frågor Hur ska försökspersoner/-djur behandlas? Måste människors deltagande alltid vara frivilligt? Vad räknas som informerat samtycke? Får man forska på barn & förståndshandikappade? Bör möjlig tillämpning beaktas vid val av f-problem? Bör forskning påverkas av samhällets värderingar? Vem bör bestämma över forskningen? Hur bör forskning finansieras? 3

Forskningsetiska värdefrv rdefrågor Är forskning bortom gott & ont i så fall varför? Vad gör forskningen värdefull (när den är det)? Vad är kopplingen mellan forskningsmässigt bra forskning och moraliskt bra forskning? Bygger bra (skicklig, framgångsrik) forskning på värderingar? Vilka typer av värderingar kan påverka forskning? Är vissa mer acceptabla än andra? Före igångs ngsättande av studien Val av studieobjekt Val av material, t.ex. val av kohort Val av tillvägagångssätt Ansvar för studiens relativa viktighet Under tiden studien pågårp Använda metoder Hantering av försökspersoner el. -djur Bedömning av data Bedömning av resultatens signifikans Efter att studien avslutats Hur resultaten presenteras och sprids Hur resultaten kommer att uppfattas Hur resultaten används Hur resultaten påverkar vår världsbild ; ideologiska effekter mm. Fabricering, förfalskning, f plagiat Psykologen Cyril Burt misstänks ha hittat på forskning han aldrig gjort (tvillingstudier) Immunologen William Summerlin (transplantationsavstötning) Plagiering, extremfall stöld av hela artiklar Krav påp författarskap 1. bidragit substantiellt vid framtagande av idé & studiedesign, framtagande av data eller vid analys/tolkning av data 2. bidragit substantiellt vid artikelförfattandet; antingen första versionen el. genom kritisk revision av väsentliga delar av innehållet 3. slutgiltigt godkännande av aktuell version 4

Hur hanteras forskningsetik idag? Ingår ibland i forskarutbildning Ingår i olika former i befintlig praxis Forskningsetiska riktlinjer Yrkesetiska koder Som lag, nationellt & internationellt Forskningsetiska nämnder Forskningsetik Medicinsk etik Sjukvårdens etik Startpunkt: övergreppen i Nazityskland samt Nürnbergprocessen Experiment påp lägerfångar höghöjdsexperiment nedkylnings- och frysskadeexperiment experiment med senapsgas experiment för att utvärdera behandlingar och vaccin mot olika infektionssjukdomar injektionsexperiment med dödliga bakterier, gifter och kemikalier experimentell kirurgi utan bedövning steriliseringsexperiment Nürnbergkodens krav Försökspersonerna ger sitt frivilliga, välinformerade samtycke till att delta Forskningsresultaten väntas vara till nytta för samhället och kan inte nås på annat sätt Onödigt fysiskt och psykiskt lidande undviks Studien avbryts om reell risk att försöksp. i annat fall skadas, invalidiseras eller dör Väntade nyttan alltid större än riskerna Fp. får dra sig ur när som helst under studien Forskningen utförs av kompetenta personer Fler ex. påp ifrågasatt forskning Manhattanprojektet inkluderade en mängd strålningsexperiment på svaga grupper Tuskegee syfilisforskning Deceptionsforskning: Milgrams experiment Cancercellsinjektioner Vipeholmsstudien Helsingforsdeklarationen Första 1964, senaste 2000 (tillägg 2002) Ställer kravet om informerat samtycke Tidigare mest fokus på individsäkerhet Allt mer inriktat mot självbestämmande 5

Trend mot ökad juridifiering Detaljerad lagstiftning tar över utrymmet för etisk bedömning, bl.a. inom EU Kopplat till läkemedelsindustrins behov Inte givet att det gagnar försökspersoner Sjukvårdens etik Relationen patient läkare, p sköterska etc. Beslutssituationer som uppstår i vården Utveckling paternalism medinflytande Betoning av personlig integritet & autonomi Läkare kan behandlingars effekter bäst Patienten största experten på det egna livet (Paternalism: att göra något mot en person mot dennes vilja för dennes bästa) Problem med patientstyrd vårdv Val baserade på korrekt information Patienten kräver behandling med medicin A för att hon tror att hon blir bättre av den, men har fel Genuina val; inte byggda på nyck/depression Patienten är deprimerad efter olycka och vill inte ha behandling/rehabiliteringshjälp erfarenhet visar att patienter normalt kommer över detta Två patientintressen Hälsa Självbestämmande (+ integritetsskydd) Inte självklart att patienten prioriterar hälsan Inte självklart att patienten har rätt om hur ett alternativ påverkar hälsan Stor autonomihänsyn innebär att läkaren gör mindre för patientens hälsa än han/hon kan göra Exempel påp frågor i medicinsk etik Vård i livets början respektive livets slutskede Vad bör göras för att rädda för tidigt födda barn? Är abort etiskt försvarbart? Selektiv abort? Dödshjälp etc. Synen på självmord Vägran till vård (för sig själv/sitt barn) När livsuppehållande insatser, när palliativ vård? Prioriteringar i sjukvården Genetik: screening, att få veta/slippa Exemplet dödshjd dshjälp Läkarens roll: rädda (mängden) liv eller förmera kvalitativt liv? Vad är tillräcklig kvalitet? Aktiv dödshjälp: patienten dör till följd av en aktiv handling, inte till följd av sjukdomen. Passiv dödshjälp: att medvetet avstå från vissa livsuppehållande/förlängande insatser. Sjukdom/komplikation dödar patienten. Moraliskt relevant skillnad mellan handling och underlåtelse (passivitet)? 6

Argument mot aktiv dödshjd dshjälp Dödshjälp är kort och gott fel (livets helgd, mänskligt liv har egenvärde etc.) Sluttande planet (slippery slope): risk för glidning mot att göra sig av med oönskade (exempelvis gamla och sjuka) Argument för f r aktiv dödshjd dshjälp Bra att ett liv kan förkortas om det enda som återstår är svårt lidande Viktigt att människors egen vilja respekteras Om en person lider svårt och vill dö kan aktiv dödshjälp vara mer försvarlig än passiv 7