Anvisningar till kursen Ledarskapets psykologi (7,5 p) VT 2015
Momentanvisningar Momentets innehåll På kursen Ledarskapets psykologi diskuteras såväl teoretiska som praktiska aspekter av ledarskap ur ett psykologiskt perspektiv. Kursen lyfter fram olika utgångspunkter med förankring i den psykologiska forskningslitteraturen. Särskilt fokus ges sådana frågor som är aktuella i arbetslivet, såsom förutsättningar för ledarskap och effekter av detta för såväl chefer, medarbetare som organisationer. Frågor rörande kön, etnicitet och social status kommer också att beröras i kursen. Utöver det har kursen en praktisk orientering där studenterna skall samla information från en tillämpningssituation för att belysa teorier och forskningsresultat i relation till ett praktikfall. Ett centralt moment i kursen är därför att kursdeltagarna ska intervjua en chef och relatera intervjun till ett eget valt ämne med anknytning till den psykologiska forskningslitteraturen. Undervisningen består av föreläsningar som var och en tar upp olika aspekter av ledarskapet kopplat till psykologisk forskning. Däremellan är det seminarier, där innehållet i föreläsningarna och planerna för det egna arbetet diskuteras. Lärandemål Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna: Förstå, analysera och kritiskt granska ledarskapets betydelse, dess förutsättningar och effekter, i organisationer ur ett teoretiskt och praktiskt psykologiskt perspektiv Självständigt formulera relevanta frågor som belyser praktiska aspekter av ledarskap ur ett psykologiskt perspektiv. Värdera, kritiskt granska och ge återkoppling på vetenskapliga arbeten kring ledarskap. Examination Examinationen sker både i muntlig och skriftlig form. För att kunna få slutbetyg på kursen måste såväl skriftlig inlämning som muntlig redovisning vara godkänd. För betyget Fx kan komplettering göras för att uppnå godkänt betyg. På kursen tillämpas ett sjugradigt, målrelaterat betygssystem (A- F). Betygskriterier finns nedan under rubriken Betygskriterier. Den muntliga examinationen är ett kurskrav, d v s den ska vara genomförd och godkänd för att få slutbetyg på kursen. Varje student skall genomföra två muntliga presentationer, dels av artiklar vid ett av seminarietillfällena S1, S2 och S3, dels vid examinationsseminariet då det egna individuella arbetet skall redovisas. Den skriftliga examinationen består av fyra inlämningsuppgifter. Vid tre seminarier (S1, S2 och S3) skall en individuell hemuppgift besvaras och lämnas in. Till examinationsseminariet (3/6) skall individuellt arbete lämnas in. Första hemuppgiften är ett kurskrav, medan uppgift 2, 3 och 4 är betygsgrundande. Vid varje uppgift ges betyget A-F. För att få godkänt betyg på kursen måste varje inlämnad uppgift vara godkänd (dvs minst E) och inlämnad enligt tidsschema nedan. Om en uppgift inte lämnas in i tid eller om en student inte närvarar vid ett obligatoriskt seminarium skall komplettering göras. Uppgift 2, 3 och 4 utgör vardera lika delar av slutbetyget, där varje betyg ges en poäng 1-5 (A= 5, B=4, C=3, D=2, E=1). Slutbetyget räknas ut som ett medelvärde av de tre inlämnade uppgifterna, där: A 4,5 B 3,5 C 2,5 D 1,5 E 1 2
Uppgift lämnas till respektive seminarieledare genom e-post: Grupp A Claudia Bernhard-Oettel: cbl@psychology.su.se Grupp B Erik Berntson: erik.berntson@psychology.su.se Grupp C Marie Gustafsson Sendén: mgu@psychology.su.se Instruktioner för inlämning av hemuppgifter Inlämningsuppgiften ska följa nedanstående formalia Typsnitt Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd (1.0 punkter), 2,5 cm i marginaler Stycken och rubriker separeras från övrig text med ett större avstånd, maximalt 6 punkter. En referenslista ska återfinnas i slutet av uppgiften där all litteratur som hänvisas till i texten ska anges (inklusive kurslitteraturen). Referenslistan räknas inte in i sidantalet. Uppgifterna ska lämnas in enligt tidsschema i tabell 1 nedan. Uppgifterna får vara maximalt så långa som anges i tabell 1 nedan. Tabell 1. Schema för inlämning och antal sidor per uppgift. Tillfälle Uppgift Uppgift Antal sidor Betyg lämnas in S1 1/4, 08.00 Hemuppgift 1 1 Godkänd/icke godkänd S2 15/4, 08.00 Hemuppgift 2 2 A-F S3 29/4, 08.00 Hemuppgift 3 3 A-F Examinationsseminarium 25/5, 17.00 Intervju av chef. Uppgift 4 4 A-F 3
Betygskriterier Betyg A B C D E Fx F Kriterium De förväntade studieresultaten har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning. Studenten kan kombinera begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel, men också peka ut begränsningar i begreppens/teoriernas/modellernas förklaringsvärde, antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt teoretiskt synsätt. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till litteraturen på ett sätt som skapar nya synteser och tankegångar som går utöver kurslitteraturen. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i mycket hög utsträckning. Studenten kan kombinera och jämföra begrepp, teorier och modeller för att förklara verkliga exempel. Studenten argumenterar och diskuterar självständigt på ett sätt som går utöver kurslitteraturen och i viss mån skapar nya synteser. De förväntade studieresultaten har uppfyllts i hög utsträckning. Studenten kan applicera begrepp, teorier och modeller från litteraturen för att förklara verkliga exempel. Studenten kopplar i viss mån självständigt ihop olika teorier och tankegångar som presenteras i litteraturen. De förväntade studieresultaten har uppfyllts helt godtagbart. Studenten kan redogöra för begrepp, teorier och modeller med egna ord. Studenten kan använda dessa för att diskutera verkliga exempel. De förväntade studieresultaten har uppfyllts, trots vissa brister. Studenten kan definiera begrepp och redogöra för vad teorier och modeller avser att förklara. Studenten kan i viss mån använda sådana tankegångar för att beskriva skeendet i verkliga exempel. Otillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns vissa brister som måste åtgärdas, men inget område har bedömts som ej godtagbart. Komplettering krävs. Helt otillräckligt Lärandemålen har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ej godtagbart. 4
Litteratur Böcker Barling, J. (2014). Science of leadership lessons from research for organizational leaders. Oxford: Oxford University Press. Artiklar/bokkapitel Arnold, K.A., Turner, N., Barling, J., Kelloway, E.K. & McKee, M.C. (2007). Transformational leadership and psychological well-being: the mediating role of meaningful work, Journal of Occupational Health Psychology, 12(3), 193-203 Bommer, W.H., Rich, G. & Rubin, R.S. (2005). Changing attitudes about change: longitudinal effects of transformational leader behavior on employee cynicism about organizational change. Journal of Organizational Behavior, 26, 733-753. Braun, S., Peus, C., Weisweiler, S. & Frey, D. (2013). Transformational leadership, job satisfaction, and team performance: A multilevel mediation model of trust. The Leadership Quarterly, 24, 270-283 Furst, A.A. & Cable, D.M. (2008). Employee Resistance to Organizational Change: Managerial Influence Tactics and Leader Member Exchange, Journal of Applied Psychology, 93(2), 453 462. Hooper, D.T. & Martin, R. (2009). Beyond personal Leader Member Exchange (LMX) quality: The effects of perceived LMX variability on employee reactions. The Leadership Quarterly, 19(1), 20-30. Karlshoven, K. & Boon, C. (2012). Ethical Leadership, Employee Well-Being, and Helping The Moderating Role of Human Resource Management. Journal of Personnel Psychology, 11(1), 60-68. Kool, M. & van Dierendonck, D. (2012). Servant leadership and commitment to change, the mediating role of justice and optimism. Journal of Organizational Change Management, 25(3), 422-433. Kriger M.P. & Hanson, B.J. (1999). A value-based paradigm for creating truly healthy organizations. Journal of Organizational Change Management, 12(4), 302-317. Martin, R. Thomas, G., Charles, K., Epitropaki, O. & McNamara, R (2005). The role of leader-member exchanges in mediating the relationship between locus of control and work reactions. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 78, 141-147. Nielsen, K. & Munir, F. (2009): How do transformational leaders influence followers' affective well-being? Exploring the mediating role of self-efficacy, Work & Stress, 23(4), 313-329 Omilion-Hodges, L.M. & Baker, C.R. (2013). Contextualizing LMX within the workgroup: The effects of LMX and justice on relationship quality and resource sharing among peers. The Leadership Quarterly, 24, 935-951 Oreg, S., & Berson, Y. (2011). Leadership and employees reactions to change: the role of leaders personal attributes and transformational leadership style. Personnel Psychology, 64, 627-659. Piccolo, R.F., Bardes, M. Mayer, D.M. & Judge, T.A. (2008). Does high quality leader member exchange accentuate the effects of organizational justice? European Journal of Work and Organizational Psychology, 17(2), 273-298. Ruiz-Palomino, P., Sáez-Martínez, F.J. & Martínez-Cañas, R. (2013). Understanding pay satisfaction: effects of supervisor ethical leadership on job motivating potential influence. Journal of Business Ethics, 118, 31-43. Sendjaya, S. & Pekerti, A. (2010). Servant leadership as antecedent of trust in organizations. Leadership & Organization Development, 31(7), 643-663. Sharif, M.M. & Scandura, T.S. (2013) Do Perceptions of Ethical Conduct Matter During 5
Organizational Change? Ethical Leadership and Employee Involvement. Advanced online publication. Journal of Business Ethics. Van Dam, K., Oreg, S. Schyns, B. (2008). Daily Work Contexts and Resistance to Organisational Change: The Role of Leader Member Exchange, Development Climate, and Change Process Characteristics. Applied Psychology: An International Review, 57 (2), 313-334. Zhu, Newman, A., Miao, Q. & Hooke, A. (2013).Revisiting the mediating role of trust in transformational leadership effects: Do different types of trust make a difference? The Leadership Quarterly, 24, 94-105. 6