Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett starkt, glatt och levande material. Normalt gör brosket i lårbenets nedre del och skenbenets övre del att benändarna kan glida mjukt mot varandra. Att ledbrosken blir tunnare är en del i det normala åldrandet. innebär att ledbrosket i delar av knäleden minskat eller försvunnit. När ledbrosket är borta kommer benändarna i direkt kontakt med varandra. Vid artros i knäleden drabbas oftast den inre delen av leden, där lårben och skenben möts. Den yttre delen av knäet och lederna mellan knäskål, lårben och vadben klarar sig oftast bättre. I samband med artros är det vanligt att ledkapslarna som omger leden blir inflammerade. Ökad risk efter benbrott och skador är en sjukdom som utvecklas långsamt, ofta under många år. Orsaken hos den enskilda personen är oftast okänd, men risken för artros ökar efter benbrott i knäleden eller efter benbrott som givit snedbelastning i knäet. Risken att få artros ökar också efter svårare skador på menisker eller korsband. Om man är överviktig, belastar knäna mycket under många års arbete eller utövar en idrott där knäna belastas särskilt, ökar också risken för att få knäledsartros. innebär att ledbrosket i delar av knäleden har minskat eller försvunnit. Fördjupningsbild finns sist i texten. Artros i knälederna är en sjukdom som inte räknas till de ärftliga sjukdomarna, även om det finns ett ärftligt inslag. Det är inte känt om man själv kan förhindra att brosket i knälederna minskar i tjocklek och i värsta fall förstörs. Det finns heller ingen känd metod som gör det möjligt att bromsa sjukdomen. Vanligare att äldre drabbas är ovanlig före 50 års ålder och blir vanligare ju äldre vi blir. Kvinnor drabbas av knäledsartros som kräver behandling betydligt oftare än män, särskilt bland äldre personer. Varje år görs i Sverige omkring 6800 operationer för knäledsartros. www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 1 (7)
Symtom och diagnos Knäet gör ont när man går Besvären vid knäledsartros kan komma plötsligt, ibland i samband med en mindre knäskada men ofta utan att något särskilt inträffat. De vanligaste besvären vid knäledsartros är smärtor i knäet när man går. Knäet är också ofta ömt och ibland svullet, delvis beroende på inflammationen i ledkapslarna. I knäleder med förslitning bildar kroppen extra ledvätska för att öka rörligheten. Ibland bildas lite för mycket ledvätska, knäet svullnar kraftigt och det gör ont. När sjukdomen blivit värre är det inte ovanligt med värk i knäet när man sitter stilla eller under natten. Det kan till och med vara svårt att sova utan smärtstillande mediciner. Om artrosen blir sämre kan benet efter många år bli krokigt i knäleden, oftast genom att lårben och skenben glider ihop på knäledens insida. Detta leder till att man blir något hjulbent. Belastningen på den förslitna sidan ökar ännu mer till följd av snedställningen, och knäleden ger mer besvär. kan försämras under ett antal år, men leder inte till några andra sjukdomar. Rörligheten undersöks Allmänläkaren gör en undersökning av knäleden. Läkaren bedömer hur bra rörligheten är i leden och om det gör ont att böja, sträcka och vrida knäet. En röntgenundersökning av knäet kan ibland visa kraftig artros, som säkert funnits under flera år men inte gett besvär. Det är vanligt att artros syns vid vanlig röntgenundersökning. Om en operation är en möjlig behandling blir man remitterad till en ortoped på ett sjukhus eller på en specialistmottagning. Hos ortopeden görs en mer ingående undersökning för att avgöra om operation är ett bra alternativ. En sådan undersökning kan innebära att specialisten "tittar in" i leden, artroskopi. Mycket sällan ger en undersökning med magnetkamera mer kunskap om hur knäleden ser ut. Läs mer i Infomedica om artroskopi. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Vård och behandling Olika sätt att behandla artros Besvär av knäledsartros kan behandlas med läkemedel i tablett- eller sprutform och med olika former av sjukgymnastik. Man kan också behöva ändra sitt sätt att arbeta och sköta vardagssysslorna. Om inte detta hjälper kan knäledsartros opereras. www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 2 (7)
Vad kan man göra själv? Man kan knappast behandla förändringen i knäleden själv. Lämplig motion och styrketräning av benmusklerna kan minska smärtan från knäna, men själva sjukdomen påverkas inte. Om man belastar lederna mycket genom tyngre lyftarbete eller hård regelbunden motion så kan artrosen i knälederna gå snabbare. Men normalt sätter smärtan i knälederna stopp för alltför stor belastning på knäna. I allmänhet är det inte farligt att röra på sig, även om smärtorna ibland kan öka tillfälligt. Att gå ner i vikt för den som väger för mycket minskar besvären. En käpp kan också hjälpa till att avlasta leden. Hjälpmedel kan underlätta Om man är stel och har svårt att röra sig finns det möjlighet att låna hjälpmedel av olika slag. Exempel på sådana hjälpmedel är toalettförhöjning, sittbräda i badkaret och extra handtag på badrumsväggen. Läs mer i Infomedica om hjälpmedel i ämnet Rörelsehindrade. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar. Läkemedel mot smärta och inflammation Smärtstillande läkemedel är ofta nödvändiga, eftersom värk är det vanligaste symtomet. Det finns många olika värktabletter. Exempel på smärtstillande läkemedel är medel som innehåller paracetamol. Inflammationen i ledkapslarna omkring knäleden kan ofta behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Exempel på sådana läkemedel är de som innehåller ibuprofen, naproxen eller diklofenak. Dessa läkemedel bör undvikas bland annat hos de personer som har lätt att få magsår. Behandling med läkemedel i injektionsform, som sprutas direkt i knäleden prövas ibland också. Dessa injektioner, som ges en gång per vecka under några veckors tid, innehåller ett ämne som finns i normal ledvätska, men som minskar i mängd vid artros. Glukosamin har tidigare funnits att köpa som kosttillskott i Sverige och har under det senaste året varit populärt att använda mot ledbesvär. I flera europeiska länder är glukosamin godkänt som läkemedel, och så också nu i Sverige. Operation av knäledsartros Hos yngre personer, under 60 års ålder och med lättare artros, görs i första hand en operation i knäleden, som innebär att belastningen på den inre delen av knäet minskar. Med denna operationsmetod, som kallas osteotomi, tar kirurgen bort en kil av benet för att knäet ska fungera i normal vinkel igen. Det sätts inte in någon konstgjord del av leden i knäet. Operationen fungerar oftast bra. Smärtan försvinner och rörligheten i knä leden är kvar. Man kan vanligtvis räkna med att operationen hjälper i minst en tioårsperiod framåt. www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 3 (7)
Efter en operation med så kallad osteotomi kan det i vissa fall ändå bli nödvändigt med en protesoperation. Då sätts en ny konstgjord led in i knäet. Vanligt med knäledsprotes Den vanligaste operationen vid knäledsartros är att sätta in nya leddelar - en så kallad knäledsprotes. Protesen är gjord av plast och metall. Syftet med en ny knäled är att man ska få bort smärtan och att man ska kunna röra leden bättre så att det går att leva ett bra vardagsliv. En ny knäled är inte en normal led. Det går inte att idrotta hårt eller lägga stor belastning på leden. Proteserna kan vara av olika slag beroende på hur artrosen ser ut. Det finns protesmodeller som kan ge bättre rörlighet i knäleden, samtidigt som risken ökar för att en ny operation måste göras inom ett antal år. I de flesta fall används en operationsmetod och en protes, som innebär att den nya leden ersätter den naturliga både på lårbenets och skenbenets yttre och inre knäledsdelar. Protesen har ett långt skaft, som förs in i lår- respektive skenbenet. Skaftet fästs i benet med en typ av lim eller cement. Träning redan dagen efter operationen Det är viktigt att börja träna böjning och sträckning i knäleden redan dagarna efter operationen. En sjukgymnast visar hur träningen ska gå till - träningen måste fortsätta i månader efter operationen. När man kan röra knäet bättre och muskelstyrkan kommer tillbaka är det bra att simma, cykla eller promenera. Vissa träningsformer kan öka risken för att protesen överbelastas så att den kan börja lossna. Man bör därför undvika löpning, hopp och tunga lyft. Slutresultatet av en operation med ny knäled märks först ett år efter operationen. En knäledsprotes håller i 10-20 år. I enstaka fall kan den konstgjorda leden slitas ut, och ännu en ny led kan behöva sättas in. Allmänläkare eller ortoped sköter behandlingen Lindriga eller måttliga besvär av artros i knäleden liksom i andra leder behandlas oftast hos allmänläkaren med hjälp av olika läkemedel som tabletter eller ibland som injektioner i knäleden. Besvär som är så svåra att operation kan vara lämplig kräver ytterligare undersökningar hos ortopedläkare, som finns på alla sjukhus och på en del specialistmottagningar. Själva operationen görs på ortopedkliniken på ett större sjukhus. Komplikationer efter operation Gemensamt för alla knäledsoperationer är att det finns en liten risk för infektion i samband med operationen. Den risken är betydligt mindre idag än tidigare. I regel ges antibiotika före och i samband med operationen för att förebygga bakterieinfektion. En annan risk är blodpropp. Det är därför vanligt att ge förebyggande medel mot blodpropp efter operationen. Ska man behandlas - vad händer annars? orsakar inte några andra hälsoproblem, inte ens om den inte behandlas under lång tid. Däremot innebär sjukdomen och smärtorna en www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 4 (7)
mycket sämre livskvalitet, eftersom det är svårt att gå samtidigt som det kan vara svårt att sova på natten på grund av smärtorna. Det är möjligt att operera knäledsartros också efter många års besvär. Det gäller att känna noga efter, samla information och tillsammans med sin allmänläkare eller specialist fundera över vilken behandling som passar bäst just i den livssituation som man befinner sig i. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs också om Artroskopi Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Väntetider Här finns uppgifter om väntetider till knäledsoperationer. http://sas.lf.se/appl/html/rapport/behandling/rapport_22.htm Hjälpmedel Läs mer i Infomedica om hjälpmedel i ämnet Rörelsehindrade. Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och tidskriftsartiklar i samband med att man söker i databasen. Det spelar ingen roll var i Sverige man bor. http://www.hi.se/hicat/ Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. http://www.pion.net/ Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. http://www.fass.se/ www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 5 (7)
MARS Fördjupad information, mer riktad till sjukvårdspersonal, finns i MARS, medicinsk faktadatabas: Så här gör sjukvården: http://www.sos.se/mars/rkt017/rkt017.htm Kunskapsläget idag: http://www.sos.se/mars/sta017/sta017.htm Redaktion Manusförfattare Göran Carlsson, landstingsläkare, specialist i allmänmedicin, Härnösand Faktagranskning Margareta Rödén, verksamhetschef, ortopediska kliniken, Sundsvalls sjukhus Illustrationer Kari C. Toverud, Medical Illustrator CMI, Oslo Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 6 (7)
Fördjupningsbild innebär att ledbrosket i delar av knäleden minskat eller försvunnit. När ledbrosket är borta kommer benändarna i direkt kontakt med varandra. Vid artros i knäleden drabbas oftast den inre delen av leden, där lårben och skenben möts. Den yttre delen av knäet och lederna mellan knäskål, lårben och vadben klarar sig oftast bättre. I samband med artros är det vanligt att ledkapslarna som omger leden bir inflammerade. www.infomedica.se Senast reviderat: 2003-04-03 7 (7)