LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1

LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2

INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18 SYSSELSÄTTNING 20 FRAMTID 20 Öppna svar år 8 23 LUPP Gy Åk 1-3 29 BAKGRUND 29 FRITID 31 SKOLAN 33 SAMHÄLLSENGAGEMANG 35 TRYGGHET 38 HÄLSA 40 SYSSELSÄTTNING 42 FRAMTID 43 Öppna svar Åk 1-3 Gy 45 LUPP 21 år 58 BAKGRUND 58 FRITID 60 SAMHÄLLSENGAGEMANG 63 TRYGGHET 66 HÄLSA 67 SYSSELSÄTTNING 69 FRAMTID 71 ÖPPNA SVAR 21 år 74 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 3

INLEDNING Ungdomsstyrelsen började arbeta med Lupp, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, 2001. Mellan 2001 och 2006 har fler än sjuttio, eller en fjärdedel, av Sveriges kommuner deltagit. Tillsammans med kommunerna som samarbetat med Ungdomsstyrelsen har en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik utvecklats. Lupp-enkäten är hjärtat i arbetet. I de två första omgångarna valde Ungdomsstyrelsen att samarbeta med ett begränsat antal kommuner men från och med 2005 har alla kommuner årligen blivit inbjudna till att delta i Lupp. Tanken är att kommuner ska utses en gång per år och då är det både nya kommuner och några som tidigare har gjort enkäten som utses. När enkätundersökningen är klar fortsätter kommunerna att utveckla ungdomspolitiken på egen hand. Kriterier som har varit viktiga vid valet av kommuner har varit: att kommunen vill utveckla ungdomspolitiken att det finns resurser att satsa på projektet främst i form av tid att det finns en bred politisk förankring för att genomföra ungdomsundersökningen Om kommunen uppfyller de här kraven så spelar det ingen roll hur stor eller liten den är, var den ligger geografiskt eller hur långt den har kommit i det ungdomspolitiska arbetet. Ett första steg i arbetet med att utveckla den kommunala ungdomspolitiken är att skaffa sig kunskap om hur ungdomarna har det och vad de tycker är viktigt. Med hjälp av kunskaperna från enkätundersökningen är det möjligt för politiker och tjänstemän att sätta upp mätbara mål för den kommunala verksamheten. För att bedöma effekterna av den lokala ungdomspolitiken kan undersökningen upprepas efter några år. Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: skolår 7 9, gymnasiet och unga vuxna 19 25 år. Några få frågor skiljer versionerna åt. Enkäten är uppdelad i 7 olika moduler: Fritid Skola Politik & inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid 20 kommuner deltar i LUPP-undersökningen år 2007. Undersökningen har genomförts av folkhälsosamordnare Jennie Eriksson och ungdomskoordinator Marcus Häggström. I arbetet med bearbetning och sammanställning av statistik och resultat har även utredare Anders Bergsten på Ledningsstaben medverkat. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 4

SAMMANFATTNING Bakgrund LUPP-undersökningen ( lokal uppföljning av ungdomspolitiken ) genomfördes under november/december 2007 på Norrtullsskolan, Vågbroskolan, Bergviksskolan, Stenbergaskolan och Staffangymnasiet. 281 elever i år 8 och 403 elever på gymnasieskolan samt 51 ungdomar i 21-årsåldern besvarade enkäten, dvs totalt 735 ungdomar. Svarsfrekvenserna varierade avsevärt; från 92 % på Norrtullsskolan till 21 % bland 21- åringarna. Vad gäller 21-åringarna var det väldigt få som utnyttjade möjligheten att besvara enkäten via Internet och detta drog ned resultatet. Undersökningen har genomförts av folkhälsosamordnare Jennie Eriksson och ungdomskoordinator Marcus Häggström. I arbetet med bearbetning och sammanställning av statistik och resultat har även utredare Anders Bergsten på Ledningsstaben medverkat. Fritid Oftast träffas ungdomarna hemma hos varandra. Det gäller samtliga åldersgrupper. Fritiden i övrigt ägnas åt idrott, datorspel, musikalisk verksamhet, skriva, läsa och vara ute i naturen. Föreningsaktiviteter (förutom idrottsföreningar) ägnar man sig mycket litet åt, liksom besök på fritidsgårdar, ungdomens hus m m. Skolan Ungefär hälften av eleverna i åttan och drygt 80 procent av eleverna i gymnasiet tycker att det är bra stämning i skolan. Mobbning och främlingsfientlighet utgör större problem i grundskolan än i gymnasieskolan. En betydligt större andel elever i gymnasieskolan än i grundskolan anser skolmiljön vara bra eller mycket bra. Inom de områden eleverna gärna vill vara med och bestämma får de i mycket varierande grad verkligen vara med och bestämma. Skillnaderna är ibland avsevärda, t ex vad gäller läxor, prov, schemat och skolmaten. 80 procent av flickorna vill gärna vara med och bestämma om arbetssätt m m, medan bara 40 procent uppger att de har inflytande inom detta område. Elevernas uppfattning om skolmaten skiljer sig väldigt lite åt mellan skolformerna. Gruppen som tycker bra om skolmaten är ungefär lika stor som gruppen som tycker illa om skolmaten. Skillnaderna mellan olika skolor är större. Där hamnar Bergviksskolan i topp och Vågbroskolan i botten. Mer än 70 procent av eleverna i åttan vill vara med och bestämma om skolmaten, men bara 15 procent säger sig få vara med och bestämma. Samhällsengagemang Intresset för politik är mycket lågt hos eleverna i såväl åttan som gymnasieskolan. Viljan att delta i eller tänka sig delta i olika samhällsengagerande aktiviteter är överlag mycket låg, förutom att skriva på en namninsamling eller bära märken och symboler som uttrycker en åsikt. Det är fler som uppger sig vara intresserade av samhällsfrågor än av politik. Det tycks som om ungdomarna inte ser kopplingen mellan politik och samhälle. Sjukvård, skapa arbeten för unga och kamp mot kriminalitet anses vara viktiga politiska frågor bland alla ålderskategorier i undersökningen. Bland de yngsta anses även SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 5

idrottsanläggningar vara en viktig fråga. Kulturverksamhet hamnar i botten hos alla kategorier. Ungdomarna anser det viktigt att beslutsfattare och grupper av ungdomar träffas och diskuterar, men väldigt få vill verkligen träffa dem. Beror det på att man som enskild inte har modet eller kunskapen att söka upp en beslutsfattare, men att i grupp är det ok? De flesta vet inte hur de ska föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Bland de som vet hur man för fram sina åsikter anser däremot möjligheterna att föra fram åsikter vara små eller obefintliga. Trygghet Drygt 20 procent av flickorna i åttan uppger sig ha blivit mobbade eller utfrysta. Detta händer vanligen i klassrummet eller på rasterna. I gymnasieskolan sjunker andelen bland flickorna som blivit mobbade eller utfrysta till 11 procent. Genomgående känner sig flickorna i alla åldrar mer otrygga än pojkarna. Det gäller i synnerhet utomhus i bostadsområdet om kvällarna. 37 procent av de 21-åriga kvinnorna har vid vissa tillfällen inte vågat gå ut det senaste halvåret. Det gäller framför allt kvällstid. Pojkarna känner sig mer otrygga på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande. Hälsa Det allmänna hälsotillståndet uppges vara i stort sett bra bland 70-80 procent av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan. Flickorna upplever emellertid betydligt fler symptom som ont i huvudet eller magen än pojkarna. Nästan hälften av flickorna i åttan och mer än hälften av flickorna i gymnasieskolan upplever stress varje dag eller flera gånger i veckan. Här finns klara könsskillnader. Det är nära dubbelt så många flickor som pojkar som upplever stress. Dessutom ökar stressen med stigande ålder. Bland gruppen kvinnor 21 år är det hela 60 procent som dagligen eller åtminstone flera gånger i veckan upplever stress. Trötthet är ett vanligt symptom i alla åldersgrupper. Drygt 30 procent av både pojkar och flickor hoppar över frukosten en eller ett par dagar i veckan. Runt 7 procent av eleverna i åttan och 10 procent av eleverna i gymnasiet röker varje dag. Snusningen ökar markant bland pojkarna i gymnasiet jämfört med åttan. Flickorna i åttan dricker mer och oftare än pojkarna. I gymnasieskolan har skillnaderna jämnats ut. Upplevd kränkande behandling är vanlig i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Mer än hälften av flickorna och runt 40 procent av pojkarna uppger sig ha blivit kränkta det senaste halvåret. Sysselsättning 16 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna i åttan hade feriearbete sommaren 2007. Andelen stiger till drygt 50 procent bland eleverna i gymnasieskolan. De flesta hade fått sina sommarjobb genom någon i familjen. I gymnasiet blir det vanligare att man får sina sommarjobb via kommunala insatser. Betydligt fler flickor än pojkar uppger att de hjälper till hemma med diverse göromål varje dag eller åtminstone varje vecka. Intressant att notera, är att nästan hälften av eleverna i åttan och mer än hälften av eleverna i gymnasiet kan tänka sig att starta eget i framtiden. Siffran är ännu högre för 21-åringarna, där runt 70 procent kan tänka sig starta eget. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 6

Runt 60 procent av kvinnorna och männen i 21-årsåldern får ofta eller ibland ekonomiskt stöd av närstående. Nära 70 procent har fått någon form av bidrag från stat och kommun det senaste året. Framtid Flickorna i åttan vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun eller i andra hand i hemkommunen. Pojkarna i åttan har ungefär samma preferenser men drygt 20 procent kan också tänka sig att börja jobba. Flickorna i gymnasiet vill gärna studera i Sverige eller utomlands, jobba utomlands eller åka ut och resa. Pojkarna vill studera eller jobba i Sverige eller eventuellt utomlands. Runt 60 procent av eleverna i åttan tror att man kommer att flytta från kommunen i framtiden. I gymnasiet har siffran stigit till runt 75 procent. Skälen härför är jobb, studier, viljan att pröva på något nytt eller pojk-/flickvän eller kompisar. Viktigaste skälet för alla att flytta tillbaka till hemkommunen uppges vara närhet till släkt och familj. Att bo i en storstad i Sverige eller utomlands är det som lockar gymnasieungdomarna mest. Därefter kommer alternativet att bo i en annan mindre stad eller tätort i Sverige. Detta sistnämnda alternativ är inte populärt bland grundskoleeleverna. De flesta eleverna i åttan vet inte vilken högsta utbildning de planerar att gå. Bland flickorna är det betydligt fler som tänker sig studera på universitet/högskola. Denna skillnad accentueras i gymnasieskolan där 63 procent av flickorna och 37 procent av pojkarna tänker sig studera på universitet/högskola. En majoritet av ungdomarna ser positivt på framtiden. Andelen positiva sjunker dock med ökande ålder. SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 7

LUPP ÅR 8 BAKGRUND Undersökningen genomfördes under november/december 2007 i år 8 på följande skolor: Flickor Pojkar Totalt: A Norrtullsskolan 57 40,10% 71 51,10% 128 B Vågbroskolan 8 5,60% 13 9,40% 21 C Bergviksskolan 47 33,10% 38 27,30% 85 D Stenbergaskolan 30 21,10% 17 12,20% 47 Totalt 142 100 % 139 100 % 281 Svarsfrekvenser Vågbroskolan 36% Norrtullsskolan 92% Stenbergaskolan 78% Bergviksskolan 91% Vem bor ungdomarna tillsammans med? 59 % av flickorna och 61 % av pojkarna bor med båda sina föräldrar. 20 % av flickorna och 22 % av pojkarna bor ibland hos mamma och ibland hos pappa. 18 % av flickorna och 17 % av pojkarna bor enbart med en av sina föräldrar. Hur bor ungdomarna? 81 % av flickorna och pojkarna bor i villa, gård eller radhus. 17 % av flickorna och 15 % av pojkarna bor i lägenhet. Var är ungdomarna och deras föräldrar födda? 5 % av flickorna och 2 % av pojkarna är födda utanför Europa. 9 % av flickornas mammor och 4 % av pojkarnas mammor är födda utanför Europa. 7 % av flickornas pappor och 2 % av pojkarnas pappor är födda utanför Europa. Mammans och pappans sysselsättning 3-4 % av mammorna är arbetslösa, medan 6 % är sjukskrivna. 1-2 % av papporna arbetslösa eller sjukskrivna. FRITID Ett fåtal upplever att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med sin tid. 55 % av flickorna och 45 % av pojkarna känner att de har lagom med fritid och att de hinner med att göra det de vill. 39 % av flickorna och 24 % av pojkarna känner ofta att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 8

Hur mycket finns det att göra på fritiden? (År 8) det finns väldigt lite/ingenting att göra det finns ganska lite att göra det finns ganska mycket att göra det finns väldigt mycket att göra 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% Tjejer Killar Var brukar ungdomarna träffa sina kompisar? Antal svar Hemma hos varandra 244 Utomhus 92 Idrottshall el dyl 36 På ungdomens hus el dyl 28 På ett café 9 På restaurang el dyl 3 Föreningslokal 1 Vad gör man på sin fritid? 69 % av flickorna och pojkarna idrottar/motionerar i klubb eller förening varje dag eller åtminstone varje vecka. 30 % av flickorna och 38 % av pojkarna idrottar/motionerar aldrig. 82 % av flickorna och 65 % av pojkarna hjälper till hemma med mat/städning/trädgård tvätt/snöskottning m m varje dag eller åtminstone varje vecka. 87 % av flickorna och 91 % av pojkarna umgås med kompisar varje dag eller åtminstone varje vecka, medan 4 % av flickorna och pojkarna aldrig eller bara ytterst sällan umgås med kompisar. 42 % av flickorna och pojkarna deltar aldrig i någon föreningsverksamhet, medan runt 36 % är väldigt flitiga deltagare varje dag eller åtminstone varje vecka. Besök på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande är inte särskilt populärt. Mer än hälften av flickorna besöker aldrig en sådan institution. Kulturevenemang som konserter, teater, museer etc är ej heller särskilt populära mål för ungdomarna i år 8. 40 70 % besöker aldrig kulturevenemang. SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 9

Att vara ute i naturen är populärt; 42 % av flickorna och 25 % av pojkarna är ute i naturen dagligen eller åtminstone varje vecka. Sjunga och spela instrument tillhör också de populärare fritidsaktiviteterna. 43 % av flickorna och 38 % av pojkarna ägnar sig åt det dagligen eller varje vecka. Mest populärt bland pojkarna är att spela datorspel/tv-spel, vilket 86 % ägnar sig åt dagligen eller varje vecka. Bland flickorna är motsvarande siffra 33 %. Surfa och chatta på Internet är man också flitigt sysselsatt med. Runt 90 % av flickorna och pojkarna ägnar sig åt det dagligen eller varje vecka. Spela om pengar på Internet är däremot mycket ovanligt. Det är bara någon procent som ägnar sig åt det. Läsa och skriva tillhör också de mer populära aktiviteterna. Över 70 % av flickorna och 48 % av pojkarna ägnar sig åt läsning varje dag eller varje vecka. Att skriva är också populärt vilket framgår av nedanstående graf. Frågan är vad ungdomarna lägger in i begreppen skriva och läsa? Är det t ex att skriva/läsa SMS? Hur ofta skriver du? (År 8) Aldrig Varje år Varje månad Varje vecka Varje dag 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% Tjejer Killar Föreningsmedverkan Söderhamn är en föreningstät kommun, men ungdomarna i år 8 är inte särskilt aktiva i olika föreningar, förutom idrottsföreningar. Aktivt medlemskap i föreningar, rangordnade utifrån antal svarande. (281 elever i år 8 tillfrågades). Idrottsförening/klubb 147 Kulturförening 43 Hobbyförening 32 Skolförening 20 Friluftsförening 18 Religiös förening 17 Supporterklubb 15 Datorförening 10 Samhällsfrågor 6 Politisk förening 3 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 10

SKOLAN Påståenden om din skola: Stämmer mycket/ganska bra Flickor Pojkar Det är bra stämning i skolan 48 % 43 % Mobbning är ett problem i skolan 41 % 36 % Skolan agerar om någon mobbas 42 % 36 % Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 30 % 31 % Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 21 % 18 % Elever och lärare bemöter varandra med 38 % 27 % respekt Om lärare kränker elev agerar skolan 36 % 31 % Pojkar får bättre möjligheter än flickor 20 % 9 % Flickor får bättre möjligheter än pojkar 13 % 29 % Kännedom om möjligheter till elevinflytande 28 % 24 % Uppmuntras att aktivt delta i elevråd m m 31 % 27 % Elevrådet tas på allvar i skolan 44 % 44 % SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 11

Vad tycker du om de här sakerna i din Mycket/ganska bra skola? Flickor Pojkar Skolmiljön 45 % 45 % Skolbiblioteket 66 % 54 % Skolmaten 36 % 37 % Ditt schema 49 % 41 % Möjligheter att få extra stöd och hjälp 50 % 53 % Mycket/ganska dåligt Flickor Pojkar Skolmiljön 25 % 27 % Skolbiblioteket 7 % 13 % Skolmaten 39 % 42 % Ditt schema 29 % 40 % Möjligheter att få extra stöd och hjälp 24 % 21 % Elevernas uppfattning om sin skolmiljö har brutits ned på skolnivå och resultatet sammanfattas i nedanstående graf: Skolmiljön är mycket/ganska bra (År 8) Bergviksskolan Vågbroskolan Norrtullsskolan Stenbergaskolan 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% Högsta betyg får Stenbergaskolan, medan Bergviksskolan som nyss restaurerats och byggts om får lägst betyg. Begreppet skolmiljö har också ett psykosocialt innehåll. Elever som mår dåligt blir inte hjälpta av nymålade väggar och nya skolmöbler. Skolmat Elevernas uppfattning om skolmaten är en fråga som alltid engagerar. Frågan har brutits ned på skolnivå med följande resultat: Mycket/ganska bra skolmat: Bergviksskolan 47 % Norrtullsskolan 33 % Stenbergaskolan 30 % Vågbroskolan 29 % På Bergviksskolan anser nära hälften av eleverna i år 8 att skolmaten är mycket/ganska bra, medan inte ens en tredjedel av eleverna på Vågbroskolan har samma uppfattning. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 12

Mycket dålig skolmat: Vågbroskolan 43 % Norrtullsskolan 33 % Stenbergaskolan 13 % Bergviksskolan 12 % Vad vill eleverna vara med och bestämma om och hur mycket får de vara med och bestämma? Vill vara med Får vara med och bestämma och bestämma Flickor Pojkar Flickor Pojkar Vad du får lära dig 72% 65% 26% 25% Hur ni ska arbeta, t ex grupparbete, projekt 79% 65% 40% 28% Skolmiljön 63% 52% 29% 20% Reglerna i skolan 66% 55% 25% 23% Läxorna 78% 63% 21% 25% Proven 79% 59% 23% 23% Skolmaten 77% 66% 13% 18% Schemat 77% 67% 15% 20% Inom alla områden vill eleverna gärna vara med och bestämma men i vilken grad de verkligen får vara med varierar. Skillnaderna är ibland avsevärda, t ex vad gäller skolmaten. Skolk 78 % av flickorna och 71 % av pojkarna svarar nej på frågan om de brukar skolka. 14 % av flickorna och 18 % av pojkarna svarar att de skolkar någon gång per termin. Att skolka flera gånger i månaden eller veckan tillhör ovanligheterna. SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 13

SAMHÄLLSENGAGEMANG Intresset för politik är mycket lågt hos eleverna i år 8, vilket framgår av nedanstående graf. Hur intresserad är du av politik? (År 8) inte alls intresserad inte särskilt intresserad ganska intresserad mycket intresserad 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% 80,00% Tjejer Killar Viljan att delta i eller tänka sig delta i olika samhällsengagerande aktiviteter är överlag låg förutom att skriva på en namninsamling - vilket framgår av följande rangordnade aktivitetslista: Skriva på en namninsamling 43% Bära märken, symboler som uttrycker en åsikt 16 % Skriva insändare 4 % Måla politiska slagord på allmän plats 4 % Ockupera byggnader 4 % Ta kontakt med någon politiker 3 % Chatta/debattera politik på Internet 3 % Skada andras/allmän egendom i protest 3 % Delta i bojkotter, köpstrejker 3 % Delta i lagliga demonstrationer 3 % Vara medlem i ett politiskt parti 2 % Om du vore politiker vad vore viktigast att satsa på? I tabellen har insatserna rangordnats utifrån totalantalet flickor och pojkar. Arbete mot kriminalitet anses viktigast, därefter sjukvård, idrottsanläggningar och arbete för unga. Att sjukvårdsfrågorna hamnar så högt är anmärkningsvärt med tanke på målgruppen som är i femtonårsåldern. Intressanta könsskillnader noteras i synen på lika lön för lika arbete för män och kvinnor där flickorna anser det vara tre gånger så viktigt som pojkarna anser det vara. Vad gäller ungas psykiska hälsa är flickorna betydligt mer intresserade av det än pojkarna. Detta gäller även djurens hälsa. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 14

Flickor Pojkar Arbete mot kriminalitet 26% 35% Sjukvård 30% 25% Idrottsanläggningar 20% 30% Skapa arbeten för unga 21% 29% Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 37% 11% Skola 23% 24% Fritidsaktiviteter 19% 27% Bostäder för unga 17% 28% Ställen där ungdomar kan träffas 24% 19% Arbete mot rasism m m 23% 19% Ungas psykiska hälsa 25% 9% Arbete för miljön 13% 16% Arbete för att minska anv. av alkohol och droger bland unga 19% 9% Arbetsmiljö i skolan 16% 9% Djurens rättigheter 20% 4% Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg 11% 7% Äldreomsorg 10% 7% Stöd till föreningar 7% 8% Gator, vägar och cykelbanor 5% 9% Barnomsorg 7% 6% Stöd till kultur för unga 1% 2% En fråga till ungdomarna löd: Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? De flesta vet inte hur de ska föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Bland de övriga anses möjligheterna vara små eller inga alls. Flickor Pojkar Mycket stora möjligheter 0% 3% Ganska stora möjligheter 7% 7% Ganska små möjligheter 22% 22% Mycket små/inga möjligheter alls 26% 25% Vet inte 45% 44% Vill ungdomarna vara med och påverka? Bland flickorna är det 46 % som vill vara med och bland pojkarna 38 %. Anmärkningsvärt är att mer än hälften av både flickor och pojkar säger sig inte vilja vara med och påverka. Varför vill man inte vara med och påverka? Det vanligaste svaret är att man inte är tillräckligt intresserade, inte har tid, kan för lite om hur man ska göra och att man inte tror att det spelar någon roll de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall. SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 15

Hur viktigt är det att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? På den frågan svarar 61 % av flickorna att det är mycket/ganska viktigt och 44 % av pojkarna. På frågan om man skulle vilja träffa beslutsfattare i kommunen svarar dock överraskande 67 % av flickorna nej och 81 % av pojkarna. Hur ska detta tolkas? Beror det på att man som enskild inte har modet eller kunskapen att träffa en beslutsfattare, men att i grupp är det ok. Intresset för politik är som vi har sett - lågt men hur är det då med intresset för samhällsfrågor i stort? Av nedanstående graf framgår att fler är intresserade av samhällsfrågor än av politik. Hur intresserad är du av samhällsfrågor? (År 8) inte alls intresserad inte särskilt intresserad ganska intresserad mycket intresserad 0,00% 20,00% 40,00% 60,00% Flickor Pojkar 53 procent av flickorna mycket/ganska intresserade av vad som händer i andra länder, medan motsvarande siffra för pojkarna är 33 procent. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 16

TRYGGHET Eleverna fick frågan Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Svaren fördelade sig enligt nedanstående tabell (totalt 281 svarande): Flickor Pojkar Jag har inte vågat gå ut 7% 1% Någon har hotat mig 14% 13% Någon har stulit från mig 7% 9% Jag har blivit utsatt för misshandel 4% 5% Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 6% 1% Klara könsskillnader finns gällande jag har inte vågat gå ut och jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande där flickorna svarat ja i betydligt högre utsträckning än pojkarna. Var känner man sig inte trygg? Utomhus i mitt bostadsområde mitt på dagen 4 % På väg till eller från skolan 3 % I klassrummet 5 % På rasterna i skolan 7 % Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 9 % På diskotek eller annat nöjesställe 11 % På ungdomens hus, fritidsgård el liknande 12 % SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 17

Mobbning 22 % av flickorna och 9 % av pojkarna har blivit mobbade eller utfrysta det senaste året. Det är siffror som inte är acceptabla. Var blir man mobbad? (Antal elever som utsatts inom parentes). På rasterna i skolan (24) I klassrummet (19) Via telefonsamtal, sms el liknande (6) På träningen (5) På väg till eller från skolan (4) 14 % av flickorna och 19 % av pojkarna uppger att de själva deltagit i mobbning det senaste halvåret. HÄLSA Det allmänna hälsotillståndet bedöms vara mycket/ganska bra av 75 % av både flickorna och pojkarna. De är inte sjuka oftare än andra. När man ser till olika former av besvär är bilden delvis en annan. Nästan hälften av flickorna upplever stress varje dag eller flera gånger i veckan. Här finns klara könsskillnader. Det är nära dubbelt så många flickor som pojkar som upplever stress. Eleverna är flitiga vad gäller fysiska aktiviteter. 67 % av flickorna och 76 % av pojkarna tränar varje dag eller flera gånger i veckan. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 18

Varje dag eller flera gånger i veckan: Flickor Pojkar Har jag huvudvärk 33 % 12 % Har jag ont i magen 23 % 7 % Är jag trött under dagarna 66 % 60 % Har jag sovit dåligt under natten 26 % 25 % Har jag känt mig stressad 48 % 25 % Varje dag eller flera gånger i veckan: Flickor Pojkar Hoppar jag över frukosten 31 % 22 % Hoppar jag över lunchen 16 % 12 % Äter jag snabbmat 4 % 13 % Äter jag snacks eller godis 35 % 31 % Droger och alkohol Flickor Pojkar Röker cigaretter varje dag 7 % 6 % Snusar varje dag 0 % 7 % Dricker folköl varje vecka 3 % 12 % Dricker starköl/vin/sprit varje vecka 4 % 4 % Har använt hasch eller marijuana fler än 1 gång 2 % 4 % Hur får eleverna tag på alkohol? Det vanligaste är från kompisar eller kompisars syskon, från andra vuxna eller från egna föräldrar (utan lov). Det är mycket ovanligt att man själva köper ut folköl totalt bara 1 pojke av 281 elever som gör det. Hur ofta dricker man i berusningssyfte? Flickor Pojkar Någon gång per månad 24 % 6 % Ett par gånger i månaden 10 % 8 % Någon gång i veckan 4 % 4 % Flickorna berusar sig oftare än pojkar i denna ålder. Debutålder Rökte cigaretter Snusade Drack mig berusad 13 år 13 år 13 år SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 19

Kränkningar 59 % av flickorna och 43 % av pojkarna har under det senaste halvåret känt sig kränkta en eller flera gånger. Det är en hög siffra. I vilka sammanhang skedde dessa kränkningar? Flickor Pojkar I kontakt med andra elever 43 % 41 % I kontakt med skolans personal 29 % 32 % I kontakt med någon i familjen 23 % 14 % I kontakt med annan privatperson 10 % 17 % I kontakt med annat 26 % 15 % Av vilken orsak skedde kränkningen? Flickor Pojkar På grund av mitt utseende 21 % 20 % På grund av min ålder 10 % 9 % På grund av hudfärg 5 % 9 % På grund av kön 5 % 5 % På grund av annat 48 % 36 % SYSSELSÄTTNING Var tionde av flickorna och pojkarna uppger att de har ett extrajobb. De flesta jobbar minst en gång i veckan i sitt extrajobb. Ett mindre antal uppger sig ha försökt få ett extrajobb utan att lyckas (9-11 %). 16 % av flickorna och 20 % av pojkarna hade feriejobb förra sommaren. Mer än hälften av dem fick sina sommarjobb via någon i familjen. 5 % av flickorna och 11 % av pojkarna fick sina sommarjobb via kommunen. Bara runt 10 % hade försökt få ett sommarjobb utan att lyckas. 42 % av flickorna och 50 % av pojkarna skulle kunna tänka sig att starta ett eget företag i framtiden. Ett fåtal svarar nej på frågan, medan runt hälften svarar vet inte. 28 % av flickornas föräldrar och 27 % av pojkarnas driver egna företag. FRAMTID Om du hade alla möjligheter vad skulle du då helst göra direkt efter grundskolan? Svaret på frågan framgår av nedanstående tabell. Intressant att notera är mängden ungdomar som vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun än Söderhamn. Flickor Pojkar Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 21,40% 17,60% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 45,70% 39,70% Börja jobba 12,10% 22,80% Annat 2,90% 7,40% Vet inte 17,90% 12,50% LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 20

64 procent av flickorna och 55 procent av pojkarna tror att man kommer att flytta från Söderhamn. På frågan varför uppger de (i följande ordning) 1. Jobb 2. Studier 3. Vill prova på något nytt 4. Flick/pojkvän, kompisar 5. Annat På frågan vad som skulle få dem att flytta tillbaka svarar eleverna (i följande ordning): 1. Närhet till släkt och familj 2. Flick/pojkvän, kompisar 3. Jobb 4. Bättre miljö för barnen att växa upp i 5. Annat Om du hade alla möjligheter var skulle du då helst vilja bo om tio år? Flickor Pojkar Där jag bor nu 10,10% 17,50% I en storstad i Sverige 33,80% 29,90% I en mindre stad eller tätort i Sverige 5,80% 10,90% På landsbygden i Sverige 6,50% 6,60% Utomlands 22,30% 19,70% Vet inte 21,60% 15,30% Att bo i en storstad i Sverige eller utomlands är det som lockar mest. Däremot är det väldigt få som vill bo i en annan mindre stad eller tätort i Sverige. Vilken är den högsta utbildning du planerar att gå? Flickor Pojkar Grundskola eller motsvarande 0,00% 3,00% Gymnasieskola eller motsvarande 15,00% 22,20% Yrkesutbildning efter gymnasiet 10,00% 17,80% Universitet eller högskola 30,70% 17,80% Annan utbildning 2,10% 8,10% Vet inte 42,10% 31,10% Oroande höga siffror har alternativet vet inte fått för både flickor och pojkar. Däremot är det glädjande att så pass många siktar på universitet eller högskola, i synnerhet gäller detta flickorna. SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 21

Glädjande är även att så många ser positivt eller mycket positivt på framtiden 74 % bland flickorna och 72 % bland pojkarna. LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 22

Öppna svar år 8 B3. Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter? Ge exempel! En till graffiti vägg. Mer affärer Mysiga och billga cafén" Airhockey i samlingssalen Att gå i skolan till halv 4 varje dag i veckan förutom 1dag. det är jobbigt, man bli trött och grinig när man kommer hem, efter en sån dag. Att göra nånting utan att det kostar pengar. Konstgräsplan (många förslag) Basket fotboll kickboxning fiske Bmx/skate-park som man kan cykla i på vintern!!!! Det finns lite grejer och göra. Fast vet inte riktigt vad dom skulle kunna fixa mer. En basket plan öppen för alla. En jogging runda som är säker att jogga på. Man skulle kunna göra granskärspåret elbelyst och plogat. En bra skidbacke En inomhus fotbollsplan Fler aktiviteter inne i Söderhamn, mitt i staden och inte mer utanför som te.x Aktivitetshuset Fler klädaffärer, fler fritidsgrejer utanför stan ex. ínternet-cafe Fler ug:n. som förr. istället för bara ett allaktivitetshus. Alla får inte vara där & det är inte lika kul. Fler ungdomsgårdar, fler skoterleder, skidbacke Foto klubb eller någonting sånt, en plats där man kan lära sig mer om foto och bilder Ja det saknas en Laserhall och nått ställe att vara på Ja, man hinner ju inte göra så mycket eftersom man har så mycket läxor, och går i skolan till fyra, men på helgerna, jag är inte så mycket i stan åsådär, men jag vill inte ens ner dit, för det är så mycket bråk, och jag tillbringar min tid mest med min pojkvän, så. men det finns inget att göra, men det skulle vara roligt med, tryggare skola är ett plus, inte att man känner att man är rädd när man ska till skolan, jag trivs inte överhuvudtaget i söderhamn, jag vill bort här ifrån så fort som möjligt. Jaa, men jag kan nog inte komma på nått nu. typ mer spelningar/aktiviteter på verkstäderna skulle va helg okej! SÖDERHAMNS KOMMUN LUPP 2007 23