Marcus Axelsson Översättningsstrategier och översättningsnormer i Skandinavien I denna studie undersöks översättningar från engelska och franska till de skandinaviska språken (danska, norska och svenska). Studien tar sin utgångspunkt i descriptive translation studies (se Toury 1995) och polysystemteorin (se Even-Zohar 1970, 1979) och analyserar tre översättare och en del av deras produktion. Översättarna befinner sig i liknande kulturella kontexter och i litterära subsystem som är mycket lika varandra i funktion och jag försöker i studien svara på om de skandinaviska översättarna också väljer liknande översättningsstrategier. Jag företar en kvalitativ textanalys enligt Lambert & van Gorps (1985) modell såsom den anpassats av Gullin (1998). Jag frågar mig om det är möjligt att med hjälp av en fallstudie av dessa tre skandinaviska översättare identifiera de översättningsnormer som de förhållit sig till under översättningen? Kan vi tala om panskandinaviska normer, eller gäller specifika normer för Danmark, Norge och Sverige (jfr Pedersen 2007)? Jag diskuterar också möjliga alternativ till metod för en kvantitativ analys av så kallade översättningsshifts i textmaterialet för studien. Theres Bellander Ålderspensionärers digitala texter De senaste decenniernas utveckling mot digitalisering har skapat nya förutsättningar och delvis andra vägar för medinflytande och delaktighet i samhället. Den har också medfört att daglig språkanvändning blivit mer teknikberoende och att högre krav ställs på individers delaktighet och förmåga till interaktion med olika medier som verktyg. Under vintern 2011 2012 har jag intervjuat 21 ålderspensionärer som anser sig ha god datoroch mobiltelefonvana. Personerna är i åldrarna 66 87 år och intervjuerna rör användning av datorer och mobiltelefoner idag och tidigare i livet. Intervjustudien är tänkt att ingå i ett fortsatt projekt med det övergripande syftet att utforska ålderspensionärers plats och roll i det digitala samhället. Språkvetenskapliga verktyg används för att beskriva och förklara digitaliseringens kunskapsmässiga och samhälleliga följder för personer som sent i livet nås av tekniska innovationer. I föredraget presenteras resultaten från projektets första delstudie som utifrån inspelade intervjuer och deltagardagböcker har det mer specifika syftet att undersöka hur digital teknik kan integreras i äldre personers vardag. Aktör närverksteori (ANT) används för att beskriva och förklara hur ålderspensionärerna har tillägnat sig tekniken och hur tekniken har blivit en del av deras vardag. Vidare används verktyg från new literacy studies för att kartlägga vad pensionärerna gör med tekniken, vilka vardagliga skriftpraktiker som involverar användning av digitala medier och vilka skrifthändelser som aktualiseras i praktikerna. Till projektet hör ett ännu outforskat material av texter som de intervjuade pensionärerna har skrivit. I föredraget uppmärksammas några av dessa texter, exempelvis blogginlägg, e- postmeddelanden och hemsidetext. Tänkbara analysmodeller för att studera texternas former och funktioner diskuteras.
Ewa Bergh Nestlog Att skriva är som att simma. Nu crawlar jag! hierarkikomponerade och sekvenskopplade texter i grundskolans mellanår I pågående doktorandprojekt studerar jag skriftpraktik och elevtexter skrivna i diskursiva genrer. Texterna produceras i undervisningen som är mer eller mindre fokuserad på innehåll, strukturer och kommunikativa verksamheter i såväl ämnets texter som undervisningens praktik. Syftet med studien är att undersöka skrivundervisning och texter med samhällsorienterad inriktning skrivna av elever med svenska som modersmål eller andraspråk i två klasser i grundskolans årskurs 4 6. Det gör jag genom att analysera undervisningspraktiken och elevtexterna, men också genom att lyssna till hur elever och lärare talar om praktiken och texterna. Studien är etnografisk och delvis aktionsinriktad. Jag har följt två lärare och deras klasser under två skrivprojekt med ett års mellanrum i vardera klassen. Skriftpraktikerna och elevtexterna studeras genom observationer, intervjuer och textanalyser. Både praktik och texter analyseras med metoder som utvecklats ur systemfunktionell lingvistik (Halliday 1978), diskursteorier (Fairclough 1995; Kumaravadivelu 1999), reliefteori (Evensen 2005; Bergh Nestlog 2009) och retorisk strukturteori (Mann & Taboada 2005 2010). Liknande skrivforskning, där mellanårens undervisningspraktik och diskursiva elevtexter med samhällsorienterat innehåll studeras, saknas. Preliminära resultat visar likheter i de två skriftpraktikerna genom att eleverna i båda klassrummen är på olika sätt engagerade i skrivandet och lärarna är inriktade på interpersonella relationer i såväl undervisning som texter. Texterna kan sorteras i två övergripande kategorier, hierarkikomponerade och sekvenskopplade. Textanalyserna visar på textuella och funktionella drag som åtminstone delvis kan relateras till undervisningens inriktning. I föredraget vill jag visa och diskutera några centrala resultat från elevtextanalyserna. Referenser Bergh Nestlog, Ewa, 2009. Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora. Evensen, Lars Sigfred, 2005. Studie 7: Perspektiv på innhold? Relieff i ungdomsskoleelevers eksamensskriving. I: Ungdommers skrivekompetanse. Bind II: Norskeksamen som tekst. Berge, Kjell Lars m. fl. (red.). Oslo: Universitetsforlaget. S. 191 236. Fairclough, Norman, 1995. Media Discourse. London: Hodder, Edward Arnold. Halliday, Michael A. K., 1978. Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Edward Arnold.
Kumaravadivelu, B., 1999. Critical Classroom Discourse Analysis. I: TESOL Quaterly 33 (3). S. 453 484. Mann, William C. & Taboada, Maite. 2005 2010. Rethorical Structure Theory. The RST Web Site. Hämtat 2011 11 29 från http://www.sfu.ca/rst/01intro/index.html. Björn Bihl Frödings och Ricksons dialektala estetik I boken Folket, de bildade och landsmålslitteraturen (1975), som handlar om dialektdiktning under slutet av 1800-talet, redovisar Sven-Bertil Jansson de författare som var verksamma inom denna strömning vid den tiden. Det kanske mest flagranta med denna exposé är följande två utdrag: GUSTAF FRÖDINGs dialektbidrag började hösten 1891 regelbundet bli synliga i Karlstads Tidningen; därmed hade landsmålslitteraturen i Sverige fått sin estetiskt ledande utövare (a.a. s. 72) och genom Jeremias i Tröstlösa, LEVI RICKSON, kom dialektlitteraturen i Närke att höra till den estetiskt mest högstående (a.a. s. 77). Det som står i fokus för detta arbete är den dialektala delen av estetiken och hur den gestaltas av de två diktarna. Vid en jämförelse mellan dem kan följande skillnader iakttas. Den mest uppenbara skiljaktigheten rör distributionen av dialekt i texterna: Fröding skriver genomgående på dialekt eller riksspråk men använder även dialekt som stilmarkör. Rickson skriver antingen på dialekt eller riksspråk och blandar inte. Den andra differensen gäller samvariationen inom vald varietet (här bortses från de sammanhang där dialekt används som stilmarkör i riksspråkliga dikter): Fröding blandar olika dialekter från det värmländska språkområdet. Rickson håller sig till samma närkingska dialekt. Den tredje åtskillnaden har att göra med återgivningen av själva det dialektala uttrycket: Frödings former är mer skriftspråkliga. Ricksons former är mer talspråkliga. Den fjärde olikheten handlar om språklig kreativitet/bristande kunskaper om dialekten: Fröding hittar på egna former både frivilligt och ofrivilligt. Rickson hittar inte på egna former annat än ofrivilligt. Två slutsatser man kan dra utifrån detta är att Fröding är friare i sitt konstnärliga utövande vad gäller den dialektala estetiken. Rickson är mer dogmatisk i sitt förhållande till dialekten när han väljer den uttrycksformen. Alva Dahl Ögats text. Ikonisk interpunktion i en självbiografisk roman Språklig kommunikation sker med både auditiva och visuella medel. I skriften har det visuella möjligen en än mer integrerad roll: Den skrivna texten är ofrånkomligt spatialt disponerad, tryckt text står alltid i ett visst typsnitt och så vidare. Konventionerna för hur texten ska se ut är relativt fasta, men rymmer också en genreanknuten variation och kan (som andra språkliga
normer) tänjas på och synliggöras för estetisk och stilistisk effekt, vilket är vanligt i exempelvis poesi och reklam. Skriftens representation kan alltså, med Charles S. Peirces begrepp, ske symboliskt, ikoniskt och indexikalt; förutom den godtyckliga alfabetiska representationen kan skriftbilden på olika sätt avbilda ett givet fenomen eller föremål och väcka visuella konnotationer. Inom mitt avhandlingsprojekt, som syftar till att utforska interpunktion som litterärt stilmedel i prosa, har den ikoniska och indexikala potentialen hos detta skriftspråksspecifika fenomen kommit att träda fram. Jag har analyserat interpunktionen i Fredrik Ekelunds självbiografiska roman Fadevår, tack för ljuset! (2010) genom en kvalitativ närläsning, där tolkningen av det enskilda tecknet sker i relation till kontexten på olika nivåer, och funnit att interpunktionen i denna roman ofta bär ikonisk och indexikal referens. Tillsammans med mer övergripande stilistiska och tematiska drag i romanen gestaltar interpunktion, typografi, layout och illustrationer såväl den unge jagberättarens språkliga nyfikenhet som den vuxne jagberättarens influenser från och växlingar mellan olika diskurser och genrer. Karin Hagren Idevall Aktörer och relationer i kommentarsfält I mitt pågående avhandlingsprojekt undersöker jag hur individer konstrueras språkligt i interaktionen mellan olika kategoriseringar bland annat kön, sexualitet, religion, etnicitet och nationalitet på webbplatser med kommentarsfunktioner. Det övergripande syftet är att visa hur privilegierade och marginaliserade positioneringar skapas interdiskursivt. Den diskursanalytiska inriktningen bygger på ett post-strukturalistiskt och feministiskt perspektiv (Baxter, 2003) och analysen grundas i Actor-Network Theory (ANT), med utgångspunkten att texter genereras i nätverk av relation till andra (mänskliga och icke-mänskliga) aktörer (Law, 1992). I mitt föredrag kommer jag att presentera en undersökning där jag tittar på kommentarsfälten som nätverk, med fokus på hur relationer konstrueras genom språket. Materialet är hämtat från nyhetssidor och bloggar som är länkade till en debattartikel publicerad på Dagens Nyheters kultursidor (Sveland, 2012). Kommentarerna studeras som aktörer och effekter; de ingår i ett nätverk där de relaterar till andra aktörer, exempelvis till den publicerade artikeln/blogginlägget, till övriga kommentarer, till texter på andra webbsidor, till individer och till funktioner. Interaktionen mellan de olika aktörerna analyseras interpersonellt utifrån systemisk-funktionell lingvistik (Halliday 2004). Jag tittar bland annat på hur relationer skapas genom språkhandlingar och modalitet och vilka (varierande) effekter kommentarerna genererar. Nätverket analyseras även med samtalsgrammatiska verktyg; jag studerar hur kommentarsfältet utvidgas inlägg för inlägg och diskuterar kommentarernas sekventialitet och mönster för responsivitet (Linell 1998). Undersökningen syftar till att ringa in vad ett kommentarsfält kan vara vilka handlingar och effekter som det byggs upp av och kommer att ligga till grund för analysen av hur diskurser produceras och reproduceras i nätverket.
Referenser Baxter, Judith, 2003: Positioning gender in discourse: a feminist methodology. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Halliday, M. A. K., 2004: An introduction to functional grammar. 3. Ed. London: Arnold. Law, John, 1992: Notes on the Theory of the Actor Network: Ordering, Strategy And Heterogeneity. Centre for Science Studies, Lancaster University. Linell, Per, 1998: Approaching dialogue: talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: John Benjamins Publishing. Sveland, Maria (2012-02-08). Hatet som gör mig politiskt deprimerad (elektronisk). Tillgänglig: http://www.dn.se/kultur noje/debatt essa/hatet som gor mig politiskt deprimerad (2012-03-27). Per Ledin Att använda hen Ingen språkintresserad kan ha undgått den hen-debatt som förts i år. Polariseringen är stor. På den ena sidan finns utopiska och feministiska röster. Med hen kommer vi få ett jämlikt samhälle, fritt från könsförtryck. Pronomenet tillåter oss att tänka på och förhålla oss till varandra utan att hela tiden behöva göra könsdistinktioner. På den andra sidan finns dystopiska och anti-feministiska röster. Med hen går vårt samhälle under. Barn kommer inte att erövra en könsidentitet. Genusvetare tar makten och tvingar på alla ett politiskt korrekt och helt könsneutralt språkbruk. I det här föredraget ska jag ta upp hur hen faktiskt används, vilket ger underlag för att fundera på pronomenets framtid. En första infallsvinkel ger det faktum att hen är ett tredje personens pronomen som kompletterar han och hon. Tredje personens pronomen är till för att omtala någon och är obligatoriska i vissa språkliga kontexter. Svenskan saknar ju ett könsneutralt pronomen. Vid pronominalisering av mänskliga referenter tvingar grammatiken oss att använda hon eller han. Frågan blir om det finns språkliga kontexter som gynnar hen. Jag kommer att argumentera för att hen inte är ett pronomen i linje med han och hon. Det gör jag utifrån två huvudsakliga språkliga kontexter. Den första kallar jag könsobestämd användning. I en sådan språklig kontext används hen som ett generiskt pronomen och pekar ut vem som helst, oberoende av kön, som stämmer med korrelatets betydelse. Dvs. om det i en tidigare sats står studenten, den sökande eller doktorn och referenten inte är känd, kan hen användas för att undvika skrivningen han eller hon eller det opersonliga den. Den här användningen är framför allt aktuell i skriftspråket.
Den andra kallar jag könsirrelevant användande. Den innebär att referenten är känd i språksituationen men att den talande (eller skrivande) inte vill pronominalisera med han eller hon, utan undvika den könsangivelse som dessa pronomen ger. Användningen är ofta könspolitisk och anses bidra till ett jämställdare samhälle. Min slutsats är att hen fyller en lucka i vissa formella skriftliga kontexter, särskilt i den könsobestämda användningen, men ibland också i den könsirrelevanta och mer ideologiska användningen. I talspråkliga kontexter är användningen av hen ofta politiserad, och här har jag svårare att se att pronomenet kan vinna en stor spridning. Yvonne Lindqvist To Love, Eat and Prepare Om hur verbprocesser konstruerar en Persona i original och översättning. Mitt föredrag handlar om TV-kockarna Jamie Oliver, Nigella Lawson och Kylie Kwong. Jag undersöker deras första utgivna kokböcker och hur kockarnas s.k. Persona konstrueras i källtexten via samspelet av text och bild främst inom den ideationella metafunktionens processer samt huruvida denna Persona förändras i måltexten i och med översättningen från engelska till svenska. Studien är en del i ett mer omfattande projekt med titeln Sakprosaöversättningens funktion och ställning inom det svenska kulturella systemet översatta kokböcker och den svenska kokboksmarknaden. Projektet studerar översättning av sakprosa, specifikt översättning av kokböcker från engelska till svenska under det senaste decenniet. Undersökningen har sin teoretiska hemvist inom den funktionella grammatiken (Halliday1994; Holmberg & Karlsson 2006; Kress & van Leeuwen 1996; Björkvall 2009) och inom översättningsvetenskapen (Toury1995; Lindqvist 2002). Syftet med studien är att kartlägga hur samspelet mellan text och bild påverkas av de svenska översättarnas valda översättningsstrategi. Björkvall, Anders 2009. Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Ord & stil. Nr. 40. Hallgren & Fallgren. Uppsala Halliday, Michel 1994. An Introduktion to Functional Grammar. 2nd edition. Edvard Arnold. London. Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin 2006. Grammatik med betydelse. En Introduktion till funktionell grammatik. Ord och Stil. Nr 37. Hallgren & Fallgren. Uppsala. Holmberg, Per & Karlsson, Anna Malin & Andreas Nord 2011. Funktionell textanalys. Norstedts. Stockholm Kress, Gunter & Van Leeuwen. Teodor 1996. Reading Images: The Grammar of Visual Design. London & New York. Lindqvist, Yvonne 2002. Översättning som social praktik. Toni Morrison och Harlequinserien Passion på svenska. (Diss.) Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 26. Almqvist & Wiksell International. Stockholm.
Lindqvist. Yvonne. 2011. Att skapa och översätta en persona en multimodalöversättningsanalys av Nigella Bites. Svenskans beskrivning 31. Umeå 2010. S. 185 197. Lindqvist. Yvonne. 2011. To Dress and Undress the Naked Chef a Multimodal Translation Analysis of the first published Jamie Oliver Cookery Book in Sweden. XXXI Vakki Symposium. 11 12 feb. 2011. S. 222 234. Lindqvist. Yvonne. 2012. Kylie Kwong Crossover En multimodal översättningsanalys av Kylie Kwongs kokbok Heart and Soul. Svenskans beskrivning 32. Karlstad 13 14 oktober. 2011. (under utgivning) Toury, Gideon 1995. Descriptive Translation Studies and Beyond. Benjamins. Amsterdam & Philadelphia. Karin Milles Pizzan kokböckernas kameleont Receptet som meningsskapande resurs i måltidslitteraturen Vi har idag en omfattande kokboksmarknad, och både allmänheten och politiker visar ett stort intresse för mat och matlagning. Också forskare från olika discipliner har börjat intressera sig för det kulinariska fältets olika yttringar: kokböcker, matlagningsprogram och kändiskockar. Jag och Yvonne Lindqvist planerar en studie av svensk måltidslitteratur, specifikt kokböcker i original och översättning från engelska. Syftet med vår studie är att beskriva de diskursordningar och subjektspositioner som den inhemska och översatta måltidslitteraturen idag erbjuder sina läsare. Projektet kommer att bidra till förståelsen för hur måltidslitteraturen fångar upp, inkorporerar och förstärker aktuella matideologiska diskurser. Eftersom matideologierna har såväl klimatmässiga, etiska, hälsomässiga, genusstrukturella såväl som ekonomiska följder kan studier av vilka språkliga resurser som används för att introducera, producera och reproducera dem i måltidslitteraturen ge viktiga kunskaper. Vårt material består av nio kokböcker: tre svenska originalkokböcker samt tre engelskspråkiga kokböcker och deras tre svenska översättningar. De valda kokböckerna säljer alla i stora upplagor och har en utpräglad livsstilskaraktär, där kockarnas personlighet och matlagningsideologier ges framträdande roller. I mitt föredrag presenterar jag en delstudie där jag har studerat pizzarecept i de tre svenska originalkokböckerna: Per Morbergs Morberg: Scenen, livet och konsten att laga mat, Renée Voltaires Peace, love and food och Lotta Lundgrens Om jag var din hemmafru. Trots att de tre kokböckerna representerar olika förhållande till mat och ätande utifrån exempelvis hälsomässiga, klimatmässiga och etiska aspekter innehåller de delvis samma repertoar av recept. I alla tre förekommer exempelvis recept på pizza. De olika pizzarecepten går tillbaka på en välkänd social praktik i de svenska köken: att laga pizza, men får i de tre kokböckerna tre helt olika matideologiska innebörder beroende dels på receptens innehåll, dels beroende på hur recepten ramas in och motiveras. Var och en av kockarna laddar sitt
pizzarecept med sin matideologi: sina idéer om vilken typ av mat man ska äta, varför man ska äta den och hur den ska tillagas. Där en lagar pizza med mycket mozzarella för den sinnliga njutningens skull lagar en annan pizza på nötter och frön för att bli smal och sund. På detta sätt blir pizzarecepten kulinariska kameleonter som lätt kan anpassa sig och smälta in i nya sammanhang, och på det sättet bli förmedlande länkar mellan gamla och nya matideologier. Zoe Nikolaidou Texter som arbetsredskap i bilindustrin I detta föredrag kommer jag att presentera de preliminära resultaten från projektet Skriftbruk och lärande på arbetsplatsen: Svenska som andraspråk i svenskt arbetsliv. Projektet genomförs på en arbetsplats inom bilindustrin och fokuserar på maskinoperatörers skriftpraktiker och på nyckeltexter som används som verktyg för att slutföra arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda inom den svenska bilindustrin har svenska som andraspråk och en fråga som förekommer är huruvida dessa texter påverkar de anställdas möjligheter att delta i centrala arbetspraktiker. Dessutom är jag intresserad av att förstå i vilken mån de anställdas yrkesidentiteter påverkas av de ökade litteracitetskraven och hur de anställda med svenska som andraspråk hanterar problematiska situationer kring läsning och skrivande på arbetsplatsen. Metodologiskt använder jag mig av etnografiska verktyg för datainsamling, som deltagande observation och kvalitativa intervjuer. I min analys av skriftpraktikernas och texternas kontext utgår jag från aktivitetsteorin, och för att fördjupa mig i texterna använder jag mig av diskursanalytiska metoder. Kombinationen av de tre metoderna placerar min forskning inom området linguistic ethnography, där metoder för kontext- och diskursanalys används för att ge en helhetsbild av fältet. Min forskning har visat att arbetet inom bilindustrin präglas av texter och att de anställda uppmuntras att delta aktivt i texttolkning och textskapande. I föredraget kommer jag att visa hur texter används inom olika områden och av olika anledningar, som till exempel för att ge instruktioner, för att standardisera och kvalitetssäkra arbetet, för att informera, uppmuntra, uppmana och ibland även hota de anställda. Dessutom är de anställda uppmuntrade att skriva för att identifiera och lösa problem. Texterna i verksamheten har olika former, som blanketter, diagram, ritningar och löpande text, och de sätts upp på och kring en anslagstavla som fungerar som ett informationscentrum för varje avdelning. I föredraget kommer jag att visa bilder från en avdelning och problematisera texternas väsentliga roll i verksamheten. Pia Nygård Larsson Språk och text i ett naturvetenskapligt klassrum ett multimodalt perspektiv I mitt föredrag kommer jag att utgå från resultaten i min avhandling Biologiämnets texter text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass (2011). Studien behandlar ämnesundervisningens språkliga och textuella aspekter i en gymnasieklass där eleverna läser
kursen Biologi A. En utgångspunkt för studien är att språket som lärandeverktyg och kommunikativt redskap utgör en särskild utmaning för de elever som studerar på sitt andraspråk. Studien baseras på klassrumsobservationer, fältanteckningar, ljudinspelningar, insamlade texter samt intervjuer. I förgrunden står textanalyser där lärobok, lärarens undervisning och elevernas texter analyseras var sig för samt relateras till varandra. I dessa analyser behandlas även texters multimodala aspekter (Kress & van Leeuwen 2006), dvs. text och språk ses ur ett vidgat perspektiv som går utöver uttrycksformerna skrift och tal. I fokus står dels läroboken som multimodal text, dels den multimodalitet som kännetecknar det aktuella klassrummet. En viktig fråga i studien är i vilken utsträckning eleverna ges möjligheter att skapa sammanhang i mötet med lärobok och i undervisning. Här framträder betydelsen av att lärobok och lärare, genom bland annat visualisering, tydliggör semantiska relationer mellan centrala begrepp. Resultaten visar även på att läraren i både språk- och bildanvändning bidrar till att överbrygga skillnaderna mellan vardagliga och vetenskapliga uttryckssätt. Textaktiviteter (Holmberg 2006, Ledin 2006) utgör ett centralt textanalytiskt begrepp i min avhandling, i analyser av lärobokstext och elevtext, men också med avseende på klassrumskeenden. Till textaktiviteter kan paralleller till den så kallade genrepedagogikens genrebegrepp (t.ex. Veel 1997, Martin & Rose 2008) dras. Även textaktiviteter kan sammankopplas med multimodala aspekter, vilket jag vill diskutera i mitt föredrag, bland annat i förhållande till didaktiska implikationer. Referenser Holmberg, Per, 2006: Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (red.), Språket och kunskapen att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA nr 7. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet. S. 129-148. Kress, Gunther & van Leeuwen, Theo, 2006: Reading Images. The Grammar of Visual Design. London: Routledge. Ledin, Per, 2006: Projektansökan för projektet Textaktiviteter och kunskapsutveckling i skolan. Örebro: Institutionen för humaniora, Örebro universitet. Martin, J.R & Rose, David, 2008: Genre Relations. Mapping Culture. London: Equinox Publishing Ltd. Nygård Larsson, Pia, 2011: Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling i svenska med didaktisk inriktning. Malmö: Malmö högskola/lunds universitet. Nygård Larsson, Pia, 2011: Jättebästa svenskan tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne. I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet. S. 30-41.
Veel, Robert, 1997: Learning how to mean scientifically speaking: apprenticeship into scientific discourse in the secondary school. I: Christie, Frances & Martin, J.R. (red.), Genre and Institutions. Social processes in the Workplace and School. London: Continuum. S. 161-195. Catharina Nyström Höög, Hedda Söderlundh, Marie Sörlin Från berättelse till fallbeskrivning. I föredraget presenteras huvuddragen i ett planerat projekt som tar sin utgångspunkt i mötet mellan medborgarens språkvärld och myndighetens regelstyrda fallbeskrivningar. Vi vill undersöka vad som händer med medborgarens berättelse när den införlivas och omvandlas i beslutstexter och beslutsunderlag vid myndigheten, dvs. då den lyfts från en unik, personlig kontext till myndighetens mer allmänna fallbeskrivningar. Hur förändras berättelsen under resans gång, från medborgarens tidiga brev och samtal till myndighetens fallbeskrivning och färdiga beslutstext? Kan man se några generella mönster vad gäller myndighetens urval, uttryck och språkliga form i förhållande till medborgarens berättelse? Och påverkar förändringen medborgarens förståelse av den egna berättelsen i kontakten med myndigheten? På ett teoretiskt plan utgår det planerade projektet från begreppet skala (scale), som under senare år uppmärksammats inom bland annat globaliseringens sociolingvistik av Jan Blommaert (se t.ex. 2007) efter inspiration från socialgeografin. Överfört på det planerade projektet kan man se medborgarens ursprungliga berättelse som ett unikt fall och del av en mycket lokal kontext. För att passa myndigheten och de mer övergripande regler och lagar som styr myndigheten omvandlas berättelsen och genomgår en uppskalning (upscaling), där enskilda personliga händelserna lyfts upp och införlivas i myndighetens allmänna diskurs. I projektet vill vi studera just denna uppskalning från unik berättelse till myndighetstext. Vi tar tacksamt emot kommentarer kring hur arbetet kan fortskrida. Blommaert, Jan, 2007: Sociolinguistic Scales. I: Intercultural Pragmatics. Volume 4, Issue 1. S. 1 19. Cecilia Olsson Jers och Camilla Thurén Kultur, språk, medier I detta föredrag presenterar vi pågående forskning inom vårt projekt Lärarutbildningens språkpraktiker. En lärares främsta arbetsredskap är det muntliga språket. Med hjälp av det kommunicerar en lärare med elever, föräldrar och kolleger i en mängd olika situationer. Vårt projekt syftar till att (1) undersöka blivande gymnasielärares muntliga språkbruk och (2) undersöka hur deras muntliga språkbruk utvecklas och förändras i takt med att deras kunskap om muntligt språkbruk blir större. Denna typ av muntlighet förutsätter oftast en skriftlig text, eftersom det i många situationer handlar om förberett tal. Vi menar att en lärarstudent främst utvecklar det egna muntliga språkbruket i olika retoriska situationer genom att få kvalificerad respons både från lärare och från kurskamrater. Vår undersökning utförs i den allra första kursen i svensklärarutbildningen. Kursens lärandemål fokuserar å ena sidan kunskap om språk, språkutveckling och socialisation, å andra sidan
studentens muntliga och skriftliga språkfärdigheter. Kursen möjliggör för, och erbjuder, lärarstudenterna att ha ett reflekterande förhållningssätt till sitt eget muntliga språkbruk eftersom respons är ett viktigt begrepp och inslag i kursen. I denna första delkurs möter lärarstudenterna också elever i skolpraktiken, vilket gör det synnerligen intressant att genomföra undersökningen inledningsvis i utbildningen. Lärarstudenten förväntas nämligen utveckla förståelse för sin egen muntlighet samtidigt som den spelar roll för deras förmåga att stödja och utveckla elevers. Våra metoder inkluderar dokumentation och analys av studenternas muntliga produktion och responsarbete. De inkluderar också observation av undervisningen på studenternas första kurs och intervjuer med vissa studenter. Viss dokumentation genomfördes under en pilotstudie ht 2011. Delar av det materialet presenteras. Den större delen av materialinsamlingen är emellertid planerad till ht 2012 och ht 2013. Materialet kommer i ett första skede att analyseras med hjälp av retoriska begrepp. Projektet Lärarutbildningens språkpraktiker sätter strålkastarljuset på vuxnas lärande och kommer att kunna säga något om föränderlighet och viss progression i lärarstudenters utveckling av muntlighet. Vi kommer också att kunna säga något om metaspråkets och responsens betydelse för den vuxnes muntliga språkutveckling. Då teorier kring respons på muntlig språkutveckling är ett relativt outforskat område förväntar vi oss också att kunna tillföra kunskap som möjliggör teoriutveckling. Henrik Rahm Vårdens professionella, vårdens mottagare och vårdens associerade Generaliserad och specifik kommunikation för olika intressegrupper I min presentation kommer jag att diskutera kommunikation inom vård och omsorg. En aspekt är behoven och intressena kring kommunikation för olika intressegrupper vårdens professionella, vårdens mottagare (patienter, kunder, vårdtagare, gäster) och vårdens associerade (släkt, vänner, närstående). En annan aspekt är ambitionsnivån och omfattningen för kommunikation. Frågor jag diskuterar i min presentation är: 1. Vilket ansvar har myndigheter för kvalitet och effektivitet i kommunikation inom vård och omsorg utifrån bl.a. klarspråk och mottagaranpassning? 2. Vilka intressekonflikter kan uppkomma mellan mottagargruppers behov och vilka språkliga uttryck tar de sig? 3. Vilka intressekonflikter kan uppkomma mellan generaliserad och specifik information och vilka språkliga uttryck tar de sig?
Tomas Svensson Skrift och språk vid vita tavlan, eller vid whiteboardtavlan Hur används vita tavlan som resurs för olika slags skrift och skriftbruk? Jag kommer att visa delar av resultatet från en nyligen avslutad skriftbruksetnografisk studie. En studie bestående av två fallstudier i vilka två barn i åldrarna 11 12 år har studerats. Studien har genomförts i såväl hem som skola, men i den här presentationen är det skriftbruk knutet till klassrummens vita tavlor som är i fokus. Vid presentationen har jag ambitionen att visa tre olika slags exempel på skrift och skriftbruk knutet till vita tavlan I studien har barnen följts under skolgång i hemklassrum där de har all sin teoretiska undervisning, respektive under skolgång utan ett bestämt hemklassrum. Bruket av vita tavlan skiljer sig en hel del åt beroende av om det är hemklassrum eller inte. I det förra fallet är vita tavlan och de närmast omgivande ytorna en resurs för ett tämligen varierande skriftbruk, medan skriftbruket i det senare fallet är mer begränsat. Studien visar också att det vid vita tavlan ofta sker ett språkande (och textskapande) där tal och skrift snarast kan ses som olika element vilka är förbundna med varandra genom den som skriver, ritar, talar och pekar (oftast en lärare). De är de olika elementen, i det här fallet modaliteterna tal, skrift samt gester, som tillsammans utgör en betydelsebärande helhet; alltså en text. (Jämför med multimodal textanalys, se Kress & van Leeuwen, 1996/2006). Slutligen har studien även visat att ett ord eller uttryck under en lektion kan ha skiftande funktioner och betydelser. Ett exempel är att orden kan vara något som läraren använder för att få eleverna att rikta sina blickar åt samma håll. Ett annat exempel är att orden kan ha en betydelse i samband med en muntlig genomgång, men efter den genomgången kan ha en vidare betydelse. Ords betydelse är alltså knutet till situationen, dvs. situationskontexten, snarare än generella ordboksdefinitioner, dvs. kulturkontexten (Berge, 2008). Referenser Berge, K. L. (2008). Teksten. I Asdal, K. m.fl. Tekst å historie : Å lese tekster historisk.. Oslo, Universitetsforlaget: s. 33-68. Kress, G. R. and T. Van Leeuwen (2006). Reading images : the grammar of visual design. New York, Routledge. Barbara Ziegler Bildtexter i tyska och svenska läroböcker i ämnet historia Bildtexter är för det mesta korta texter som bidrar till att skapa kohesion mellan bild och (bröd-) text. De har en kommenterande och förklarande funktion och bidrar till kontextualisering av bilder. Bildtexter har därmed en viktig funktion för förståelse och meningsskapande. Textsorten bidrar till (re-)produktionen av kunskap och betydelse men också av värderingar, trots sin förment neutrala karaktär. Medan bilder i läroböcker sedan
länge varit föremål för forskningen, visar mina förberedande undersökningar att forskningen om bildtexter är högst begränsad. Med mitt nyligen påbörjade avhandlingsarbete Bildtexter i tyska och svenska läroböcker i ämnet historia hoppas jag därför kunna ge ny kunskap och viktig förståelse om en textsort i offentlig utbildningsdiskurs som hittills knappast varit föremål för några studier. Min övergripande frågeställning lyder: Vilken form och funktion har bildtexter i tyska och svenska läroböcker i ämnet historia? Den teoretiska utgångspunkten för min undersökning ligger i en multimodal textanalys då samspelet mellan brödtext, bild och bildtext spelar en ytterst viktigt roll. Eftersom läroböcker och deras bildtexter är en del av den offentliga utbildningsdiskursen kommer jag även att använda mig av analysredskap ur diskurslingvistiken. I mitt föredrag vill jag även problematisera läromedel i allmänhet och historieläroböcker i synnerhet som undersökningsföremål för lingvistisk forskning. Material och metod kommer också att tas upp till diskussion.