Hållbar utveckling vt 10



Relevanta dokument
Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp?

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

* Vad händer i lådan

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)

Vetenskaplig rapport

Kan stress påverka prestationsförmågan?

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Namn: Eron Teklehaimanot Klass: 9b Datum: 21 maj 2010 Mentor: Mikael (svenskan) Hållbar utveckling med inriktning naturvetenskap Oljud i klassrummen

Diesel eller Bensin? Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Gunnesboskolan, miljövänlig? Energi och Miljö tema VT-10

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Exempel på observation

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Vem Väljer Passivhus?

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Från sömnlös till utsövd

Efter fem tsunamier av motstånd

Elförsörjning med hjälp av solceller

Arbetsmiljön i våra klassrum

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Varför handla ekologiskt?

Att hyra sin bostad. - rättigheter och skyldigheter

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

ALLERGISTANDARD FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

Sommarträning för juniorer ( )

Projektarbete Belysning

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Tillsynsprojekt förskolor och skolor Anna Baggström

Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt

En hållbar utveckling

LUFTFLÖDE. Värmeeffekttillskottet från personer och belysning är ca 3 kw i ett klassrum.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Delprov A3 och Delprov B

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Framtidstro bland unga i Linköping

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering. Svensk Ventilation Britta Permats

Småhus - ventilation och funktionskontroll

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

om läxor, betyg och stress

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

LIISA: AYRAN: Grekland, tick tick tick tick. LIISA: Nej! Inte tick tick tick. Du måste använda ord! AYRAN: Jag kan inte. Inte bra. LIISA: Varför?

Du är klok som en bok, Lina!

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Någonting står i vägen

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

Sune slutar första klass

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Wöhler CDL 210 CO2-logger

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

UR-val svenska som andraspråk

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Mansoor Ashrati 9B

FrfLUN DELEGATIONSBESLUT 1(3)

Instruktion Denna instruktion visar hur du använder mallarna. (1) (2) (3) (4) (5) Skriv målvärdet för mätningen

520 Symbolhanterande miniräknare - ett pedagogiskt hjälpmedel att räkna med

Varför ska man använda matriser?

Varje elev till nästa nivå

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Egenkontroll enligt miljöbalken

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Transkript:

Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6

Innehållsförteckning: Inledning...sida 3 Bakgrund...sida 3 Syfte/Frågeställning...sida 3 Hypotes...sida 3 Metod...sida 3-4 Resultat...sida 4-5 Slutsats...sida 5 Felkällor...sida 5-6 Avslutning...sida 6 Källförteckning...sida 6 2/6

Inledning: Vad är det för miljö vi elever befinner oss i, dag in och dag ut? Skiljer luften i klassrummen sig någonting beroende på tidpunkt på dygnet? Eftersom vi elever befinner oss i denna miljö 5 av 7 dagar i veckan var detta någonting som jag engagerar mig för och det var därför jag valde att göra en undersökning inom detta området. Jag ville undersöka hur luftkvalitén skiljer sig från morgon till eftermiddag i ett klassrum. Att jag valde att just göra mina undersökningar i 9:ornas klassrum i hus 5 på Gunnesboskolan, var för att det är just där som jag vistas varje dag. Personligen tyckte jag att det skulle vara intressant att göra undersökningar i en miljö som jag ofta befinner mig i och således få resultat och slutsats som berör mig. Bakgrund: För att få svar på min undersökning valde jag att dels mäta koldioxidhalten och dels undersöka om det fanns bakterier i luften. Att jag ville mäta koldioxidhalten var eftersom koldioxidhalten är för hög hindras kroppen från att ta upp syre. En människas prestationsförmåga försämras redan vid några få procents koldioxid i inandningsluften. Om koldioxidhalten överstiger 1000 ppm (parts per million), kan man känna besvär med bland annat trötthet och irritation. Eftersom man måste kunna koncentrera sig i skolan för att prestera bra, är det viktigt att koldioxidhalten håller en låg nivå i klassrummen. För att motverka en hög koldioxidhalt kan man ventilera klassrummen. Om man ventilerar för man bort bla. koldioxid och andra utdunstningar från människor. Man skyddar också byggnaden genom att föra bort fukt och andra belastningar. Detta är bra då fukt kan ge mögel och bakterietillväxt som inverkar negativt på människors hälsa. Syfte/Frågeställning: Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? Skillnader mellan morgon och eftermiddag. Hypotes: Då jag av egna erfarenheter har märkt av trötthet och huvudvärk i skolan, då främst på eftermiddagarna, tror jag att koldioxidhalten ökar mot eftermiddagen. Att det är så tror jag är för att eleverna som arbetar i klassrummen under dagen andas ut luft med hög koldioxidhalt. Metod: Material: CO2 analyzer Agarplattor Som jag tidigare har skrivit valde jag att mäta koldioxidhalten i rummen och undersöka bakterier i luften. För att mäta koldioxidhalten använde jag en CO2 analyzer och för att undersöka bakterierna så använde jag så kallade agarplattor. Bild: Den CO2 analyser jag använde mig av för att göra mina mätningar. 3/6

Eftersom jag ville få reda på skillnaden i luften mellan morgon och eftermiddag så var det självklart att jag skulle ta mina värden vid just dessa tillfällen. De första mätningarna jag gjorde var alltså på morgonen när varken elever eller lärare vistats i klassrummen. Jag började med att placera ut 2 agarplattor i vars en ände av klassrummet. (Att jag valde att inte sätta de bredvid varandra var för att det kan finnas olika mängd bakterier i olika delar av klassrummet). Sedan ställde jag CO2 analyzern i mitten av klassrummet, gick ut och stängde dörren efter mig och lät agarplattorna exponeras i exakt fem minuter, för att sedan gå in och läsa av värdet på CO2-mätaren. För att de eventuella bakterierna skulle börja växa satte jag sedan in agarplattorna i ett värmeskåp där de sedan stod i 2 dygn. Jag upprepade samma process vid alla mina tester och jag använde mig av ett tidtagarur just för att undersökningarna skulle vara exakt lika långa. Därmed undvek jag eventuella felkällor. Bild: Agarplattor i ett värmeskåp. Resultat: Tid på dygnet 9A 9B 9C Tomt klassrum 350 ppm 350 ppm 362 ppm 360 ppm 362 ppm 372 ppm 356 ppm 370 ppm Medelvärde: 361,33333 ppm 363,33333 ppm 361 ppm 361,66667 ppm Tabell: Mätvärden för undersökningen av koldioxidhalten på morgonen i 9:ornas klassrum. Tid på dygnet 9A 9B 9C Tomt klassrum Eftermiddag 600 ppm 605 ppm 801 ppm 360 ppm Eftermiddag 632 ppm 610 ppm 820 ppm 373 ppm Eftermiddag 527 ppm 522 ppm 624 ppm 385 ppm Medelvärde: 586,33333 ppm 579 ppm 748,33333 ppm 372,66667 ppm 4/6

Tabell: Mätvärden för undersökningen av koldioxidhalten på eftermiddagen i 9:ornas klassrum. Skillnad mellan morgon och eftermiddag 9A 225 ppm 9B 215,66667 ppm 9C 387,33333 ppm Tomt 10,999997 ppm klassrum Tabell: Skillnaden på mätvärdena för undersökningen av koldioxidhalten i de enskilda klassrummen. Skillnad mellan morgon och eftermiddag. (9A, 9B, 9C) 362,88889 ppm Eftermiddag 637,88889 ppm Skillnad: 275 ppm Bild tabell: Den sammanlagda skillnaden för undersökningen av koldioxidhalten från morgon till kväll i de tre niornas klassrum. Utslag av agarplattorna: Agarplattorna som jag placerade i värmeskåpet efter exponering gav inget utslag (=bakterietillväxten startade inte). Resultatet av dessa var inte trovärdigt och gick därför inte att räkna med. Slutsats: Som mina resultat visar så höjs koldioxidhalten till eftermiddagen i alla fall. I det klassrummet där elever hade arbetat under skoldagen var koldioxidhalten över 20 gånger så stor som i de tomma klassrummet. Att det är så beror på att eleverna släpper ut koldioxid automatiskt när de andas. Deras inandningsluft består av 21% syre och 0,04% koldioxid, medan utandningsluften består av 16% syre och hela 4% koldioxid. Jag kan därmed säga att jag hade rätt med min hypotes, koldioxidhalten ökar senare på dagen. Att den gör det är, just som jag trodde, för att eleverna andas ut luft med hög koldioxidhalt. Då koldioxidhalten ökar på eftermiddagen hindras kroppen från att ta upp syre, elevernas prestationsförmåga försämras också. Ju högre koldioxidhalt det är desto sämre prestationsförmåga får eleverna. Om de sitter i en provsituation klockan 15.00 på eftermiddagen försämras deras provresultat gentemot en provsituation på morgonen. Felkällor: Då det finns inte så mycket bakterier i luften var det svårt för mig, som inte har de rätta instrumenten för att kunna odla bakterier på så kort tid, att komma fram till något resultat. Jag hittade några små kolonier med bakterier, men dessa var så små att jag inte kunde räkna med de i ett trovärdigt resultat. Då mina mätvärden från CO2 analyzern inte gick att föra in på datorn fick jag använda mig av de värden som jag antecknat under tiden som försöken pågick. På så sätt kunde jag inte ta hänsyn till 5/6

alla mätvärden under ett försök, utan bara det som jag skrev ner. Men genom att göra mätningarna flera gånger och anteckna värdena på samma sätt som tidigare, (för att sedan räkna ut ett medelvärde av dessa), minskade jag denna felkälla lite. Avslutning: Om jag hade haft längre tid på mig hade jag exponerat agarplattorna i klassrummen under en längre tid. Genom att göra detta hade jag kunnat få en bakterietillväxt som jag skulle kunna utvärdera. Jag hade också gjort mina undersökningar med agarplattorna många gånger för att kunna utvärdera och sätta mina resultat i perspektiv till varandra för att just få ett trovärdigt resultat. Nu när jag har gjort mina mätningar inser jag varför klagomålen om huvudvärk och trötthet kommer sedan framåt eftermiddagen. Visst kan det bero på att man har jobbat hårt en hel dag och blivit trött av det. Men det kan även bero på att koldioxidhalten i klassrummet ökar med mer än 20 gånger i de klassrum där elever arbetat under dagen mot de klassrum där ingen befunnit sig. På så sätt hindras elevernas kroppar att ta emot syre och de drabbas av just trötthet och huvudvärk. Så, för att undvika detta bör skolorna satsa på bättre ventilation som gör att luften cirkulerar och koldioxidhalten hindras från att öka så mycket. Då kan eleverna prestera av sin bästa förmåga oberoende på vilken tid på dygnet det är. Källförteckning: http://meveco.com/info.html 120510 http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/manniskokroppen.asp 200510 Bilder: Samtliga bilder och tabeller i min rapport är tagna eller ritade av mig. 6/6