Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Relevanta dokument
Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

Riktlinje Fotsjukvård

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Till dig som har typ 2-diabetes

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Behandlingsskor. Information till brukare

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Landstingsstyrelsens förvaltning

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Nutrition och sårläkning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

10 Vad är ett bra HbA1c?

Område: Ortopedtekniska hjälpmedel. Innehållsförteckning

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

Giltighetstid: längst t om

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

DIABETISKA FOTSÅR Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Min personliga diabetesbok

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Fina fötter. - förebyggande fotvård

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Riktlinjer. Kompressionsbehandling vid venös insufficiens

Deltagare Borlänge: 118 personer. Deltagare Malung: 48 Fler läkare i Malung. Ingen chef någonstans! Många från kommunen i Borlänge

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Högt blodtryck Hypertoni

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

HANDBOK HJÄLPMEDEL Huvudavsnitt: C Särskilda direktiv för vissa produktområden

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

36 Åldringsvård och hemsjukvård

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Klinisk Medicin ht poäng MEQ 2

6. Farmakologisk behandling vid debut

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Tandlossning och DIABETES

opereras för åderbråck

få kontroll över din diabetes

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Handläggning av diabetes typ 2

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Beskrivning. Medicinska indikationer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

Problem med mage och tarm. Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

LUCENTIS (ranibizumab) För nedsatt syn på grund av makulaödem till följd av retinal venocklusion

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Vaccination mot influensa

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Lilla. för årskurs 8 & 9

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Diabetes. Britt Lundahl

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

STANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Transkript:

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare

Program och hålltider 13.15-14.15 Inledning, Vårdprogram för äldre/skl, glukostestning, teori fötter; Elisabeth Sörman, Krister Gustafsson 14.15 15.00 Kaffe samt praktisk demonstration av stickskyddade kanyler samt fotstatus 15.00 15.45 Reviderade riktlinjer för diabetesbehandling i kommunal verksamhet samt risker med överbehandling Hans-Erik Johansson/Christina Mörk; informationsläkare 15.45 16.00 Frågor samt hur går vi vidare

Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2015

Äldre-äldre I betydelsen en biologisk ålder över 80 år För de flesta människor börjar en successiv symtomgivande organsvikt som innebär en förväntad livslängd på 4-6 år Då kan vi prata om patienter som är 60 år samtidigt som vissa 90-åringar är mycket vitala och kan leva 10 år till

Omvårdnadsplan (kapitel 2 i vårdprogrammet) Det är viktigt att omvårdnadsplanen finns dokumenterad och revideras regelbundet. En omvårdnadsplan bör innehålla: >>Diabetesdiagnos, typ av diabetes >>Diabetesansvarig läkare och sjuksköterska >>Övriga diagnoser >>Behandling >>Målvärde för blodsocker, HbA1c och blodtryck >>Vikt

>>Riskbedömning fötter >>Kontroll av injektionsställen >>Planerade kontroller >>Speciella förutsättningar som nedsatt njurfunktion, tidigare bensår och synnedsättning >>Omvårdnadsdiagnos >>Omvårdnadsmål >>Utvärdering

Diplomerad Webbutbildning för omvårdnadspersonal vård av äldre med diabetes Du som omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende har möjlighet att öka din kompetens genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes. Lättillgänglig och flexibel utbildning Kostnadsfria utbildning www.skl.se

Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården

Nutrition I diabetesvården fokuserar vi oftast på minskat intag av kolhydrater och energi vid typ 2-diabetes Men i åldringsvården är nutritionen det stora problemet, vad gäller energi, vätska och näringsämnen

Orsaker till sämre nutrition Dåligt tandstatus Sväljbesvär Depression Dålig ekonomi Tremor

Orsaker till sämre nutrition Förändrad smakupplevelse Försämrad absorption från magtarmkanalen Ensamhet Tvingas äta mat man inte själv valt och på ovana tider m.m.

Utgå från energi och näringsbehov Minimum: 20-30 kcal/kg kroppsvikt och dygn Försök hitta en fungerande måltidsordning och välsmakande mat En person som har svårt att få i sig tillräckligt med mat behöver mat med ett stort fettinnehåll och stort kolhydratinnehåll Anpassa diabetesbehandlingen efter detta

Diabetesförbundet Gratis att skicka efter www.diabetes.se

I Sverige utförs ca 1400 amputationer per år Minst 85% av de diabetesrelaterade amputationer som görs föregås av ett fotsår 4 av 5 fotsår föregås av ett större eller mindre våld mot foten - vanligen skorelaterat (50% i Sverige)

70-100% av diabetiker med fotsår har tecken på en perifer neuropati Diabetes är orsaken till nästan 50% av alla fot och benamputationer i västvärlden Minst hälften av alla fotsår borde vara tillgängliga för preventiva åtgärder

Utrustning vid fotundersökning: Stämgaffel 128 Hz eller Biothesiometer Monofilament 5.07 (10 gram) Doppler (om pulsar ej kan palperas)

Stämgaffel 128 Hz Personer får normalt sämre vibrationssinne med stigande ålder

Monofilament 5.07

Symtom på perifer neuropati Brännande smärta Huggande smärta Parestesi Värme-köldsensationer Ökad känsel Nedsatt känsel Kuddkänsla

Tecken på perifer neuropati Nedsatt känsel för smärta, temperatur och vibration Muskelatrofi med klotår och fotdeformiteter Minskad svettning och vidgade vener på fotryggarna

Andra eller bidragande orsaker till neuropati: Alkohol eller lösningsmedel. B12-brist Hypothyreos. Uremi Spinal stenos Perifer nervkompression (oftast ensidig) Läkemedel (vissa cytostatika: vinkristin, cisplatin). Intox med bly, koppar

Fotsår: typ, lokalisation, orsak Yttre våld ger ofta sår på tår eller fotrygg Utmattningssår pga motorisk neuropati är ofta lokaliserade till framfotens undersida Trycksår förekommer vanligen på hälen Nedsatt perifer cirkulation leder till sår på tåspetsar och yttre fotranden samt där vävnad utsatts för tryck Sår mellan tårna orsakas vanligen av bristande hygien

Fötter sår Hög ålder är i sig en riskfaktor för neuropati, cirkulationsinsufficiens, immunbrist, dåligt nutritionsstatus, atrofisk hud och att drabbas av svårläkta sår på fötterna som vid samtidig diabetes snabbt kan leda till djupa infektioner gangrän och amputation Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhört viktig roll i vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra MYCKET stor nytta Många äldre har svårt att sköta sina fötter pga stelhet, dålig syn eller kognitiva störningar. Anhöriga eller personal inom hemtjänst eller hemsjukvård bör om möjligt:

Regelbundet TITTA på fötter och skodon. Skor som är för små eller trycker på trampdynor, tår eller benutskott kan i förlängningen leda till svårläkta sår och risk för amputation Skorna skall vara rymliga för tårna och ha hälkappa Rena torra fötter med rena strumpor, helst utan sömmar Torr hud skall smörjas men inte mellan tårna Naglar skall vara korta, rakt klippta och hörn filas av för att undvika skav eller nageltrång

När skall man remittera till kärlkirurgen? Ankeltryck < 80 mm Hg Tåtryck < 45 mm Hg OBS! Diabetiker kan ha falskt högt tryck pga stela kärl! Ischemiskt sår Ca 20% har vilovärk Ca 20% har claudicatio 40-45% chans att läka sår vid ankeltryck < 80 mm Hg

Riskgrupp 1 och 2 1 = Låg risk Friska fötter Inga tecken på neuropati, arteriell insufficiens etc. Åtgärd: Undervisning i egenvård, skor, rökstopp 2 = Medelhög risk - remiss till fotterapeut Fynd av - perifer neuropati, torr hud, rodnader - deformiteter, förhårdnader, hallux valgus, hammartår, - pulsar i fötterna palpabla eller ankeltryck > 80 mm Hg Åtgärd: Regelbunden fotsjukvård och särskild observans på fötterna. Fotvård exempelvis 3-4 ggr/år. Ortopedtekniska hjälpmedel vb

Riskgrupp 3 och 4 Hög risk 3 = Tidigare fotsår 4 = Pågående allvarlig fotsjd (ischemi, infektion, Charcot-fot). Fynd av - aktuella fotsår eller tidigare fotsår, amputation, osteopati - nedsatt cirkulation, ej palp pulsar, ankeltryck <80 mm Hg - perifer neuropati föreligger - uttalade deformiteter, fotödem - bristande förmåga till egenvård, ex nedsatt syn Åtgärd: Täta kontroller hos fotterapeut upp till 10 ggr/år Tät kontakt mellan fotterapeut och behandlande läkare Ortopedtekniska hjälpmedel Djup infektion? (ben, senor, ligament i dagen, abscess) till akutmottagningen med remiss, telefonkontakt

Organisation och resurser Att sköta åldrande eller multisjuka diabetiker kräver arbete, tankemöda, etiska överväganden och kunskaper inom många olika områden invärtesmedicin geriatrik socialmedicin psykiatri etc

Frågor?