VA UTREDNING UDDARP, SKÄPPARSLÖV

VA UTREDNING UDDARP, SKÄPPARSLÖV SLUTRAPPORT, REV. 2019-03-20 Tyréns AB Fack 34 2019-03-20 252 78 Helsingborg Besök: Kungstorget 8 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

2 UPPDRAG Titel på rapport: Status: VA Utredning, C4 Hus AB Kristianstad VA Utredning Uddarp, Skäpparslöv Slutrapport, reviderad Datum: 2019-03-20 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: C4 Hus AB, Kristianstad Bertil Rosander Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Faik Rrecaj Torbjörn Melin Uppdragsansvarig: Faik Rrecaj Datum: 2018-12-20 Handlingen granskad av: Torbjörn Melin Datum: 2018-12-20

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 5 3 OMFATTNING... 5 4 UNDERLAG... 6 5 ORGANISATION... 7 6 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET... 7 7 VA ANSLUTNINGAR OCH DAGVATTEN... 7 7.1 DRICKSVATTEN... 7 7.1.1 DIMENSIONERANDE VATTENFÖRBRUKNING FÖR PLANOMRÅDET... 7 7.2 SPILLVATTEN... 8 7.2.1 BERÄKNING AV SPILLVATTENFLÖDE... 9 7.3 DAGVATTEN... 9 7.4 ANDRA BEFINTLIGA LEDNINGAR INOM PLANOMRÅDET... 9 8 DAGVATTENBERÄKNINGAR... 9 8.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR-DIMENSIONERING... 9 8.2 REDUCERAD YTA I OMRÅDET...10 8.3 KONSEKVENSER VID 100 ÅRSEGN...11 8.4 DAGVATTENMAGASIN...11 8.4.1 MAKADAMDIKE...12 8.4.2 RÖRMAGASIN...14 8.5 EXEMPELBILDER DAGVATTENMAGASIN OCH MAKADAMDIKE...15 9 BESKRIVNING AV YTAVRINNINGS-VÄGAR... 16 9.1 NIVÅER...16 9.2 RINNVÄGAR...16 9.3 SÄKUNDÄRA AVRINNINGSVÄGAR OCH HÖJDSÄTTNINGAR...17 10 DAGVATTENHANTERING... 18 10.1 PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN...18 10.2 AVVATNING AV HÅRDGJORDA YTOR...19 10.3 DRÄNERINGSVATTEN...19

4 10.4 RENING AV DAGVATTEN...19 11 ÖPPEN DAGVATTENHANTERING, ANDRA EXEMPEL... 21 12 ÖVERSVÄMNINGSRISKER... 22 12.1 BEDÖMNING AV ÖVERSVÄMNINGSRISKER...22 13 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER... 22 14 BILAGA1... 23 15 BILAGA 2... 24 1 BAKGRUND C4 Hus AB ska ta fram en detaljplan för fastigheten Uddarp 1:14 i syfte att etablera/bygga 10 bostäder inom planområdet. Planområdet omfattar cirka 8000 m 2 (0,8 hektar) obebyggd mark (öppen åkermark) och ligger sydväst om Kristianstad. Arbetet med detaljplanen är i ett tidigt skede och hur planområdet exakt kommer att se ut är inte bestämt ännu. Bild 1. Planområdets läge.

5 2 SYFTE Utredningens syfte är att utreda förutsättningarna för VA och dagvatten inom planområdet. Utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att skapa en god dagvattensituation och översiktlig lösning av dricksvatten och spillvatten. Utredningen ska utgöra underlag till detaljplan. 3 OMFATTNING Uppdraget omfattar planområdet Uddarp 1:14 Skäpparslöv (bild 2). Tio nya bostäder med tillhörande nya parkeringar, lokal gata och andra hårdgjorda ytor ingår. Bild 2. Aktuellt planområde Uddarp 1:14 Nedanstående ska ingå i uppdraget: Beräkning av erforderliga magasinsvolymer för fördröjning av dagvatten. Förslag på placering och grov utformning av fördröjningsmagasin. Översiktligt förslag för placering av vattenuttag för vattenförsörjning och minireningsverk. Översiktlig beskrivning av spillvatten och dricksvattenledningar inom planområdet. Översiktlig beskrivning av sekundära avrinningsvägar för större regn än det dimensionerande regnet.

6 4 UNDERLAG Följande material har legat till grund för denna utredning och har leveraratas av C4 Hus AB: Geoteknisk undersökning och MUR, Geoexperten i Skåne AB, 2017-11-14 Grundkarta Uddarp 1:14 Situationsplan Uddarp 1:14 Planskiss till C4 Hus Grundkarta och plankarta Uddarp,DWG Ritningar för hustyp, planer & sektioner, fasader. Nedan visas förslag på hur området kommer att exploateras/utformas, se bild 3. Bild 3. Illustration över planerad byggnad på Uddarp 1:14. Källa Åhus Design Studio

7 5 ORGANISATION Faik Rrecaj har varit uppdragsansvarig (UA) och handläggare, Torbjörn Melin har varit handläggare och kvalitetsgranskare. Beställarens ansvarige har varit Bertil Rosander från C4 Hus AB. 6 BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET Området består helt och hållet av åkermark som sluttar mot öst. Markytans nivå varierar mellan + 52,00 möh (nordväst om planområdet) till +42,20 möh (öster om planområdet). I anslutning till området finns en liten skogsdunge nordväst om planområdet Uddarp 1:14. De undersökningar som gjorts av Geoexperten Skåne AB, separat utredning under november 2017 visar att jordlagren utgörs överst av 0,3 0,7 meter matjord. Matjorden under lagras av sandmorän till mer än undersökt djup på 4 meter. Under projekteringsskedet kommer det att behövas ytterligare grundvattenmätningar- installerade grundvattenrör för att få ganska exakt kartering av grundvatten inom planområdet. Byggnadsgrunden ska placeras på det sättet att ingen grundvattendränering sker i området. 7 VA ANSLUTNINGAR OCH DAGVATTEN Inom planområdet Uddarp finns det inget kommunalt verksamhetsområde för vatten & avlopp och dagvatten idag. Det är oklart om planområdet omfattas av kommunens VA plans strategi framöver. 7.1 DRICKSVATTEN Planområdet kommer att ha egen borra nordväst om bostadshusen för dricksvattenförsörjning inom området. Vattentäkten planeras att anläggas nordväst om planområdet som kan trycka in dricksvattnet via tryckstegringsstation/pumpar i huvudvattenledningen. Detta lokala vattenverk(borra) kommer att anläggas norr om vändzonen i den lokala gatan (VV i bild 4,). 7.1.1 DIMENSIONERANDE VATTENFÖRBRUKNING FÖR PLANOMRÅDET Allmän vattenförbrukning beräknas enligt sannolikt flöde för område med upp till 500 brukare. Dimensionerande flöde-hushållsförbrukning inklusive allmän förbrukning blir 1,2 l/s (beräkning av fördelningslednings sannolikt flöde ges av formeln: Sannolikt flöde Boverket). En huvudvattenledning PE 63 mm och vattenserviser PE 32 mm med tillhörande anordningar föreslås inom området för dricksvattenförsörjning.

8 Bild 4. Förslag på VA nätet inom planområdet Uddarp 1:14 7.2 SPILLVATTEN En spillvattenledning PP 200mm föreslås inom området. Denna spillvattenledning kommer att avleda spillvattnet från området till minireningsverket som kommer att förläggas sydöst om planområdet (bild 4, MRV-minireningsverk typ BAGA EAYSY XL). Minireningsverket är en avloppsanläggning avsedd för 10 40 hushåll med hög skyddsnivå, patenterad slamavskiljare som genom extremt låg slamflykt effektivt motverkar igensättning av bäddar. Anläggningen uppfyller högsta miljö-och hälsoskydd och vattenkvalitén som rinner ut är bättre än badvattenkvalitén. Alla Baga Easy XL anläggningar för markbaserad rening anläggs med Baga biomoduler med spridarplattor. Systemet byggs upp runt biomoduler som tillsammans med spridarplattor bildar den perfekta miljön för biologisk nedbrytning av avloppsvatten. Tekniken ger en överlägsen ventilation i hela systemet vilket tillsammans med den extremt låga slamflykten garanterar att bäddarna inte sätter igen. Enligt geotekniskt undersöknings borrplan, borrhålor 8 och 9 ligger närmast minireningsverket, ca 25 meter från hus nr.8 respektive 35 meter från hus nr.9. Grundvattennivån på borrhål 8 och 9 ligger på 1,0 meter under markytan och jordarten vid dessa punkter är sandig matjord och sandmorän (se Georapport Uddarp 1:14 Provtabell A sida 7 och borrplanritning sida 8). Utsläppet från minireningsverk sker i diket som rinner österut mot Skäpparslöv längs med Uddrapsväggen.

9 7.2.1 BERÄKNING AV SPILLVATTENFLÖDE Dimensionerade spillvattenflödet beräknas som maxtimflödet under maxdygnet. När antalet anslutna personer är i intervallet 100 1000 och industri saknas då bestäms det dimensionerade spillvattenflödet med hjälp av kurvan fig.4.2 svenskt vatten P90 sid.16. Det dimensionerade spillvattenflödet blir ca 2,5 l/s. 7.3 DAGVATTEN Den mest hållbara dagvattenhanteringen är att ta om hand, fördröja och rena dagvattnet i helt eller delvis öppna dagvattensystem. Vid en öppen avledning nyttjas processer som liknar naturens eget sätt att hantera dagvattnet, dvs avrinning över vegetationsytor, eventuella makadamstråk, avdunstning, infiltration och perkolation. En dagvattenledning PP 250 mm med 5 promilles lutning (med kapacitet på ca 45 l/s) föreslås i den lokala gatan som kommer att avvattna takytor, asfaltytan och andra hårdgjorda ytor inom området. 7.4 ANDRA BEFINTLIGA LEDNINGAR INOM PLANOMRÅDET Ett ledningsstråk, Skanovas ledning sträcker sig på norra delen av planområdet och genom tomter 8,9 och 10. Denna ledning kommer att hanteras under projektets gång. 8 DAGVATTENBERÄKNINGAR 8.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR-DIMENSIONERING Ett utsläppsflöde på max 1,5 l/s x ha, kan anses motsvara naturlig avrinning och bör därför eftersträvas. Kristianstads kommun har dock inga riktlinjer gällande tillåtet utsläppsflöde för planområdet Uddarp eftersom området ligger utanför kommunens VA verksamhetsområde. Det är möjligt att godta ett större utsläppsflöde för detta område eftersom det finns åkermark kring planområdet. Kravet på magasineringsvolym per hektar total yta och max tillåtet utsläppsflöde på 8,0 l/s och hektar (6,4l/s), medför att storleken på magasinsvolymen styrs dels av storleken på den reducerade ytan, dels på tillåtet utsläpp från magasinet.

10 8.2 REDUCERAD YTA I OMRÅDET I tabell 2 nedan redovisas de olika ytorna med respektive avrinningskoefficient. Avrinningskoefficienterna är tagna från tabell 4.8 i Svenskt Vattens P110. Klimatfaktor 1,3. Område Typ av yta Avr- Rinn- Ings koefficient Yta(m 2 ) Reducerad Yta(m 2 ) Genererad dagvattenvolym och flöde av10 års regn med 10 min. varaktighet (m 3 ) Genererad dagvattenvolym och flöde av100 års regn med 30 min. varaktighet (m 3 ) Volymskillnaden och flödeskillnaden mellan 100 årsregnet med 30 min varaktighet och 10 års regnet med 10 min. varaktighet (m 3 ) l/s (m 3 ) l/s (m 3 ) l/s Tak 0,9 1200 1080 19 32 62 35 43 3 Betong eller asfalt 0,8 600 480 9 14 28 15 19 1 Stensatt yta med grusfogar, Parkeringsplatser 0,7 200 140 2 4 8 4 6 0 Gräs/plantering 0,1 6000 600 11 18 35 19 24 1 Totala ytor 8000 2300 Totala flödet (m 3 ) 41 68 133 73 92 6 Tabell 1. Ytor med avrinningskoefficienter inom planområde vid olika regnintensitet och varaktighet. 1. Dagvattenvolymen på 41 m 3 för 10 årsregnet med 10 min varaktighet motsvarar kravet på ca180 m 3 per hektar reducerad yta: 180 m 3 /ha x 0,23 ha = 41 m 3 (enligt tabell 1 och beräkningstabell bilaga 1). Klimatfaktorn 1,3 rekommenderas på alla varaktigheter kortare än en timme. På längre regn rekommenderas en klimatfaktor på 1,2. Om magasinberäkning används för den varaktighet som ger största erforderliga magasinvolymen dock inte längre än 24 timmar då blir magasinvolymen: 2. Om utsläppsflödet på 1,5 l/s och ha, som anses motsvara naturlig avrinning och avrinning före exploatering blir som krav då är det erforderliga magasinvolymen på 121 m 3 för 10 års regn med 24 timmars varaktighet (beräkningstabell, bilaga 1). 3. Om ytan för placering av dagvattenmagasin är begränsad inom planområdet och om man ändrar/sänker kravet för tömning av magasin till 8 l/s och ha (utsläppet 6,4 l/s) då minskas storleken på fördröjnings magasinet till 61 m 3 (beräkningstabell, bilaga 2).

11 8.3 KONSEKVENSER VID 100 ÅRSEGN Det är ganska svårt att kontrollera bräddning om fördröjning av 100 årsregnet. Volymer är för stora och utrymmen saknas då ska man kontrollera regnvaraktigheten för 100 års regn som motsvarar 10 årsregnvolymen. Det är svårt att skapa ett stort dagvattenmagasin på grund av brist på så stor yta. Magasinvolymen på 61 m 3 som generas av 10 årsregnet med 60 min. varaktighet fylls efter ca 10 min. vid 100 års regnet (beräkningstabell bilaga 2). Fördröjningsvolym på 61m 3 som genereras av hela planområdet kan reduceras till en vis mängd genom att jobba med utformning av öppna dagvattenlösningar inom området, exempelvis: Infiltration och fördröjning i gräsytor, makadamfyllningar, vattenutkastare som avleder vattnet till genomsläppliga beläggningar, mindre översvämningsytor, diken och våtmarker. Dagvattnet kan avledas även på svackdiken, kanaler och sekundära avrinningsvägar med gröna stråk. Makadamfyllda diken eller makadamstråk som ska byggas inom området bör förses med dräneringsledningar i botten. Utloppet från makadamdiket kan ske till dagvattenledningen på lokalgatan och sedan rinna ner mot dagvattenmagasinet. 8.4 DAGVATTENMAGASIN Vi föreslår att vattenvolymen på ca 61 m 3 kan magasineras i rörmagasin i den nya lokala gatan inom området (bild 7). Inom planområdet finns det möjliga ytor även för öppen dagvattenhantering. Öppna svackdiken och översvämningsytor kan förutom att utjämna och rena dagvatten även erbjuda estetiska värden. Det är viktigt att tänka på att ett rörmagasin måste kunna skötas. Det måste vara möjligt att spola rörmagasinet och ta bort sediment.

12 Bild 5. Förslag på placering av VA ledningar och makadamdike med kupolsil brunnar Planering av sekundära avrinningsvägar, mångfunktionella översvämningsytor samt gräsarmerade ytor är en grund förutsättning att begränsa/reducera volymen i dagvattenmagasin. Dagvattnet leds via takytor, markavrinning, rännor, eventuella makdamdiken och ledningar till rörmagasinet. Utloppet från magasinet sker i ledning söder om planområdet och vidare österut mot dammen på golfbanan. Dagvattnet släpps fritt i diket nedströms infiltrationen från spillvattenanläggningen (bild7). Principen som för de flesta rörmagasin är att vid flödestoppar tar magasinet emot de största vattenvolymerna för att sedan släppa en mindre del dagvatten till diket söder och sydväst om planområdet. Man kan jämföra och bygga olika typer av dagvattenmagasin med avseende på storlek, ekonomi samt omgivningens förutsättningar. I detta fallet föreslås ett öppet rörmagasin som är billigare att utforma och att sköta i framtiden. 8.4.1 MAKADAMDIKE Makadamdike kan anläggas norr och söder om lokalgatan samt mellan tomterna. Utloppet från makadamdiket kan ske till dagvattenmagasinet först och sedan kan bräddas i diket längs med Uddarpsvägen. Makadamdiket fungerar som ett fördröjningsmagasin som kan utjämna flödet vid kraftiga regn samtidigt samt som diket har stor reningsförmåga. För att magasinera 20 mm nederbörd krävs mindre än 10 cm porös makadamfyllning (32-63 mm) under ytan (eller ca 20% magasinerat vatten). Inom planområdet kan läggas ca 300 meter makadamstråk (bild 5).

13 Ett makadamstråk med 1,2 meters djup och 0,8 bredd ger en volym på ca 290 m 3 makadam och denna volym kan rymma ca 60 m 3 vatten (20% av 290 m 3 ) som klarar ett 10 års regn med 60 min. varaktighet för hela planområdet (0,8 hektar). Fördröjningsvolymen på 60 m 3 i makadamdiket motsvarar till 100 % det avrinnande dagvatten som magasinet är dimensionerat (dvs 10 års regnet med 60 min varaktighet, eller 68 l/s ha). Bild.6 Principskiss makadamdiket Makadamdiket kan anläggas i anslutning till den lokalgatan och parkeringsplatser samt andra hårdgjorda ytor. Diket kan kombineras med dagvattenledningar och rörmagasin inom området. Dikets lutning i längdled bör vara svagt och längre stråk kan delas upp i sektioner. Kupolsil brunnar placeras i makadamdiket för bräddning då vattennivån överstiger kupolens höjd (bild 6).

14 8.4.2 RÖRMAGASIN Planområdets möjligheter för öppet dagvattenmagasin är ganska begränsade. I många fall är det kostnadseffektivt att begränsa magasinvolymer genom att använda mångfunktionella ytor för tillfälliga översvämningar eller uppdämningar. Bild.7 Förslag på anläggning av rörmagasin i lokalgatan Istället för att bygga öppet dagvattenmagasin eller underjordiskt rörmagasin söder om planområdet föreslås anläggning av en grov dagvattenledning i den lokala gatan istället för PP250mm (förslaget enligt 7.3). Anläggning av dagvattenledning 800 mm i sträckan på 80 100 meter i den lokalgatan innebär en magasinering/fördröjning av ca 50 60 m 3. Resten av ca 20 m 3 kan hanteras genom sekundära avrinningsvägar inom området. Denna 800 mm ledning avvattnar takytor, asfaltytor, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor inom området. Lägsta punkten i detta rörmagasin bör strypas i dagvattenelement brunn DEB4 så att utsläppet i diket sker på ett kontrollerat sätt och att uppdämning sker uppströms gatan-mot vändzonen. Sträckan DB3-DB4 på rörmagasinet bör grävas ganska djupt så att trycklinjen eller hjässans nivå hamnar under vattengången på serviser för hus 4, 5 och hus 6. Ett annat alternativ för dagvattenutsläppet mot diket är flödesregulator i dagvattenelement brunn DEB4(bild 7).

15 8.5 EXEMPELBILDER DAGVATTENMAGASIN OCH MAKADAMDIKE Bild.8 Exempelbilder på rörmagasin och makadamdike i Helsingborg

16 9 BESKRIVNING AV YTAVRINNINGS-VÄGAR 9.1 NIVÅER Husens nivå på färdigt golv måste sättas tillräckligt högt så att dagvatten inte kan rinna in i eller mot byggnaderna. Från byggnadskroppen/fasaden föreslås en lutning på 5 % och 5 m åstadkommes för att säkra dem från mark avrinnande vatten vid stora nederbörden. En hållbar vattenhantering kräver en mycket välplanerad höjdsättning för att leda bort vattnet och på så sätt förhindra skador. Det är viktigt att komma fram till viken nivåskillnad mellan färdig golvnivå och fastighetsgränsens nivå som är hållbar, både ur vattenlednings och tillgänglighetens synpunkt. Lokala gator, parkeringar och andra hårdgjorda ytor inom området bör höjdsättas så att avvattningen fungerar vid överbelastade system. Det är viktigt att dessa ytor blir lägre än fastigheter/byggnader inom området. Höjdsättning bör genomföras så att det bildas sekundära avrinningsvägar som kan fungera bra när dagvattensystemet blir överbelastad och vattnet rinner på markytan. 9.2 RINNVÄGAR Bild 9 visar principskiss för rinnvägar inom planområdet Uddarp som har identifierats i Lantmäteriets web GIS system. För att kartlägga en exakt markavrinnings modell över stora delar runt omkring planområdet måste göras en skyfallsanalys med laserskannade höjddata från Lantmäteriet och kommunens byggnadskartor. Enligt bilden nedan rinner markvattnet väster om, norr om och delvis söder om planområdet som sedan rinner mot Skäpparslöv området. Bild 9. Rinnvägar inom Uddarpsområdet. Källa Länsstyrelsens WebGis. Marken lutar kraftigt österut inom planområdet samt lite svagt söderut längs med Uddarpsvägen Det är viktigt att säkra avrinningsvägar för markavrinning vid extrem nederbörd. Vattnet som rinner från gator samt marken skall förhindras att rinna mot fastigheter. Det skall förhindras även att vatten från en fastighet rinner mot en annan lägre liggande fastighet.

17 Om fastigheter eller delar av fastigheter bebyggs inom rinnvägar (bild 9) så behöver marken höjas något. Bild 10. Lågpunkter kring Uddarpsområdet. Källa Länsstyrelsens WebGis. Lägsta punkterna ligger nordost om planområdet, 0,1 0,5 meter och 0,5 1,0 meter samt söder om planområdet 0,1 0,5 meter (bild 10). Inga lågpunkter inom planområdet Uddarp 1:14. 9.3 SÄKUNDÄRA AVRINNINGSVÄGAR OCH HÖJDSÄTTNINGAR Dagvatten från lokala gator och andra hårdgjorda ytor inom planområdet kan avledas i dagvattenhuvudledning via dagvattenserviser samt till svackdiken eller makadamdiken. I lågpunkter placeras dagvattenbrunnar med låg kupolsil betäckningar (bild 5). Dessa hårdgjorda ytor bör utformas så att avrinning sker mot grönytorna, översvämningsytor och gräsarmerade parkeringsplatser. Utlopp från fördröjningsytor sker enligt utsläppskrav. Det är mycket viktigt att höjdsätta ytor, lokala gator och andra grönområden för att undvika instänga områden och låga ytor inom bebyggelse där dagvattnet kan samlas och kan orsaka skador på hus eller andra byggnader. Planområdets topografi minimerar översvämningsriskerna men samtidigt så måsta man jobba med höjdsättningar inom planområdet för att undvika instängda område/ytor där vattnet kan samlas i lågpunkter och orsaka skador på byggnader och andra konstruktioner.

18 Bild 11.Sekundära markavrinningsvägar för 100 årsregnet Det är viktigt att undvika svaga lutningar nära byggnadens kropp för att dagvattnet som rinner från marken kan utsätta byggnaden för avrinningsrisk (bild 11). Höjdsättning ska förhindra bildning av avrinningsvägar som träder i funktion när dagvattensystemet blir överbelastat och dagvattnet rinner på markytan. Överskottsvattnet vid 100 årsregnet med 30 min varaktighet kommer att avrinna norr om, nordöst och söder om planområdet och inte kan orsaka översvämningsskador utanför planområdet. Markavrinningen sker framförallt öster om planområdet och söderut via diket längs med Uddarpsvägen. 10 DAGVATTENHANTERING 10.1 PRINCIPLÖSNING FÖR DAGVATTEN För att undvika belastningen från nybyggt dagvattenledningssystem måste en fördröjning av dagvatten ske inom planområdet. Dagvattnet inom området bör avledas i så stor utsträckning som möjligt över grönytor och andra genomsläpligaytor. Magasineringsvolym kan skapas på en mängd olika sätt. Öppet magasin/dammar, nedgrävda magasin (rör eller kassett), olika typer av diken, översvämningsytor mm. Sedan kan även en del infiltreras ned i marken om jordlagren inte är för täta. Infiltrationsmöjligheterna är ganska goda med tanke på jordart och grundvattenförhållandena i sandmorän. Dagvatten kommer att hanteras för alternativet med utsläppskravet på 8 l/s hektar för 10 årsregnet med 60 min. varaktighet och även konsekvenser av ett 100 års regn har bemötts. Dagvattnet avleds från takytor och andra hårdgjorda ytor till fördröjningsytor i form av öppna dagvattensystem-dammar eller rörmagasin alternativ kassettmagasin innan utsläpp enligt krav till dikningsföretag eller diket som recipient.

19 Om man bygger dagvattenkassett eller rörmagasin (underjordiskt magasin) pga. av eventuell brist på yta för öppet magasin då bör man ta hänsyn till grundvattennivåer. Om grundvattennivåerna är lägre än magasinbotten kommer dagvatten att infiltreras och om grundvattennivåer är högre än magasinbotten då ska magasinen förses med tätskikt av geomembraner. 10.2 AVVATNING AV HÅRDGJORDA YTOR Hårdgjorda ytor inom planområdet bör utformas på det sättet så att dagvattnet kan avledas mot längsgående svackdike, makadamdike och andra översvämningsytor. Avledning av dagvatten från planområdet ska analyseras innan man börjar skissa på vägar och bebyggelsestruktur vilket kräver deltagande redan i den tidigaste fasen av planarbetet. Inom bebyggelse bör planeras sekundära avrinningsvägar där dagvatten kan avrinna säkert när ledningarnas kapacitet överskrids. 10.3 DRÄNERINGSVATTEN Dränering av bebyggelse och vägar kommer att behövas inom planområdet. Dränering från byggnader och lokala gator behöver anslutas till separat dräneringssystem och avledas vidare till utjämningsmagasin. Avledning av dräneringsvatten minskar riskerna för stillaståendevatten i byggnads- och vägdräneringar. Om dräneringsvattnet inte kan avledas med självfall så får man lösa det med någon samlings dräneringsbrunn med pump i som kan pumpa upp dräneringsvattnet till magasin eller dagvattensystem. 10.4 RENING AV DAGVATTEN Vid planerad nybyggnation av byggnader, lokala gator, parkeringsplatser så är det viktigt att tas hänsyn till dagvattenrening och kvalité. Det är hållbart att begränsa dagvattenföroreningar vid källan. Det är viktigt att man eftersträvar att dagvattenrening sker genom naturliga processer samtidigt som det fördröjs i översvämningsytor, dammar, svackdiken mm. Reningsmöjligheter inom planområdet Uddarp beror på markens geologiska förhållanden och grundvattens läge. Den översta delen av marken av jordlagret har goda infiltrationsmöjligheter. Planområdet består av sandig morän som har ganska bra infiltrations förmåga (bild 12 och tabell 2). Infiltrationsytor kan skapas/utformas på flera ställen inom planområdet exempelvis vid parkeringsplatser, svackdiken, och andra översvämningsytor. Om det råder oklarheter kring reningsbehov av dagvatten i plan skedet så ska detta behov tas upp i bygglovsskedet.

20 Bild.12 Jordartskarta inom planområdet. Källa SGU kart visare. Tabell 2. Grundvattnets strömningshastighet och konduktivitet (Naturvårdsverket, 1999). Från hydraulisk konduktivitet kan man ju komma fram till ett vertikalt infiltrationsflöde. Det finns utvecklade verktyg som stöd för att beräkna just infiltration med ett schablonvärde för olika jordarter. Dessa beräkningar kan utföras vid senare tillfälle i detaljprojekterings skede för VA ledningar, dagvattenmagasinen och andra anläggningar inom planområdet.

21 11 ÖPPEN DAGVATTENHANTERING, ANDRA EXEMPEL Att ta hand om, fördröja och rena dagvatten i helt eller delvis öppna system är den mest hållbara dagvattenhanteringen. Genom öppen avledning nyttjas processer som efterliknar naturens eget sätt att ta hand om regnvatten dvs avrinning över vegetationsytor, avdunstning, infiltration och perkolation, transport i öppna vattendrag och fördröjning i våtmarker och dammar. Dessa processer och system ger ett mycket långsammare avrinningsförlopp vilket minskar toppflödena och dessutom kommer en större andel vatten att infiltrera och även avdunsta vilket innebär att den totala volymen som avrinner blir mindre. Mark och växter hjälper även till att rena dagvattnet genom olika bio- och geokemiska samt fysikaliska processer. Exempel på öppen dagvattenhantering är infiltrationslösningar, gröna tak, makadamfyllda dränerade diken, öppna gräsklädda svackdiken, våtmarker, dammar/magasin, kanaler och översvämningsytor. I tabell 2 ges fler exempel på hållbar dagvattenhantering som bör eftersträvas i nya områden. Kategori Lokalt Fördröjning nära Trög Samlad för- omhänder- källan avledning dröjning tagande på tomt-mark Exempel Infiltration och Infiltration och för- Svackdiken Dammar/magasin för-dröjning i gräs- och dröjning i gräsoch grusytor samt Kanaler Våtmarksområden grusytor Vattenutkastare med infiltration på gräsytor Öppna och/eller genomsläppliga beläggningar makadamfyllningar Öppna och/eller genomsläppliga beläggningar Tjocka växtbäddar Översvämningsytor Bäckar och diken Sekundära avrinningsvägar i grönstråk, på gång- och cykel-vägar Översvämningsytor i parker och i jordbrukslandskapet Träd Diken, dammar och på gator Gröna tak Tabell 3. Exempel på hållbar dagvattenhantering

22 12 ÖVERSVÄMNINGSRISKER 12.1 BEDÖMNING AV ÖVERSVÄMNINGSRISKER Översvämningsrisker inom planområdet kan minimeras genom att skapa nya avrinningsvägar för10 års regn med 60 min varaktighet och 100 års regn med 30 min varaktighet. Klimatförändringar kommer att innebära avsevärt högre årsnederbörd och sannolikt intensiva regn framöver. Bebyggelse och andra anordningar skall hållas borta från låga punkter och instängda ytor inom planområdet. I planarbetet skall tas hänsyn till avrinning och höjdsättning inom planområdet. 13 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER Det behövs en kontroll av hur dikningsföretaget påverkas av dagvattenflödet från den nya exploateringen. Det är detta förhållande som styr hur mycket flödet behöver utjämnas och var volymen för fördröjning ska placeras. Den volym som placeras i eller vid planområdet utjämnar flödet, förbättrar vattnets kvalité samt minskar storleken på ledning eller diken som ska leda bort dagvattnet från planområdet Uddarp 1:14. Dagvattenavrinning inom området ska reduceras och omhändertas så att belastning i recipienten begränsas så mycket som möjligt. I denna utredning föreslogs två typer av dagvattenfördröjning inom området: 1. Makadamfylld dränerade dike som kan anläggas på båda sidorna av den lokala gatan som bör byggas i dubbelsidigt tvärfall (bombering) samt mellan tomterna av de nya husen. Makadamdiket kan fördröja upp till ca 60 m 3. 2. Grov dagvattenledning(800mm) i gatan som kan fungera som dagvattenledning samt som ett rörmagasin inom området. Denna ledning/rörmagasin kan fördröja upp till ca 50 m 3. Dagvattenvolymer som fördröjs i makadamdike och rörmagasin uppgår till 110 m 3 och 100 års regnet med 30 min varaktighet genererar en dagvattenvolym på 133 m 3. Dagvattenvolymen på 23 m 3 (133 m 3-110 m 3 ) kan hanteras genom att skapa sekundära vägar, gröna stråk, genomsläppliga beläggningar och mindre översvämningsytor inom planområdet. Överskottsvattnet på 23 m 3 för hela Uddarps 1:14 planområdet på 0,8 hektar motsvarar regnet på ca 2,8 mm eller 2, 8 l/ m 2. Dessa dagvattenvolymer är hanterbara och översvämningsrisken innanför eller utanför planområdet är minimalt. Dagvattenfördröjning ska ingå i detaljplanen. Alternativ 1 och 2 bör kombineras med andra fördröjningsåtgärder genom att skapa nya avvattnings ytor inom planområdet. En hållbar dagvattenhantering kräver mycket välplanerad höjdsättning för att leda bort dagvattnet. Kvarteren, lokala gator, grönområden och andra typer av ytor bör höjd sättas inom planområdet för att undvika instängda område/ytor där vattnet kan samlas i lågpunkter och orsaka skador på byggnader. Detaljerat beskrivning och fördröjningsberäkningar av dessa två alternativ finns under rubriker 8.4 och 8.4.1 och 8.4.2.

23 14 BILAGA1 Erforderlig magasinvolym för utsläppsflödet 1,5 l/s ha

24 15 BILAGA 2 Erforderlig magasinvolym för utsläppsflödet 8 l/s ha