Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Underhållskontrakt Järnväg
Sammanfattning Produktivitetsprogram för underhållskontrakt järnväg Basentreprenaderna har en årlig kontraktssumma på ca 1,5 mdkr, fördelat på 30-talet kontrakt och en årlig upphandlingsvolym på ca 250 msek. Produktivitetsprogrammet för basentreprenad underhåll järnväg har tagits fram inom Trafikverkets program PIA (Produktivitetsoch Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen) av en grupp bestående av Håkan Äijä, Per Kvick, Marie-Helen Norlinder, Ben Valskrå & Pontus Gruhs. Arbetet har bedrivits från maj 2011 till februari 2012 genom bland annat workshops (interna och tillsammans med entreprenörer), faktainsamling och analyser. Produktivitetsprogrammet innehåller 10 huvudinitiativ. Utifrån dessa huvudinitiativ ser vi möjligheter till en ökad produktivitet på 15 % som en engångseffekt och att det kommer att bidra till en långsiktig produktivitetsutveckling på 2-3 % per år: 1) Förbättrad konkurrenssituation genom att arbeta bort de konstaterade inträdeströsklarna såsom omotiverade krav, brist på nyckelkompetenser, ojämnt fördelade maskinresurser samt brister i harmonisering av de nordiska regelverken. 2) Öka det förebyggande underhållet genom att förbättra de faktorer som påverkar. 3) Förbättra tider i spår genom att ett arbetssätt utvecklas som innebär att större hänsyn tas till behovet av tider för underhållsarbeten vid planering av kapacitetsutnyttjandet samt tydligare beskriva vilka tider som finns tillgängliga. 4) Ökad kalkylerbarhet genom att förbättra kvaliteten på anläggningsdata och en tillämpning av anpassade ersättningsformer införs. 5) Införa verktyg för systematisk underhållsplanering (integrerat underhållssystem) för att kunna styra mot rätt underhållsåtgärder samt att kunna analysera orsak och verkan av det utförda underhållet på ett kvalitetssäkrat sätt. 6) Skapa tydlighet kontraktsformen i avseende på funktionsåtagande genom att se över omfattningen i nuvarande kontraktsmodell för att säkerställa att mätetalen samt regleringsfaktorer är tillräckligt tydliga. En viktig förutsättning för funktionsåtagande är att det måste finnas bra underlag om anläggningens tillstånd och genomförda åtgärder. 7) Förbättra/förtydliga ersättningsformen genom att öka tydligheten i riskfördelningen mellan entreprenör och beställare. Användning av bonus/viten sker endast där entreprenören kan påverka utfallet. 8) Förbättrad paketering genom en djupare analys utav en optimal paketering utifrån beskrivna kriterier. Huvudkriterierna är marknadsaspekten och förutsättningar för effektiv produktion. 9) Minska kostnadsdrivarna genom att se över rutinen för revision och införande av krav (i styrande dokument, föreskrifter osv.) se över inställelsetiden vid felavhjälpning samt kraven vid felavhjälpning ha en förbättrad framförhållning i åtgärdsplaneringen för tillkommande arbeten 10) Utvecklade vintertjänster genom att åstadkomma en tydligare kravbild, en rimligare riskfördelning mellan beställare och entreprenör samt en förbättrad kalkylerbarhet, vilket har varit vägledande för arbetet med den nya vintermodellen. Inom gruppens arbete har även nyckeltal (KPI er) tagits fram för basentreprenader, KPI er har grupperats under tre rubriker, Entreprenörens åtagande, Anläggningens nedbrytning och Effekter/konsekvenser av underhållsverksamheten. Samma KPI kan ha bäring inom flera områden. 1
Om underhållskontrakt järnväg (1/2) Om produktkategorin Basentreprenad underhåll järnväg är den produkt som säkerställer järnvägens behov av ett basunderhåll. Typiska tjänster i basentreprenaderna är besiktningar, förebyggande- och avhjälpande underhåll, samt vintertjänster. Kontrakten innehåller teknikområdena Bana, El, Signal och Tele. Årligen omsätter basentreprenaderna totalt ca 2 miljarder. Kontraktstiderna är normalt 5+2 år. Konkurrenssituationen Leverantörsmarknaden är mycket snedvriden med en aktör (marknadsandel ca 60 %) som genom sina maskinella och personella resurser blir väldigt dominerande på marknaden. Dessutom ser vi en minskning av antalet anbud. Förebyggande underhåll I dagsläget är det mest fokus på avhjälpande underhåll vilket enligt teorin är ca fyra gånger så dyrt som förebyggande underhåll. I ett specifikt kontrakt är andelen förebyggande underhåll utifrån kontraktsumman ca 54 %. Tittar man på fördelningen utifrån en årlig entreprenadkostnad i samma kontrakt så sjunker andelen med ca 5 % Tider i spår Bristen på sammanhängande tider för arbeten som kräver avstängt spår är en mycket stor kostnadsdrivare i de flesta kontrakt. Kalkylerbarhet Bristande underlag i form av anläggningens tillstånd och genomförda åtgärder försvårar kalkyleringen av det förebyggande underhållet. Verktyg för underhållsplanering Vi har i dagsläget alldeles för många olika system som delvis överlappar varandra och de kommunicerar inte i full utsträckning. Detta gör det svårt både för entreprenören och beställaren att utföra en samlad analys av verksamheten. 2
Om underhållskontrakt järnväg (2/2) Kontraktsformerna En grundinriktning i vår Beställar- och upphandlarstrategi är att gå mot totalåtagande med funktionsinriktning i den mån detta är möjligt. Vad som framkommit i detta arbete är att det ofta är svårt att hitta mätetal som är tillräckligt tydliga för funktionsåtagande då järnvägsanläggningen är så komplex och påverkas av så många faktorer. Ersättningsformer Befintliga ersättningsformer speglar inte riskfördelningen mellan beställare och entreprenör på ett optimalt sätt. Paketering Olika förutsättningar råder över landet vilket innebär att det inte är entydigt hur ett kontraktsområde ska se ut geografiskt eller innehållsmässigt. Kostnadsdrivare I dagsläget görs ingen konsekvensanalys avseende kostnadspåverkan på upphandlad verksamhet vid förändring eller införande av nya krav. Kravet på inställelsetid är dimensionerande för entreprenörens felavhjälpningsorganisation och bör därför inte kortas mer än absolut nödvändigt. Dagens planeringsförutsättningar bidrar inte till att öka produktiviteten. Vi ligger alldeles för sent i planeringen för att kunna göra bra upphandlingar och få bra med tider i spår för utförandet. Första kvartalet varje år är till mångt och mycket en period utan beställningar kopplat till tillkommande arbeten vilket ger entreprenörerna svårigheter i sin resursplanering. Vintertjänster De senaste vintrarna har visat att det finns klara skillnader mellan de förväntningar beträffande kvalitet och kapacitet vi har på de vintertjänster våra entreprenörer levererar och på den leverans vi får. Beskrivningen av kraven på vintertjänster i våra drifts- och underhållskontrakt är ett av de områden som har pekats ut i flera vinterutredningar där potential finns för att åstadkomma förbättringar. 3
Produktivitetsprogrammet innebär att tio initiativ genomförs för basentreprenad underhåll järnväg (1/2) 1 Förbättrad konkurrenssituation Bekosta praktikantplatser för kritiska kompetenser Verka för att branschen skapar en maskinpool Samarbete med övriga nordiska länder för att harmonisera regelverken Översyn av krav på SISÄ kompetens i investeringsprojekt 2 Öka det förebyggande underhållet Ta fram en modell för att köpa Tillståndskontroll av 3:e part Fastställ och implementera kontraktsuppföljningsmodell sam KPI er Ta fram en mall för produktionstidplan Implementera RUFUS Revidera BVF 817 Utreda orsak till den stora mängden ÄTA Lägga in fler planerbara arbeten i FFU Utveckla tillämpningen av Utökad samverkan Följa upp resultatet av Underhållsindex och implementera om lämpligt 3 Förbättra tider i spår Planera in fasta banarbetstider för underhåll Ta fram en modell för att beskriva tillgängliga tider i FFU 4 Ökad kalkylerbarhet Utveckla beskrivningen av det tekniska tillståndet Genomföra förkalkyler på färdigt FFU Ta fram en modell för att justera kontraktsumma utifrån förändrade trafikvolymer Förtydliga begreppen skada kontra fel Statistik på OPA-händelser i FFU 5 Införa verktyg för systematisk underhållsplanering (integrerat underhållssystem) Ta fram och inför ett nytt system som ersätter BIS, BESSY, RUFUS, 0FELIA m.m. Uppdatera rutiner för ajourhållning av anläggningsdata 4
Produktivitetsprogrammet innebär att tio initiativ genomförs för basentreprenad underhåll järnväg (2/2) 6 Skapa tydlighet kontraktsformen i avseende på funktionsåtagande Se över omfattningen av funktionsåtaganden i nuvarande modell och säkerställ att mätetal och regleringsfaktorer är tydliga Ta fram gemensamma allmänna bestämmelser som ersätter ABT 06 7 Förbättra/förtydliga ersättningsformen Se över ersättningsformen så att man uppnår en rimlig riskfördelning mellan entreprenör och beställare Beskriv arbeten i en triangelmodell Utvärdera befintliga bonus/vites modeller och ta fram en ny 8 Förbättrad paketering Genomför en fördjupad analys inför kommande upphandlingar utifrån paketeringskriterierna 9 Minska kostnadsdrivarna Ny rutin för revidering och nyutgivning av föreskrifter som styr utgivningstider och påverkan på upphandlad verksamhet Revidera/slopa föreslagna krav i EK och AF Ta fram principer för fastställande av inställelse- /felavhjälpningstider Ta fram rutin hur samtidiga fel skall hanteras Anpassa arbetet med underhållsplaneringen till tågplanearbetet Ta fram beslutskriterier för att fastställa underhållsplan i ett tidigt skede 10 Utvecklade vintertjänster Utvärdera den nya vintermodellen efter den gångna vintern Harmonisera och förtydliga hur vinterberedskapsplanerna skall hanteras i nya vintermodellen Samordna modell med väg 5