Personlig pensionsrådgivning



Relevanta dokument
I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

Innehållsförteckning. Tnr 20

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun

Förhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december Alternativt löneavtal

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Trygghet vid uppsägning på grund av arbetsbrist.

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Frågor? Kontakta Rådgivningen: FAQ om Flexpension

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA (AH)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid

Nationella jämställdhetsmål

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Olikheter är en styrka

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj april Akademikerförbunden

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Lönepolicy. Landskrona stad

Struktur Marknad Individuell

1(9) Lönepolicy. Styrdokument

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Lönepolitiska riktlinjer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

PM nr 2 inför löneöversyn 2016

MEDLEMMARNAS STÖD FÖR HANDELS KRAV I AVTALSRÖRELSEN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Hälsa och balans i arbetslivet

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Med kränkande särbehandling

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Kommunstyrelsen. Ärende 10

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Löneavtal mellan Unionen och Almega Tjänsteföretagen för Tjänstemannaavtalet

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

INNEHÅLL. Årets statistik 4 Lönestatistik 8 Lönerådgivning 9 Löneprocessen 10 Lönesamtalet 12 Råd till dig som är föräldraledig 21 Ordlista 22

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING Spårtrafik. Giltighetstid:

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Lärarnas Riksförbund 2016 Gävle kommunförening

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden

Föräldravänligt arbetsliv en rapport om framgångsfaktorer och förbättringsbehov

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 13 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari Avtal med Ledarna klart

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor

Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Lönestrategi

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Låt stadens äldre arbeta till 70 Motion (2015:1) av Ann-Katrin Åslund (FP)

Jämställdhets- och mångfaldsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

Mars Lönebildning i företag lönar sig

KFOs lilla lathund. Om Lönesättning

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Kontakta Trygghetsrådet när du sagts upp på grund av arbetsbrist. Vid din sida på din väg mot ett nytt jobb!

Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden

Avtalsextra 21 april 2016

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Plan för lika rättigheter och möjligheter

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

2000-talets arbetsliv

Goda skäl. att vara medlem i

Kompetens eller kön. hur sätts. din lön? 10,7% En kvinnlig ekonom tjänar i genomsnitt

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Transkript:

SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket har vid ett flertal tillfällen blivit kontaktade av medlemmar som har efterfrågat en personlig pensionsrådgivning. Medlemmarna har besökt de webbplatser som står till buds och försökt läsa in sig på hur olika alternativ kan påverka deras pension. Därefter har de kommit till sina fackliga ombud och efterfrågat en personlig rådgivning utifrån sin egen livssituation. Tyvärr har vi fått svara medlemmarna att Jusek inte erbjuder denna typ av tjänst. Andra fackförbund inom Saco-kollektivet, som exempelvis SSR, erbjuder dock sina medlemmar en tjänst som innebär service och rådgivning till medlemmar via ett externt bolag. Att införa pensionsrådgivning för medlemmar skulle inte bara innebära en utökad service för befintliga medlemmar utan även vara ett bidrag i arbetet med att rekrytera nya medlemmar. Tanken är att pensions rådgivningen, utifrån medlemmens livssituation, ska erbjuda råd om hur medlemmen kan påverka sin pension och vad olika val kan innebära, samt utgöra ett stöd för den medlem som håller på och planerar för sin pension. Rådgivningen ska däremot inte erbjuda råd om fondförvaltare eller olika placeringsalternativ. SKATTESEKTIONEN YRKAR ATT FULLMÄKTIGE FÖR DEN KOMMANDE MANDATPERIODEN BESLUTAR att Jusek ska införa en ny medlemsförmån för sina medlemmar bestående av personlig pensionsrådgivning enligt intentionerna ovan.

KOMMUNALA SEKTIONEN MOTION 13 angående Förstärkt stöd i arbetsmiljöfrågor specialistkompetens I arbetslivet idag kretsar mycket kring arbetsmiljön, arbetstider, de psykosociala frågorna vid en om organisation och så vidare. På Jusek finns inte idag någon som är uttalad specialist/sakkunnig på arbets miljö frågor som förtroendevalda/skyddsombud och medlemmar kan vända sig till. Arbetsmiljö handlar mycket om att kunna få möjlighet att kunna arbeta förebyggande och upplevs ofta som ett svårt och tungt område. Arbetet med arbetsmiljöfrågor sker huvudsakligen lokalt på arbetsplatsen. En god service till våra medlemmar/förtroendevalda och skyddsombud hade varit att kunna erbjuda spetskompetens på området. Denna spetskompetens hade synliggjort förbundet och gjort Jusek mer attraktivt för nya och gamla medlemmar. KOMMUNALA SEKTIONEN YRKAR ATT FULLMÄKTIGE BESLUTAR att inrätta en specialistbefattning inom arbetsmiljöområdet.

INTRESSEORGANISATIONSSEKTIONEN BANK- OCH FÖRSÄKRINGSSEKTIONEN HANDEL- OCH TJÄNSTESEKTIONEN POLISSEKTIONEN MOTION 14 angående Psykosociala arbetsmiljön BAKGRUND Att arbeta på en arbetsplats där den fysiska arbetsmiljön är bra är lika viktigt som att den psykiska och sociala arbetsmiljön är bra. Den 31 mars 2016 börjar nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) att gälla. Föreskrifterna, framtagna av Arbetsmiljöverket, konkretiserar arbetsmiljölagen, som är en generell lagstiftning, och förtydligar samt kompletterar det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva. Tydligare regler gör det lättare för arbetsgivare att göra rätt samt stärker rättssäkerheten på området. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan leda till ohälsa i form av sömnstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar, ryggproblem och depressioner. Något som ofta föregås av ohälsosam stress. FÖRSLAG Vi vill att Jusek som fackförbund har den psykosociala arbetsmiljön som en fokusfråga under kommande mandatperiod och prioriterar att lyfta den psykosociala arbetsmiljön som mycket viktig för förbundet och dess medlemmar. Vi tror att signalvärdet är oerhört viktigt i tider när medlemmar drabbas av åkommor till följd av en allt mer pressad arbetssituation och att Jusek stärks som fackförbund genom att lyfta frågan som viktig och prioriterad. INTRESSEORGANISATIONSSEKTIONEN, BANK- OCH FÖRSÄKRINGSSEKTIONEN, HANDEL- OCH TJÄNSTESEKTIONEN OCH POLISSEKTIONEN YRKAR DÄRFÖR ATT FULLMÄKTIGE UPPDRAR ÅT FÖRBUNDSSTYRELSEN att utarbeta och implementera en strategi för Juseks arbete med att stärka den psykosociala arbetsmiljön för medlemmarna, att under mandatperioden ha den psykosociala arbetsmiljön som en fokusfråga samt att driva opinion i frågan om en god psykosocial arbetsmiljö.

INTRESSEORGANISATIONSSEKTIONEN BANK- OCH FÖRSÄKRINGSSEKTIONEN HANDEL- OCH TJÄNSTESEKTIONEN POLISSEKTIONEN MOTION 15 angående Flexibelt arbetsliv, flexpension BAKGRUND Jusek har under många år arbetat med att väcka opinion utifrån att många medlemmar värdesätter flexibiliteten i att själv kunna bestämma var och när man arbetar och ser ett flexibelt arbetsliv som en möjlighet, snarare än som en stressfaktor (undersökning av Novus bland Juseks medlemmar 2013). Ett flexibelt arbetsliv är en tillgång för den enskilde arbetstagaren i många fall då arbetsuppgifter kan göras på annan tid och plats än bara på just arbetsplatsen eller under kontorstider. Vi vill att Jusek tar detta ett steg längre genom att utreda hur förbundet ser på en flexibel pension, så kallad flexpension. Systemet med flexpension har drivits av bland annat Unionen utifrån att arbetstagaren efter en viss ålder (efter 60 år) kan gå ner i arbetstid men fortsätta arbeta. FÖRSLAG Vi vill ta det ett steg längre och vill att Jusek ska undersöka om det går att ha ett mer flexibla pensionsvillkor och att den enskilde arbetstagaren har ett mer flexibelt arbetsliv under hela sitt yrkesliv. Vi lever allt längre och vi kan då också ha ett längre yrkesliv, men den enskilde individen måste tillsammans med arbetsgivaren hitta vägar fram till ett sådant. Kan medlemmen under småbarnsår eller andra skeenden under livet som påverkar livssituationen och hitta vägar tillsammans med arbetsgivaren som gör att man arbetar efter uppnådd pensionsålder men har ett mer flexibelt yrkesliv fram till dess. INTRESSEORGANISATIONSSEKTIONEN, BANK- OCH FÖRSÄKRINGSSEKTIONEN, HANDEL- OCH TJÄNSTESEKTIONEN OCH POLISSEKTIONEN YRKAR DÄRFÖR ATT FULLMÄKTIGE UPPDRAR ÅT FÖRBUNDSSTYRELSEN att utreda Juseks syn på flexpension och ett flexibelt arbetsliv.

INDUSTRISEKTIONEN MOTION 16 angående Lägsta löneökning BAKGRUND Löneavtal för akademiker saknar lägsta löneökning. MOTIVERING Att lönen ska vara individuell och differentierad är självklart för alla Juseks medlemmar där den individuella prestationen ligger till grund för ens löneutveckling. Det råder däremot uppfattningar att avsaknad av lägsta löneökning tas alltför lätt på samt missbrukas vilket i sin tur leder till att våra medlemmar missgynnas. Avsaknad av lägsta löneökning ger arbetsgivaren då ett kraftfullt verktyg att godtyckligt missgynna vissa medarbetare. Det finns också uppfattningar att medlemmarna gått över till konkurrerande fackförbund. Om vi inför det i våra avtal finns möjlighet att dessa medlemmar kommer tillbaka till Jusek. Lägsta löneökning påverkar inte negativt god löneutveckling för högpresterande medarbetare eftersom alla andra principer kommer även i fortsättningen att gälla. Lägsta löneökning kommer att innebära ett viktigt skydd för våra medlemmar. INDUSTRISEKTIONEN YRKAR ATT FULLMÄKTIGE BESLUTAR att Juseks förbundsstyrelse tillsätter en arbetsgrupp som ska göra en ordentlig utredning för att komma fram till om lägsta löneökningen har en positiv påverkan på löneutvecklingen, att genomföra en enkät bland Juseks medlemmar för att se om medlemmarna är positivt inställda till lägsta löneökningen samt att om det visar sig att lägsta löneökningen har en positiv effekt på löneutvecklingen alternativt om medlemmarna är positiva till detta ska Jusek verka för att sprida kunskaper till övriga förbund inom Saco-familjen i syfte att lägsta löneökningen blir en del av de avtal som Juseks medlemmar omfattas av.

KOMMUNALA SEKTIONEN MOTION 17 angående Påverkansstrategi för Jusek (gemensam prioriteringslista för frågor som ska drivas) Jusek har en gemensam vision och en färdplan fram till 2020, dessa är ambitiösa och spänner över ett stort område. Samtidigt möter förtroendevalda såväl som anställda på Jusek beslutsfattare i många situationer där fönstret att kommunicera vad Jusek vill är litet. För att på ett effektivt sätt påverka beslut och vår omvärld i den riktning som beslutats i vår vision och färdplan finns det ett behov av att ta fram en kortare prioriterad lista på samhällsfrågor som Jusek driver. Ett sätt att göra detta är att ta fram en påverkansstrategi där man årligen gör en prioritering för ett begränsat antal viktiga samhällsfrågor som Jusek främst vill påverka och nå resultat. I denna påverkansstrategi bör det dessutom finnas med en koppling mellan våra prioriterade frågor och vem som äger frågan, så det blir tydligt var det ger som mest effekt att driva våra frågor. KOMMUNALA SEKTIONEN YRKAR ATT FULLMÄKTIGE BESLUTAR att ge vår samhällspolitiska enhet i uppdrag att ta fram ett förslag på en påverkansstrategi för Jusek.