2019 Lena Holzman överläkare KK Södersjukhuset. Psykiatri och obstetrik

Relevanta dokument
Lena Holzman KK Södersjukhuset. Psykiatri och obstetrik

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

Perinatal psykiatri. Amy Jonsson Lovisa Järnmark Psykiatri Sydväst

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk sjukdom. Under graviditet och postpartumperioden. Radha Korsoski Vårdenhetsöverläkare

Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Sökord: Obstetrik. Kön: Kvinna

En broschyr om Tvångssyndrom

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Underlag för psykiatrisk bedömning

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Graviditet och affektiv sjukdom

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Graviditet och affektiv sjukdom

Uppdatering i praktisk psykiatri

Tvärprofessionella samverkansteam

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Områdesbeskrivning Norrköping

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

Läkemedelsbehandling och amning

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Tvärprofessionella samverkansteam

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Medicinering av barn vid OCD

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Bipolärt syndrom hos unga

Depression. 26 september 2013

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Epilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Depression. Lilly Schwieler

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om autism information för föräldrar

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Kvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

REGIONALT VÅRDPROGRAM Psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

INFORMATION OM INVEGA

Initiering, underhållsbehandling och utsättning

Zopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Transkript:

Psykiatri och obstetrik

Dagens ämnen 1. Psykiatriska sjukdomar / skörhet och graviditet 2. Behandling 3. Samverkan 4. Information var finns den att hämta

ÅNGEST SYNDROM under och efter graviditet PANIKÅNGEST 0,2-2 % 0,2-2% TVÅNGSSYNDROM 0,2-1,2 % 2-4% GAD 0,3-8,5% 4% FÖRLOSSNINGSFOBI 2-5 % PTSD 2%

TVÅNGSTANKAR Återkommande ihållande tankar,impulser eller fantasier som under någon period upplevts som påträngande och meningslösa och ger upphov till stark ångest Tankarna kan inte förstås som enbart överdriven oro inför verkliga problem Insikt om att tankarna härrör från det egna själslivet

Tvångshandlingar Upprepade konkreta handlingar ( ex tvätta sig, ställa i ordning, kontrollera som personen känner känner sig tvinga att utföra till följd av någon tvångstanke Dessa konkreta eller mentala handlingar görs i syfte att lindra eller förhindra lidande eller att något fruktansvärt händer

GAD GENERALISERAD ÅNGEST Överdriven rädsla ångest inför flera händelser eller aktiviteter flertalet dagar under minst sex månader Svårighet att kontrollera oron Rädsla / oro förknippas med symtom som ex: rastlöshet, lätt att bli uttröttad,känna sig tom i huvudet, irritabel, muskelspänningar Oron ger lidande i vardagen, försämras funktion på arbetet / skolan.

SPECIFIK FOBI En uttalad och bestående rädsla som är orimlig eller överdriven i förhållande till det personen ställs inför ( orm, spindel, sprutor, blod, förlossning.) Exponering för det personen är rädd för genererar omedelbar ångestreaktion Personen har insikt om överdriven rädsla Undvikande beteende

PTSD - förlossningsupplevelse OM KVINNAN HAR UPPLEVT ATT HON SJÄLV ELLER BARNET VARIT NÄRA ATT DÖ ELLER ALLVARLIGT SKADAS VID FÖRLOSSNINGEN KÄNSLA AV TOTAL ENSAMHET KAN VAR NÅGRA MINUTERS SVÅR DÖDSÅNGEST

NYTT REGIONALT VÅRDPROGRAM PTSD/ ETT AXPLOCK 70 % AV BEFOLKNINGEN HAR VARIT MED OM TRAUMA UNDER LIVETS GÅNG ENDAST 5,6 % UTVECKLAR PTSD STOR FÖRMÅGA ATT SJÄLVLÄKA KVINNOR ÄR ÖVERREPRESENTERADE -SEXUELLT VÅLD, BARNAFÖDANDE? SLARV I VÅRDEN MED ATT ANVÄNDA PTSD SOM BENÄMNING UTAN SÄKERSTÄLLD DIAGNOS

VIKTIGAST ÄR ATT : UPPTÄCKA -FRÅGA AKTIVT OM TIDIGARE TRAUMATISK HÄNDELSE MEN FRÅGA INTE I DETALJ VILKA SYMTOM HAR PATIENTEN HUR PÅVERKAR DET LIVET / VARDAGEN

FORSKNING HAR VISAT ATT : VI ÄNDRAR VÅRA GENER VIA VÅRA UPPLEVELSER EPIGENITIK MAN KAN ÄRVA TRAUMAUPPLEVELSER I GENERATIONER!

BEDÖMNING: DET VIKTIGASTE ÄR ATT FRÅGA -VÅGA STÄLLA FRÅGAN TYDLIGGÖR ATT DETAJERAD INFORMATION OM HÄNDELSEN BEHÖVER DU INTE VETA

SCREENA FINNS SPECIFIKA FORMULÄR LEC-5 DSM-V INFO FINNS ATT HÄMTA : KOMPETENSCENTRUM PSYKIATRI PÅ KI REGIONALT VÅRDPROGRAM SLL PTSD VISS.NU

OCD 2,7-3,9%. Ofta debut perinatalt (t ex bakterier, skada barn med kniv) katastrofalt beteende Tvångstankar upplevs som meningslösa, jag främmande, inkräktande. Återkommande påträngande Tvångshandlingar :undvikande beteende, tvätta sig, låsa in knivar depression, psykos)

depression 3-17% under graviditet 10-13% efter graviditet

Bipolär sjukdom 1% Bipolär I : enstaka manisk period Denna typ av bipolär sjukdom innebär att man omväxlande får svåra manier och depressioner. Båda tillstånden är allvarliga och innebär ofta att man får svårt att klara sig själv. Särskilt vid mani brukar det vara nödvändigt att man får vård på sjukhus Biplär II : återkommande egentliga depressionsepisoder MED hypomana episoder

BIPOLÄR SJUKDOM 1-2%, livslång sjukdom, stark ärftlighet Hög återfallsrisk : 25% under graviditet 50-80% återfall inom 6 månader efter förlossning (10-20% mani, psykos) Utsättning av behandling ger 50-75% återfall

Risker vid bipolär sjukdom flera gånger högre än vid andra depressioner, utvidgad suicid amningspsykos = postpartumpsykos 50% ökad risk prematur förlossning, hypoglykemi

SJÄLVMORDSRISK Ca. 25% av mödradödsfall under grav och första året 70 gånger ökad s-risk under första året efter inneliggande psykiatrisk vård efter förlossning Viktigaste riskfaktor: tidigare s-försök Hög risk: postpartumpsykos, psykos, svår depression Även vid lindrigare psykisk sjukdom Risk utvidgad suicid

Postpartumpsykos Ett akut livshotande tillstånd, medför en risk både för suicid och infanticid En kombination av bipolär sjukdom och en familjehistoria där kvinnans mamma haft postpartum psykos innebär en 50 % risk för postpartumpsykos

ADHD Gör saker utan att tänka efter först. Man störs lätt om det händer mycket omkring en. Forskning talar för att ärftlighet har stor betydelse. Det är vanligt att flera i en familj eller släkt har liknande svårigheter. SVÅRT MED KONCENTRATION OCH UPPMÄRKSAMHET

Det finns annat som också är vanligt vid ADHD Man kan ha: Svårt att läsa och skriva Svårt med vissa rörelser Snabba humörsvängningar Svårt att ta instruktioner

ADD ADD är som ADHD men utan överaktiviteten. Man blir lätt distraherad och tappar uppmärksamheten, men man är inte överaktiv

Hur hanterar vi patienter med ADHD Om man har adhd har man ofta behov av en välstrukturerad vardag präglad av tydlighet och förutsägbarhet. Man kan känna sig frustrerad om det ställs för höga krav eller om man ställs inför plötsliga förändringar.

Lugn och ro för att fokusera Om man har svårt att koncentrera sig kan man behöva ha det extra lugnt omkring sig. Det kan till exempel vara svårt att sålla bort oviktiga intryck från viktiga och situationer med många olika intryck kan kännas kaotiska.

Lugn och ro för att fokusera Om man har svårt att koncentrera sig kan man behöva ha det extra lugnt omkring sig. Det kan till exempel vara svårt att sålla bort oviktiga intryck från viktiga och situationer med många olika intryck kan kännas kaotiska.

Aspergers syndrom/ Autism Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Om man har Aspergers syndrom märks det framför allt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor. Orsakerna till Aspergers syndrom är inte helt kända. Ofta, men inte alltid släktingar med liknande personlighetsdrag.

Symtom Om man har Aspergers syndrom tolkar man ofta tankar och känslor på ett annorlunda sätt än de flesta andra. Man har problem med att avläsa sociala signaler och kroppsspråk och kanske tolkar det som sägs i ett samtal på ett konkret och bokstavligt sätt.

Begränsningar i förmågan till ömsesidigt socialt samspel med andra Det kan visa sig i att man tycker att det är svårt att umgås med andra, att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Signaler som visar att en person vill avsluta samtalet är inte alltid tillräckligt tydliga om man har Aspergers syndrom. Istället kan man fortsätta att prata om det som man själv är intresserad av utan att uppfatta att den andre inte vill lyssna längre.

Samspel Asperger Ofta har man svårt att själv använda sig av sociala signaler som till exempel ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester

BEHANDLING Symtomlindra Förebygga återinsjuknande Suicidprevention

BEHANDLINGSINDIKATION RISK---------------NYTTA MISSBILDNING BARNPÅVERKAN KORT SIKT BARNPÅVERKAN LÅNG SIKT BARNPÅVERKAN ÅTERFALL MINSKNING

LÄKEMEDEL JA ELLER NEJ LÅGRISKPATIENT försök långsam utsättning och observation -Stabil under lång tid -Inga tidigare snabba/allvarliga återinsjuknanden HÖGRISKPATIENT: rekommenderas fortsättning -Instabil sjukdom -Anamnes svåra skov/snabba återinsjuknanden vid tidigare utsättningsförsök MELLANRISKPATIENT:utsättning före grav, återinsättning efter första trimester

ANTIDEPRESSIVA Risk missbildning ytterst låg (undvik paroxetin, evfluoxetin) ej ökad risk vid kontroll depression Venlafaxin, Mirtazapin: forskning tyder inte på ökad missbildningrisk TCA: låg risk missbildning (f u klomipramin) Bristfällig dokumentation för nyare preparat. Inga skäl att avbryta graviditet Insättning efter förlossning minskad risk återfall (Kim et al. 2015)

ANTIDEPRESSIVA Lätt ökad risk neonatal påverkan vid behandling efter v. 20 (större risk paroxetin)prematuritet ( 1/2 vecka) och låg födelsevikt (74 gram ) Neonatala adaptationsstörningar (sprittighet, skrikighet, matningssvårigheter, hypotoni, kramper). Svår abstinens 3% 13 % neonatalvård

ANTIDEPRRESIVA Sannolikt inga hållpunkter för negativa långtidseffekter, svårt att särskilja effekt av sjukdom kontra behandling Ej ökad risk autism spektrum störningar och ADHD efter exponering för SSRI under första trimestern

AMNING ANTIDEPRESSIVA Amning: Sertralin (och paroxetin) har lägst penetranstill bröstmjölk Venlafaxin, fluoxetin hög övergång Flesta TCA kompatibel med amning Amning avråds för prematura barn (< 37 graviditets veckor) Biverkningarna subtila och ospecifika

GRAVIDITET Undvik om möjligt paroxetin, fluoxetin,klomipramin i tidig graviditet Postpartum: Vid symtom hos barnet: koncentration. Försiktighet fluoxetin DÅLIG kunskap avseende nya preparat: undvik!!

LITIUM Stark evidens för skydd mot återinsjuknanden under graviditet och postpartum inkl psykos, suicidalitet Bipolär I eller tidigare postpartumpsykos bör rekommenderas behandling under graviditet eller insättning 24-48 timmar postpartum Graviditet: Hjärtmissbildning riskökning 0-7 ggr ultraljud i vecka 16-18 Regelbunden kontroll s -Litium under graviditet samt TSH Ökad risk för intoxikation: preeklampsi, polyhydramnios

LITIUM UNDER FÖRLOSSNING/PÅ BB Risk för höga värden hos mor och barn i samband med förlossning Läkemedelsuppehåll under pågående AKTIV förlossningsarbete Återinsätt i lägre dos. Undvik dehydrering vid partus. INTERAKTION psykosrisk! Obs NSAID FLAGYL Barnläkare: extrakontroll av barnet på BB komplikationer: hypotoni, nefrogendiabetes insipidus, hypotyreos, korrelerad höga litium nivåer

AMNING OCH LITIUM Inga belägg för negativ långtidsutveckling OLIKA RÅD PÅ OLIKA SJUKHUS: Amning rekommenderas vanligen inte. Höga plasmakoncentrationer hos ammade barn Utvalda fall kan amma efter samråd barnläkare och psykiater observera barnet (letargi, dålig viktuppgång och dehydrering) och plasmakoncentration Ej amning prematura barn

LITIUM Behandling och skydd för återinsjuknande Skydd postpartumpsykos Skydd suicidalitet Graviditet: S-litium var 4:e v, från grav v. 36 varje vecka kontroll TSH ultraljud v.18-20 Preeklampsi, hydramnios: överväg sänkt dos

ANTIEPILEPTIKA Ökad risk missbildningar/dosberoende Risken skiljer sig mellan preparat Lägst för lamotrigin <200mg Folsyra kan skydda (neuralrörsdefekter) Valproat ökad risk missbildning (bla neuralrorsdefekt), kognitiv utveckling, undvik om möjligt Karbamazepin, viss risk hjärtanomali, neuralrörsdefekt Polyfarmaci bör undvikas Fetal ekokardiografi v. 18-20

Lamotrigin Passerar till bröstmjölk i hög grad (25%), begränsad förmåga elimination Måttlig risk för fullgångna barnet samarbete med barnläkare Moderns plasmakoncentration bör följas noga Barnet bör observeras (sedering och hudsymtom),lmkoncentration

PATIENTER MED PSYKOSRISK CAVE DOSTINEX CAVE PRAVIDEL KAN UTLÖSA EN PSYKOS

BEHANDLING VID UPPSEGLANDE MANI / PSYKOS haloperidol, quetiapin, risperidal oxazepam LITIUM KONCENTRATION 0,8-0,9 mmol/l zopiklon, nozinan KONSULTERA EN PSYKIATER!!

ECT EFTER V 20 SAMARBETA NEO PSYK OBSTETRIK FASTA STRIKT CTG FÖRE EFTER

FÖRLOSSNINGSPLANERING ANAMNES KORTFATTAD MEN STRUKTURERAD KVARSTANNA 5 DAGAR PÅ BB KONTAKT MED PSYKIATRIN EFTERVÅRDSBESÖK SKA FINNAS I JOURNAL SKA PLANERING ANG MEDICINERING VARA KLAR EV KONCENTRATONSBESTÄMNING LITIUM SÖMN VIKTIGT SAMVERKA BVC MVC KK PSYK NEO

FINNA INFORMATION www.vardgivarguiden.se www.viss.nu www.psykiatristod.se www.lakemedelsverket.se