Rapport - Investeringsplan Föreslagen prioriteringsordning
Innehåll 1 Bakgrund...2 2 Varför en investeringsplan?...2 2.1 Workshop 1 - Översiktsbilder...2 2.1.1 Översiktsbilder - resultat...2 2.2 Workshop 2 Prioriteringsordning...2 2.2.1 Prioriteringsordning - resultat...2 3 Workshop 3 Investeringsplan...2 4 Sammanställning per ort...2 4.1 Hörby...2 4.1.1 Hörby tätort...2 4.1.2 Södra rörum/ludvigsborg/häggenäs...2 4.1.3 Killhult...2 4.1.4 Önneköp...2 4.1.5 Oderup...2 4.1.6 Östraby...2 4.1.7 Askeröd...2 4.2 Höör...2 4.2.1 Höör tätort...2 4.2.2 Norra rörum...2 4.2.3 Tjörnarp...2 4.2.4 Snogeröd...2 5 Rekommendationer...2 5.1 Hörby...2 5.2 Höör...2 Bilaga 1. Exempel på översiktbild från ArcGIS...2
1 Bakgrund Under hösten har det pågått ett arbete för att ta fram en modell för investeringsplaner för Mittskåne Vatten. Som en del av detta arbete hölls fyra workshopar. Den första workshopen handlade om att skapa samsyn samt att ta fram underlag till en eller flera översiktsbilder. Den andra workshopen byggde sedan vidare på den första. Under den första workshopen pratade deltagarna om vad en översiktsbild betyder och innebär för dem. Detta arbete syftade till att skapa en gemensam bild om vad översiktsbilderna bör innehålla samt hur de ska se ut. Under workshop 2 beslutade gruppen att översiktsbilderna ska visas i en karta. Dessutom diskuterades det vilka parametrar som ska vara gällande vid prioritering av investeringsprojekt. När det var dags för workshop 3 delades deltagarna in i grupper för att rangordna de föreslagna projekten samt lägga till eller ta bort från den presenterade listan. Workshop 4 sammanfattade allt arbete och diskussionerna om dess utformning fortsatte.
2 Varför en investeringsplan? Mittskåne Vatten har uttryckt ett behov av att upprätta mer långsiktig investeringsplan för VAanläggningar inom ert verksamhetsområde. Investeringsplanen kommer att vara ett levande dokument och ett hjälpmedel för att säkerställa att rätt investering utförs i rätt tid, till rätt budget, omfattning och kvalitet. 2.1 Workshop 1 - Översiktsbilder Investeringsplanen baseras på ett antal framtagna översiktsbilder som i sin tur baseras på de strategiska VA-planerna. Översiktsbilderna består av ett antal olika kartor som visar och kategoriserar viktiga parametrar för den dagliga verksamheten. En annan viktig pusselbit är den statusbedömning som finns för en del anläggningar i Hörby och som redovisas i kommunens VA-plans tillhörande dokument. För att få valuta för varje investerad krona är det bra om investeringarna görs i vattnets väg. Det kan innebära att vissa anläggningsdelar måste lappas och lagas något år till dess att övriga anläggningen har hunnit ikapp. I gengäld utförs investeringarna utifrån rätt förutsättningar och de investerade medlen kommer mer till sin rätt. De anläggningsdelar som måste lappas och lagas i något år kan föras in i en uppdrags- eller drift- och underhållsplan tillsvidare. Investeringsplanerna, översiktsbilderna, er strategiska plan för VA-anläggningar hör ihop och används med fördel tillsammans. I bilden nedan beskrivs arbetsgången för att ta fram investeringsplanen i bildform samt hur de olika delarna hänger ihop. Bild 1. Arbetet med att ta fram en investeringsplan. 2.1.1 Översiktsbilder - resultat Stina Peterz har skapat översiktsbilder i ArcGIS. Översiktsbilderna kommer att visa andelen tillskottsvatten på varje ort, var en utredning om överföringsledningar föreslås, andelen odebiterat dricksvatten, samt om någon anläggning närmar sig sin vattendom, sina villkor eller andra lagstadgade krav. Fokus i detta arbete har legat på Hörby kommun eftersom det redan finns en VA-plan här. I VAplanen har WSP gjort en statusbedömning av de olika anläggningarnas delar. I den bifogade bilagan visas en handritad översiktsbild som ett exempel på hur de kan se ut.
2.2 Workshop 2 Prioriteringsordning Under workshop 2 enades gruppen om hur översiktsbilderna ska se ut. Dessutom diskuterades hur olika kriterier ska prioriteras när det gäller att avgöra i vilken ordning investeringsprojekten bör göras. 2.2.1 Prioriteringsordning - resultat Merparten av Sveriges VA-organisationer har en stor underhållsskuld. Det beror på att politiker har tävlat om vilken kommun som har lägst VA-taxa. I praktiken innebär det att underhåll och reinvesteringar har skjutits på framtiden. VA-Sverige står inför enorma utmaningar och mycket av underhållsskulden måste börja betalas tillbaka. Det vill säga att flertalet investeringar och moderniseringar krävs. För att säkerställa att rätt saker görs i rätt tid behöver en planering göras utifrån en helhetsbild. Där kommer investeringsplanen med dess tillhörande översiktsbilder in. Workshop 2 ledde fram till att nedanstående prioriteringsordning tillämpas. Eftersom verkligheten inte är svartvit, kan det innebära att prioriteringsordningen ibland behöver ändras. 2.2.1.1 Prioritering 1 Lagkrav, myndighetskrav Den absolut viktigaste punkten är att tillhandahålla dricksvatten till kommunens invånare samt att ta hand om dess spillvatten i enlighet med den lagstiftning som gäller. För att säkerställa att vattendomar inte överskrids, villkor i tillstånden kan hållas etc. prioriteras lagkrav, myndighetskrav som nummer ett (1). Information från miljö-, verksamhets- och årsrapporter för varje vattenverk och avloppsreningsverk i både Hörby och Höör har sammanställts i två Excel-tabeller, en för dricksvatten och en för spillvatten. Excell-tabellerna återfinns i bilaga 2 investeringsplan förslag rev 2.xls. Här har lagkrav förts in tillsammans med en jämförelse av hur väl kraven uppfylls. 2.2.1.2 Prioritering 2 kapacitet Prioritering nummer 2 handlar om att anläggningarna och systemen är anpassade till rätt kapacitet. I annat fall kan det i förlängningen innebära att verksamheten inte klarar av att uppfylla sitt uppdrag att förse invånarna med dricksvatten och ta hand om deras avloppsvatten enligt gällande lagstiftning. Tillskottsvatten och odebiterat dricksvatten som överstiger en viss andel tyder på att systemet har kapacitetsproblem. På Ormanäs tillexempel innebär den stora andelen tillskottsvatten att reningsverket måste byggas ut samt att utsläppsvillkor för kväve riskeras. Dessutom innebär det att mer energi än nödvändigt används när mer vatten än nödvändigt pumpas i systemen. Från miljö-, verksamhets- och årsrapporter för varje vattenverk och avloppsreningsverk i både Hörby och Höör har även information om andelen tillskottsvatten och odebiterat dricksvatten sammanställts i Excel-tabellen i bilaga 2. Anledningen till att just dessa parametrar har tagits fram är för att höga andelar indikerar på att ledningsnätet inte är tätt.
2.2.1.3 Prioritering 3 Driftsäkerhet/arbetskrävande I denna kategori tas anläggningarnas bedömda status in i beaktande. När en anläggning moderniseras bör även aspekter som el/övervakning, arbetsmiljö, energianvändning, kemikalieanvändning och gemensamma standarder tas med. WSP gjorde en statusbedömning av anläggningarna i Hörby kommun. Motsvarande arbete ska utföras för Höör under 2018. Därför är inte statusen på Höörs anläggningar med i detta arbete. Eftersom det är känt att Ormanäs har problem med utsläpp av kväve, mycket tillskottsvatten och bristande kapacitet inför framtiden har denna anläggning förts upp högt upp i listan över investeringar. Anläggningarnas olika delar har av WSP bedömts som röd, gul eller grön. Denna information finns dokumenterad med VA-planen för Hörby. 3 Workshop 3 Investeringsplan I arbetet med att ta fram ett förslag till investeringsplan har de olika anläggningarnas miljö- och årsrapporter gåtts igenom. All information som finns i nedanstående tabeller kommer därifrån. Den första tabellen visar hur reningsverken (och dess tillhörande ledningsnät) förhåller sig till lagkrav och kapacitet. När det gäller tillskottsvatten indikerar en låg siffra att ledningsnätet är förhållandevis tätt. Medan en hög siffra indikerar att ledningsnätet har brister som behöver åtgärdas. Tabell 1. Status på reningsverken enligt miljörapporterna från 2016. Både Höör och Hörby återfinns här. I tabellen nedan sammanställs WSPs arbete med statusbedömning av reningsverkens olika processteg. Denna information härstammar från arbetet med VA-planen för Hörby. Statusen har stämts av med driftorganisationen för att fånga upp eventuella förändringar. Tabell 2. Status på reningsverkens olika processteg Tabellen nedan visar hur vattenverken förhåller sig till sina vattendomar, andelen odebiterat vatten och driftstörningar som har registrerats.
Tabell 3. Status på vattenverken enligt miljörapporterna från 2016. Både Höör och Hörby återfinns här Nedanstående tabell visar en sammanställning av WSPs arbete med statusbedömning av reningsverkens olika processteg. Informationen är hämtad från arbetet med VA-planen för Hörby. Dessutom har statusen stämts av med driften för att fånga upp eventuella förändringar. Tabell 4. Status på vattenverkens olika processteg. Avser enbart Hörby och ska uppdateras med vattenverken i Höör. 4 Sammanställning per ort Tabellerna i föregående kapitel visar hur statusen ser ut just nu. Det finns en hel del att arbeta med på anläggningsnivå men även på ortsnivå. För att erhålla mest valuta för varje investerad krona finns det en del övergripande utredningar om framtida vägval som bör göras. Dessa beskrivs kring respektive ort nedan. Dessutom beskrivs statusen för respektive ort översiktligt i enlighet med den prioriteringsordning som beslutades under workshop 2. Till denna text kommer det finnas översiktsbilder i form av kartor samt en investeringsplan i Excel-format. 4.1 Hörby 4.1.1 Hörby tätort I Hörby ligger andelen tillskottsvatten på 41% år 2016. Andelen odebiterat dricksvatten låg samma år på 13 %. Det är förhållandevis inte så hög andel som på övriga orter i Hörby kommun, men här innebär det relativt stora mängder. Närmare bestämt runt 90 000 m 3 på årsbasis. Vattenverket har ett stort behov av att moderniseras. Vattendomen utnyttjas till 72 % och med utbyggnaden i kommunen kan det hända att det behövs mer vatten och en förnyad vattendom. Det pågår ett arbete med att ta fram en vattenförsörjningsplan som kommer att besvara just denna frågeställning.
WSP bedömde varje processteg utöver kompressorn (1996) och spolpumpen (1991) som status röd - kräver åtgärd. Under 2018 rekommenderas att en utredning och upphandling för modernisering av vattenverket utförs. När vattenförsörjningsplanen är på plats kan beslut om vattenverkets framtida behov av kapacitet bedömas och utredningen bör visa om utbyggnad krävs eller inte. År 2019 kan investeringen påbörjas. Dessutom måste nivån på investeringens omfattning anpassas till huruvida Mittskåne vatten ska verka för att ansluta till Sydvatten eller inte. 4.1.2 Södra rörum/ludvigsborg/häggenäs Statusen i Södra rörum är sådan att andelen tillskottsvatten 2016 låg på 43 % och andelen odebiterat dricksvatten på 36 %. Det innebär att ledningsnätet i byn kan behöva ses över. Fundersed och Wästantorp är utbyggnadsområden som föreslås kopplas ihop med Södra rörum. Det finns tankar på en överföringsledning från Södra rörum, antingen direkt till Hörby eller via Ludvigsborg. Under 2018 bör ett inriktningsbeslut kring dessa delar fattas. Tillhörande utredningar som krävs för att det ska vara möjligt bör göras. 4.1.3 Killhult I Killhult är andelen tillskottsvatten 86 % och odebiterat dricksvatten 37%. Dessutom är statusen på vattenverket till stora delar röd - kräver åtgärd. Vattnet är av bristande kvalitet. En utredning alternativ källa för vattenförsörjning kan behöva utredas. Innan beslut fattas om huruvida byns anläggningar ska moderniseras är det lämpligt att utreda om det är billigare med en överföringsledning till exempelvis Gammalstorp, Kristianstad eller om det finns något annat alternativ. 4.1.4 Önneköp I Önneköp är andelen tillskottsvatten runt 60-70 %. Under 2016 uppgick andelen odebiterat dricksvatten till 50 %. Det var en större läcka som åtgärdades och mest troligt sjunker andelen odebiterat dricksvatten till nästa år. I övrigt anses vattenverkets status vara god och liknande för reningsverket. 4.1.5 Oderup I Oderup utnyttjas vattendomen till 80%. Ett arbete för att initiera ett samarbete med VA SYD bör inledas snarast för en eventuell överföringsledning till Löberöd i Eslöv. 4.1.6 Östraby I Östraby är antalet anslutna personer 259 och tillståndet medger 260 personekvivalenter. Ett nytt beslut behövs och en beräkning kring möjlig belastning utförs för tillfället. Även Östraby kan ingå i en överföringsledning till Löberöd i Eslöv. 4.1.7 Askeröd I Askeröd uppgår andelen tillskottsvatten till 72 %. Denna andel bör minska innan en eventuell överföringsledning till Löberöd eller Hörby förläggs. Andelen odebiterat dricksvatten har ökat från 10,3 år 2012 till 31 % år 2016. Det tyder på en läcka på nätet och bör undersökas.
4.2 Höör 4.2.1 Höör tätort I Höör är andelen odebiterat dricksvatten från Karlsvik vattenverk 1 %. Däremot varierar andelen tillskottsvatten mellan 10 % till 85 % för Ormanäs reningsverk. Trenden visar toppar under vinterhalvåret och dalar under sommarhalvåret. Ormanäs reningsverk har problem med hög hydraulisk belastning, utsläppsvillkoren för kväve nås med nöd och näppe och det ska kopplas på ytterligare 900 hushåll enligt plan. Eftersom det är så låg marginal för utsläppsvillkoren på kväve prioriteras denna anläggning högt i investeringsplanen. Dessutom rekommenderas att en strategi för att minska mängden tillskottsvatten tas fram och att det arbetas aktivt med detta. Ett problem är att tillskottsvattnet kyler ned avloppsvattnet så pass att reningen påverkas. En statusbedömning för anläggningarna i Höörs kommun planeras under 2018. 4.2.2 Norra rörum I Norra rörum pågår ett arbete med att åtgärda ledningsnätet, omvandla ledningsnätet till en pumpstation och vattenverket till en tryckstegringsstation. I Norra rörum ska spillvatten och dricksvatten överföras till Ormanäs reninsverk respektive Karlsvik vattenverk. Just nu är andelen tillskottsvatten på ledningsnätet 89 %. Även andelen odebiterat dricksvatten kommer att minskas när ledningsnätet förnyas. 4.2.3 Tjörnarp Mittskåne vatten har en avsiktsförklaring med Hässleholm vatten om att utreda möjligheten att överföra spillvatten från Tjörnarp till Sösdala reningsverk i Hässleholm. Andelen tillskottsvatten uppgår till 43 % år 2016 och den bör minskas innan överföringen projekteras i detalj. Under 2018 ska Mittskåne vatten vara klara med sin utredning kring förutsättningarna att överföra vattnet till Sösdala istället. Vattenverket kommer dock att ligga kvar. Det är planerat att renovera lågreservoaren och arbete med upphandling pågår enligt uppgift. 4.2.4 Snogeröd I Snogeröd är andelen tillskottsvatten 76 %. Det finns en utredning som visar vilka åtgärder som bör göras för att minska mängden tillskottsvatten här. Under 2018 kan dessa åtgärder påbörjas. Ledningen från Snogeröd sommarby bör ses över. Det har inte gjorts någon statusbedömning på reningsverkets olika processteg, men enligt uppgift behöver den mekaniska reningen och salixodlingen, ses över. 5 Rekommendationer I det utkast till investeringsplan som återfinns i bilaga 2 Investeringsplan förslag rev 2 är det många osäkra parametrar. Bland annat rekommenderas det att fokusera på följande delar under 2018 för att klargöra vilka investeringar som behöver göras och vad de innebär. För både Hörby och Höör bör det tas fram en strategi för arbete med tillskottsvatten på ledningsnätet.
En prioritering bland alla pumpstationer och tryckstegringsstationer bör tas fram av driften. Den tekniska livslängden på mekanisk utrustning brukar beräknas till 10-15 år. Vilket innebär att 4-5 pumpstationer och tryckstegringsstationer bör moderniseras varje år. 5.1 Hörby I Hörby rekommenderas det att Hörby vattenverk moderniseras. Underlag för beslut om överföringsledning mellan Södra rörum, Ludvigsborg, Häggenäs, Hörby tas fram. Med målsättning att besluta om en inriktning under 2018. Oderup utnyttjar stor andel av sin vattendom redan idag. Vattenförsörjningsplanen bör resultera i en tydligare bild om vad som krävs för att säkerställa att vattendomen räcker till. Det rekommenderas att Östraby får ett nytt beslut om ökat antal anslutna personekvivalenter. I Askeröd bör ledningsnätet prioriteras. Andelen tillskottsvatten är hög, 76 %, och andelen odebiterat dricksvatten har ökat från 10 % år 2012 till 31 % år 2016. I övrigt bör arbetet med att utreda, initiera en överföringsledning från Askeröd, Östraby och Oderup till Löberöd i Eslöv starta. 5.2 Höör Ormanäs reningsverk bör prioriteras. Under 2018 bör en hydraulisk utredning göras och därefter kan beslut om lämpliga åtgärder tas fram. Eventuellt behöver ett utjämningsmagasin byggas till dess att problemen med tillskottsvatten har minskat. En statusbedömning av alla anläggningar bör göras i samband med den VA-plan som ska tas fram för Höör under året. Åtgärder för att minska tillskottsvatten i Snogeröd bör påbörjas. Utredning för överföring av spillvatten från Tjörnarp till Sösdala ska färdigställas under första halvåret 2018. Mekaniska reningen på reningsverket i Snogeröd bör ses över. Detsamma gäller den efterföljande salixodlingen. Norra rörums reningsverk kommer att ersättas av en pumpstation när utbyggnaden av överföringsledningen är klar. Omläggning av ledningsnätet har påbörjats och överföringsledningen är i startgroparna. Takten för att påbörja arbetet med kommunens utbyggnadsområden bör revideras.
Bilaga 1. Exempel på översiktbild från ArcGIS