Verksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län

Verksamhetsplan 2011 Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2011.doc

2 Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning... 3 1.2 Samverkan... 5 2. Nationella mål... 6 2.1 Brott i nära relationer... 6 2.2 Våld i offentlig miljö... 6 2.3 Grova våldsbrott... 7 2.4 Tillgrepp genom inbrott... 8 2.5 Narkotika... 8 2.6 Grov organiserad och systemhotande brottlighet... 9 2.7 Trafiksäkerhet... 10 2.8 Service och polisrätt... 11 2.9 Krisberedskap... 12 3.... 13 3.1 Utredningsverksamhet... 13 3.2 Unga lagöverträdare... 13 3.3 Brottsofferarbete... 14 3.4 Lokalt personsäkerhetsarbete... 15 3.5 Lokalt förankrad polis (LFP)... 15 3.6 Bedrägeri... 16 4. Gemensam verksamhet... 17 4.1 Kompetensutveckling, ledarskap och medarbetarskap... 17 4.2 Kommunikation... 17 4.3 Verksamhetsskydd... 18 4.4 Myndighetens miljöarbete... 18 4.5 Ekonomi... 19 5. Uppföljning... 20 6. Beslut... 21

3 1. Länspolismästarens inledning Myndighetens verksamhetsplan utgör grunden för den verksamhet som ska bedrivas under året. Det övergripande kriminalpolitiska målet förtjänar att upprepas brottsligheten ska minska och tryggheten öka och med utgångspunkt från detta och andra styrande dokument utformas verksamhetsplanen. En effektiv verksamhet kännetecknas av en god resultatkultur, där resultatet och viljan till ständig förbättring står i fokus för samtliga chefer och medarbetare. En framgångsfaktor för en god resultatkultur är att chefer synliggör den enskildes bidrag till verksamhetens resultat genom att målen bryts ner, kommuniceras och följs upp kontinuerligt på enhets-, grupp- och individnivå. Resultatansvaret ingår som en viktig del i medarbetarskapet. Myndigheten ska skapa en miljö där personalen känner engagemang, är effektiva och tillgängliga. I detta sammanhang finns det skäl att nämna kopplingen mellan medarbetare och arbetstid. Arbetstiden är ett instrument som ska nyttjas effektivt för att på bästa sätt medverka till att våra mål nås och inom ramen för det också ge möjligheter för medarbetarna att påverka sin arbetstid. För att åstadkomma förbättrade resultat, vilket är vår självklara målsättning, ska verksamheten i större utsträckning bedrivas enligt metoder som evidens 1 - eller erfarenhetsmässigt visat sig vara effektiva. Arbetsmetoder som tagits fram vid vår myndighet i samverkan med andra lokala aktörer ska, så långt det går, användas och vidareutvecklas vid behov. Ett förbättrat verksamhetsresultat ska synas genom att färre brott begås, fler brott klaras upp och fler servicemottagare känner sig nöjda samt att fler människor känner sig trygga. Polisens förtroende hos allmänheten ska förstärkas. Uppföljning och återkoppling ska vara ett närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten på alla nivåer i organisationen. En av de viktigaste förutsättningarna för att verksamhetsresultaten ska kunna förbättras är att ledningen och styrningen av polisverksamheten fungerar optimalt. För att förbättra denna del har organisationen justerats bl. a. genom att öka och stärka närpolisområdenas linjechefer samt ett återinförande av länsordnings- och länskriminalpolisen. Det är viktigt att cheferna använder ledningskommunikation som ett hjälpmedel i den dagliga verksamheten. Medarbetarna har ett berättigat behov av att få information om det som berör verksamheten samt att mål och resultat fortlöpande kommuniceras. Verksamhetsresultaten kan också förbättras genom utbildnings- och andra kompetensutvecklingsåtgärder inom strategiskt viktiga ämnesområden. Mångfald ska vara en integrerad och självklar del av Polisens verksamhet och bidra till en effektivare och attraktivare organisation. 1 Metod som utvärderats av flera oberoende utvärderare.

4 En jämnare fördelning av män och kvinnor i ledande befattningar är också viktigt inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv utan även ur ett verksamhetsperspektiv. Min uppfattning är att det här är viktigt vilket också stöds av forskning inom området. Forskningen har visat att en förhållandevis jämn könsfördelning bland chefer ökar förutsättningarna för en god resultatutveckling. Redan under verksamhetsåret 2010 visade vi att vi är på rätt väg då antalet kvinnor i chefsbefattningar ökade markant. Det är också viktigt att kvinnor ges goda förutsättningar att erhålla olika expertfunktioner inom myndigheten. Mot bakgrund av att myndigheten delvis haft problem med att klara utredningsmålen bör noteras att utredning är ett av Polisens viktigaste redskap för att uppnå de kriminalpolitiska huvudmålen om minskad brottslighet och ökad trygghet. Att samtliga arbetsmetoder som ingår i Polisens nationella utredningskoncept (PNU) tillämpas fullt ut är en viktig förutsättning för att Polisen ska kunna leva upp till regeringens krav om fler personuppklarade 2 brott. En grundförutsättning för att kunna åstadkomma det är att Polisen i högre grad än hittills skapar möjlighet att arbeta med färska (nyinkomna) ärenden. Myndighetens ambition är att planera, organisera och styra utredningsverksamheten på ett sätt som möjliggör att brottsutredningar handläggs i samma takt som brotten anmäls. Polisens underrättelsemodell (PUM) utgör den svenska polisens modell för ledning och styrning av all operativ polisverksamhet. För att rätt åtgärder ska kunna vidtas ska orsaker till brottslighet, otrygghet och ordningsstörningar identifieras och analyseras. Då problemets orsaker analyserats framkommer även vilka externa aktörer som polisen bör samarbeta med. Det är då också möjligt att bestämma vilka åtgärder och arbetsmetoder som bör tillämpas. Orsakerna till problemen åtgärdas genom att kunskapsbaserade 3 arbetsmetoder används. Polismyndigheten i Örebro län har en duktig personal, en engagerad polisstyrelse, aktiva fackliga organisationer, bra samverkan med kommunerna och Landstinget, ordning och reda i verksamheten och inte minst en god ekonomi. Allt detta tillsammans med den nya verksamhetsplanen ger oss nu bra förutsättningar att nå målen 2011. Kalle Wallin länspolismästare 2 Brott som lett till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. 3 Kunskapsbaserade arbetsmetoder kan vara såväl evidens- som erfarenhetsbaserade.

5 1.2 Samverkan Polisens möjligheter att förebygga brott med hjälp av endast egna resurser är begränsade. Den sociala brottspreventionen 4 åvilar i första hand andra aktörer än Polisen medan det är inom den situationella brottspreventionen som Polisen har sitt huvudsakliga verkningsfält. Inom de flesta typer av situationell brottsprevention 5 som Polisen kan bedriva ökar möjligheterna till positiva resultat om verksamheten genomförs i nära samverkan med andra samhällsaktörer. Inom samverkansområde Bergslagen finns en övergripande samverkan inom ramen för Samhällsråd SWT som består av landshövdingarna och länspolismästarna i Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Rådet utarbetar gemensamma strategier och prioriteringar samt genomför länsövergripande insatser främst inom den grova organiserade brottsligheten. För länet finns dessutom Samhällsråd T som främst arbetar med förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), men även med andra former av brottsförebyggande arbete. Figur som visar strukturen för samhällsråden. I Dalarna och Värmland finns motsvarande struktur W och S under SWT. År 2010 har avtal undertecknats mellan polismyndigheten och var och en av länets kommuner om hur det lokala brottsförebyggande arbetet i samverkan ska organiseras och fungera. Syftet med avtalen är att det ska leda till strategisk som operativt och fältnära samverkan inom flertalet av de verksamhetsområden som denna verksamhetsplan omfattar. För att kunna följa upp och utvärdera verksamheten måste den dokumenteras. En annan viktig samverkanspartner är Åklagarkammaren. Det är av stor vikt att Polismyndigheten och Åklagarkammaren på strategisk nivå fattar överenskommelser om gemensamma målformuleringar, prioriteringar, resursutnyttjande och arbetsmetoder för att tillsammans förbättra verksamhetsresultaten. 4 Social brottsprevention syftar till att minska individers benägenhet att begå brott. 5 Situationell brottsprevention syftar till att påverka situationer och miljöer i samhället som har betydelse för risken att brott begås.

6 2. Nationella mål 2.1 Brott i nära relationer Brott i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem. För att mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld och förtryck effektivt ska kunna bekämpas är det grundläggande att brottsutsatta människor vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. En person som utsätts för brott i en nära relation har större förutsättningar att känna sig trygg och säker om fortlöpande information om vad som händer i brottsutredningen ges och om det stöd som är möjligt att få under rättsprocessen genomförs. Det är viktigt att hela rättskedjan fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid brott i nära relationer förutsätter en väl fungerande samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra relevanta aktörer. Det är särskilt viktigt att polismyndigheten och åklagarkammaren på strategisk nivå når överenskommelser om rutiner som möjliggör att fler brott i nära relationer leder till personuppklaring. För att förbättra utredningarnas kvalitet är det av stor betydelse att den yttre personalen har kompetens för att kunna vidta korrekta inledande utredningsåtgärder och säkra dokumentation, bland annat genom att filma, i nära anslutning till brottet. Förmågan att finna och säkra mer omfattande stödbevisning behöver förbättras. Att skriva en detaljerad avrapporteringspromemoria är ett viktigt stöd för den fortsatta utredningen och kan öka möjligheterna till lagföring. Den nationella handboken för arbetet mot brott i nära relationer, åtgärdskort samt tillhörande utbildningsmaterial är viktiga komponenter för att höja kunskaperna och förbättra verksamheten. Anmälan enligt 6 lagen om missbrukare i vissa fall (LVM) ska alltid göras när förutsättningar föreligger. Barnperspektivet ska beaktas vilket bland annat medför att anmälan jämlikt 14 kap 1 socialtjänstlagen alltid ska göras om barn som bevittnat våld i hemmet. Myndigheten ska se över möjligheterna att kunna erbjuda personer som misstänks för brott i nära relationer konsekvenssamtal liknande dem som sker inom ramen för Örebro län för en drogfri trafik. Nationellt mål för myndigheten 1. Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende brott i nära relationer ska uppgå till minst 230. 2.2 Våld i offentlig miljö Våldsbrott är ett integritetskränkande brott. Efter en ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under lång tid har utvecklingen i länet sedan år 2008 planat ut till en nivå om drygt 1 200 brott per år. För att minska våld i offentlig miljö krävs insatser från många aktörer. En viktig framgångsfaktor är att planering, genomförande och uppföljning av verksamheten sker i sam-

7 verkan med berörda aktörer och att krav ställs på aktiv medverkan av samtliga. Som stöd för samverkan ska Rikspolisstyrelsens riktlinjer för samverkan användas. 6 En framgångfaktor för att minska våldet i offentlig miljö är att aktivt bedriva operativ ledning av ordningsvakter på krogar, i samband med evenemang och på områden enligt 3 ordningsvaktslagen. Verksamheten mot ungdomsvåld återfinns under avsnittet 3.2 Unga lagöverträdare. Nationellt mål 2. Polisen ska verka för att minska våldsbrottsligheten med utgångspunkt i lokala problembilder. Orsakerna bakom våldsbrottsligheten ska analyseras. Val av åtgärder ska utgå från ett problemorienterat arbetssätt. Analysen och de valda åtgärderna ska dokumenteras och utfallet av arbetet/åtgärderna ska kontinuerligt följas upp. Nationellt mål för myndigheten 3. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exklusive anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska uppgå till minst 29 procent. 4. I syfte att begränsa ungdomars tillgång till alkohol och därmed minska våldsbrottsligheten bland dessa ska Kronobergsmodellen och Insatser mot ungdomsfester med alkohol tillämpas (Se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). 5. För att begränsa våldsbrottsligheten i samband med nöjeslivet ska metoderna Klarspråk alternativt Ansvarsfull alkoholservering (Se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län) tillämpas. 6. Antalet anmälda brott avseende olovligt anskaffande av alkoholdrycker ska uppgå till minst 450. 2.3 Grova våldsbrott Myndigheten ska ha personal utsedda och utbildade för att snabbt kunna starta upp en spaningsorganisation enligt de riktlinjer som RPS angivit för utredning av grova brott (PUG). Samverkansområde Bergslagen har kommit överens om riktlinjer för hur Polismyndigheterna ska stödja varandra med resurser för att bemanna en sådan organisation. Polismyndigheten ska upprätta en sammanfattande handlingsplan avseende utredning av grova våldsbrott. Det senaste årets upprepade våldsdåd mot kvinnor i Örebro har påtagligt ökat kvinnors upplevda otrygghet. Myndigheten ska sträva efter att inom ramen för styrgruppen för kvinnofridsarbetet i Örebro län utveckla och initiera brottsförebyggande och trygghetsskapande program på området. Nationellt mål 7. Polismyndigheten ska upprätta en handlingsplan som säkerställer att utredningsarbetet bedrivs i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott. 6 Riktlinjer för polisens samverkan kommer att färdigställas under år 2010. Dessutom färdigställs en handledning för samverkansprocessen som basseras på erfarenheter från projektet Polis Kommun.

8 2.4 Tillgrepp genom inbrott Tillgrepp genom inbrott, särskilt bostadsinbrotten, upplevs ofta som mycket integritetskränkande. Antalet anmälda brott avseende tillgrepp genom inbrott har minskat successivt under hela 2000-talet, vilket gäller för alla typer av inbrott. Antalet brott uppgår i länet 2010 till drygt 4 500 vilket är ca 56 procent lägre än under motsvarande tid år 2005. För att säkerställa en fortsatt nedgång av antalet inbrottsstölder samt öka andelen redovisade ärenden till åklagare behöver förmågan utvecklas att snabbt operativt kunna svara upp mot aktuellt underrättelseläge. Vidare behöver insatserna öka för att i samverkan med andra brottspreventiva aktörer bedriva situationell brottsprevention på platser där risken för inbrott är som störst. Det är viktigt att kvantiteten och kvaliteten på spårsäkringar förbättras. Det är viktigt att det inom närpolisområdena och på länsenheten bedrivs godsspaning av tillräcklig omfattning och kvalitet för att nå ökad lagföring. Nationellt mål för myndigheten 8. Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 6,5 procent. Lokalt mål 9. Brottsplatsundersökning ska i samband med anmälan om inbrott i villa eller lägenhet genomföras av lokal brottsplatsundersökare (LOKUS). 2.5 Narkotika Narkotikamissbruket är fortgående problem i länet och sambandet med annan brottslighet, främst tillgreppsbrott och trafikbrott är välkänt. De vanligaste preparaten är cannabis och amfetamin, men det finns tecken på att kokainmissbruket ökat de senaste åren. Det har också blivit vanligare med lokal cannabisodling både för eget bruk och för försäljning. Inom vissa etniska minoriteter är missbruket av kat omfattande. Myndighetens arbete mot narkotikabrottslighet sker på tre nivåer, missbrukarledet, den småskaliga distributionen och den grova narkotikabrottsligheten. Samordningen av myndighetens arbete på dessa nivåer behöver förbättras. Insatserna ska syfta till att minska nyrekryteringen till narkotikamissbruk, minska tillgången på narkotika samt bidra till att missbrukare upphör med sitt missbruk. Det är viktigt att vidta åtgärder för att tidigt upptäcka och motverka unga människors begynnande missbruk för att därigenom även förebygga annan brottslighet och utvecklandet av en kriminell livsstil. En väsentlig del av myndighetens narkotikaarbete är det myndighetsövergripande samarbetet som sker inom ramen för Örebro län för en drogfri trafik (Se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). Verksamheten ska bidra till att fler missbrukare får hjälp att upphöra med sitt missbruk vilket ökar förutsättningarna för att även deras övriga kriminalitet kan upphöra eller åtminstone begränsas. Myndighetens insatser avseende överlåtelsebrott behöver förstärkas i missbrukarledet och högre upp i distributionskedjan. Bekämpningen av grova narkotikabrott ska syfta till att slå ut eller åtminstone väsentligt skada samtliga nivåer i respektive kriminella nätverk, samt att få den ekonomiska vinningen av brotten återförd till samhället. Kompeten-

9 sen vid myndighetens EKO-rotel ska regelmässigt nyttjas i utredningar om grova narkotikabrott. Nationellt mål 10. Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. 11. Myndigheten ska redovisa minst 145 ärenden till åklagare avseende överlåtelse av narkotika. 12. Örebro län för en drogfri trafik ska tillämpas (Se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). 13. Riktade insatser ska genomföras mot narkotikakonsumtionen i krogmiljöer liksom vid sådana fester och evenemang där narkotikamissbruk erfarenhetsmässigt äger rum. 2.6 Grov organiserad och systemhotande brottlighet Grov organiserad brottslighet 7 är ett allvarligt hot mot samhället, särskilt när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet, vilket är fallet exempelvis när vittnen och företrädare för rättsväsendet hotas. I detta sammanhang är ett väl fungerande personsäkerhetsarbete av stor vikt. Det finns ett antal kriminella nätverk etablerade i länet, till vilka nyrekrytering fortlöpande pågår. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande samhällsproblem. Narkotikahantering utgör ofta basen för denna kriminalitet. Verksamhet för att förebygga nyrekryteringen till kriminella nätverk tas upp i avsnitt 3.2 Unga lagöverträdare. Stor vikt ska läggas vid att återta det ekonomiska utbytet av brott i syfte att försvåra brottsligheten för kriminella grupperingar, minska incitamenten för brottsligheten och motverka nyrekryteringen till den organiserade brottsligheten. Det är viktigt att samtlig fältpersonal noterar och förmedlar iakttagelser av vem som disponerar såväl fast som lös egendom för att på så sätt öka möjligheterna till ett genomförande i denna del. Kompetensen vid myndighetens EKO-rotel ska användas regelmässigt även i samband med grov organiserad brottslighet som ligger utanför rotelns normala arbetsområde i samband med att tillgångsundersökningar 8 och tillgångsutredningar 9 initieras. Bekämpningen av den organiserade brottsligheten bör ske på olika nivåer i likhet med vad som gäller på narkotikaområdet. Myndigheten ska kartlägga och analysera förekomsten av organiserad brottslighet på lokal nivå samt vid behov ta fram lokala åtgärder. Brottsförebyggande rådets idéskrift 10 och handbok 11 på området ska användas som grund. 7 För definition se 6204/2/97 Europol 35 Rev 2. 8 En tillgångsundersökning kan ses som ett första steg innan en tillgångsutredning initieras och kan genomföras före eller under förundersökning i syfte att göra en första kartläggning av tillgänglig information avseende tillgångar, såväl faktiska som dolda, som en person förfogar över. Syftet är att tillskapa ett underlag för bedömning huruvida en tillgångsutredning kan vara befogad, mot bakgrund av vilket utbyte en person kan ha haft av brottslig verksamhet och hur mycket av detta som rimligen kan återföras till samhället. 9 En tillgångsutredning är en utredning som syftar till att återföra ekonomiskt utbyte av brott till samhället genom förverkande, företagsbot, betalningssäkring eller skadestånd 10 Idéskrift 18, Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet, Brå, 2009. 11 Lokal organiserad brottslighet, en handbok om motåtgärder, Brå, 2010.

10 Vid bekämpning av grov organiserad brottslighet ska även internationella kriminella förgreningar beaktas. Det är viktigt att samarbeta med andra länders polisorganisationer för att driva gemensamma ärenden. Syfte är att försvåra verksamheten för gränsöverskridande kriminella nätverk som främst opererar i Europa men även i andra delar av världen. Vidare ska internationell samverkan ske avseende underrättelseutbyte och för att inhämta bevisning och därmed underlätta för samarbetsländernas brottsbekämpning. Det internationella samarbetet ska säkerställas genom att operativt ansvariga i grova brottsärenden tillsammans med åklagare rutinmässigt involverar Rikspolisstyrelsens internationella sambandskontor och sambandsmän när det är möjligt. Främst gäller samarbetet Europol och Eurojust och användningen av informationssystemen EIS och SIENNA. Nationellt mål 14. Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försämras. 15. Polismyndigheten ska i samverkan med andra aktörer förhindra etablering av nya och expansion av befintliga organisationer och nätverk som ägnar sig åt grov organiserad och systemhotande brottslighet. 16. Antalet tillgångsundersökningar ska uppgå till minst 10. 2.7 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsarbete ska inriktas på att öka regelefterlevnaden i trafiken för att bidra till att etappmålet 12 för antalet dödade och svårt skadade uppfylls. Antalet dödade i trafikolyckor i Örebro län har under åren 2005 till 2009 varierat mellan mellan en lägsta nivå på 12 och en högsta nivå på18. Trafiksäkerhetsarbetet vid polismyndigheten har tre huvudinriktningar. 1. Förebygga och bekämpa hastighetsöverträdelser, aggressiv körning, brott mot skyddsanordningar och rattfylleri. 2. Bekämpa livsstilskriminella personers beteende när de använder vägtrafiksystemet i sin brottsliga verksamhet. 3. Öka människors trygghet genom att förlägga trafiksäkerhetsarbete på tider och platser som upplevs otrygga. Rikspolisstyrelsen har påpekat att myndigheten behöver utveckla sitt underrättelseledda arbete 13. Trafikkontrollerna bör i ökad omfattning ske på tider och platser då olyckssamt upptäcktsrisken är som störst eller som allmänheten upplever som otrygga. En viktig del av myndighetens trafiksäkerhetsarbete är det myndighetsövergripande samarbetet som sker inom ramen för Örebro län för en drogfri trafik (se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). Verksamheten bidrar till att fler missbrukare får hjälp att upphöra med sitt missbruk vilket gör trafiken säkrare genom att antalet rattfylleribrott minskar. 12 Vägverket, publikation 2008:31 13 RPS inspektionsrapport 2009:7 Polismyndigheternas strategiska arbete inom trafiksäkerhetsområdet

11 Vid rapportering av hastighetsöverträdelser, oavsett om hastighetskontrollen sker genom manuell eller automatisk övervakning (ATK) ska särskilt fokus läggas på överträdelser med 6-9 km/t, eftersom forskning visar att det sänker medelhastigheten och därmed bidrar till en minskning av döda och skadade i trafiken. Övervakningen avser inte bara personbilstrafiken utan även tung trafik. Myndigheten ska arbeta problemorienterat för att i samverkan med kommuner och extena samhällsaktörer genomföra situationella insatser i syfte att förbättra trafiksäkerheten vilket ska dokumenteras i A-diariet. Nationellt mål 17. Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. Nationella mål för myndigheten 18. Myndigheten ska genomföra minst 350 kontroller av transporter av farligt gods. 19. Antalet kontrollerade arbetsdagar av kör- och vilotid ska uppgå till minst 23 160. 20. Antalet ordningsföreläggande avseende trafik ska uppgå till minst 18 000. 21. Antalet alkoholutandningsprov ska uppgå till minst 80 000. 22. Antalet positiva prov i sållningsinstrument avseende misstanke om rattfylleri (alkohol) ska uppgå till minst 650. 23. Antalet redovisade ärenden till åklagare avseende drograttfylleri ska uppgå till minst 500. 24. Antalet flygande inspektioner ska uppgå till minst 1 500. 25. Arbetsmetoden Örebro län för en drogfri trafik ska tillämpas (se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). 2.8 Service och polisrätt All kommunikation med allmänheten som syftar till att delge information, besvara frågor, anmälningsmottagning eller handläggning av polismyndighetsärenden är att hänföra till begreppet service. Hög tillgänglighet och ett bra bemötande har stor betydelse för allmänhetens förtroende för polismyndigheten. Polisens arbete med att utföra stämningsmannadelgivningar enligt delgivningslagen är av stor betydelse för att undvika att huvudförhandlingar i brott ställs in. 14 För att åstadkomma detta behöver myndigheten en bra organisation samt en tydlig ansvarsfördelning. Nationellt mål 26. Antalet personer och andra parter som är nöjda med polisens service, tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 27. Tillståndsenheten ska tillsammans med närpolisområdena genomföra minst 100 inspektioner av privatpersoners vapenförvaring. Inspektionerna ska ske i samtliga närpolisområden. 28. Tillståndsenheten ska tillsammans med informations/kommunikationsenheten vid minst två tillfällen genom media informera om vilka regler som gäller för förvaring av skjutvapen och att polisen kommer att kontrollera privatpersoners vapenförvaring. 14 Delgivningslag (1970:428)

12 2.9 Krisberedskap Myndighetens krisberedskapsförmåga ska upprätthållas enligt framtagna handlingsplaner. Planerna gäller för regionala förhållanden inom samverkansområde Bergslagen och på det lokala planet. I planerna ingår övningar, utbildning och genomförande av kvalitetshöjande åtgärder. Arbetet ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella strategi för krisberedskap. Nationellt mål 29. Polisen ska vid utgången av år 2012 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar.

13 3. 3.1 Utredningsverksamhet Inriktningsmålet för utredningsverksamheten är att när balansmålet är uppnått, ska brottsärenden handläggas i samma takt som de kommer in (se lokalt mål nr 30). Detta ska åstadkommas genom att utredningsåtgärder vidtas tidsmässigt så nära brottet som möjligt och att ärenden som saknar möjligheter att utredas avslutas så tidigt som möjligt. Myndighetens utredningsarbete ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Utredningsverksamheten behöver utvecklas vilket ska leda till förbättrade verksamhetsresultat 15 i synnerhet inom de ärendekategorier där det finns nationella kvantitativa mål. Ett systematiskt utvecklingsarbete måste bedrivas inom samtliga utvecklingsområden som anges i dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län. Detta arbete ska bli föremål för en kvalitativ uppföljning. 30. Antalet ärenden i balans ska per den 15:e maj uppgå till högst 3 300 och 31:e december till högst 3 000. 31. Antalet DNA-prov, personärenden (salivprov), ska uppgå till minst 1 200. 32. Antalet DNA-prov, undersökningsärenden (spårsäkring) ska uppgå till minst 1 200. 33. Användandet av förenklade utredningsförfaranden ska öka. Antalet redovisningar genom RB 23:22 ska uppgå till minst 300. 34. Myndigheten ska totalt redovisa minst 6 000 ärenden till åklagaren. 3.2 Unga lagöverträdare Brott som begås av och mot ungdomar kräver särskilt fokus. Myndigheten ska förebygga nyrekrytering till livsstilskriminalitet och kriminella nätverk bland annat genom att tidigt identifiera ungdomar i riskzon, avbryta kriminellt beteende och utreda brott begångna av ungdomar så att snabb lagföring möjliggörs. Det är av stor vikt att lagstadgade tidsfrister beträffande ungdomsutredningar hålls. Myndigheten ska planlägga sin verksamhet så att den sammanfaller med platser och tider där ungdomar, som befinner sig i riskzon för kriminalitet vistas och då aktivt söka kontakt med ungdomarna. Detta är viktigt tidiga helgkvällar då man får möjlighet att avbryta ett oönskat beteende som annars riskerar att eskalera senare under kvällen på grund av berusning mm. I det brottsförebyggande ungdomsarbetet ska den operativa arbetsmetoden Kronobergsmodellen/Insatser mot ungdomsfester med alkohol i dokumentet tillämpas (se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). 15 Regleringsbrev för budgetåret 2011, Kapitel 1 Mål och återrapporteringskrav som rör kärnverksamheten; anmälda brott, antal och andel personuppklarade brott, antal ärenden redovisade till åklagare, antal bearbetade ärenden, antal ärenden redovisade till åklagare per 1500 utredningstimmar, andel redovisade ärenden till åklagare av bearbetade ärenden, andel positiva lagföringsbeslut i ärenden där förundersökning letts av polismyndighet, andel beslut om åtalsunderlåtelse (exkl. LUL) av de positiva lagföringsbeslut där förundersökning letts av polismyndighet, medianen för genomströmningstiden avseende bearbetade ärenden, andel öppna ärenden äldre än 6 månader av inkomna ärenden.

14 Det är viktigt att arbetsledarna uppmärksammar den verktygslåda som finns, till exempel 12 polislagen som ger polisen möjlighet att omhänderta ungdomar under 18 år som vistas under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande risk för hans hälsa eller utveckling. Det innebär att polisen, bland annat i samband med ungdomsfester, kan och ska avbryta eller förhindra den unges alkoholförtäring eller vistelse i miljöer som inbjuder till alkoholförtäring. För att tidigt upptäcka och ingripa mot ungdomars kriminalitet, missbruk och annat normbrytande beteende är det nödvändigt att polis, socialtjänst, skola och fritidssektor hittar verkningsfulla och fältnära samarbetsformer. I det brottsförebyggande ungdomsarbetet ska den operativa arbetsmetoden bekymringssamtal tillämpas (se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). Polisens kontaktskapande verksamhet på skolorna är en viktig del i det brottsförebyggande ungdomsarbetet. Det är känt genom forskning att skolk i skolan visas sig vara en viktig tidig indikation på att ett barn löper en ökad risk för att hamna i riskzon för kriminalitet och utanförskap. Utredningar där den misstänkte är underårig jämlikt 31 om unga lagöverträdare (LUL) är en viktig del i det brottsförebyggande ungdomsarbetet. Enligt LUL 6 ska Polisen redovisa den unges inställning till medling. Det ankommer på polismyndigheten att initiera medlingsärenden till kommunernas samordnare för medling. Myndighetens bekämpning av den brottslighet som bedrivs på Internet och genom mobiltelefon, vilket i stor utsträckning berör ungdomar, såsom hot, sexuellt utnyttjande, drogförsäljning och bedrägeri ska intensifieras. 35. Arbetsmetoden Kronobergsmodellen/Insatser mot ungdomsfester med alkohol (avsnitt 2.4.4) ska tillämpas. 36. Arbetsmetoden Bekymringssamtal ska tillämpas (se dokumentet Operativa arbetsmetoder vid polismyndigheten i Örebro län). 3.3 Brottsofferarbete Polismyndighetens brottsofferarbete ska vidareutvecklas i enlighet med den nationella handlingsplanen. Upprepat drabbade brottsoffer ska få särskilt stöd för att i möjligaste mån förhindra att de återigen drabbas av brott. Vid anmälan och under utredningens gång ska beaktas när brott drabbar kvinnor eller barn samt om brottet är ett hatbrott. Brottsofferarbetet ska i dessa ärenden alltid utgöra en viktig del i utredningsarbetet. Vid anmälan ska det noteras om brottet är hedersrelaterat. Brottsofferarbetet ska förbättras vad gäller information till brottsoffret om det egna ärendet under utredningens gång, brottsofferstödjande verksamheter samt möjligheterna till ekonomisk ersättning. Tillsammans med målsägandekopian ska ett informationsbrev bifogas innehållande kontaktuppgifter till myndigheten dit målsäganden kan vända sig för att få information om sitt ärende. För att ytterligare förbättra informationen till

15 brottsoffer är det viktigt att personal i yttre tjänst lämnar informationskort med kontaktuppgifter till olika stödorganisationer i länet. I syfte att fånga upp ett eventuellt skyddsbehov och sätta in relevanta åtgärder ska checklistorna enligt SARA, PATRIARK och SAM tillämpas. Polismyndigheten ska aktivt medverka till att medlingsverksamheten utvecklas i kommunerna så att den fungerar fullt ut i länet. För att att ytterligare öka tryggheten och stödet till brottsoffren i samband med rättegång ska en strategisk samverkan med åklagarkammaren, tingsrätten och kriminalvården inledas. 37. I syfte att minska antalet överträdelser av besöksförbud ska klargörandesamtal genomföras när det bedöms lämpligt. 38. Antalet bedömningar enligt SARA, PATRIARK, och SAM-checklistorna ska uppgå till minst 115 bedömningar totalt. 39. Anmälan enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen (barn i fara) ska alltid göras när a) barnet varit utsatt för våld och/eller hot, b) barnet har bevittnat våld av närstående eller c) om barnet befunnit sig i olämplig miljö. Rutinen att anmälan ska diarieföras i A-diariet vari det ska anges till vilken kategori av de ovanstående anmälan tillhör måste förbättras. 3.4 Lokalt personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor utgör ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Personsäkerhetsarbetet avser skyddsåtgärder som efter en strukturerad hot- och riskbedömning bedömts som nödvändiga men inte kan tillgodoses inom ramen för brottsofferstödet. Polisens personsäkerhetsarbete syftar till att tillsammans med andra berörda aktörer erbjuda hotade personer och deras anhöriga sådant skydd att de känner sig så trygga att de vågar anmäla brott, vittna och medverka i förundersökningar. Ett sådant skydd ska även omfatta åtgärder som möjliggör att hotade personer, exempelvis anställda inom rättsväsendet och politiker, ska kunna fullfölja sina arbetsuppgifter. Kriminalunderrättelsetjänsten har fram till år 2008 gjort kvalificerade hotbildsanalyser i viss omfattning men analyserna diariefördes inte. Antalet genomförda sådana analyser uppgick år 2009 till 44. Under de nio första månaderna år 2010 har 42 analyser genomförts. Behovet av denna typ av analyser är för närvarande större än myndighetens kapacitet, varför det ibland uppstår balanser vilket kan få negativa följder för den drabbade. Lokalt mål 40. Handläggningstiden för kvalificerade hotbildsanalyser ska inte övertiga 1 vecka. 3.5 Lokalt förankrad polis (LFP) Polismyndigheten har under år 2010 etablerat lokal förankrad polis (LFP) i stadsdelen Vivalla i Örebro samt i Ljusnarsbergs kommun. LFP innebär särskilda lokala satsningar i utvalda geografiska områden, exempelvis kommuner eller stadsdelar, där en förhöjd pro-

16 blemnivå konstaterats. Syftet är att Polisen tillsammans med andra aktörer långsiktigt ska påverka den lokala problembilden positivt. Under året ska ytterligare en LFP-grupp etableras i länet. Verksamheten i Vivalla ska under året med hjälp av forskningsresurser från Örebro Universitet vidareutveckla operativa arbetsmetoder, i första hand gärningspersonsbaserad och platsbaserad polisverksamhet. Lokalt mål 41. Under verksamhetsåret ska en tredje grupp för lokalt förankrad polis etableras utifrån behov. 3.6 Bedrägeri Bedrägeri genom internet är en brottskategori som under de senaste åren ökat kraftigt. Från att det år 2007 anmäldes ca 200 sådana brott 16, anmäldas brott under år 2010 drygt 780. Antalet anmälda bedrägeribrott av annat slag har under perioden legat förhållandevis stilla. För att förebygga internetbedrägerier ska myndigheten genomföra ett antal externa informationsinsatser. En kommunikationsplan ska upprättas för ändamålet. Denna ska innehålla information anpassad till olika målgrupper och medier. Lokalt mål 42. Myndigheten ska genomföra två strukturerade externa informationsinsatser i syfte att förebygga internetbedrägerier. 16 Brottskod: 0913

17 4. Gemensam verksamhet 4.1 Kompetensutveckling, ledarskap och medarbetarskap I syfte att förbättra verksamhetsresultaten kommer kompetensutvecklingens huvudfokus ligga på chefs-, ledar-, och medarbetarskap. Vidare så ska myndigheten arbeta aktivt för att öka mångfalden av kompetens beträffande kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning och utbildning. Insatser kommer att genomföras för att stärka cheferna i sina chefs-, ledaroch arbetsgivarroller. I arbetsgivarrollen ingår att säkerställa en god arbetsmiljö som i sin tur ökar förutsättningarna för en förbättrad måluppfyllelse. Ett annat område som kommer vara i fokus är lönebildning. Inom allt kompetensförsörjningsarbete kommer vikt läggas vid värderingar, attityder och bemötandefrågor. 43. Andelen kvinnor i arbetsledande befattningar ska vid årets slut vara minst 22 procent. 44. Cheferna i organisationen ska uppleva sin situation förbättrad i förhållande till 2010 års medarbetarundersökning. 45. Minst 75 procent av medarbetarna ska erbjudas samtal enligt modellen för individuell planering och uppföljning. 46. Arbetstiden ska i högre grad än hittills förläggas på de tider då verksamhetsbehovet är som störst. 47. Minst 80 % av medarbetarna ska lönesättas individuellt via lönesättande samtal alternativt lönesamtal. 48. Den nationella medarbetarpolicyn ska implementeras. Utbildning på området ska genomföras vilken bland annat ska innehålla avsnitt om arbetstid och lönesättning. Särskild vikt ska läggas vid frågor som rör värderingar, attityder och bemötande. 4.2 Kommunikation Ett utvecklat användande av kommunikation som strategiskt ledningsverktyg och styrmedel bidrar till att verksamhetsmålen uppnås. Verksamheten styrs inte av besluten i sig utan av hur besluten kommuniceras. Polisens chefer ska utveckla sin förmåga att använda kommunikation för ledning och styrning för att kunna skapa förståelse och förankring för mål som finns. Rikspolischefens inriktning på området: Om alla vet vad vi ska åstadkomma ökar vi våra förutsättningar att lyckas ska ses som en grund i det kommunikativa arbetet. Polisens nationella policy för ledningskommunikation och den nationella kommunikationspolicyn ska beaktas. Informations- och kommunikationsenheten fungerar som ett stöd för chefer i deras kommunikativa arbete bland annat via IntraPolis och LänsPolisNytt. Polismyndighetens kommunikation ska vara aktiv och planerad, verka för goda relationer både internt och externt samt ha utgångspunkt i Polisens värdegrund. Kommunikationen ska förmedla en trovärdig och saklig bild av Polisen och bidra till ökad kunskap och förståelse för polisens verksamhet bland medarbetare och medborgare.

18 49. Inför beslut om större förändringar av verksamhet eller organisation ska en kommunikationsplan upprättas och tillämpas. 50. Kontakterna med media och externa samverkanspartners ska vidareutvecklas och ska i största möjliga utsträckning innehålla kunskapsförmedlande och brottsförebyggande information. Extern information ska, vad gäller val av media, differentieras beroende på målgrupp. 51. Medarbetarna ska i kommande medarbetareundersökningar känna sig bättre informerade om verksamhetsmål och verksamhetsresultat än vid undersökningen 2010. 4.3 Verksamhetsskydd Hot och risker som uppkommer mot personal, information, lokaler och utrustning ska så långt det är möjligt förebyggas. Det ska ske genom att myndigheten har en säkerhetsorganisation, som fungerar samt upprättar och följer planer och anvisningar som tagits fram för verksamhetsskyddet. Vid förändringsarbete ska systematisk risk- och sårbarhetsanalys ingå som en naturlig del av införandeprocessen. Skyddet av medarbetare ska vara känt inom myndigheten, så att alla polisanställda kan känna trygghet och snabbt kunna vidareförmedla hot eller farhågor enligt den rutin som gäller för skydd av medarbetare. Lokalt mål 52. Säkerhetsnivån ska höjas genom utökad uppföljning och loggkontroll av IT-systemens användning och utbildning till användare. Funna brister, risker eller hot ska så långt det är möjligt undanröjas och berörda användare utbildas om säkerhetsrutiner. Fortlöpande behörighetsrevisioner ska begränsa obehörigas tillgång till information 4.4 Myndighetens miljöarbete Polismyndighetens verksamhet ska eftersträva en så låg miljöbelastning som möjligt. Det innefattar inte bara den interna verksamheten utan gäller även i det arbete som utförs och som har en indirekt påverkan på miljön, exempelvis bekämpning av miljöbrott och kontroll av trafik. Användning av papper ska minska genom att färre kopior framställs och att kommunikation med dokument sker elektroniskt. Ett exempel på detta är införandet av egenrapportering av ledigheter, sjukskrivningar m.m. inom ramen för Palasso. Utskrifter ska begränsas till det nödvändigaste. Fordon som är miljöbilar ska tankas med det minst miljöbelastande bränslet och köras på ett miljövänligt sätt. 54. Elförbrukningen ska minska med jämfört med föregående år. 55. Pappersförbrukningen ska minska med minst 5 procent. 56. Miljöbilarnas ska tankas med miljövänligt bränsle till minst 80 procent.

19 4.5 Ekonomi Finansiering Polismyndigheten ska ha en ekonomi i balans och verksamheten ska bedrivas med högsta möjliga effektivitet inom ramen för tillgängliga medel. Förutom overheadkostnader kommer medel att fördelas ut till respektive avdelning som då ska bära sina egna kostnader. För att ha en ekonomi i balans ska myndighetens kostnader och intäkter kontinuerligt följas upp genom interna prognoser och analyser samt genom löpande kontakt mellan ekonomiavdelningen och budgetansvariga. Myndigheten kommer att tilldelas extra medel för bl.a. Grov organiserad brottslighet (GOB) samt Regional underrättelsecenter (RUC). Dessa riktade medel ska följas upp specifikt och återredovisas till Rikskriminalpolisen. 57. Myndigheten ska ha en ekonomi i balans och därmed ska inte anslagskrediten behöva utnyttjas. 58. Övertidskostnaden exklusive sociala avgifter ska som andel av grundlönen inte överstiga 3 procent. Lokalförsörjning Förhandlingar pågår med Askersunds kommun om samlokalisering och ett förslag på lokaler i kommunhuset finns. Myndigheten räknar med att en omflyttning till dessa lokaler kan ske under året. Om detta genomförs kommer myndigheten att få mer ändamålsenliga lokaler samt kunna minska lokalkostnaden. Uppförandet av ett rättscenter i Örebro kommer att påbörjas hösten 2010 och kommer att fortskrida fram t.o.m. 2012. Rättscentret innefattar samlokalisering med Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Myndigheten ska initiera samverkan med Kriminalvården i syfte att köpa och sälja tjänster mellan myndigheterna som t.ex. nyttjandet av gemensamma kommunikationsytor, (cafeteria/lunchrum, konferens/sammanträdes lokaler), arrestbevakning, samt fordons- och fastighetsservice. Lokalt mål 59. Lokalkostnaden ska minska med minst 300 000 kr/år genom samlokalisering med kommuner eller på annat sätt reducera hyreskostnaden i länet.

20 5. Uppföljning Uppföljning av verksamhetsplanen mm Verksamhetsplanen är myndighetens viktigaste styrdokument. Det är av högsta vikt att detta dokument hålls levande under hela verksamhetsåret. För detta krävs kontinuerliguppföljning och återkoppling till berörda i alla led. Länspolismästaren är ytterst ansvarig inför Rikspolisstyrelsen och Polisstyrelsen för att de nationella målen för myndigheten uppnås och att verksamheten i övrigt bedrivs i överenstämmelse med statsmakternas intentioner. Avdelningscheferna är inför Länspolismästaren ansvariga för verksamhetsmålen inom sina ansvarsområden. Länspolismästaren genomför genom Strategiska ledningsgruppen (SLG) månatlig och tertialsvis uppföljning av verksamhetsplanens mål. Avdelningscheferna ansvarar för uppföljningen av planer som de upprättar med utgångspunkt från verksamhetsplanen. I detta ansvar ingår också den operativa chefens ansvar för kvalitetssäkring av PUM-A. Den interna styrningen och kontrollen (ISK) i Polismyndigheten ska upprätthållas på föreskrivet sätt. Riskanalyser ska göras så att risker och hinder som kan påverka myndighetens verksamhetsresultat och personalens arbetsmiljö samt rättsäkerheten på ett negativt sätt blir kända och kan undanröjas. Handlingsplaner som upprättas i anslutning till den interna styrningen och kontrollen ska ha utpekat ansvar och en plan för uppföljning. Verksamhetsplanen har innan dess ikraftträdande blivit föremål för sådan kontroll som här avses. Uppföljning, kvalificerad uppföljning och utvärdering Syftet med uppföljning och utvärdering är förutom att kontrollera måluppfyllelsen också att återkoppla kunskap om hur arbetsmetoderna fungerat till chefer och medarbetare inom den egna organisationen samt till samverkansparter. För att utveckla verksamheten och förbättra verksamhetsresultaten är det viktigt att verksamhet följs upp. För att utröna om en insats bedrivits i enlighet med vad som planerats och om den lett till förväntat resultat, bör processen och effekten av utvalda arbetsmetoder eller delar av polisverksamheten dessutom bli föremål för mer fördjupade och kvalificerade uppföljningar. För att detta ska bli möjligt måste dokumentation ske fortlöpande i alla led i planerings-, genomförande- och uppföljningsprocessen. Dokumentationen ska ske inom ramen för PUM-A 17. Det är också nödvändigt att Polismyndigheten kompetensutvecklar och resurssäkrar personal som kan genomföra kvalificerade uppföljningar. I vissa fall är det önskvärt att utvärderingar, med krav på vetenskaplig kompetens, kan genomföras. Sådana förutsätter medverkan av utvärderare utanför myndigheten i första hand från Örebro Universitet. 17 Polisens underrättelsemodell Applikation

21 6. Beslut Verksamhetsplanen har utarbetats i samverkan mellan polisstyrelsen, strategiska ledningsgruppen och en särskilt utvald arbetsgrupp (med bred representation från organisationen). Utkast till preliminär verksamhetsplan har remitterats till bl.a. kommunerna och landstinget i Örebro län. Eventuella synpunkter kommer att beaktas i planens slutliga utformning. Beslut i ärendet fattades 24 januari 2011 av polisstyrelsen.