RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare, doktorand Enheten för kardiologi, Institutionen för medicin Karolinska Institutet Rapport från RiksSvikt forskningsstipendium 2012 Stipendiat: Anna Norhammar
Varför studera diabetes i RiksSvikt Begränsad kunskap Subgruppsanalyser Låg andel med diabetes Behandlingsstudier med strikta selektionskriterier Sällan information om diabetes status och behandling
i RiksSvikt I. och hjärtsvikt i RiksSvikt (Johansson et al et al. Europ J Heart Failure 2014; 16: 409) Syfte Studera prevalens och prognos i ett oselekterat, modernt material
Material & Metod Inklusionskriterier Alla patienter inkluderade från sjukhus/specialistmottagningar Tidsperiod Januari 2003 September 2011 Uppföljning Mortalitet, September 2011 Anamnestiskt typ 2 diabetes med/utan glukossänkande behandling Statistik Demografi, ojusterade & justerade* överlevnadsanalyser * Kön, ålder, hjärtsviktsduration, vikt, blodtryck, hypertoni, förmaksflimmer, lungsjukdom, EF-klass, revaskularisering, njurfunktion, Hb, läkemedelsförskrivning
RiksSvikt 2003-2011 n= 36 274, 25% typ 2 diabetes Variabler n=27 465 n=8 809 Medelålder 75 74 Andel kvinnor (%) 40 37 Hjärtsviktsduration 6 månader (%) 47 56 NYHA-klass III/IV (%) 42 51 Ejectionsfraktion (%) 50 < 30 Kreatininclearance (GFR) >90 / <30 ml/min (%) 14 / 18 22 30 22 30 13 / 20 Patienter med diabetes är yngre och har mer symptom men vi ser ingen skillnad i EF eller njurfunktion Ej signifikant till p<0.0001 Johansson et al. Eur J Heart Fail 2014;16, 409 418
Samsjuklighet i RiksSvikt n= 36 274, 25% typ 2 diabetes Proportion (%) 70 60 No DM Ej Bara DM 50% är revaskulariserade 50 40 30 20 10 0 Ischemisk Ischaemic heart Idiopatisk Idiopathic disease dilated hjärtsjukdom dilaterad cardiomyopathy kardiomyopati Hypertoni Hypertension Förmaksflimmer Atrial fibrilla>on Lungsjukdom Pulmonary disease Klaffsjukdom Valvular heart disease Signifikansnivå p<0.0001 Johansson et al. Eur J Heart Fail 2014;16, 409 418
Läkemedelsbehandling i RiksSvikt n= 36 274, 25% typ 2 diabetes Propor>on 100 (%) Ej 80 60 40 20 0 Signifikansnivå p<0.0001 ACEi ARB MRA Betablockad Diure>ka Sta>ner ASA ACEi ARB MRA Beta- Diuretika Statiner ASA (Aldosteron- blockerare antagonister) Johansson et al. Eur J Heart Fail 2014;16, 409 418
Långtidsöverlevnad i RiksSvikt 2003-2011 n=36 274, 25% typ 2 diabetes, medianuppföljningstid 22,5 mån Proportion levande Justerad oddskvot för mortalitet vs. ej diabetes 1,63 (1,52-1,74) *Justerad för ålder, njurfunktion, samsjuklighet, behandling och interventioner Uppföljning (år) Johansson et al. Eur J Heart Fail 2014;16, 409 418
Långtidsöverlevnad i olika åldersgrupper 2003-2011 n=36 274, 25% typ 2 diabetes, medianuppföljningstid 22,5 mån < 65 år 66-80 år > 80 år Proportion levande alive Proportion levande alive Proportion levande alive Uppföljning years (år) Uppföljning Years (år) Uppföljning Years (år) Johansson et al. Eur J Heart Fail 2014;16, 409 418
RiksSvikt I. och hjärtsvikt i RiksSvikt (Johansson et al et al. Europ J Heart Failure 2014; 16: 409) II. Könsaspekter och diabetes i RiksSvikt Isabelle Johansson, 1 Ulf Dahlström, 2 Magnus Edner, 1 Per Näsman, 3 Lars Rydén, 1 Anna Norhammar 1 (Johansson et al. Heart 2015. In press)
Genderanalyser i RiksSvikt 2003-2011 n=36 274, 25% typ 2 diabetes, 39% kvinnor Variabler Åldersgrupp (%) Ej Män n=16 459 Kvinnor n=11 006 Män n=5 518 Kvinnor n=3 291 80 år 36 57 28 48 Hjärtsvikt 6 månader (%), Ischemisk hjärtsjukdom Revaskularisering (CABG/PCI) NYHA-klass III/IV (%) Ejektionsfraktion (%) 50 % < 30 % egfr (medel, ml/min) 70 53 Kvinnor är äldre, har oftare HFpEF, och sämre njurfunktion 54% av kvinnor med diabetes har ischemisk hjärtsjukdom 47 49 28 40 15 35 46 40 13 43 32 21 57 56 62 38 50 16 35 70 54 23 51 33 21 55 Ej signifikant till p<0.0001 (Johansson et al. Heart 2015. In press)
Långtidsöverlevnad hos män och kvinnor 2003-2011 n=36 274, 25% typ 2 diabetes, 39% kvinnor 1.0 Total population Total population 0.8 Proportion levande 0.6 0.4 0.2 Log rank p <0.0001 Log Log rank rank p p<0.0001, Män Ej, Kvinnor, Män, Kvinnor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Uppföljning (år) Åldersmatchade Kvinnor Åldersmatchade Män Åldersmatchade 1.0 1.0 1.0 Proportion levande 0.8 0.6 0.4 0.2 Ej DM n = 3 291 DM n = 3 291 0.8 0.8 Log rank p<0.0001 Log rank p<0.0001 Log rank p=0.18 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Uppföljning (år) Justerad OR 1.64 (1.41-1.90) Proportion levande 0.6 0.4 0.2 Ej DM n = 5 518 DM n = 5 518 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Uppföljning (år) Justerad OR 1.36 (1.21-1.52) Proportion levande 0.6 0.4 0.2 Ej DM n = 3 226 DM n = 3 226 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Uppföljning (år) Män Kvinnor Justerad OR 0.92 (0.79-1.06) (Johansson et al. Heart 2015. In press)
Konklusioner ü Registerstudier är av vikt - adderar information till behandlingsstudier ü Data från RiksSvikt visar att 1 av 4 hjärtsviktspatienter har diabetes ü är en stark riskfaktor för död vid hjärtsvikt trots modern behandling, särskilt bland kvinnor ü Vid diabetes ses stor samsjuklighet, 59% ischemisk hjärtsjukdom, 60% hypertoni. Revaskularisering tycks vara underutnyttjat ü Vid samtidig diabetes utgör inte kvinnligt kön ett överlevnadsskydd, mer ischemisk hjärtsjukdom än kvinnor utan diabetes ü Mer kunskap behövs om varför prognosen är dålig vid diabetes och nya behandlingsmöjligheter behöver identifieras