Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Relevanta dokument
Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Små barn och Trauma Stöd och behandling

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Till dig som bor i familjehem

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Svar på frågor om Stöd och behandling

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Barn utsatta för våld i Sverige

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

1/ Samla information. Hur gör jag för att ta reda på vad som är ett bra umgänge för barnet?

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Att förstå posttraumatisk stress

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Att ställa frågor om våld

Child Parent Psychotherapy, CPP

Samverkan varför, när och hur?

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Därför behövs familjehem

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

KLIENT INFORMATIONSFORMULÄR

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Bilaga A Traumaintervju

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

PID -preventiva insatser mot droger

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Anmälan När, hur och sen då?

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Trauma och Prostitution

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Transkript:

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär Notera potentiellt traumatiska händelser och andra viktiga händelser för barnet såsom separationer, placeringar utanför hemmet på denna tidslinje (befruktning födelse nu). Barnets symptom Vilka traumarelaterade symptom uppvisar barnet som kan förväntas minska efter traumabearbetning? Ålder: Begåvning om utredd: Diagnos om utredd: Familjehemsplacerad SoL/LVU: Annan kontakt med socialtjänsten: Motivation för traumabehandling Ja/Oklart/Nej: Trauman Skriv ned trauman från tidslinjen och koda dem (VR= våld i nära relationer, SÖ= sexuella övergrepp, F=försummelse). Markera med en cirkel om de är vakna hundar (VH), sovande (SH) eller pre verbala (PH). Fyll i Formulär för Utveckling och Hinder för de sovande hundarna. 1

Nätverk Ange försvårande faktorer gällande biologisk mamma och pappa, och om tillämpligt, för andra (familjehem/mor- och farföräldrar) såsom diagnoser, begåvning, missbruk, fängelsevistelse. Skriv ned frekvens gällande umgänge samt om det är bevakat eller obevakat. Beskriv kortfattat relationen t ex huruvida barnet är överdrivet kontrollerande, lojalt, insnärjt, vanligtvis tryggt eller undvikande i relationen. Biologisk mamma Biologisk pappa Umgänge med mamma Umgänge med pappa Andra/nätverk Umgänge Frågeställningar/oklarheter? Hur kan jag få information som saknas? 2

Sleeping Dogs Formulär för Hinder Barnets namn: Födelsedatum: Datum: Vem/vilka är barnets huvudsakliga anknytningsperson(er)?... Vem/vilka är stödperson(er)?... Vilken förälder lämnar samtycke till barnet att prata om minnen?... Sovande hundar Barnets negative tanke Förändring till positiv tanke Fyll i för vilka sovande hundar hinder analyseras, vilken dysfunktionell tanke barnet kan ha samt vilken förändring barnet behöver göra. Motivation och Nötskalskontroll J N Barnet klarar Motivationskontrollen. Om så är fallet, diskutera om du vill fylla i detta formulär. J N Barnet klarar Nötskalskontrollen. Om så är fallet, diskutera om du vill fylla i detta formulär. Instruktioner Det här är frågor som kan ge svar på orsaken till varför barnet inte vill eller kan prata om sina traumatiska minnen. Frågorna i Formulär för hinder fokuserar enbart på om sakfrågan är ett potentiellt hinder utifrån barnets perspektiv och speglar inte barnets funktion i vardagen. Frågorna är numrerade såsom 1a, 1b, 1c etc. Frågorna fylls i utifrån barnets perspektiv, vad barnet kan tänkas känna och tänka. Markera i ringen med ja eller nej. Fokusera bara på huvudsakliga hinder och markera inte för mindre hinder för tillfället. Interventioner för stabiliseringsfasen planeras i formuläret Handlingsplan för Hinder. Dessa interventioner har första prioritet. Utveckling och Hinder 1 Säkerhet 3

1a JN Är det ett hinder att barnet inte är eller känner sig säkert/tryggt utifrån att försummelsen/misshandeln kan hända igen? 1b JN Är det ett hinder att barnet inte har en anknytningsperson eller att det inte är säker på vem som är anknytningsperson? 1c JN Är det ett hinder att barnet inte har en regelbunden kontakt/umgänge med anknytningspersonen eller inte är säker på att kontakten garanterat kommer att fortsätta? 1d JN Är rädsla för att avslöjanden får rättsliga konsekvenser och/eller att kontakt/umgängesplaneringar kommer att förändras, och/eller för att bli placerad och inte få flytta hem ett hinder? 1e JN Är det ett hinder att barnet inte har tillåtelse från biologiska föräldrar att prata om minnen och har en rädsla för att bli bestraffad? Utveckling och Hinder 2 Vardagen 2a Är det ett hinder att barnet har för många problem hemma, och/eller att är rädd JN för att bli placerad? 2b Är det ett hinder att barnet har för många problem i skolan, och/eller är rädd för JN att bli avstängd/flyttad från klassen/skolan? Är det ett hinder att barnet eller omsorgspersonerna är rädda för att barnet inte får 2c JN tillräckligt med distraherande aktiviteter utifrån att barnet saknar vardagliga rutiner? 2d Är det ett hinder att barnet eller omsorgspersonerna är rädda för att inte kunna JN hantera en ökning av flashbacks eller sömnsvårigheter? 2e Är det ett hinder att barnet eller omsorgspersonerna är rädda för att alkohol eller JN drogmissbruk kommer att öka och/eller leda till allvarliga problem? Utveckling och Hinder 3 Anknytning Är det ett hinder att barnet är rädd för att oroa sig för anknytningspersonen som 3a JN inte kommer att upprätthålla en lugn hjärna när barnet bearbetar traumatiska minnen? Fråga 3b är enbart relevant när 3a är ett hinder 4

Är det ett hinder att barnet inte har en stödjande person med lugn hjärna i sitt 3b JN vardagliga liv, som med tillåtelse (av AP) kan kompensera för anknytningspersonen? Är det ett hinder, att det finns en rädsla, för att barnet inte kan behålla kontakt 3c JN med terapeuten under traumabearbetning? Utveckling och Hinder 4 Känsloreglering Är det ett hinder att barnet inte kan känna eller uthärda kroppsliga förnimmelser 4a JN under traumabearbetning? Är det ett hinder att barnet inte kan känna och reglera känslor under 4b JN traumabearbetning? Utveckling och Hinder 5 Kognitiv förändring Är det ett hinder att barnet är rädd för att modern skuldbelägger barnet för 5a JN misshandel eller försummelse och därför kommer avvisa barnet om det ändrar sin uppfattning till att det är oskyldigt, något som barnet inte vill riskera? Är det ett hinder att barnet är rädd för att fadern skuldbelägger barnet för 5b JN misshandel eller försummelse och därför kommer avvisa barnet om barnet ändrar sin uppfattning till att det är oskyldigt, något som barnet inte vill riskera? Om applicerbart, annars hoppa över: Är det ett hinder att barnet är rädd för att...(annan person) skuldbelägger barnet för misshandel eller försummelse och därför kommer avvisa barnet om 5c JN barnet ändrar sin uppfattning till att det är oskyldigt, något som barnet inte vill riskera? Fråga 5d är enbart relevant när både 5a och b är hinder Är det ett hinder att barnet inte har någon alternativ anknytningsperson som 5d JN erkänner barnets oskuld, då barnet inte vill riskera att bli ensam/övergiven? 5

Sleeping Dogs Handlingsplan för Hinder Barnets namn: Födelsedatum: Planens nuvarande ägare: Datum: Datum för utvärdering: Ringa in Hinder 1a Säkerhet 1b 1c 1d 1e 2a Anknytnings person (AP) AP finns kvar i barnets liv på lång sikt Konsekvenser av att avslöja Känslomässig tillåtelse Hemsituation 2b Skola 2c 2d Vardagliga rutiner Flashbacks och sömn Exempel på interventioner Säkerhetsplan (SP) Informera barnet om SP Diskutera med nätverket om vem som är AP Hitta ny AP Informera barnet om AP Förtydliga med AP/socialtjänst/ organisation/polis Bygg upp eller förstärk kontakt och relation till AP Informera barnet om kontakten Klargör rättsliga konsekvenser Förtydliga konsekvenser gällande umgänge Informera AP och/eller barnet Fråga mamma Fråga pappa Informera barnet Föräldrastöd och plan för att kompensera Inom toleransfönstret Plan förhindra triggers Kassaskåpet Trygg plats Här och nu Avslappning Stöd i skolan och Beskriv åtgärder med numrerade hinder Vem genomför? Med vem/vilka? Ok 6

2e Droger Alkohol 3a Lugn hjärna 3b 3c 4a Annan lugn hjärna Anknytnings System Kroppsliga förnimmelser 4b Känslor 5a 5b 5c 5d Mamma erkänner inte Pappa erkänner inte Annan erkänner inte Ingen annan erkänner Motivation åtgärdsplan för att kompensera Plan distraherande aktiviteter Plan sömn Plan alkohol/droger Plan för att kompensera AP Självreglering AP AP informerar barnet Bedöm annan lugn hjärna Diskutera med AP AP ger barnet samtycke till stöd av annan Utökad kontakt med AP/ biologiska föräldrar Livsberättelse Anknytningsbaserade aktiviteter/terapi Sensoriska övningar/terapi Avslappning Psykoedukation Plan hantera känslor Plan självskada/suicid Intensivt arbete/ terapi Diskutera med mamma/pappa/annan Hitta annan som kan erkänna Informera barnet i terapi/brev/video meddelande/meddelan de. Trauma Healing Story Hitta prinsessa Arkivskåpet Toleransfönstret Vulkanen 7

Nötskal Trauma Bearbetning Värmeelementet Sagan om prinsessan Matryoshka Motivationskontroll Nötskalskontroll Fjärrkontroll Bearbeta vakna hundar Instruktioner Fyll i barnets namn, födelsedatum, datum och planens nuvarande ägare. Rita en ring runt identifierade hinder. Siffrorna motsvarar de olika hindren. Exempel på interventioner till varje hinder finns listade. Fetade interventioner används ofta. Beskriv konkreta åtgärder, med de nummer på hinder som ryms i åtgärden (t ex 1b och c, 3a och 5b) eller bara en (t ex 1e). Fyll i vem som ska utföra åtgärden (t ex familjehemskonsulent Sonja) och med vem/vilka den ska genomföras (t ex socialsekreterare Tina, biologmamma och barn). Flera interventioner kan vara kombinerade i en och samma åtgärd. Ange tid för utvärdering. Vid utvärdering av denna planen, markera OK för slutförda åtgärder. Beskriv nya eller ändrade åtgärder. Ange nytt utvärderingsdatum. Fortsätt tills alla hinder har tagits bort. Beskriv därefter åtgärder gällande Motivation, Nötskalet och Traumabearbetning. Ange datum för utvärdering. Efter genomförd traumabearbetning utvärderas barnets symptom på nytt. Sätt mål och beskriv åtgärder för integrationsfasen. Ange datum för utvärdering och utvärdera tills målen är uppfyllda. 8

Sleeping Dogs Integration Handlingsplan Ringa in områden 1 Säkerhet 2 Vardagen 3 Anknytning 4 Känsloreglering Markera interventioner Säkerhetsplan Hitta ny AP Informera barnet om AP Genomför konsekvenser AP/socialtjänst/ organisationen/polis Informera barnet Fråga mamma Fråga pappa Informera barnet Föräldrastöd och plan för att förbättra hemsituationen Stöd i skolan och åtgärdsplan för att förbättra skolsituationen Trygg plats Avslappning Plan sömn Plan alkohol/droger Svåra omständigheter Plan förbättra samspel Terapi till förälder Bedöm annan lugn hjärna AP ger barnet tillåtelse att ta stöd av annan Påbörja umgänge med förälder Öka kontakt med förälder/ap/syskon. Plan återförening Livsberättelse/video Besöka tidigare hus Anknytningsbaserade övningar/terapi Sensorisk terapi Avslappning Intensivt arbete/terapi Beskriv interventioner med numrerade hinder Vem genomför? Med vem/vilka? Klart 9

5 Kognitiv förändring Utvärdera barnets önskan Familjeterapi Trauma Healing Story Plan för förlåtelse 10