Utbildningssammanfattning Samordningsförbundet NNV Skåne 5/9-2019
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum. Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder. Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra. Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band. Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4-8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem: sedvanerätten. Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan. De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida. Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag, etc. Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder
Referenser Wiener, M. S. (2015). Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika. Brinkemo, P. & Lundberg, J. (red.) (2018). Klanen: Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige. Stockholm: Timbro förlag. Brinkemo, P. (2014). Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Gundel, J. (2006). The predicament of the Oday : the role of traditional structures in security, rights, law and development in Somalia. Danish Refugee Council. Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. (2012). Myndigheter och klanssystem i Somalia. Migrationsverket.
Afghanistan Etniska grupper (några exempel på större grupper) Pashtuner: sunniislamsk stor klanbaserad folkgrupp som talar pashto och dari. Tadjiker: sunniislamsk folkgrupp som talar dari. Definierar sig ofta utifrån region/plats. Hazarer: shiitisk minoritet som under lång tid varit utsatt och diskriminerad. Talar dari. Afghaner i Iran En stor del av ensamkommande afghaner som tagit sig till Europa har flytt från eller via Iran. Afghansk migration och flykt till Iran från Afghanistan har pågått under flera generationer. I Iran återfinns afghaner ofta på det sociala bottenskicket (med restriktioner rörande både professioner och mobilitet). Efter 2001:Iranska myndigheter menar att det saknas legitima flyktskäl för afghaner. Många afghaner betraktas idag som illegala invandrare i Iran. Säkerhetsläget Halvårsrapport 2019: 3 812 civila dödade och skadade. Av dessa 1 366 dödsoffer. Stor minskning av IED (Improvised Explosive Device, t.ex. bombbälten, lastbilsbomer, etc.). Markstrider har minskat (i absoluta tal), men ökat procentuellt bland olika incident-typer. Talibanerna är huvudaktören när det gäller motståndet mot regeringen. IS finns i Afghanistan, men har en marginell roll i jämförelse med talibangrupper. I konflikt med Taliban, och svagt stöd hos lokalbefolkning. Under första halvåret 2019 har civila offer från IS-attentat minskat med ca hälften jämfört med första halvåret 2018. Dock har vi sett en generell ökning av våld under juli månad 2019. Orsaker: oppositionens motstånd mot det förestående presidentvalet 28 sept, dels positionering inför ett väntat avtal mellan USA och talibanerna. Särskilt utsatta grupper Hazarer Barn Kvinnor HBTQ-personer Personer som lämnat islam Personer som haft samröre med, ofta arbetat för, utländsk aktör i Afghanistan Personer kopplade till den afghanska regeringen, statstjänstemän Journalister och media-arbetare
Afghanistan Vad innebär fenomenet med danspojkar Bacha Bazi? Bacha bazi tar sig ofta uttryck genom att minderåriga pojkar, ofta från fattiga familjer, hålls av rika män som hembiträden, livvakter eller för andra arbeten samtidigt som de utnyttjas sexuellt av sin arbetsgivare. Barnen kan utföra dessa arbeten mot ersättning eller på grund av hot och press från den person som håller dem. I vissa delar av Afghanistan utövas bacha bazi genom att pojkarna gör dansuppträdanden i kvinnokläder på tillställningar och fester, därav danspojkar. På dessa fester är de mycket utsatta, och våldtäkter förekommer. Traditionen är idag dessvärre relativt normaliserad. Förövare går nästan alltid straffria. Utbildningsmöjligheter i Afghanistan Explosionsartad utveckling inom utbildning. Antalet barn i skolan 2001: 1 miljon. Idag: 7-8 miljoner. Kraftig expansion => kvalitén hänger inte med. Brist på kompetenta lärare. Arbetsmarknaden och möjligheter till arbete i Afghanistan Jordbruket dominerar, följt av servicesektor och byggnadsindustri. International Labour Organisation (ILO) uppskattar sysselsättningsnivån till 45,7% (2015) Varför stor arbetslöshet? En förklaring: miljontals människor har återvänt till Afghanistan från Iran och Pakistan de senaste åren, men den odlingsbara jorden har inte ökat => brist på arbete. Finns det inte jordbruksarbete flyttar människor in i städerna. => arbetslöshet i städerna. Migration och nätverk för återvändare Exempel på nätverk: storfamiljen, klan, lokalsamhället, etnisk grupp, kontakter från flyktingläger. För återvändare (och för andra) är nätverk ofta avgörande för att få arbete. Vissa nätverk är mer absoluta: klan, familj, etnisk grupp, etc. Andra bygger afghaner själva. Etablerar man sig på en ny plats i Afghanistan (internflykt) så är det många som också aktivt försöker bygga ett nytt nätverk. Nätverk bygger på givande och tagande. Här blir det svårt när flyktingar dyrt finansierats och sen kommit hem tomhänta. Konflikten har tärt på landets resurser, familjer har svårt att hjälpa andra än de närmaste. Samtidigt är gästfrihet en dygd i Afghanistan.
Referenser Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, 2012. Håkansson, M. (red.) (2018). Förstå Afghanistan. Stockholm: Svenska Afghanistankommittén. Mousavi, S.A. (1998). The Hazaras of Afghanistan: an historical, cultural, economic and political study. Richmond: Curzon. Lifos (2019). Afghaner i Iran. Migrationsverket. Online: https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentattachmentid=46428 UNAMA. Afghanistan, Protections of Civilians in Armed Conflict, Midyear Report 2019. Kabul, 2019. Online: https://unama.unmissions.org/sites/default/files/unama_poc_midyear_update_2019_-_30_july_english.pdf Schuster, L., Majidi, N. What happens post-deportation? The experience of deported Afghans. Migration studies, 1(2), s. 221-240. 2013. Online: http://openaccess.city.ac.uk/4717/1/2013%20schuster%20majidi%20.pdf Schuster, L., Majidi, N. Deportation Stigma and Re-migration. Journal of Ethnic and Migration Studies, 41(4), s. 635-652. 2015. Online: http://openaccess.city.ac.uk/12992/1/2014jems.pdf
Syrien Bakgrundshistoria Psykes-Picot 1916: ett brittiskt och franskt avtal som slöts 1916 under det första världskriget. Avtalet stipulerade hur de allierade skulle dela upp det Ottomanska riket mellan sig efter kriget. Uppdelningen lade den geografiska grunden till staten Syrien. Syrien blir självständigt 1946, men det är en politiskt tumultartad period som följer. 1970 etablerar sig baath-anhängaren och alawiten Hafez al-assad som ledare. Under hans välde växer en sträng diktatur fram, men även en viss mån av stabilitet. År 2000 går Hafez bort och efterträds av sin son Bashar. Initialt följer en reformperiod som kallas Damaskusvåren. När lättandet på yttrandefrihet medför skarp kritik mot regimen väljer man att återigen tysta opposition. När al-assad-regimen väljer att bita sig fast vid makten under den arabiska våren, utvecklas snart den folkliga resningen mot regimen till ett inbördeskrig. Regimens beslut att försöka tysta demonstrationerna med vapen, spelar en avgörande roll för den utvecklingen. Religiösa och etniska grupper Sunnitiska araber utgör en majoritet i landet och historiskt sett varit den dominerande ekonomiska och politiska aktören. Under al-assad-regimen har de underordnats alawiterna, vilket många sunnitiska araber har upplevt som en orättvisa. Det är därför heller inte överraskande att oppositionen i konflikten domineras av sunnitiska araber. Alawism är en religiös tradition som kan spåra sina rötter tillbaks till tolvsekten inom shiaislam. Inslag från andra religioner, exempelvis reinkarnationslära, samt tillskrivandet av gudomliga egenskaper till Ali, medför att både sunni- och shiamuslimer generellt betraktar alawiter som avfällingar. Under Hafez al-assads regim fick alawiterna en framskjuten position i samhället. Det är en skarp kontrast till den historiska socialt marginaliserade roll de tidigare har innehaft. Kristna araber utgör en relativt stark socioekonomisk minoritetsgrupp. I huvudsak har de stött al-assad-regimen under konflikten. Det kan dels förklaras av att regimen har gynnat dem som minoritet, och dels av att oro inför vilken roll de skulle få i en ny stat. Kurderna är huvudsakligen sunnimuslimer och lever i de norra delarna av landet. Under al- Assad-regimen har de utstått förtryck, men har under konflikten förhållit sig neutrala till regimen. Under den PKK-influerade (vissa menar t.o.m. PKK-styrda) aktören PYDs ledning har deras fokus istället varit att etablera ett semi-autonomt territorium som går under namnet Rojava.
Familjen: Viktigaste samhällsenheten? Vardagslivet kretsar i hög grad runt familjen. Då det saknas offentlig äldrevård är man som pensionär helt eller delvis beroende av den egna familjen/släktens stöd. I traditionell mening är det också inom den egna släkten som föräldrar finner en lämplig äktenskapspartner till sin dotter/son. I vilken utsträckning detta sker varierar dock beroende på socioekonomiska faktorer, utbildningsnivå, stad kontra landsbygd o.s.v. Samtidigt är det viktigt med religionstillhörighet, och det är ovanligt att man gifter sig över traditionsgränserna. Det sociala livet: Det är vanligt att män och kvinnor umgås med varandra, i synnerhet i urbana områden, och bland den yngre generationen. Detta gäller främst på gruppnivå. Att som ogift man och kvinna umgås på tumanhand kan vara känsligt. Partnerskap innan äktenskapet förekommer, dock är det ovanligt (förekommer dock bland annat i Damaskus) att ett par flyttar ihop och skaffar barn utan att vara gifta vilket skulle uppfattas som ett brytande mot en social norm, och stigmatisering som konsekvens. Viktigt att poängtera att det kan skilja sig mycket åt, beroende på bland annat religionstillhörighet, utbildningsnivå, stad/landsbygd, ålder, kön m.m. Trots att Syrien är sekulärt, så spelar religionstillhörighet roll i det vardagliga livet. Det kan få konsekvenser vem man umgås med, och i synnerhet vem man gifter sig med. Det kan få konsekvenser på arbetsmarknaden (vem man anställer), och på bostadsmarknaden (vem man tilldelar boende). Skolsystemet: Förskola: Ett fåtal statliga förskolor, mestadels privata som är kostsamma. Pedagogiska perspektivet; barnet är okunnigt, passivt och behöver skydd och omsorg. Samhällets mål för barnets lärande är att barnet skall fyllas med baskunskaper samt att lära sig förskolans, och i förlängningen samhällets disciplin och rutiner (upprätthållande av ordning och regelföljande), via upprepningsinlärning. Grundskola: 9-årig och är från och med 2002 obligatorisk. Undervisningen är på arabiska men även franska och engelska läses som andraspråk. I Årskurs 9 görs ett nationellt prov där resultatet från detta prov ligger till grund för individens fortsätta studier på gymnasienivå= allmän- respektive yrkesutbildning. Gymnasiet: 3-årig, både teoretiska (allmänutbildning) och praktiska (yrkesutbildning). De som läser allmänutbildning måste under andra året välja inriktning på sina studier, antingen en humanistisk- eller en naturvetenskaplig inriktning som sen ligger till grund för vidare studier vid eventuell högskola/universitet. Examensprovet i årskurs tre ligger till grund för studentexamen, och poängen på detta prov avgör också vilket universitet/högskola individen har möjlighet att studera vidare på. För dom som läser yrkesutbildning finns det få möjligheter att läsa vidare vid universitet/högskola. Läs- och skrivkunnigheten är relativ hög (i ett jämförande perspektiv i närområdet). Ca 85% av den totala population (något högre för män än kvinnor), och ca 95% för unga under 30 år. Samtidigt bör man vara medveten om att statistik från syriska myndigheter oftast är friserad.
Referenser Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, 2014. Balanche, Fabrice. Rojava's Sustainability and the PKK's Regional Strategy. The Washington Institute, 2016. Burns, Ross. Damascus: A History. 1 edition. London; New York: Routledge, 2007. Erlich, Reese., Chomsky, Noam. Inside Syria: The Backstory of Their Civil War and What the World Can Expect. Amherst, New York: Prometheus Books, 2014. Friedman, Yaron. The Nuşayrī- Alawīs An Introduction to the Religion, History and Identity of the Leading Minority in Syria (Islamic History and Civilization). Brill, 2009. Ghadi, Sary. Kurdish Self-Governance in Syria: Survival and Ambition. Chatham House, 2016. Jørum Lundgren, Emma. Vägen Och Valet En Intervjustudie Med Syriska Asylsökande I Sverige. Demli, 2015. Khalid, Maryam. The Peripheries of Gender and Sexuality in the Arab Spring. Mediterranean Politics, 2015. Lund, Aron. Syrien Brinner. Nörhaven A/S, 2014. Nasr, Vali. The Shia Revival How Conflicts Within Islam Will Shape The Future. W.W. Norton Company Ltd, London, 2006. Rabo, Annika. Family Law in Multicultural and Multireligious Syria, i Colleste, Göran. (Red). Possibilities of Religious Pluralism. Linköpings Univeristy, Electronic Press, Linköping, 2005 Rapoport, Yossef. Marriage, Money and Divorce in Medieval Islamic Society. Cambridge University Press, 2005
Interkulturell kommunikation Det kulturella isberget En kulturs ytstruktur: Kläder, mat, dans, konst, symboler, kroppsliga uttryck och markörer, etc. En kulturs djupstruktur: Värderingar, normer, attityder, trosuppfattningar, (bakgrunds)antaganden, självklarheter Muntlig / skriftlig språkkultur (koppling till klan/stat dimensionen) Muntlig språkkultur: Tillit till personer / personliga kontakter; vem som förmedlar ett budskap har stor betydelse för hur informationen uppfattas. Personer med hög status och högt förtroende i det egna nätverket / gruppen har en viktig roll när det gäller informationsförmedling. Låg grad av ansiktslös information. Skriftlig språkkultur: Tillit till systemet. Information som kopplas till myndigheter tas på stort på allvar. Hög grad av ansiktslös information - information som förmedlas utan att man har en personlig relation till avsändaren (exempelvis information från myndigheter) Icke-verbal kommunikation Står för ca 2/3 av kommunikationen, ofta lågmedvetandenivå. Exempel med relevans för kulturmöten: ögonkontakt, beröring, avstånd. Hög- och lågkontextkultur Vilken roll spelar sammanhanget i kommunikationssituationen? Högkontext: sammanhanget är avgörande, det som faktiskt uttalas/sägs tolkas utifrån en stor mängd bakgrundsinformation som (redan) är delad mellan de som kommunicerar. Lågkontext: fler bakgrundsantaganden synliggörs / verbaliseras i kommunikationen. Tips och praktisk vägledning i interkulturell kommunikation Utforska referenspunkter i förståelse. Vilka föreställningar kring ex. skola/vård/myndigheter har personerna vi möter? Hur färgar deras referenspunkter kommunikationen? Dela antaganden och viljan att förstå. I situationer av total oförståelse: ge uttryck för viljan att förstå! Finns det stödpersoner i förståelse? Vilka i personens nätverk kan hjälpa personen att förstå och tolka ett budskap? Var medveten om känslors betydelse. Känslor påverkar! Var medveten om bakgrundsfaktorers betydelse, ex. möten över könsgränser. Vad känns bekvämt och varför? Är det möjligt att använda sig av stödresurser? Kulturella brobyggare fördelar och utmaningar?
Värde- och normkrockar i kulturmötet Värderingar i Sverige Enligt kulturkartan från forskningsprojektet World Values Survey framstår svenskarna som de mest avvikande av alla folk på jorden. Inget folk hamnar så långt ifrån den genomsnittliga världsmedborgaren när det gäller värderingar som svensken. Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur: Individualism, jämställdhet, fri sexualitet, jämlikhet, sekularism, djurrrättigheter, barns rättigheter, tolerans, rationalitet, antirasism, hederlighet, förtroende för myndigheter/stat Att tänka på värderingar i kulturmötet Värdekrockar kan (oftast) inte enbart hanteras med kunskaper om kulturella skillnader! Om det finns reella värdekrockar vilket värde har företräde? Var medveten om maktförhållanden mellan majoritet minoritet. Majoriteten har oftast (redan) satt standarden. Var också medveten om maktförhållanden och hierarkier inom minoritetsgrupper: (män/kvinnor, vuxna/barn, hetero/hbtq-personer) Se upp med att relativisera! Var medveten om konsekvenser! Vad öppnar ett beslut upp dörren för?
Stereotyper och fördomar Vad är stereotyper och fördomar? Stereotyper är viktiga aspekter av vårt sätt att fungera psykologiskt. Vi producerar stereotyper som del i en normal, vardaglig psykologisk process med hjälp av kognitiva funktioner som uppmärksamhet, begreppsbildning och minne. Det är absolut nödvändigt med stereotyper, generaliseringar och allmänbegrepp för att organisera och strukturera vår tillvaro i världen. De skapar ordning i en kaotisk värld. Om världen är alltför svårtolkad reagerar vi med ångest och oro. Skilj mellan stereotyper och fördomar. En fördom är ett positivt eller negativt antagande som grundar sig på felaktig eller otillräcklig information. Fördomar innehåller känslor och värderingar. Negativa fördomar grundas ofta i känslor av ångest, förbittring, nedvärdering, förakt, etc. Positiva fördomar styr av sympati, medkänsla och förtrolighet. Selektiv perception - vår hjärna använder sig av olika mekanismer som gör att viss information från omvärlden sorteras bort (filtrering) medan annan utebliven information läggs till (komplettering). Konfirmeringsbias - en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar våra egna uppfattningar. Vad är viktigt att tänka på? Stereotyper och fördomar verkar vara ett djupt mänskligt fenomen. Att försöka utrota samtliga fördomar man bär på är förmodligen ett hopplöst projekt. Men det går att bli mer medveten om de fördomar man har. Är man medveten kan man också reflektera kring hur ens fördomar påverkar ens agerande och handlande. Det går också att försöka förhålla sig till sina föreställningar på ett sådant sätt att man låter fakta tala emot. Det är dock ofta mycket krävande! Farligt att betrakta människor som enbart innehavare av en enda identitet, oavsett om det är en religiös identitet, etnisk, kulturell, baserad på kön, eller klass, etc. Angående religiösa och kulturella identiteter tror vi en bra utgångspunkt är att låta personer själva formulera sin identitet och sin relation till en given religion eller kultur. Viktigt att främja komplext tänkande kring grupper snarare än positiva motbilder! Att möta fördomar och rasism: våga ifrågasätta fokusera på innehåll, snarare än person
Referenser Barry, B. (2001). Culture and equality: an egalitarian critique of multiculturalism. Cambridge: Polity. Berggren, H. & Trägårdh, L. (2009). Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. (Ny utg.). Stockholm: Norstedt. Botond, A. (2017). Kulturell psykologi. Lund: Studentlitteratur. Bäärnhielm, S. (2014). Transkulturell psykiatri. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur. Göndör, E. (2017). Religionskollision: majoritet, minoritet och toleransens gränser. Stockholm: Timbro. Hjärpe, J. (2014). Sharia: gudomlig lag i en värld av förändring. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hjärpe, J. (red.) 2013. 99 Frågor om Islam. Leopard förlag. Puranen, B. (red.) (2019). Med migranternas röst. Den subjektiva integrationen. Institutet för framtidsstudier. Johansson Heinö, A. (2009). Hur mycket mångfald tål demokratin? Demokratiska dilemman i ett mångkulturellt Sverige. Malmö: Gleerups Utbildning AB Johansson Heinö, A. (2012). Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Stockholm: Timbro. Johansson Heinö, A. (2015). Farväl till folkhemmet: frihet, jämlikhet och sammanhållning i invandrarlandet Sverige. Stockholm: Timbro. Korn, D. (2017). Kalle Anka på kräftskiva: Berättelser från landet utan kultur. Stockholm: Timbro. Kymlicka, W. (1998). Mångkulturellt medborgarskap. Nora: Nya Doxa. Okin, S.M. (2002). Mångkulturalism - kvinnor i kläm?. Göteborg: Daidalos. Olsson, S. & Sorgenfrei, S. (red.). (2015). Islam en Religionsvetenskaplig Introduktion. Sahara Printing, Egypten Ouis, P. & Roald, A-S. (2003). Muslim i Sverige. Scandbook AB, Smedjebacken Sen, A. (2006). Identitet och våld: illusionen om ödet. Göteborg: Daidalos. Stier, J. (2009). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kontakt 0702-78 48 94 info@religionsvetarna.se www.religionsvetarna.se