Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning
I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
till högteknologisk, tillämpad forskning
SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor. Tar fram beslutsunderlag som bidrar till god samhällsplanering, till minskad sårbarhet i samhället och till att miljökvalitetsmålen nås. Utför professionell service och applicerad forskning Ca 600 anställda Finns i Norrköping, Göteborg, Stockholm, Malmö, Sundsvall 5
Klimatanpassning Klimatet förändras Det pågår en global uppvärmning, som med stor sannolikhet beror på människans utsläpp av växthusgaser. För att hejda klimatförändringarna måste utsläppen minskas kraftigt. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. Sveriges årsmedeltemperatur 6
Konsekvenserna av klimatförändringar Berör hela samhället Innebär utmaningar och möjligheter Kan vara direkta eller indirekta och påverkas av konsekvenser i omvärlden Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är.
Klimatanpassning Teknisk infrastruktur Vägar, järnvägar, bebyggelse, och VA-system, påverkas av klimatet. Infrastruktur består vanligen av system och anläggningar som ska finnas under lång tid. Därför är det angeläget att planera för klimatförändringar vid infrastruktursatsningar. 8
Ånn, juli 2006
Gamla Stans tunnelbanestation, december 2000 Foto: Miljöförvaltningen
önköping, 2013 Klimatanpassning Foto: Jönköpingsposten 11
Karta från Chalmers
Klimatanpassning Fysisk planering och bebyggelse Den fysiska planeringen erbjuder möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. För strandnära bebyggelse och översvämningsdrabbade områden kan det bli större problem med översvämningar. Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras och skred. Markkemin påverkas även. Havsnivåns förändring påverkar risken för kusterosion. Bebyggelse påverkas av förändrade snö- och vindlaster. Ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel. Behovet av uppvärmning och kylning ändras. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar. Ett stort antal miljöer och äldre städer av stor kulturhistorisk betydelse finns i kustnära områden. 13
Hallsberg, september 2015 Foto: Göteborgsposten
Skanör, januari 2007
Klimatanpassning 16
Kalmar Färjestaden Västerås Västervik
Klimatanpassning Energiförsörjning Den svenska energiförsörjningen påverkas av väder och naturolyckor. Störningar i energiförsörjningen kan ge långtgående effekter i samhället. Genom klimatförändringen kommer det svenska energisystemet att utsättas för större påfrestningar i form av väder- och klimatpåverkan. Vattenkraftbaserad elproduktion kan öka om ökad nederbörd kan nyttjas. Biobränsleproduktion oklart om påverkan. Vindkraftsproduktionen vindförändring oklar. Kärnkraftsproduktion ökad temperatur på kylvatten sänker produktionen. Behovsbilden förändras ökat kylbehov sommartid, minskat uppvärmningsbehov vintertid. 18
Trängslet, Österdalälven www.fortnum.se
Klimatanpassning Vatten och avlopp Vattentillgången förändras vilket påverkar förutsättningarna för dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Mer vatten i landets västra och norra delar, men sämre vattentillgång i de sydöstra delarna Torrare somrar, högre temperaturer, ökad nederbörd, fler skyfall och översvämningar samt ändringar i havsnivån påverkar både tillgång och kvalitet på dricksvatten. Risken för saltvatteninträngning ökar liksom riskerna för föroreningar i vattentäkterna. De största hoten mot vattenkvaliteten är en ökad spridning av föroreningar samt att de mikrobiologiska riskerna ökar. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner. Ras och skred kan även påverka dricksvattenledningar. Ledningsnäten behöver säkras. 20
Klimatanpassning 21
Klimatanpassning Kulturarv Kulturarv omfattar traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkivoch föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation. Klimatförändringarna kan förväntas påverka landskap, bebyggelse, fornlämningar och föremål. Kulturarvet påverkas av klimatrelaterade effekter som mögel, rötskador, stormar, erosion, översvämningar, havsnivåhöjning och fuktigare marker. 22
Klimatanpassning Jord- och skogsbruk Både jord- och skogsbruk är anpassade utifrån de klimatförutsättningar som råder på den geografiska plats där de bedrivs. En förändring av klimatet kan därför få betydande konsekvenser för dessa branscher. En förlängd växtsäsong ändrar tidpunkter för sådd och skörd och ökar möjligheten till fler odlade arter inom jordbruk och skogsbruk. Ökade vattenmängder betyder större behov av dränering och påverkar markens bärighet för maskiner. I södra Sverige kan behovet av bevattning öka för jordbruket liksom risken för skogsbrand. En minskad utbredning av tjälen förväntas, vilket ger problem för transporter på skogsmark och påverkar markstruktur och grödoval på jordbruksmark. 23
Klimatanpassning Skogsbruk Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar. Tillväxten ökar med längre säsong. Problem med försämrad kvalitet av träråvaran kan uppstå vid en snabbare tillväxt. Mer problem med skadeinsekter och svampar. Rotrötan gynnas. Mildare vintrar kan ge hårdare betning av tall- och lövplantor. Stormfällningarna kan bli värre. Risken för skogsbränder och vårfrost ökar. Behovet av skogsbilvägar som klarar milda vintrar ökar. 24
Västmanland, juli/augusti 2014 14000 hektar brann En person dog 1000 personer evakuerade Värden för hundratals miljoner gick upp i rök Kostnader för skador och räddningstjänst minst 1 miljard kr. Källa: www.lansstyrelsen.se/vastmanland
Klimatanpassning Vård och hälsa Klimatet påverkar sjukdomsorganismers överlevnad och spridning i mark och vatten. Vissa infektionssjukdomer visar förhöjd spridningsrisk. För vektorburna sjukdomar (sprids med insekter, fästingar och gnagare) finns förhöjd risk för etablering och spridning. Minskad risk för köldrelaterade besvär är sannolika men förhöjd dödlighet vid sommarhetta eller långvariga strömavbrott. Ökad risk för sjukdomsutbrott relaterade till mer extremväder. Allergiker påverkas av förändrade säsonger. Trafik- och halkolyckor svårbedömt men frosthalka kan öka. Resande och migration ökar risker, liksom ökad internationell handel med mat och djur. Åldrande befolkning känsligare och mer vårdbehov. 26
Europa, 2003 Källa: http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=3714
Klimatanpassning Naturmiljö och ekosystem Ökade temperaturer och förändrade nederbörd-, snö- och isförhållanden har en direkt inverkan på naturmiljön och ekosystemen. Ändrade klimatzoner och längre vegetationsperiod. Krympande kalfjällsarealer. Ändrade isförhållanden, glaciärer och områden med permafrost minskar eller försvinner. Ökad utlakning leder till ökade halter av humus, näringsämnen och föroreningar i sjöar och vattendrag. Östersjöns miljö påverkas av ändrad tillrinning, vattentemperatur och salthalt. 28
Klimatanpassning Ras, skred och slamströmmar Risken för snabba jord- och bergrörelser som ras, skred och slamströmmar ökar över hela landet i områden där: Grundvattenytan höjs (vilket minskar portrycket i jorden och minskar skjuvspänningen i bergssprickor ) Vattenmättnaden i jorden ökar (till exempel vid kraftig snösmältning) Vattenflödena i vattendrag ökar (vilket ökar erosionen och därmed ändrar släntformen) Vattennivån i vattendrag sänks (vilket gör att den mothållande kraften mot skred blir mindre) För att minska sårbarheten bör hänsyn tas till de ökade riskerna för ras och skred, vid fysisk planering och utformning av infrastruktur och byggnader. 29
Göteborgsposten
Klimatanpassning Förorenad mark Rörligheten hos föroreningarna ökar. Ökad risk för plötslig föroreningsspridning i samband med: översvämning. ras, skred eller slamströmmar. Planprocesserna för ny bebyggelse och infrastruktur behöver ta hänsyn till de ökade riskerna. Helst genomtänkt lokalisering av riskobjekt, annars skyddsåtgärder. Möjliga förebyggande åtgärder är sanering av förorenade områden och stabilitetsförbättrande åtgärder. 31
Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat. Klimatanpassning är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. Konsekvenserna av klimatförändringar för ett samhälle beror dels på de direkta klimateffekterna, dels på hur omvärlden drabbas. Förmågan att anpassa sig till förändringar och förmågan att skydda sig mot negativa effekter är viktig för samhället. Samhällets sårbarhet för en klimatförändring beror främst på hur mycket och hur snabbt klimatet förändras, men också på hur väl förberett samhället är. Klimatförändringen berör samhällets alla sektorer. 32
Klimatanpassning Samhällets ansvar för klimatanpassning Följderna av klimatförändringarna kräver att vi ökar vår kunskap om samhällets sårbarhet och anpassningsbehov. Förändringarna berör alla sektorer i samhället, så också samhällsbyggandet. Genom medveten planering av ny bebyggelse och infrastruktur kan vi minska samhällets sårbarhet och samtidigt anpassa oss till de följder som ett förändrat klimat kan medföra. Naturvårdsverket har genom sitt ansvar för miljömålet "begränsad klimatpåverkan" ett övergripande nationellt ansvar för klimatfrågan. Ett stort antal centrala myndigheter är genom sina respektive sektorsansvar inblandade i klimatanpassningsarbetet. SMHI fick i regeringens budgetproposition från september 2011 i uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, som sedan januari 2012 finns på SMHI. På regional nivå har länsstyrelserna sedan 2009 ansvaret för klimatanpassningsarbetet. 33
Klimatanpassning Kommunernas ansvar Kommunen har ansvar för planläggning av mark- och vattenområden. Planläggning ska främja en god miljö genom att den anpassas till klimatförändringarna och att den leder till minskad påverkan på klimatet. I bebyggd miljö kan klimatanpassningsfrågor tas upp när det ska ske en förändring (ny planläggning eller ansökan om bygglov). Bebyggelsen ska då lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet och med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Sådana analyser behöver beakta konsekvenserna av klimatförändringarna och kan utgöra ett underlag för den fysiska planeringen. 34
Klimatanpassning Lagar och regler Flera svenska lagar syftar till att begränsa skador. Det kan också tolkas till att även gälla anpassning till klimatförändringens konsekvenser. Några av de viktigaste är: Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) Miljöbalken (SFS 1998:808) Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Lagen om extraordinära händelser (SFS 2006:544) Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 35
Klimatanpassning Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Centrumet drivs vid SMHI på uppdrag av regeringen. Arbetar i bred samverkan med aktörer inom klimatanpassningsområdet. En nod för kunskap om klimatanpassning. Samlar in, utvecklar och tillgängliggör regional, nationell och internationell kunskap om klimatanpassning. Driver klimatanpassningsportalen, i samverkan med 17 andra myndigheter. www.klimatanpassning.se klimatanpassning@smhi.se 36
Regeringsuppdrag 2016 uppföljning och rapportering av arbetet med klimatanpassning SMHI ska senast den 20 december 2016 redovisa ett förslag på hur det nationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. Uppföljningen ska bland annat ge svar på effekten av det nationella arbetet kopplat till identifierade problem och behov och kunna användas för rapportering till EU och internationella organisationer. SMHI ska också lämna underlag för redovisning av det nationella arbetet med klimatanpassning inför europeiska kommissionens uppföljning 2017.
På gång 2016 Kartläggning av den klimatrelaterade problematiken kring Sveriges stora sjöar Bortom 2100 scenarier med längre tidshorisont Planeringsunderlag avseende framtida havsnivåer för Sveriges kuststräcka Metod för beräkning av värsta möjliga korttidsnederbörd Utbetalning av medel till handlingsplaner och verktyg