Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen



Relevanta dokument
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2008

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna

Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Redovisning av diagnosgranskning av kostnadsytterfall från n Karolinska Universitetssjukhuset 2005

Uppgifter om psykiatrisk vård i patientregistret

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

ANDEL KOMPLICERAT DRG SOMATISK AKUTSJUKHUS. SLUTEN VÅRD STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Kodningskvalitet i patientregistret. Slutenvård 2007

Dödsorsaker 2014 HS0301

Fokusrapport. Stockholms läns landsting

Uppgifter om patienter som har skrivits ut från sluten hälso- och sjukvård

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Utvärdering av DRG i Stockholm - Dämpning av förändringar i casemix över tid genom trimning av extremt höga och låga kostnader

Kodningskvalitet i Patientregistret

Patientregistret. Månadsvis inrapportering Akutvariabler Kodningskvalitet. Anders Jacobsson. Kvalitetsansvarig

Primärkodningens betydelse för KPP - (Kostnad Per Patient) 17 mars 2017

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Hjärtinfarkter

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

5:e rapporten sedan 2006

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Vårdens resultat och kvalitet

Övertagande av patient från annan enhet

Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2008

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Hjärtinfarkter

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Regelverk för rapportering av vårdkontakter i SLL 2015

Kodningskvalitet i Patientregistret

Hector Reyes Michael Högberg. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

Kodningskvalitet i Patientregistret. Kvalitetsansvarig Anders Jacobsson

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Skador och förgiftningar i sluten vård 2004

Hector Reyes. Michael Högberg Utvecklingsavdelningen. Kortvård och trimning av extremt låga kostnader

Mot ett system för verksamhetsuppföljning på psykiatriområdet

Statistik om hjärtinfarkter Innehållsförteckning. Beskrivning av statistiken HS0114 1(11) HS0114

Offentliga rummet 4 juni 2008

Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Övertagande av patient från annan enhet

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

Forskning om sjukfrånvaro

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till

Patientregistret Utvecklingsplan Föreskriftsändring Kodningskvalitet

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Kodningsutbildning. Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

INFORMATIONSTILLFÄLLE SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

SOSFS 2008:26 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till patientregistret. Socialstyrelsens författningssamling

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Kodningskvalitet i Patientregistret

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT. Skånes onkologiska klinik, Malmö. Annette Nilsson enhetschef

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret?

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stockholms läns sjukvårdsområde

Arbetsmaterial Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Patientregistret. Anders Jacobsson. Kodningskvalitet. Kvalitetsansvarig

Multicenterstudien Leukoplakier/Oral Cancer preliminära data juni 2013

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Övriga anmälningsärenden

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer och läkarbesök Referensår: 2006 HS0205

Bättre kvalitet i grunddata. Region Östergötland

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Transkript:

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret (permanent) 1970 Medicinska födelseregistret 1973 Patientregistret 1993 Öppenvård (Patientregistret) 2001 Läkemedel 2005 Tandhälsa 2009 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret Läkemedelsregistret Tandhälsoregistret (2009) Patientregistret Slutenvård rikstäckande från 1987 (1964) Ca 1,5 miljoner vårdtillfällen per år Öppenvård från 2001 10 miljoner läkarbesök per år 1

Variabler Individdata Personnummer, kön, ålder, hemort (län-kommun-församling) Administrativa data Sjukhus, klinik, in- och utskrivningsdatum, vårdtid, in- och utskrivningssätt, planerad/oplanerad vård, psykiatrisk vårdform Kliniska data Huvuddiagnos, bidiagnoser, yttre orsaker vid skada och förgiftning, kirurgiska åtgärder, från 2006 alla åtgärder Sverige: 3 Regioner 18 18 Landsting Göteborg Malmö Egen Egen finansiering Stort Stort självbestämmande Intresseorganisation: SKL Sveriges Kommuner och och Landsting Socialstyrelsen: Tillsynsavdelningen: Utövar Utövar tillsyn tillsyn för för att att förebygga skador skador och och eliminera risker risker Hälso- Hälso-och och sjukvårdsavdelningen: Anger Anger mål mål och och normer, publicerar föreskrifter, riktlinjer och och ger ger råd råd Enheten för för klassifikation och och terminologi: Klassificeringsanvisningar Inrapportering till till Patientregistret är är lagstadgat men men Socialstyrelsen har har inga inga sanktionsmöjligheter Kodningskvalitet Faktorer Ersättningssystem Information Utbildning Svårt att hitta 100 80 60 40 20 0 Cancer behandling Yttre orsak Non obvious Bi diagnos Huvud diagnos Bortfall 0 7 Fel 2

Bortfall Bortfall av Huvuddiagnos Slutenvård < 1% Öppenvård 24 % Matchning av Patientregistret mot kostnadsdata från SKL Slutenvård 1,3% Öppenvård 14 % 65 % av Öppenvårdens bortfall: Privata vårdgivare Information Stora skillnader mellan landstingen Utbildning 40 35 Bortfall av diagnos i öppen vård (%) 3 25% Andel vårdtillfällen utan huvuddiagnos, öppenvård 2007 30 25 20 2 15% 15 10 5 1 5% 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 3

3 25% 2 15% 1 5% Andel vårdtillfällen utan huvuddiagnos, öppenvård Barn och Ungdomspsykiatri Psykiatri Non-obvious obvious errors Pneumoni Ischemisk hjärtsjukdom Lungcancer Lungmetastaser av levercancer Obvious: Kvinna med prostatacancer Lars Age Johansson: Targeting Non-obvious errors in Death Certificates. Acta Universialis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Dissertations from the Faculty of Medicine 305. 105 pp Non-obvious obvious errors 1 094 avlidna Dödsbevis - Journaler Ändrad dödsorsak 21 % Diagnostiska grupper förblev stabila till ca 90 % Mortalitetsmönster stabilt? Bortfall av Bidiagnos Slutenvård 2,5 st Öppenvård 1,3 st Utbildning Ersättningssystem 4

Andel komplicerad stroke (DRG 014A) Andel komplicerad stroke (DRG 014A) 6 5 4 6 5 4 Slutenvård Sluten & Öppen Intern debitering 3 3 2 2 1 1 7 Andel Patienter 1-8 diagnoser Bortfall av Yttre orsak 6 5 4 Slutenvård 2,5 % Öppenvård 18 % 3 2 1 5

2007 10 9 Andel Skador och förgiftningar utan Yttre orsak Sjukhus Vårdtillfällen Yttre orsak 8 7 74 % 6 2001 2002 Huddinge 19 209 27 st Karolinska 36 450 0 st Danderyd 22 022 4 st Tot 77 681 31 st 5 4 3 2 1 2003 2004 2005 2006 2007 Cancerbehandling 10 Andel felkodade Cancerbehandlade (Hdia C00-D48) 2007 9 Klassificeringsanvisning 2002: 8 7 Vid cytostatika- eller strålbehandling anges 6 5 Z51.0 resp. Z51.1 som huvuddiagnos 4 3 Underliggande tumördiagnos C00-D48 anges 2 1 som bidiagnos 6

Utbildning 1000 900 DRG 470 i några landsting (saknar huvuddiagnos) Kodning i enlighet med etablerade kodningsregler Kodningskultur 800 700 Kodningspraxis Fullständighet - Minskat bortfall Bredd - En utförlig beskrivning av vårdtillfället Djup - En precis beskrivning av vårdtillfället Enhetlighet Alla kodar på samma sätt Antal per 100.000 inv. 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 3,5 Antal diagnoser per vårdtillfälle Ischemiska hjärtsjukdomar 3,0 2,5 10 8 2,0 1,5 6 4 Obs.Misstänkt infarkt Bröstsmärtor Kronisk Ishemi Angina Infarkt 1,0 2 0,5 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 7

10 Pneumoni Kodningskultur 9 8 En människa kan göra skillnad 7 6 5 4 3 Mycoplasma Haemophilus Streptococcus Virus Ospec. Bakteriell Ospec. Mikroorganism 2 1 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 s län per 100.000 vårdtillfällen 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Z92.1 Långtidsanvändning av blodförtunnande medel Kodningskvalitet Faktorer Ersättningssystem Information Utbildning 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 8

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson TACK FÖR MIG 9