Organisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa 3.10.2019
ulla.gahmberg@gmail.com Bl.a. Ekonomiplanerare, Vasa stad 1995 2003 Kommunsekreterare, Kyrkslätt 2003 2019 Speciella uppdrag bl.a. En barnvänlig kommun- modellen, koordinator i Kyrkslätt 2018 2019
Innehållet 3.10.2019 En kort presentation av Unicefs En barnvänlig kommun modell Organiseringen i Kyrkslätt Funderingar och tips gällande organiseringen
Unicefs En barnvänlig kommun - modell Unicefs konvention av barnets rättigheter: Principen om icke-diskriminering, att alla barn har samma rättigheter Principen om barnets bästa som ska beaktas vid alla beslut som rör barn Principen om rätten till liv och utveckling Principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening Syftet med Finlands Unicefs modell EN BARNVÄNLIG KOMMUN är att hjälpa och stöda kommunerna att främja förverkligandet av barnets rättigheter i alla barns vardag. Ett barn anses vara en människa under 18 år. Kommunerna som vill bli med i modellen Barnvänlig kommun, förbinder sig för 2 års arbete enligt Unicefs modell. I slutet på tvåårsperioden kan kommunen få en En barnvänlig kommun utmärkelse. För att kunna hålla utmärkelsen, måste det barnvänliga arbetet fortgå. Arbetet värderas tillsammans med Unicef med jämna mellanrum.
Material https://www.unicef.fi/unicef/tyomme-suomessa/lapsiystavallinenkunta/lapsiystavallinen-materiaalipankki/ Byggklossar och kontrollistor. Modellens mål har sammanställts i tio byggklossar. Till varje byggkloss hör en kontrollista, med hjälp av vilken kommunen bedömer sitt utgångsläge, väljer utvecklingsobjekt och -åtgärder samt följer upp hur åtgärderna lyckas. [.pdf] 7 steg mot en barnvänlig kommun. Handbok för kommuner som implementerar modellen En barnvänlig kommun. [.pdf]
Målen= byggklossar för en barnvänlig kommun 1 Barnens rättigheter är kända 2 Alla rättigheter förverkligas för varje barn 3 Barnen kan delta i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av tjänster som är avsedda för dem 4 Barnen kan påverka planeringen och utvecklingen av det offentliga rummet 5 Barnen kan påverka ärenden som är viktiga för dem. 6 Barnen kan delta i medborgarverksamheten 7 Barnen har vänner och trygga vuxna 8 Barnen och barndomen värdesätts 9 Ärenden som gäller barn granskas koordinerat som en helhet, så att man i beslut och verkasmheter som gäller barn i första hand beaktar barnets bästa 10 Information om barn utnyttjas mångsidigt i beslutsfattandet.
De sju stegen för modellen Steg 1 Ansökan, koordineringsgruppen grundas och utbildas Steg 7 Fortsättning av utvecklingsarbet et och val av nya mål Steg 2 inledande kartläggning Steg 6 Bedömning och utmärkelse Steg 3 Verksamhetsplan Steg 5 Rapportering Steg 4 Genomförande
Kommunen gör och Unicef ger stöd I materialet Sju steg finns goda råd för arbetet, kommunens uppgifter och Unicefs stöd Unicef utser sin kontaktperson med kommunen Unicef ger utbildning för koordineringsgruppen
Idealen för en barnvänlig kommun Arbetet är kontinuerligt Hela kommunen är engagerad, alla sektorer med En gemensam satsning av olika aktörer, barn och unga, vuxna som arbetar med barna, aktorer som påverkar barns och ungas vardag, medier, föreningar, församlingen osv. Gäller samarbete, strukturer, arbetsfördelning, tänkesätt, alla sektorer har betydelse av att skapa en barnvänlig kommun Inställning: barnen är kommuninvånare och rättsinnehavare, inte objekt för tjänster. Barnens bästa. Kommunen svarar för koordineringen Grundar sig på info, barnkonsekvensanalys är i användning Arbetet har ledningens stöd och ett riktigt mandat att fungera, till ex. I kommunstrategin, samt behövliga resurser En barnvänlig kommun är bra för alla kommuninvånare
Koordineringsgruppen Koordinerar arbetet, uppgör verksamhetsplanen, uppföljer framskridningen, rapporterar till Unicef Tillräckligt mångsidig expertis Småbarnsfostran, grundläggande utbildning, ungdomsarbete, hälsotjänster, barnskydd, samhällsplanering, centralförvaltning, politiskt beslutsfattande, väsentliga aktörer inom civilsamhället Varje medlem i gruppen bidrar med expertis av det hållet hen representerar Barnens deltagande i gruppen!! Unicef ordnar en utbildning Möjligt att inom gruppen finns en mindre grupp som bereder ärenden Koordinator, som är i kontakt med Unicef, håller trådarna i praktiken
Verksamhetsplanen Utifrån information vad som är kommunens behov, väljs mål och åtgärder för verksamhetsplanen Gäller alla aktorer Gäller alla barn, av olika bakgrunder (inte bara aktiva och vällottade, också fattiga, funktionsförhindrade och marginaliserade, speciellt de barn som är i mest sårbar situation) Kommunen som helhet Barnens och ungas delaktighet! Ansvarspersoner Alla åtgärder inkluderar hela processen planering förverkliganderapporteringen Kommunikation och information! Två år, i slutet en gemensam bedömning med Unicef
Kyrkslätt, en barnvänlig kommun Arbetet inleddes 2016 Fullmäktiges beslut om att inleda arbetet Kartläggningen, första verksamhetsplanen gjordes, flera mål (klossar) som utvecklingsmål Koordinationsgruppen grundades Cirkulerande koordinatorn, den första från bildningssektorn Utmärkelsen i december 2017 En ny tvåårsperiod 2018 2020 Nya personer i koordineringsgruppen, koordinatorn från koncernförvaltningen En ny verksamhetsplan med fokus på ett mål: kloss 5, Barnen kan påverka ärenden som är viktiga för dem själva Målet är att öka kanaler för att barnen kan bli hörda och att de kan påverka och vara delaktiga Uppföljningspalaver med Unicef 13.3.2019
Den nuvarande koordineringsgruppen 2019 Förtroendevalda, representerar partierna: Ordf. EM (ersättare RP) Viceordf. LB (ersättare MFL) Medlem EW (ersättare RH) Medlem JF (ersättare PS) Ungdomsfullmäktige Medlem OV (ersättare AO) Tjänstemannarepresentanter Bildnings- och fritidssektor PS (ersättare JL), Vård- och omsorgstjänster SPK (ersättare TMS) Kommunalteknik JÅ (ersättare MP) Koncernförvaltningen, kommunikation SJ Koncernförvaltningen, Ulla Gahmberg, koordinator
Arbetsmodellen i Kyrkslätt Hela koordineringsgruppen fungerar som en styrgrupp. Den sammanträder två gånger om året. Förtroendemedlemmar representerar partierna. Gruppen är sammanställt enbart för det barnvänliga arbetet. Tjänstemannamedlemmar från varje sektor bereder ärenden till styrgruppen, samlar och förmedlar info mellan sektorn i fråga och gruppen. Håller sina möten efter behov. Tjänstemannagruppen i praktiken bereder verksamhetsplanen. Koordineringsgruppen godkänner verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen sändes för kännedom till kommunens ledningsgrupp och för budgetberedningen. Koordinatorn håller tyglarna, som sekreterare, ordförande för tjänstemannagruppen och sammankallar möten. En sektorvis cirkulerande uppgift. Perioden 2018-2020 koncernförvaltningen.
Funderingar, sammanställningar, lyft kring organiseringsmodellen Gemensamt i Kyrkslätt: Det barnvänliga arbetet ansågs vara viktigt, trots att antalet barn har blivit mindre i kommunen.
Funderingar. En barnvänlig kommun - koordineringsgrupp Fundera, vilka på riktigt är de behövliga parter som kan medföra expertisen för det barnvänliga arbetet Bäst om stommen till koordineringsgruppen är en grupp som redan är verksam i kommunens organisation Till ex. elevvårdens styrgrupp eller gruppen som uppgör barnens välmåendeprogram Gruppen kompletteras med de personer som behövs för En barnvänlig kommun arbetet bl.annat koordinatorn
Funderingar. Gruppen med den utvidgade uppgiften måste ha beslutsfattarnas och ledningens beslut om gruppens uppgift och arbetsfördelning mellan sektorer måste ha ett mandat för sitt arbete till ex. i budgetboken måste veta vilket organ som godkänner verksamhetsplanen med resurser fungerar som styrgrupp har sina sammanträder till ex. 4 ggr om året bereder verksamhetsplanen och följer verkställigheten
Funderingar Verksamhetsplanen Politikerna godkänner verksamhetsplanen Resurser med i budgeten Ansvarspersoner arbetet görs av personalen på sektorerna
Funderingar Annat Organiseringen skall vara klar, bra kanske också för politikerna. Inga överlappande, dubbla grupper, ingen dubbel beredning, inga dubbla åtgärder. Medlemmar av äkta intresse för saken.
Tack!