FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734
Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare: Torbjörn Karlsson, Trafikverket Konsult: WSP Sverige AB Box 1007 791 10 Falun Tel 023-459 40 Lena Jernberg Jenny Norén Kenny Dolleris Daniel Larsson Roberth Carling Uppdragsansvarig/ Samhällsplanering Trafikplanering Vägutformning Miljö/GIS Oberoende granskare Titel: Förstudie; Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa; Orsa kommun, Dalarnas län; objektnummer 102734 Utgivningsdatum: 2010-12-13 Utgivare: Trafikverket, Region Mitt Kontaktperson: Torbjörn Karlsson Uppdragsansvarig: Lena Jernberg Tryck: WSP Distributör: Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle, telefon: 0771-921 921. Falu kommun Rättviks kommun Mora kommun Orsa kommun Gävle kommun Sandvikens kommun Hofors kommun Ökad rörlighet för såväl människor som varor och tjänster är ett tydligt drag i den pågående ekonomiska och sociala utvecklingen. EU- projektet Gävle-Dala utvecklingsstråk vill förstärka de positiva effekterna av denna utveckling genom att knyta samman och utveckla regionen längs stråket Gävle- Falun-Mora-Orsa. Genom projektet Gävle-Dala utvecklingsstråk vill de deltagande kommunerna och Trafikverket genom ett samarbete bidra till att skapa bättre förutsättningar för näringslivets utveckling. Angreppssättet är att betrakta sträckan Gävle-Falun- Mora-Orsa som ett sammanhängande stråk som är beroende av såväl den lokala som den interregionala utvecklingen.
Innehållsförteckning BAKGRUND... 2 BRISTER, PROBLEM OCH SYFTE... 2 AKTUALITET... 2 TIDIGARE UTREDNINGAR OCH BESLUT... 2 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 3 PROJEKTMÅL... 3 VÄGPLANERINGS- OCH VÄGPROJEKTERINGSPROCESSEN... 4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 4 MARKANVÄNDNING... 4 TRAFIK OCH TRAFIKANTER RESOR OCH TRANSPORTER... 6 MILJÖ, VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR, ASPEKTER OCH INTRESSEN... 12 BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 15 TÄNKBARA ÅTGÄRDER OCH DESS KONSEKVENSER... 16 FYRSTEGSPRINCIPEN... 16 ANALYS AV TÄNKBARA ÅTGÄRDER... 17 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER... 18 KOSTNADER... 19 RISKHANTERING... 19 MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER... 19 SAMRÅD... 19 VÄGHÅLLNINGMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE... 19 FORTSATT ARBETE... 19 PRÖVNING ENLIGT ANNAN LAGSTIFTNING... 19 BILAGOR... 19 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 19 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN... 19 KÄLLFÖRTECKNING... 19 Sammanfattning En stor del av näringen i Orsa utgörs av turism, både under sommar- och vintersäsong med bl. a. rovdjurscentrum och skidanläggning vid Grönklitt. Större delen av turistströmmarna använder väg 1000 som förbinder samhället Orsa med Grönklitts anläggning. Turismen är under stark expansion vilket innebär en ökad trafik genom samhället. En ny bergtäkt på Bjusberget genererar även tung trafik i området. Ortsbefolkningen upplever idag trafikmiljön längs väg 1000 som otrygg eftersom passager samt gång- och cykelvägar bitvis saknas. Orsa kommun medverkar i EU-projektet Gävle-Dala utvecklingsstråk, som syftar till att utveckla näringslivet längs stråket mellan Gävle och Dalarnas fjällvärld. Orsa kommun har tillsammans med Trafikverket inom ramen för EU-projektet valt att studera trafiksäkerheten på en del av väg 1000 i denna förstudie. Gemensamt för hela sträckan är: * att vägen är smal och har inget utrymme för oskyddade trafikanter * många dåligt utformade anslutningar/korsningar * siktproblem * saknar tillgängliga och säkra busshållplatser * dåligt utformade zoner för postlådor * dålig vägvisning och gatubelysning Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen är: * Tung trafik kan förbjudas på väg 1000 genom Orsa. När nya bron över Unnån är färdig kan tung trafik istället ledas väg 1003 till väg 45. * Kollektivtrafiken mellan Mora, Orsa och Grönklitt bör förbättras så att fler kan åka tåg och buss till skid- och rovdjurscentret. * Antalet utfarter ses över, stängs alternativt förbättras. Sidoområdet bör siktröjas. * Utrymme bör skapas för de oskyddade trafikanterna. * Vägvisning och belysning ses över och förbättras. * Gestaltningsåtgärder på delar inom tättbebyggt område. 1
Bakgrund Brister, problem och syfte Orsa är en mindre kommun där stora traditionella industrier saknas. En stor del av näringen utgörs av turism, både under sommar- och vintersäsong med bl a rovdjurscentrum och skidanläggning vid Grönklitt. Större delen av turistströmmarna använder väg 1000 som förbinder samhället Orsa med Grönklitts anläggning. Turismen är under stark expansion vilket innebär en ökad trafik genom samhället. En planerad bergtäkt på Bjusberget kommer även att generera tung trafik i området. Ortsbefolkningen upplever idag trafikmiljön längs väg 1000 som otrygg eftersom passager samt gång- och cykelvägar bitvis saknas. Orsa kommun medverkar i EU-projektet Gävle-Dala utvecklingsstråk, som syftar till att utveckla näringslivet längs stråket mellan Gävle och Dalarnas fjällvärld. Orsa kommun har därför tillsammans med Trafikverket inom ramen för EUprojektet valt att studera trafiksäkerheten på en del av väg 1000 i denna förstudie. Geografisk avgränsning Förstudien behandlar förutsättningarna för förbättringar av trafiksäkerheten på väg 1000 på delen från korsningen med Fryksåsvägen (väg 1002) till korsningen med Lillågatan och Parkgatan, totalt en sträcka på ca 3 km. Vägen har delats upp i delsträckor för vilka problem och åtgärdsbehov beskrivs i förstudien. Aktualitet Det finns inga pengar avsatta för åtgärder på väg 1000 i Länsplanen för regional transportinfrastruktur 2010-2021. Förstudien kommer att vara ett underlag för Region Dalarna, Trafikverket och Orsa kommun för diskussion om vilka åtgärder som kan vara aktuella. Åtgärderna ska sedan prioriteras mot pengar i planen (sk. pottpengar för trafiksäkerhetsåtgärder). Tidigare utredningar och beslut Det finns en fastställd arbetsplan för väg 1003 vid Unnån (Vägverket 2008). Bärighetsåtgärder på väg 1003 och ny bro över Unnån kommer att påbörjas under 2011. I samband med detta kommer även en del av väg 1003 genom Hansjö att byggas om till så kallad bymiljöväg med ett körfält och avgränsade gång och cykelfält på respektive sida av vägen. När det gäller väg 1000 finns inga tidigare utredningar eller beslut. Kommunen har beslutat om att ändra detaljplanen vid Hallingvägen/ Ridhusvägen, men ännu inte påbörjat arbetet. 2 Figur 1. Förstudieområde och väg-/gatunamn
Övergripande mål och strategier Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har Regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. Målet genomsyrar vägprocessen, inklusive förstudieskedet. Regionala mål I Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna som tagits fram av Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, 2009 framgår följande mål för 2020 som berör förstudien: * Transportsystemet och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Hänsyn ska också tas till att transportsystemet ska vara jämlikt och jämställt. * Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. Lokala mål I översiktsplanen från juni 1994 finns övergripande mål som är vägledande för planeringen inom kommunen: Följande mål har anknytning till infrastrukturplaneringen: * att skapa förutsättningar för en bibehållen och ökad sysselsättning i kommunen * att ge riktlinjer för bebyggelsehantering, bevarande, areella näringar, exploatering, kommunikationer osv. * att utveckla en turistnäring byggd på de för kommunen unika tillgångarna i form av natur och kultur * att värna om vår natur så att landskapet inte utarmas, värdefulla naturmiljöer inte exploateras i onödan och att arter inte utrotas Kommunstyrelsen i Orsa antog 2009 en Strategi för Tillväxt och Välfärd. I strategin är väg 1000 upptagen som en viktig faktor för utvecklingen av kommunen. Väg 1000 behöver uppgraderas för cyklister och gående och för att klara trycket från trafikanter till och från det snabbt växande turistområdet Grönklitt. I strategin finns även en ambition att genomföra ett cykelprojekt tillsammans med bl. a. Mora kommun och cykelorganisationer, där en första åtgärd är att med enkla medel förbättra skyltning och tätortsnära passager längs Siljansleden runt Orsasjön. Projektmål Följande effektmål har satts upp för projektet: * God tillgänglighet och trygghet för oskyddade trafikanter att färdas längs och tvärs väg 1000. * Framkomligheten för arbetspendlare, godstransportörer och turister som använder väg 1000 ska vara fortsatt god. * Tillgängligheten för gående och cyklande samt resande med kollektivtrafik ska särskilt beaktas med tanke på långsiktig hållbarhet. * Efterlevnaden av skyltade hastigheter ska bli bättre än idag. 3
Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Vägplaneringsprocessen består av följande skeden: * Förstudie * Vägutredning * Arbetsplan * Bygghandling En förstudie är således det första steget i Trafikverkets planeringsprocess för vägåtgärder. Förstudien ska utgöra underlag för samråd med andra myndigheter, organisationer och allmänhet. Den ska också utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan samt skapa en plattform för den fortsatta processen. Förstudien ska kunna användas som underlag för fortsatt detaljprojektering av de föreslagna åtgärderna. Vägutredningen är det andra steget i planeringen av ett vägprojekt. Den behöver bara göras om det nns alternativa vägkorridorer. Det är inte aktuellt i detta projekt. Arbetsplanen visar mer i detalj var vägen ska gå och hur den kommer att se ut. I arbetsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen är en teknisk handling som visar bland annat detaljprojektering av exakta utföranden för alla detaljer i anläggningen och vilka vägmarkeringar, skyltar och tra ksignaler m.m. som ska nnas. Bygghandlingen är underlag till förfrågningsunderlaget vid upphandling av den entreprenör som ska utföra byggnadsåtgärderna. I mindre projekt kan smärre trafiksäkerhetsåtgärder byggas inom det normala drift- och underhållet av vägen så länge inte ny mark krävs för åtgärderna. Befintliga förhållanden Markanvändning Förstudieområdet är en del av Orsa samhälle. Markanvändningen inom förstudieområdet är främst bostäder, skola, kommunal omsorg, jordbruk samt anläggningar för rekreation och friluftsliv. Befolkning och bebyggelse Förstudieområdet omfattar ett flertal bostadsområden som på större delen av vägsträckan ligger nära vägen. Det är både mindre gårdsbildningar, villaområden och områden med flerfamiljshus. I förstudieområdets närområde ligger byn Hansjö med 950 invånare. Näringsliv och sysselsättning Kommunen är största arbetsgivaren med 650 anställda. Största privata företaget är Orsa Grönklitt med 75 anställda tätt följt av Siljan Buss med 60 anställda. Framtidstron är stor i Orsa med ett aktivt företagsnätverk och god tillväxt inom områdena besöksnäring, mark och transport, träförädling och företagstjänster. Turistanläggningen vid Grönklitt har idag över 2800 bäddar, restauranger, 12 liftar, 23 nedfarter, 70 km längdspår och Europas största björnpark. I Grönklittsgruppen ingår även bl. a. Orsa camping och Tomteland i Mora. Orsa camping har ca 70 stugor för uthyrning och plats för 800 husvagnar. Grönklittsgruppen kommer att utöka verksamheten de närmaste åren vilket ökar behovet av fungerande infrastruktur till och från området. Siljan Schakt har öppnat en ny bergtäkt på Bjusberget. Viktiga start- och målpunkter Viktiga start- och målpunkter (se figur 2) inom och i anslutning till förstudieområdet är: * Orsa centrum * Orsa camping * Brantuddens daghem * Kyrkbyns skola (åk F-6, 220 elever) * Orsa skolan (åk 7-9, 273 elever) * Idrottsanläggningen Lillåvallen * Sporthallen * Orsa ridklubb * Kyrkogården 4
* Bostadsområden och omkringliggande byar (bl a Hansjö med 950 invånare). * Siljansleden * För genomfartstrafiken på väg 1000 är skidanläggningen och rovdjurscentrum en dominerande start- och målpunkt, men även besökande och boende i Våmhus samt till industriområdet i Östnor i Mora. Kommunala planer, framtida markanvändning Det finns en översiktsplan för Orsa som vann laga kraft 1994-07-22. Utöver den finns en fördjupad översiktsplan för Centrum och en fördjupad översiktsplan för Grönklitt. De fick status som fördjupad översiktsplan samtidigt som Översiktsplanen antogs 1994. Väg 1000 går delvis genom och angränsar till ett antal detaljplaner (se figur 3 och 4): Figur 2. Viktiga start- och målpunkter i anslutning till förstudieområdet. Figur 3. Gällande detaljplaner vid Sandhed. 5
Figur 4. Gällande detaljplaner vid Kyrkogården och Lillågatan/Parkgatan. * Dp 1, laga kraft 26-03-19 * Dp 9, laga kraft 58-06-09 * Dp 50, laga kraft 78-05-12 * Dp 63, laga kraft 83-08-02 * Dp 75, laga kraft 89-09-25 * Dp 85, laga kraft 92-06-29 Trafik och trafikanter resor och transporter Vägnätet och biltrafik För att definiera olika vägars standard särskiljer Trafikverket fyra typer av vägar; Nationella stamvägar, Regionala stråk, Lokala stråk och Övriga vägar. Väg 1000 är allmän väg och ett lokalt stråk med genomfartskaraktär. Den har en viktig betydelse för turistnäringen i regionen. Väg 1000 som även heter Lillågatan och Våmhusvägen i Orsa har bitvis dålig standard både i plan och i profil samt bristande ytjämnhet. Vägbredden varierar mellan 5,5 m-8 m och många korsningar/anslutningar har dålig trafikteknisk utformning. Hastigheten varierar mellan 40 och 60 km/h (tidigare 50 och 70 km/h). Det finns inga mätningar av vilken hastighetsnivå som hålls på vägen. Orsa kommun tar för närvarande fram en hastighetsplan för kommunen där många hastigheter kommer att anpassas till det nya hastighetssystemet enligt Rätt fart i staden. Tung trafik trafikerar idag väg 1000 genom Orsa p.g.a. att bron över Unnån inte har full bärighet (Bärighetsklass 2). En ny bro byggs under 2011, vilket innebär att den tunga trafiken sedan kan välja vägen via 1003. Trafikflödet är, enligt Trafikverkets mätningar från 2003: * Delen från väg 1002 till korsning väg 1003: 850 fordon/dygn (Årsdygnstrafik, ÅDT) varav 80 tunga fordon. * Delen från korsning med 1003 till korsning med Hansjövägen: 1620 fordon/dygn (ÅDT) varav 50 st tunga fordon. * Delen från korsning med Hansjövägen-Parkgatan: 2920 fordon/dygn (ÅDT) varav 120 tunga fordon. Mätningen är gammal och ger inte en rättvis bild av trafikflödet. En ny mätning bör utföras för att få fram en bild av hur flödet ser ut under året. Grönklitt har högsäsong under vinter och sommar vilket troligen ger ett högre flöde på delar av väg 1000 som enligt 2003-års mätning är lågt. Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av busslinjerna 104, 118 och 119. Busslinje 104, Edsbyn- Furudal-Orsa-Mora, trafikerar väg 1000 med två turer per dag. Den angör Hansjö, Kyrkbyns skola och Orsa skola. Busslinje 118, Orsa-Grönklitt, går enbart under perioden 20 juni-21 augusti med två turer/dag. Busslinje 119, Orsa-Hansjö-Hornberga-Orsa, går fyra turer/dag med en extra tur på fredagar. Utöver den lokala och regionala kollektivtrafiken ordnar olika bussbolag resor för turister till Grönklitt, bl. a. går den s.k. Fjällexpressen från Stockholm till Grönklitt med två turer i veckan. 6