reumatiska sjukdomar

Lär dig mer om reumatiska sjukdomar Reumatoid artrit Gikt Juvenil idiopatisk artrit Systemisk skleros/ sklerodermi Artros Sjögrens syndrom Polymyalgia reumatika och temporalarterit SLE Ankyloserande spondylit/ Bechterews sjukdom Granulomatös polyangit och småkärlsvaskuliter Psoriasisartrit Fibromyalgi

Olika reumatiska sjukdomar Reumatism är inte bara EN sjukdom utan ett 80-tal olika diagnoser och ännu fler sjukdomstillstånd. De drabbar i huvudsak leder, muskler och skelett, men även kärl och andra livsviktiga organ kan angripas. De flesta reumatiska sjukdomar är inflammatoriska, det vill säga att en inflammation i kroppen driver sjukdomen. Men det finns också reumatiska tillstånd, där det inte går att upptäcka någon inflammation. Tecken på inflammation är smärta, rodnad, värmeökning, svullnad och nedsatt funktion. Flera av de reumatiska sjukdomarna är så kallade autoimmuna. Det betyder att kroppens immunförsvar angriper sig själv. Varför detta sker finns ännu ingen bra förklaring till. Diagnoserna indelas i olika grupper. De sjukdomar som liknar varandra hamnar i samma grupp. I denna broschyr kan du läsa om: reumatoid artrit, RA (ledgångsreumatism) och juvenil idiopatisk artrit, JIA (barnreumatism) reumatiska systemsjukdomar, exempelvis SLE, Sjögrens syndrom och vaskuliter spondartriter, exempelvis ankyloserande spondylit, AS (tidigare Bechterews sjukdom) och psoriasisartrit mjukdelsreumatiska tillstånd, exempelvis fibromyalgi artros och osteoporos (benskörhet), som ofta följer med reumatiska sjukdomar. Välkommen som medlem! Är du intresserad av att bli medlem? Du kan registera dig direkt på www.reumatikerförbundet.org eller ring 08-505 805 00. Välkommen! Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 2

Artriter (ledgångsreumatism) Reumatoid artrit (RA) Den svenska benämningen för reumatoid artrit (RA) är ledgångsreumatism. RA är en inflammatorisk ledsjukdom. Kvinnor får ledgångsreumatism i större utsträckning än män. Medelåldern för insjuknandet är 60 år, men både unga och gamla kan drabbas. Sjukdomen kan börja smygande eller komma mer akut. Gemensamt för alla former av insjuknande är ledvärk. Det uppstår inflammation som ger smärta, ömhet, stelhet och svullnad framför allt i händernas och fötternas småleder. Mer sällan i stora leder. Typiskt är att stelheten främst känns på morgonen medan övriga symtom ökar under dagen i takt med att man använder leden. Allmänna inflammationssymtom som trötthet, aptitlöshet och feber kan föregå själva ledsvullnaden. Vilken led som helst kan angripas. Ofta har inflam mationen en likartad utbredning i vänster och höger kroppshalva. Ett särskilt blodprov kan ibland styrka diagnosen. Röntgen av lederna kan också vara vägledande. Diagnosen ställs framför allt efter vad patienten har att berätta om sitt sjukdomstillstånd. Ju tidigare behandling påbörjas, desto bättre blir resultaten på lång sikt. Målsättningen är att lindra smärta och behålla rörlighet i lederna. en riktar in sig på följande: Medicinsk behandling. Nya mediciner har utvecklats under senare år som har varit till stor hjälp för personer med RA. Fysiska aktivitet och sjukgymnastik. Kirurgi. Handkirurg och ortoped kan utföra nödvändiga ingrepp genom att till exempel ta bort inflammerad vävnad eller sätta in konstgjorda leder. 3

Artriter (barnreumatism) Juvenil idiopatisk artrit (JIA) I Sverige har 1500-1800 barn och ungdomar ledgångsreumatism (juvenil idiopatisk artrit) och varje år insjuknar 130-230 barn. Sjukdomen är dubbelt så vanlig hos flickor som hos pojkar. Orsaken till sjukdomen är okänd. Risken för att syskon till ett sjukt barn ska drabbas är sannolikt inte större än för andra barn. Den inflammerade leden blir svullen, varm och ibland uppstår lite rodnad. Leden smärtar vanligen när man rör eller belastar den. Ledinflammation hos barn och ungdomar kan förekomma i flera former; fåledssjukdom, flerledssjukdom och akut febril form. Fåledssjukdom kännetecknas av att endast ett fåtal leder drabbas. I första hand angrips knä-, fot- eller armbågsleder. Mångledssjukdom engagerar många leder och även mindre leder som fingerleder. Akut febril form ger hög feber, hudutslag och ofta men inte alltid ledbesvär. Cirka 15 procent av barnen får ögoninflammation. Inflammationen ger oftast inga symtom i tidiga stadier och därför är det viktigt att barnen regelbundet kontrolleras av ögonläkare. Det finns ännu ingen botande behandling, men med mediciner kan man minska ledinflammationen och smärtan samt skapa förutsättningar för bättre funktion. Sjukgymnastik och arbetsterapi syftar till att förbättra funktionen i angripna leder och att stärka muskulaturen. Ett individuellt träningsprogram utformas för varje barn. Arbetsterapeuten kan också prova ut olika hjälpmedel som kan underlätta det dagliga livet. Prognos Mer än hälften av alla barn som får sjukdomen går in i vuxenlivet utan påtagliga symtom. Många barn har också så lindrig sjukdom att de kan leva ett i huvudsak normalt liv. Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 4

Artriter Gikt Gikt tillhör gruppen kristallartriter och är en särskild avgränsad sjukdomstyp, nämligen urinsyragikt (arthritis urica). Män drabbas mycket oftare än kvinnor. Det klassiska giktanfallet, portvinstå, kommer på efternatten och drabbar stortåns grundled. Denna är intensivt smärtande och uppvisar alla tecken på uttalad inflammation, alltså rodnad, svullnad, värmeökning och intensiv ömhet. Det är framför allt medelålders män som drabbas. Anfallet klingar av inom en till tre veckor. Orsaker Risken för urinsyrautfällning i leder hänger samman med nivån av urat i blodet. Ju högre nivåer desto mer övermättnad och desto större risk för kristallisation. Urinsyra bildas som slutprodukt vid nedbrytningen av puriner och utsöndras via njurarna. Diagnos Gikt är en typisk episodartrit, alltså en ledsjukdom som kännetecknas av akut insättande inflammationer i en eller flera leder. Det kan ske en gång men inte sällan kommer attackerna igen. Diagnosen bekräftas genom bestämning av uratnivån i blodet, som i regel är förhöjd, och genom ledvätskeanalys där urinsyrakristaller påvisas. Det klassiska medlet mot gikt är colchicin. Flertalet moderna inflammationsdämpande läkemedel dämpar effektivt den akuta giktsmärtan liksom lokala kortisoninjektioner. Långsiktig förebyggande behandling ges med urinsyrasänkande medicin. Dietrekommendationer behövs i allmänhet inte. 5

Psoriasisartrit Spondartriter Trettio procent av de personer som har sjukdomen psoriasis får också tecken på inflammation i leder, senor eller muskelfästen. Detta kallas för psoriasisartrit. Vanligtvis uppkommer inflammationen i finger-, tå-, knäoch and ra extremitetsleder. Inflammationen kan också drabba ryggradens leder samt muskel- och senfästen. Typiska symtom på ledinflammation (artrit) är stelhet och rörelsesmärta. Andra tecken är tryckömhet, svullnad och ökad hudtemperatur eller rodnad över leden. Senfästesinflammation medför smärta och tryckömhet över senfästet i benet. Det är vanligast att psoriasis utvecklas före artriten men det kan också vara tvärtom; ledbesvären kommer före hudsjukdomen. Artrit och psoriasis kan också utvecklas samtidigt. Det finns ingen botande behandling av psoriasisartrit men med moderna metoder kan besvären minskas, ledfunktionen förbättras och komplikationer förhindras. Läkemedelsbehandling minskar inflammation, lindrar smärta och värk i leder och senfästen, minskar stelhet samt förbättrar rörelseapparatens funktion. Prognos Psoriasisartrit är vanligtvis en lindrig sjukdom. De funktionshinder som inträffar är oftast begränsade till enstaka leder eller ledområden. Sjukdomen varierar från person till person men de flesta kan leva ett tämligen normalt liv även om smärtorna periodvis kan inskränka funktionen. Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 6

Spondartriter (Bechterews sjukdom) Ankyloserande spondylit (AS) Ankyloserande spondylit, AS (tidigare Bechterews sjukdom) är en reumatisk sjukdom som framför allt drabbar bäcken- och ryggleder. De typiska symtomen är ryggsmärta och tilltagande stelhet, framför allt på morgonen. Andra tecken är smärtor från större leder med svullnad och värk, samt senfästen och leder i bröstkorgen. De första symtomen hos män brukar komma mellan 15- till 30-årsåldern. Kvinnor får i genomsnitt sina symtom senare. en börjar smygande, nästan omärkligt, och blir långsamt mer intensiva. Värken och stelheten kan variera i svårighetsgrad men finns vanligtvis kvar under långa perioder. Eftersom sjukdomen kommer smygande och symtomen kan vara svårtolkade kan det hända att det dröjer flera år innan rätt diagnos ställs. En fjärdedel av de som har AS får besvär av ögoninflammation i regnbågshinnan (irit). Ögat värker, blir rött och ljuskänsligt. Irit kan ge bestående synnedsättning och det är viktigt att man snabbt får behandling. Den viktigaste behandlingsformen är rörelseträning. Nya mediciner som visat sig hjälpa har utvecklats på senare år. Smärtstillande och inflammationsdäm pande läkemedel kan hålla sjukdomen i schack så att den viktiga rörelseträningen kan bibehållas. 7

Reumatiska systemsjukdomar SLE SLE (Systemisk Lupus Erythematosus) är en systemisk sjukdom som kan engagera kroppens olika organ. SLE är oftast en godartad sjukdom och man beräknar att det finns cirka 8 000 personer i Sverige som har dia gnosen. Fler kvinnor än män drabbas. Man vet inte vad som orsakar SLE men studier visar på att det krävs en kombination av ärftligt inflytande och miljöfaktorer för att sjukdomen ska utvecklas. SLE kan debutera med symtom från i princip vilket organ som helst. Oftast startar sjukdomen med besvär i rörelseapparaten. Mer än hälften av de som insjuknar får ledvärk eller ledinflammation som första symtom. Många (80 procent) får också hudutslag. Fjärilsexantem är ett ytligt rött utslag över kinder och näsrot som är karaktäristiskt vid SLE. Personer som har SLE har ofta svårt att tåla sol, eftersom solens ultravioletta strålar kan orsaka olika symtom, från lättare hudutslag till svårare skov. Ibland förekommer inflammationer i de inre organen såsom hjärt- och lungsäcksinflammation, njurproblem samt symtom från nervsystemet. SLE-sjukdomen förlöper i perioder av aktiv sjukdom omväxlande med lugna, ofta helt symtomfria intervaller. Olika läkemedel används för att förhindra eller lindra symtom. Ett flertal nya läkemedel är under utveckling som syftar till att specifikt blockera funktioner inom immunsystemet som orsakar SLE-inflammation. Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 8

Reumatiska systemsjukdomar Sjögrens syndrom Sjögrens syndrom är en kronisk reumatisk systemsjukdom, där kroppens körtlar inflammeras. Det kan vara tår-, svett- eller spottkörtlar, samt körtlar i slidan och i magsäcken. Inflammationen leder vanligtvis till att dessa körtlar blir förstörda, vilket medför nedsatt produktion av tårar, saliv, svett och tarmsafter. Man kan ibland också få inflammation i leder och även i de inre organen. Sjukdomen existerar inom alla åldersgrupper, men den är en ovanlig sjukdom hos barn och unga. De flesta får diagnosen i början av 40-årsåldern och frekvensen stiger med ökande ålder. Över 90 procent är kvinnor. Vad som orsakar sjukdomen finns det bara teorier om. En ärftlig faktor finns, men det räcker inte för att utlösa den. Ofta är det något virus som i kombination med anlag i generna gör att man får sjukdomen. Det dominerande symtomet är torrhet i hud och slemhinnor. När produktionen av tårar, saliv och svett avtar, ger detta en rad olika besvär. Ett av de allra största problemen med Sjögrens syndrom är kronisk trötthet. Det finns några blodprover som kan tas och som kan visa tecken på Sjögrens syndrom. Sjukdomen kan uppträda som ett ensamt fenomen - primärt Sjögrens syndrom, men vanligare är att den kommer tillsammans med andra reumatiska sjukdomar, såsom reumatoid artrit och SLE. Då kallas den sekundärt Sjögrens syndrom. Ingen behandling tar bort alla besvär, men de kan lindras. Det viktigaste är att förhindra skador på grund av uttorkning av slemhinnorna. På apoteken finns bland annat flera preparat som kan hjälpa mot muntorrhet och torra ögon. 9

Reumatiska systemsjukdomar Granulomatös polyangit (Wegeners) och småkärlsvaskuliter Vaskulit betyder kärlinflammation. Detta kan drabba alla typer av kärl i kroppen, både stora och små. Varje vaskulit påverkar huvudsakligen en typ av kärl. Inflammationen i kärlväggen kan leda till att kärlet skadas och i värsta fall förstörs. Blodförsörj ningen till olika organ kan då bli bristfällig. en vid vaskulit beror helt på vilket/vilka organ som påverkas. Det kan vara njurar, lungor eller nervsystemet. Alla kroppens organ kan påverkas av en vaskulit.bland de systemiska vaskuliterna märks granulomatös polyangit, GPA (Wegeners), polyarteritis nodosa (PAN), mikroskopisk poly angit (MPA), Churg-Strauss syndrom och Behçets sjukdom. Orsaker Orsaken till de olika vaskulitformerna är bristfälligt känd. Man talar också ofta om overlap syn dromes, således vaskuliter som inte riktigt passar in inom de definierade diagnoserna. Vaskuliter utgör en mycket heterogen grupp sjukdomar. Churg-Strauss sjukdom kommer oftast efter flera års astmabesvär, och man tror att den utgör en del av en allergisk överkänslighetsreaktion. Vid granulomatös polyangit (Wegeners) finns tecken på ett överaktivt immunsystem, där bristen på en speciell bromsfaktor kan vara ärftlig. Orsaken till polyarteritis nodosa är ibland en infektion med Hepatit-B virus. Även Behçets sjukdom kan misstänkas vara orsakad av infektion. Diagnos Att ställa diagnos är ofta svårt, eftersom sjukdomarna kan drabba många olika organ och symtomen därför varierar. En biopsi, en vävnadsbit av ett organ, som undersöks mikroskopiskt, kan vara till hjälp för att säkerställa en dia gnos. För en del vaskuliter finns mer specifika laboratorieprover. Den vanligaste behandlingen är kortison och immunhämmande medel av olika styrka. Vaskulitsjukdomarna brukar svara bra på behandling, men det kan ta upp till två år. Därefter går sjukdomen ofta över i ett mer stillsamt kroniskt förlopp, eller läker ut helt. Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 10

Reumatiska systemsjukdomar Polymyaliga reumatika och temporalarterit Polymyalgia reumatika (inflammatorisk muskelreumatism) och temporalarterit (inflammation i tinningsartären) är två vaskulitsjukdomar som kan förekomma var för sig eller tillsammans. Orsaken till polymyalgia reumatika och tem po ralarterit är okänd men ärftlighets- och miljöfaktorer kan spela in. Risken för att insjukna i dessa sjukdomar är störst i 70-80 års ålder. Kvinnor drabbas tre gånger så ofta som män. Den som drabbas av polymayalgia reumatika insjuknar ofta hastigt, ibland akut. en är värk och stelhet och vanligtvis drabbas först nacke, axlar och överarmar, därefter bäckenregion och lår. Angreppet sker liksidigt i höger och vänster kroppshalva. Allmänna inflammationssymtom som trötthet, lätt temperaturförhöjning och matleda är vanliga. Cirka 10-20 procent av dem som insjuknar får ledinflammationer framför allt i handleder, knogar och knän. Insjuknandet vid temporalarterit är ofta lika hastigt som vid polymyalgia reumatika. Kännetecknande är svår huvudvärk i tinning eller bakhuvud och nacke. Tinningsartären kan vara öm och pulslös. Ömhet i hårbotten, smärtor i tuggmuskulaturen och allmänna inflammationssymtom kan förekomma. med kortison är nödvändig vid såväl polymyalgia reumatika som temporalarterit för att förhindra inflammation i olika blodkärl. Kortisonbehandling medför oftast redan inom något dygn en dramatisk förbättring. Efter påbörjad behandling föreligger nästan ingen risk för komplikationer vid sjukdomen. stidens längd varierar kraftigt. Cirka 50 procent av patienterna är färdigbehandlade efter två-tre år. 11

Reumatiska systemsjukdomar (sklerodermi) Systemisk skleros Ordet sklerodermi kommer av två grekiska ord, skleros som betyder hård och derma som betyder hud. Sklerodermi är en ovanlig bindvävssjukdom, vilket innebär att alla organ i kroppen som innehåller bindväv kan angripas, det vill säga huden, kärl, matstrupe, mag- och tarmkanal, njurar, lungor och hjärta. Antalet personer som varje år insjuknar i systemisk skleros i Sverige är inte känt, men antalet är litet. Sjukdomen anses inte vara ärftlig. De som får diagnosen systemisk skleros kan sinsemellan ha mycket olika sjukdomsbild. Det som förenar de flesta är förekomsten av skleroderm hud (hård hud) i varierande omfattning, besvär från matstrupen, trötthet samt kalla händer och fötter (Raynauds fenomen). Det är vanligt att sjukdomen är som aktivast i början för att senare lugna ner sig alternativt bli stationär. Det finns många sätt att lindra sjukdomen, även om den inte går att bota. Det finns läkemedel mot kärlengagemang, mag- och tarmkanalen, försämrad njurfunktion, om lungorna och hjärtat angrips. Den som fått sekundärt Sjögrens syndrom kan också läsa på sidan 9. Raynauds fenomen kan inte botas, men behandlas med kärlvidgande läkemedel. Det finns många hjälpmedel för att du själv ska kunna hålla värmen. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv med konditionsträning, värmebehandling och bassängträning. Att träna hand-, fot- och munrörelser, gärna med hjälp av program utarbetat av terapeut eller sjukgymnast är också viktigt. Bindvävsmassage kan användas, liksom paraffinbad. Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 12

Mjukdelsreumatiska tillstånd Fibromyalgi Fibromyalgi är en livslångs sjukdom med bland annat smärtor i muskulaturen. Tillståndet drabbar oftast unga och medelålders kvinnor, men både barn och äldre, liksom män, kan få sjukdomen. Det finns en mängd olika mjukdelsreumatiska tillstånd: generaliserad muskelvärk lokal muskelvärk kroniskt regionalt värksyndrom tendinit epikondylit kalkaxel bursit tenosynovit karpaltunnelsyndrom kapsulit kostokondrit med flera. De vanligaste symtomen är värk och stelhet i kroppens mjuka delar samt muskeltrötthet. Allmän trötthet, sömnsvårigheter, svullnadskänsla i händerna, stickningar, domningar, magbesvär och oro är andra. Muskelvärken kan variera från dag till dag, men den försvinner sällan helt. Smärtan beskrivs som stickande och brännande. Den som har fibromyalgi har ofta ömma punkter på ett flertal ställen i muskulaturen, så kallade tender points. Dessa punkter finns framför allt i mjukdelar i skulder-, rygg- och bäc kenparti. Det har hänt en hel del på senare tid angående läkemedelsbehandling i samband med att kännedomen om hur smärtan uppstår har ökat. Det är sedan tidigare känt att morfinliknande preparat kan ha effekt på och dämpa smärtan. Äldre typer av antidepressiva medicier, så kallade tricykliska läkemedel, kan i låga doser förbättra sömnen och minska smärtan. Dessutom har nyare former av antidepressiv medicin visat sig kunna lindra smärtan vid fibromyalgi. Detsamma gäller för vissa läkemedel som används vid epilepsi. Fysisk aktivitet, i första hand långintensiv träning av styrka och uthållighet, har visat likvärdiga resultat som medicinsk behandling. Muskelträning förbättrar muskelns funktion. Detta brukar leda till att man mår bättre även om inte smärtan minskar. TNS (elektronisk nervstimulering) kan lindra smärtan. Detsamma gäller akupunktur, massage och behandling med värme eller kyla. 13

Artros Artros är en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. En långsamt fortskridande bristande funktion i leden som kan förekomma i alla åldrar, men är vanligare i högre ålder. Orsaken är inte helt känd, men ett antal riskfaktorer finns - ålder, övervikt, ärftlighet, tidigare ledskada, ledbelastande arbete, elitidrott och muskelsvaghet. Artros kan uppkomma i nästan vilken led som helst, även i ryggradens småleder. De leder som vanligtvis drabbas är finger-, fot-, knä- och höftled. Artros påverkar inga andra organ än lederna. Sjukdomen medför stelhet, minskad rörlighet och smärta. Smärtan uppträder vid rörelse och belastning av leden och den kan, i mera framskridna stadier av sjukdomen, även finnas vid vila. Smärtan kan orsakas av strama muskler, ansträngda senfästen, utspänd ledkapsel och felbelastat ben. En led med artros kan också bli inflammerad och svullen. Inflammationen är oftast lindrig och övergående. Det finns inga läkemedel som påverkar sjukdomens förlopp. en inriktas istället på att töja strama muskler och bygga upp förlorad muskelstyrka genom till exempel sjukgymnastik. Smärtan kan lindras med värme- eller köldbehandlingar, TNS (elektrisk nervstimulering) med mera. Vid behov kan man komplettera behandlingen med smärtstillande medel. Kortisoninjektioner kan lindra besvären vid ledinflammation. Vid grav artros med svåra smärtor och rörelseinskränkningar i exempelvis höft- och knäleder, kan ledprotes opereras in med gott resultat. Prognos Artros fortskrider långsamt och smärtan kan minska i högre åldrar. Man kan själv begränsa besvären genom att regelbundet träna muskulaturen och minska belastningen av den sjuka leden. Läs mer om alla diagnoser på www.reumatikerforbundet.org/reumatism 14

(benskörhet) Osteoporos Ordet osteoporos kommer från grekiskan och betyder benskörhet. Sjukdomen har fått allt större uppmärksamhet under senare år. Varje år inträffar cirka 70 000 frakturer till följd av benskörhet i Sverige. Det finns olika metoder att mäta bentätheten i skelettet. Den bästa och vanligaste är med hjälp av DXA (dual energy X-ray absorptiometry). Motion och bra kost är bra som förebyggande åtgärder. Östrogen till kvinnor, kalcium och vitamin D, smärtbehandling och bisfosfonater är exempel på behandling. Bisfosfonater hämmar nedbrytningen av skelettet. Benskörhet uppstår när den normala balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning av ben förändras, så att det bryts ner mer ben än det byggs upp. Från 30-årsåldern minskar tätheten i skelettet långsamt, ungefär med en procent per år. Primär osteoporos är sålunda ett fysiologiskt åldrande i skelettet. Ärftlighet, näringsbrist, D-vitaminbrist, för lite kalcium i kosten, rökning och fysisk inaktivitet är riksfaktorer för osteoporos. Är du kvinna och dessutom lång och smal, så är risken större. Osteoporos kan också bero på inflammatorisk sjukdom och/eller medicinering och kallas då sekundär osteoporos. Sådana sjukdomar är bland annat de reumatiska inflammatoriska sjukdomarna reumatoid artrit, SLE, ankyloserande spondylit och polymialgia reumatika. Orsaken är att de ämnen som kroppen producerar även påverkar benomsättningen negativt. Den vanligaste medicinen som orsakar osteoporos är kortison, men det är också den bästa antiinflammatoriska substansen som finns att tillgå. Benskörhet ger inga symtom förrän benet går av. Det krävs inte så stor kraft för att man ska få ett benbrott, som det gör om man har ett friskt ben. Akut ryggont kan vara ett tecken på kotkompression (kotfraktur). 15

Reumatikerförbundet - Alströmergatan 39 - Box 128 51-112 98 Stockholm telefon: 08-505 805 00 e-post: info@reumatikerforbundet.org www.reumatikerforbundet.org Gilla oss, följ oss! www.facebook.com/reumatikerforbundet @reumatiker @reumatikerf Ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. 16 Tryck: AMO-tryck Reumatikerförbundet 2014