Patientsäkerhetsberättelse 2014

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Eva Björklund Socialtjänsten 046-73 96 27 Eva Björklund@kavlinge.se Kävlinge kommun, Kullagatan 2, Kävlinge 244 80 www.kavlinge.se

Innehåll Allmänt... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Patientssäkerhetsarbete 2014... 9 Hjälpmedel... 9 Beslutstöd... 11 Balansträning... 11 Hemrehabilitering... 11 Bedömningsinstrument... 12 Demensvård... 13 Läkemedelsgenomgångar... 15 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift... 15 Dokumentation... 16 Nationell patientöversikt... 17 Hygien... 17 Ordinationskort/läkemedelslistor/signerings-listor... 17 Fallprevention... 18 Samverkan för att förebygga vårdskador... 18 Uppföljning genom egenkontroll... 19 Nationella Kvalitetsregister 2014... 19 Klagomål och synpunkter... 20 Samverkan med patienter och närstående... 21 Övergripande mål och strategier för kommande år... 21 Sammanfattning av föreslagna utvecklingsområden... 22 sida 2 av 22

Allmänt Av patientsäkerhetsberättelsen skall framgå 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som har uppnåtts. Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Kvalitetsledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Kvalitetsmanualen är det översta styrande dokumentet för kvalitetsledningssystemet i Socialtjänsten och skall säkerställa arbetsformerna för verksamhetens kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Manualen ska göra det möjligt att på ett överskådligt sätt få en helhetsbild över systemet. Kvalitetsarbetet inom Socialtjänsten i Kävlinge ska dessutom: bidra till att kundernas behov av service och stöd tillgodoses skapa förutsättningar för ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete bedrivas systematiskt vara en integrerad del i det dagliga arbetet Kvalitet kan även uttryckas som förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och kunder vad de kan förvänta sig av oss. Medborgare och kunder som kommer i kontakt med oss bedömer kvaliteten på vårt arbete i förhållande till vad han eller hon har förväntat sig. (Kvalitetsmanual för Socialtjänsten kap 1.1) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 Socialnämndens ansvar Socialnämnden är vårdgivare av hälso-och sjukvård och har ett övergripande ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god hälso- och sjukvård upprättshålls. Nämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet och att detta integreras med de befintliga system för budget- och verksamhetsplanering som nämnden har. Detta innebär ansvar för att verksamheten är organiserad och ges förutsättningar i syfte att upprätthålla god kvalitet och hög patientsäkerhet. Socialchef (verksamhetschef HSL) ansvar l Kävlinge kommun är det socialchefen som är verksamhetschef för hälso- och sjukvård (HSL). Verksamhetschefen ska kommunicera och omsätta nämndens övergripande strategier och mål inom Socialtjänsten. Ansvaret avser att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god sida 3 av 22

kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Ytterligare information finns i SFS 1996:933 Förordningen om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1997:8 Socialstyrelsens allmänna råd; Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvar l varje kommun finns en Medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS). l uppdraget ingår att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som finns i verksamheten. MAS har tillsammans med verksamhetschefen HSL ansvar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Det är även MAS som är ansvarig för att anmäla, Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) när någon i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. l ansvarsområdet ingår också att se till att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs. Skapa rutiner och instruktioner samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Ytterligare information finns i SOSFS 1997: 10, Socialstyrelsens allmänna råd Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård. Enhetschefs/Teamchefs ansvar Enhetschefen/Teamchefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef HSL och MAS har fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter inom sin profession. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård och vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Även omvårdnadspersonal i hemvård såväl som i handikappomsorg som har delegering för en hälso- och sjukvårdsuppgift är hälso- och sjukvårdspersonal när de utför de delegerade uppgifterna. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska även inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. sida 4 av 22

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser Definition av avvikelse; Med avvikelse avses "en icke förväntad händelse som har medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för enskild patient. Avvikelser i verksamheten hanteras genom registrering i avvikelsemodul i dokumentationssystemet Procapita. Målet med avvikelsehanteringen är att alla avvikelser ska rapporteras. Fel och brister ska identifieras och de risker som kan medföra skada för patienten ska förebyggas. Avvikelser ska ses som en viktig del i en lärande organisation. Inkomna synpunkter på vården från patient eller anhöriga hanteras och utreds av MAS. Personal ska alltid rapportera alla allvarliga händelser till MAS som ansvarar för utredning och eventuell Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). MAS har regelbundna möte med legitimerad personal. På dessa möten diskuteras vad som är aktuellt kring hälso- och sjukvård, avvikelser, förbättringsområden, genomgång av nya rutiner/reviderade rutiner mm. Tabellerna visar hur många läkemedelsavvikelser som har registrerats under 2014 i hemvård och handikappomsorg samt avvikelser där medicintekniska produkter ingår. Exempel på medicintekniska produkter är rullstol, rollator, sängar och lyftar. I följande tabeller redovisas orsaken till avvikelserna, när på dygnet det sker flest avvikelser samt vad konsekvensen blev för patienten. Under 2014 har totalt 318 st. avvikelser avseende läkemedel registrerats vilket i stort sett är det samma som 2013. 17 avvikelser har rapporterats gällande medicintekniska produkter. Läkemedelsavvikelser 2014 Orsak till händelsen (process) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 137 7 1 164 3 6 sida 5 av 22

När under dygnet inträffade händelsen? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 6 94 47 41 50 80 Konsekvens av händelsen 350 300 292 250 200 150 100 50 0 8 5 6 7 Serie1 sida 6 av 22

Avvikelser gällande medicintekniska produkter 2014 Orsak till händelsen (process) 8 7 7 6 5 4 3 2 1 4 1 2 3 0 När under dygnet inträffade händelsen? 7 6 5 6 4 3 2 1 0 3 2 1 2 3 sida 7 av 22

Konsekvens av händelsen 12 10 10 8 6 5 4 2 2 0 1.Ingen känd skada 5.Mindre skada,ej läkarkontakt 2.Otrygghet Utvecklingsområde avvikelser Målsättning Minska antalet läkemedelsavvikelser. Förenklad process. Riskanalys ska ingå som en naturlig del i analysarbetet. Aktivitet Analys och fortlöpande återkoppling till ledningsgrupp och sjuksköterskor under året. Ökad behörighet för fler yrkeskategorier att registrera avvikelsen direkt i systemet. Skapa rutin för riskanalys. Patientnämnd och Lex Maria Under 2014 har ett ärende hanterats av Patientnämnden. Tre ärenden är anmälda enligt Lex Maria. sida 8 av 22

Patientssäkerhetsarbete 2014 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Hjälpmedel Fokusrullstolar Ur patientsäkerhetsberättelsen från 2013: Februari 2013 lämnade Invacare (leverantör av hjälpmedel) ut säkerhetsmeddelande gällande Focus rullstolar där det framgick att det fanns risk för att hjul skulle lossna. De Focus rullstolar som fanns hemma hos patient åtgärdades under det årliga förebyggande underhållet och var klart våren 2014. Lyftselar I standarden SS EN ISO 10535:207 anges i den informativa bilagan Annex B att lyftselar bör genomgå periodiskt återkommande inspektion med det intervall som tillverkaren/leverantören anger, dock minst var sjätte månad. Då brister har identifierats i tidigare rutiner har ny rutin utarbetats. Uppföljning av ny rutin ska ske under 2015. Dokumentation HSL personal är skyldig att göra uppföljningar på alla vidtagna åtgärder. Uppföljningsdatum har lagts till i omvårdnadsplan i Procapita (journalföringssystemet) för att skapa tydlighet. Förbättringar i beställarstödet Beställarstödet är ett internetbaserat IT stöd där ordinatörer beställer hjälpmedel och hjälpmedelsrelaterade tjänster. Tidigare har koordinatörer aktivt fått gå in på var beställning för att se om hjälpmedlet är levererat eller tjänsten utförd. Nu får man automatiskt meddelande att leverans eller tjänst är utförd. Detta gör att ordinatörer inte missar samt snabbare kan ta kontakt med patient för utprovning av hjälpmedlet. 10-gruppen 10- gruppen innebär 10 Skåne- kommuners gemensamma hjälpmedelsverksamhet. 10-gruppen har gemensamt ägda begagnade hjälpmedel bland annat rullstolar, vårdsängar och liftar. Sodexo har i uppdrag att hämta, leverera, rekonditionera och förmedla dessa. Kommunen, 10-gruppen och Sodexo har samverkat för att förbättra flödet av dessa hjälpmedel. Överflyttningsplattformen - Returner Handicare (leverantör av hjälpmedel) lämnade ut ett säkerhetsmeddelande gällande överflyttningsplattformen Returner. Det hade uppdagats att skruvar som fäste själva handtagsbygeln lossnade (inga personskador). Detta har åtgärdats under 2014. Duschstolar Invacare (leverantör för hjälpmedel) lämnade ut ett säkerhetsmeddelande gällande duschstolar Aquatec Ocean VIP. Viss tipprisk finns då patient belastar fotplattor mycket och/eller lutar/slänger sig framåt. Invacare har informerat att det finns möjligheter att köpa tippskydd för att minska sida 9 av 22

risken. Alla ordinatörer har fått information om detta och ska ha gjort en riskanalys på de duschstolar som finns ordinerade och vid risk kompettera duschstolen med tippskydd. Ett antal duschstolar har åtgärdats. Arjo Huntleigh (leverantör av hjälpmedel) lämnade ut ett annat säkerhetsmeddelande gällande duschstol Carendo. Ett antal handkontroller har fått produkten att röra sig utan att handkontrollen använts aktivt. Leverantören har gjort förändring av produkten och rekommenderade att byta ut handkontroll på duschstolarna. En duschstol i Kävlinge kommun identifierades med detta fel och åtgärdades. Rollator Rebell Brister på Human Cares (leverantör av hjälpmedel) rollatorer Rebell har framkommit. En bult som fäster hjulen håller inte måtten och hjulen har suttit löst. 10 berörda rollatorer är identifierade och åtgärdade enligt leverantörs anvisningar. Investering av rullstolsvågar Det finns svårigheter att väga patienter som är rullstolsburna. Kävlinge äger stolsvågar som har transporterats hem till patient. Dessa är inte avsedda att transportera. De är stora, otympliga och det finns risk att vågen kan ta skada och därmed inte gett korrekt vikt. Under 2014 har det köpts in 4 stycken rullstolsvågar som är avsedda att transporteras. Kalibrering av personvågar Kalibrering av personvågar skall göras regelbundet för att säkerställa att vågen verkligen visar rätt vikt. Under december 2014 har stolsvågar och rullstolsvågar försetts med ID nummer och registrerats i förskrivarstödet så att de är spårbara. Dessa vågar har inte tidigare genomgått kalibrering. Detta ska utföras i början på 2015. Produktvisningar Efter varje ny upphandling av hjälpmedel ska berörd ordinatör gå på produktvisning. Syftet med produktvisningar är att ha kunskap om vilka hjälpmedel som är upphandlade, hur de ska användas, vilka tillbehör som finns samt vilka restriktioner som kan vara aktuella. De områden som var berörda under 2014 var gånghjälpmedel, rullstolar och sittdynor. Fortbildning Hjälpmedel För att ordinatörer ska kunna göra utprovningar, ordinera, instruera samt göra uppföljningar behövs fördjupande kunskaper om hjälpmedel. 10 -kommunerna samverkar med Sodexo (vår hjälpmedelsentreprenör) för att anordna aktuella utbildningar. De utbildningar som erbjöds under 2014 var: Rullstolsutbildningar av 2 olika typer av rullstolar. Personlyftsutbildning. Arbete runt sängen. I denna utbildning berördes bland annat de regelverk som gäller för vårdsängar, sängens funktioner och hur de kan nyttjas både av patient och omvårdnadspersonal. sida 10 av 22

Positioneringsutbildning. Syftet med utbildningen var att tillskansa sig kunskap om vilka positioneringsbälten som finns på marknaden, hur och när de ska användas. Utbildning av tyngdtäcke. Tyngdtäcken användas för att lindra oro, ångest och sömnlöshet. Förskrivare Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor arrangerar basutbildningar för hjälpmedelsordinatörer. Utbildningen ger kunskaper om förskrivningsprocessen, ordinatörens roll och ansvar, lagar och föreskrifter, avvikelserapportering samt gemensam policy och rekommendationer för Skåne. Två ordinatörer har genomgått denna utbildning under 2014. Övriga ordinatörer har utbildningen sedan tidigare. Beslutstöd Beslutsstöd är ett pågående kvalitetsarbete som påbörjades 2008 och som fortlöpande revideras årligen. Beslutstödsmodellen har skapats för arbetsterapeuter och sjukgymnaster som ska användas vid bedömningar av insatser vid funktionsnedsättning. Syftet med beslutsstöd är att främja ett enhetligt och strukturerat arbetssätt med likvärdiga bedömningar, där patienten blir delaktig på ett tydligt sätt samt möjliggöra systematisk uppföljning. 2014 har implementeringen fortsatt av beslutsstöd i verksamheten. Nätverksträffar har arrangerats vars syfte bland annat har varit att utveckla modellen för uppföljning och fortsätta arbetet med prioriteringsordningen som är på förslag att bli nationell. Balansträning Kommuninvånare över 65 år som har nedsatt balans och/eller upplever en rädsla för att falla kan få möjlighet till balansträning efter bedömning av sjukgymnast. Balansträningen kombineras med ett hemträningsprogram som deltagarna ska utföra minst en gång per dag. Under 2014 slutfördes fyra balansgrupper, två på våren och två på hösten. Totalt har 29 personer påbörjat balansträningen under 2014, av dessa fullföljde 26 personer träningsperioden. Av de 26 personer som slutförde träningen så förbättrade 21 personer sin balans enligt Bergs balansskala. Även en stor andel förbättrade sin gånghastighet och styrka enligt TUG, TUG-m och 30 second chair stand test. Långtidsuppföljningen visar också på goda resultat. Totalt har 86 personer följts upp sex månader efter avslutad träning sedan långtidsuppföljningarna påbörjades 2010. Av dessa har 84 % bibehållit en del av sin balansförbättring och ligger fortfarande över och i vissa fall mycket över sitt ingångsvärde enligt Bergs Balansskala. Hemrehabilitering Hemrehabilitering (Hemrehab) vänder sig till patienter som bedöms vara i behov av rehabilitering och funktionshöjande insatser efter sjukdom eller skada. 2013 påbörjades ett utvecklingsarbete som berörde såväl hemrehabiliteringen som kommunens korttidsenhet. Bland annat kartlades vilka patient som vistats på kortidenheten, faktorer som påverkade förloppet från sjukhus till korttidsenheten/hemrehabiliteringen. sida 11 av 22

Utvecklingsarbetet resulterade bland annat i att hemrehabiliteringen utökades under andra delen av 2014. Fem korttidsplatser övergick till hemrehab och blev så kallade hemrehabplatser istället. Utvecklingsarbetet innebar även att hemrehabiliteringsteamet kunde utökas med ytterligare ett arbetslag. Syftet med utökningen var bland annat hemrehab ska vara representerat i de tre hemvårdsområdena och på det viset kunna ta emot fler personer i hemmet med behov av hemrehabilitering. Under 2014 har 142 personer erhållit hemrehabilitering. Detta innebär en utökning av antal personer med 36 % under senare delen av 2014. Hemrehabplatserna har utnyttjats av nio personer, vistelsetiden har i genomsnitt varit 10,5 dagar per person. Graden av variation var mellan 1-21 dagar. Den genomsnittliga rehabiliteringstiden var 6,5 veckor per person. Åtta personer medverkade mindre än en vecka. Vanligast diagnoserna var ortopediska skador (77), Stroke (19), Hjärt/kärlsjukdomar (18), Övriga sjukdomar (28). Uppföljning av hemrehabliteringen sker vid två tillfällen, direkt efter avslutad hemrehabilitering samt sex månader senare. Vid en genomgång av det resultat som uppnåtts under träningsperioden och vid uppföljningen sex månader senare kan man i övervägande andel se att resultatet kvarstår även 6 månader efter avslutad hemrehabilitering. Bedömningsinstrument Flertalet bedömningsinstrument används för att möjliggöra ökad patientsäkerhet. Nedan redovisas antal utförda bedömningar. Det finns en tydlig ökning av registrering av antal bedömningsinstrument 2014, jämfört med 2013. Nytt för 2014 är ROAG riskbedömning av munhälsa, där syftet med detta instrument är att upptäcka och larma om ohälsa i munnen. Nytt för 2014 är även KaTid för att bedöma tidsuppfattning hos funktionshindrade inom Handikappomsorgen. Bedömning ska göras av certiferad Katidbedömare som numera finns i vår verksamhet, I slutet av 2014 lades även Abbey Pain Scale till som är ett skattningsinstrument för smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner eller som inte kan verbalisera sin smärta. sida 12 av 22

Bedömningsinstrument Antal 2012 Antal 2013 Antal 2014 ADL Taxonomi 85 49 137 Bedömer aktivitet i det dagligliga livet. Barthel index 8 15 13 Bedömer aktivitet i det dagliga livet, samt blåsa och balans. Bergs balansskala 19 30 49 Bedömer balansförmågan Downton Fall Risk Index 211 175 208 Bedömer fallrisk EQ5D 10 14 13 Bedömer hälsa och livskvalité genom parametrar; rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och oro MNA 198 180 209 Bedömer risk för undernäring Modifierad Norton 204 183 233 Bedömer risk för trycksår NPI 1 8 34 Skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom vid demenssjukdom Qualid 81 80 61 Bedömer livskvalitet FES 1 ej aktuellt 24 45 SAFFE ej aktuellt 23 45 ROAG ej aktuellt ej aktuellt 53 KaTid ej aktuellt ej aktuellt 15 Summa 817 781 1115 Demensvård Ett självskattningsinstrument där den enskilde svarar på hur bekymrad man är för att falla Ett självskattningsinstrument där den enskilde svarar på om man låter bli att göra vissa saker för att man riskerar att falla Hösten 2014 förstärktes demensorganisationen med 100 % sjuksköterskeresurs. Parallellt togs beslutet att arbetsterapeuternas nära arbete på demensenheterna i Löddeköpinge skulle avvecklas under 2014-2015. Kvaliten i bedömning av behov av hjälpmedel kommer inte att förändras utan kommer att organiseras som i hemvårdens övriga demensverksamhet. Arbetsterapeuternas påbörjade arbete med fallförebyggande åtgärder i form av stor frekvens promenader kommer att schemaläggas på alla demensenheter av specialistundersköterskorna, liksom ökad frekvens aktiviteter dagtid för att få bättre förutsättningar för naturlig nattsömn. Kvalitetsregistret BPSD som är det första mätinstrumentet som framgångsrikt kan mäta oro och ångest, har fortsatt implementerats enligt planering under 2014. Samtliga enheter är efter utbildningsinsatser i gång med det nya arbetssättet. Qualid är ett verktyg som mäter livskvalitet. Fortsatt bedömning med hjälp av Qualid har skett i hela demensverksamheten. Intervallet på Qualid är 11-55, där bästa upplevda livskvalitet enligt mätinstrumentet är 11 och sämsta är 55. Efter några års användning av detta mätverktyg kan konstateras att resultaten i stor utsträckning påverkas av antalet patient på respektive enhet samt i vilket skede patienten befinner sig i sin demenssjukdom. sida 13 av 22

Se resultaten över tid nedan. Enhet 2010 2011 2012 2013 2014 Möllebacken vån 3 18,3 20,7 20 Södervångs 16,3 18 18,5 21,5 20 gruppboende Möllebacken vån 2 Norrehed vån1 16,3 16,6 20 24 Norrehed vån 2 28 20,2 20 19 Högalidsvägen 35 b 15,3 14,8 19,9 Billingshällsvägen 1 21 17,2 13,7 Högalidsvägen 31 21 24,3 22 Högalidsvägen 31 b 20,7 25,3 22 Billingshällsvägen 7 19,5 16,5 23 Kullagården gruppboende 17 28 25,6 Fortbildning Grundutbildning i 6 steg har genomförts under våren för 17 omvårdnadspersonal som arbetar i ordinärt boende och under hösten för 15 personal som arbetar på särskilt boende ordinärt boende. Utbildning för anhöriga genomfördes för 17 personer våren 2014. Samtlig personal i Kävlinge demensverksamhet har fått repetition i demenskunskap under en heldag. Utvecklingsområden i demensområdet Demensverksamheten har sedan flera år tillbaka en demensutvecklingsgrupp bestående av demenssjuksköterska, omvårdnadsansvariga sjuksköterskor på demensenheterna samt enhetschefer med ansvar för de olika demensenheterna. sida 14 av 22

Utvecklingsområden för demensverksamheten: BPSD Målsättning Skapa trygghet för patient och dess anhöriga. Aktivitet Fortsatt arbete och utbildning av fler personer i BPSD. Skapa ett gemensamt dokument. Överföra patienternas identifierade behov och vårdåtgärder till genomförandeplanerna i Procapita. Skapa följsamhet av framtagna vårdåtgärder. Information om BPSD för sjusköterskor kväll/natt. Ta fram rutin för individuella uppföljningar. Qualid Målsättning Mäta livskvalitet på ett objektivt och tillförlitligt sätt. Aktivitet Undersöka alternativa mätverktyg till Qualid. Läkemedelsgenomgångar En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt, i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner (Region Skåne, Å Bondesson). Läkemedelsgenomgångar har genomförts under 2014 enligt planering med samtliga patient som bor på demensboenden samt flertalet som bor på äldreboenden med somatisk inriktning. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift Under 2013 påbörjades arbetet med att revidera och utarbeta ett skriftligt material att använda vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift till omvårdnadspersonal. Syftet med materialet var uppdatering samt att all delegerad personal ska ges samma förutsättningar till kunskap för att utföra en hälso- och sjukvårdsuppgift. Under 2014 började det nya delegeringsmaterialet att användas. Under 2015 kommer arbetet inriktas på uppföljningar. Delegeringsmodulen i dokumentationssystemet Procapita har under 2014 ersatt tidigare rutiner. Den nya modulen möjliggör en tydligare bild över vilken omfattning som det finns delegeringar i kommunen samt uppföljningar av delegeringar. Utvecklingsområde delegering av hälso-och sjukvårdsuppgift Målsättning Genomförande av kontinuerliga uppföljningar av delegerad personal. Aktivitet Utveckla enhetligt arbetssätt. sida 15 av 22

Dokumentation Dokumentation sker i datasystemet Procapita enligt ICF (ett standardiserat internationellt fackspråk). Journalgranskning Enligt framtagen dokumentationsgranskningsplan har samtlig legitimerad personal genomgått dokumentationsgranskning under våren 2014. Journalgranskningen sker genom att ett antal journaler väljs ut slumpvis och avidentifieras och efter utförd granskning strimlas utskriften. Syftet med att granska dokumentationen är att säkerställa dokumentationen, kvalitetsutveckling samt tillförsäkra patienten en god och säker vård. Resultatet av granskningen sammanställs, goda exempel lyfts fram och förbättringsområden identifieras. Fortlöpande journalgranskning kommer att fortsätta under 2015. Åtkomstkontroller (loggar) Åtkomstkontroller utförs en gång i kvartalet för att säkerställa att omvårdnadspersonalen inte använder sina behörigheter på ett felaktigt sätt. Granskningen sker genom att slumpvis datum granskas. Granskningsgruppen består av teamchef, IT-samordnare och MAS. LifeCare hemsjukvård app Tieto har utvecklat en app Lifecare Mobil Hemsjukvård för mobil åtkomst till hälso- och sjukvårdsjournal. Lifecare-appen innehåller vidare annan nyttig information t.ex. kartfunktion, personuppgifter inkl. närstående samt arbetslista som underlättar arbetet med patienten. 15 legitimerad personal som arbetar både dag, kväll och natt har fått testa Tieto s nya app "Life care Mobil hemsjukvård LMHS". Kväll och nattpersonal anser att den funktionalitet som finns i appen LMHS är fullt tillräcklig för att kunna bedriva sitt omvårdnadsarbete. Dagtid har appen vissa begränsningar. En fördel som framkommit är att säker inloggning med SITHS kort har gett bonus i form av åtkomst till det digitala ordinationssystemet Pascal. En annan fördel är att arbetsterapeuterna kunnat administrera hjälpmedel med mera på plats hemma hos patienten. Fler legitimerade personal kommer att prova Lifecare -appen under 2015 innan beslut tas för permanent införande. SITHS kort inloggning SITHS är en nationell elektronisk säkerhetslösning som uppfyller Patientdatalagens krav på säker identifiering. SITHS-kort används för inloggning i vårdtjänster på Internet, såsom Pascal, Mina planer, Nationell Patientöversikt (NPÖ), kvalitetsregister Senior Alert och Palliativa registret samt utfärdande av tandvårdskort. SITHS-kortets-inloggning till Procapita infördes även för legitimerad personal under maj månad 2014 för att säkra inloggning till vårt verksamhetstöd och dess Hälso- och sjukvårdsjournaler. Dokumentation HSL för omvårdnadspersonal I ett pilotprojekt på ett hemvårdsområde fick omvårdnadspersonal under våren 2014 introduktion och förutsättningar att notera avsteg från HSL-ordinationer under specifika rubriker sida 16 av 22

i hälso- och sjukvårdsjournalen. Syftet var bland annat att underlätta informationsöverföring till legitimerad personal. Efter utvärdering togs beslut att fortsatt implementering av HSL-dokumentation för omvårdnadspersonal ska ske. För att HSL-dokumentationen ska bli optimal och behov ska kunna identifieras kommer den fortsatta implementeringen att ske stegvis i organisationen. Under våren 2015 kommer omvårdnadspersonalen i VILA att vara nästa grupp som introduceras i HSLdokumentation. VILA-personalen ska under perioden ta fram vanligt förekommande frastexter inom vart och ett av sökorden i syfte att förenkla och förtydliga dokumentation HSL för omvårdnadspersonalen. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. En introduktion och genomgång för legitimerad vårdpersonal genomfördes i mars 2014. Användningen av NPÖ har under året ökat i Skåne och 17 av 33 kommuner är anslutna. I Skåne totalt hade man under december 425 sökningar i NPÖ varav kommunerna stod för 312 st. I Kävlinge syns nyttan av sammanhållen journalföring i olika sammanhang och från november till december har antalet sökningar i kommunen ökat från 15 till 44 st. I september 2015 kommer nuvarande Nationell patientöversikt, NPÖ, tas fram i en ny version. Hygien Under 2013 infördes en metod för att mäta omvårdnadspersonalens kunskaper och efterlevnad i basala hygienrutiner. Samtlig omvårdnadspersonal i ombads besvara en enkät. 279 personal svarade på enkäten 2014. Sammanställningen visade bland annat bristande efterlevnad i användandet av skyddshandskar, engångsplastförkläden samt handdesinfektion. Utvecklingsområde hygien Målsättning Öka kunskap och efterlevnad av basala hygienrutiner. Aktivitet Utveckla uppföljningsmetod. Ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor Det påbörjade förbättringsarbetet 2013 gällande ordinationskort och läkemedelslistor har fortsatt under 2014. Layout på läkemedelslistor såväl som signeringslistor har setts över och reviderats. Arbetssättet med de krypterade USB-minnena är implementerad i verksamheten. Utvecklingsområde Ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor Målsättning Upprätthålla nytt arbetsätt gällande ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor. Aktivitet Uppföljning av MAS. sida 17 av 22

Fallprevention Orsak till att en person faller upprepade tillfällen beror många gånger på en rad olika anledningar, t.ex. medicinsk bakgrund, sociala faktorer och den enskildes hemmiljö. Det förebyggande arbetet ska därför inriktas på systematik och samarbete mellan yrkesfunktioner och lagrum. Fallrapport fyller en viktig funktion i analys och ställningstagande till förebyggande åtgärder efter att ett fall har inträffat. Syftet med det preventiva arbetet är att systematiskt arbeta förebyggande med fallhändelser och fallskador. Målsättning är att med systematisk hantering och analys av fallrapporter kunna minska antalet fallhändelser samt förebygga vårdskador till följd av fallhändelser. Under 2014 har en revidering av befintlig rutin, underlag och fallrapport genomförts. Målsättningen med revideringen var att skapa en tydlighet kring vikten av analys, samt en förbättrad dokumentation som möjliggör uppföljning. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 En del i patientsäkerhetsarbetet är hur socialnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Samverkan regleras i diverse samverkansdokument. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne. Samordnad vård planering, Rutiner vid samordnad vårdplanering mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Överenskommelse om palliativ vård i Skåne. Överenskommelse om habilitering i Skåne. Lokalt avtal beträffande sam verkan kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom. Lokalt avtal om läkarmedverkan för rådgivning, stöd och fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården. Riktlinjer för uppsökande tandvård i Skåne. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne. Ledningskraft, består av regelbundna möten mellan verksamhetschef hemvård, MAS, verksamhetschefer för hälsovårdsenheterna i Kävlinge och Löddeköpinge, representant från slutenvården samt en utvecklingsledare från kommunförbundet. I Ledningskraft diskuteras och beslutas det i frågor om vård och omsorg om de sjuka äldre. sida 18 av 22

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Nationella Kvalitetsregister 2014 Svenska Palliativregistret Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut, i enlighet med riktlinjerna från Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med registret är att successivt förbättra vården i livets slutskede för patienter oavsett diagnos och typ av vårdenhet. Genom att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede kan därigenom ett kontinuerligt förbättringsarbete stödjas som syftar till optimal vård. Kvalitetsregistrets mål är att alla som avlider i en av sjukvården väntad död, oavsett sjukdom, skall kunna känna trygghet inom följande: Patienten och dennes närstående är informerade om situationen Patienten har smärtlindring samt lindring av andra besvärande symtom Patienten är ordinerad läkemedel vid behov Patienten får god omvårdnad utifrån det individuella behovet Patienten får vårdas där han/hon vill dö Patienten behöver inte dö ensam Vetskap om att närstående får stöd I Kävlinge Kommun har 202 personer avlidit under 2014. 53 dödsfall registrerades av kommunen i Svenska Palliativregistret. Totalt sett under 2014 registrerades drygt 57 % av de i Kävlinge kommun folkbokförda avlidna i registret, vilket är en förbättring mot 2013 då motsvarande siffra var knappt 44 %. En stor del av denna förbättring beror dock på fler registreringar från sjukhusen, specialiserad palliativ sjukvård samt specialiserad palliativ hemsjukvård (ASIH). Detta i sin tur kan bero på att fler har avlidit just på dessa enheter. Hösten 2013 upprättade MAS och enhetschef för VILA-enheten en rutin för att öka antalet smärtskattningar. 2014 ökade antalet validerade smärtskattningar från 3,4 % till 23,8 %. Förbättringen till trots så finns det fortfarande förbättringsutrymme eftersom Svenska Palliativregistrets målvärde för smärtskattning är 100 %. Antalet erbjudna eftersamtal var på ungefär samma nivå, omkring 40 %, som under 2013. Svenska Palliativregistrets målvärde är 100 % så även här finns förbättringsutrymme. Senior Alert Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som vänder sig till personer som är 65 år och äldre. Det övergripande målet med Senior alert är att förebygga skador och främja hälsan hos de äldre personer som söker vård och omsorg. Riskbedömning, planerade och vidtagna åtgärder samt sida 19 av 22

händelser inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa registreras. Antalet utförda riskbedömningar 2014 var 275 st. Riskbedömningarna utförs genom följande evidensbaserade instrument: Modifierad Norton Scale är bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår. MNA (Mini Nutritional Assessment) bedömer risk för undernäring. Downton Fall Risk Index bedömer fallrisk. ROAG (Revised Oral Assessment Guide) bedömer risk för ohälsa i munnen. Arbetet med Individuella planeringar och därmed Senior Alert fortskrider och antalet utförda riskbedömningar ökade något under 2014. Det finns fortfarande förbättringspotential i arbetsstrukturen kring individuella planeringar på en del enheter/distrikt. Vidare kan förbättringar ske när det gäller riskbedömning av munhälsa. Antalet munhälsoriskbedömningar ökade från 122 st 2013 till 163 st 2014. Målsättningen är att alla som genomgår individuell planering ska bli erbjudna att få sin munhälsa bedömd. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Syftet med kvalitetsregistret beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)är att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå ett likvärdigt omhändertagande av denna patientkategori över hela landet. I registret sker kartläggning av frekvens och allvarlighetsgrad av symtom, aktuell läkemedelsbehandling, checklista för tänkbara orsaker gällande basala omvårdnadsåtgärder. Utifrån detta skapas aktuella omvårdnadsåtgärder som tillförs genomförandeplanen och individuell plan. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin finns i verksamheten för att inkomna klagomål och synpunkter registreras, omhändertas, analyseras och återkopplas. Detta gäller alla inkomna klagomål och synpunkter oavsett varifrån de kommer. Klagomål och synpunkter tas emot och utreds i Kävlinge kommuns system för klagomålshantering Åsikt Kävlinge. Rapporterna i Åsikt Kävlinge sammanställs, analyseras och redovisas i Socialnämnden. sida 20 av 22

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Patienter och deras närstående har erbjudits möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet och att förebygga vårdskador genom Anhörigstöd Hälsodagar Genom individuell planering och samordnad individuell planering. Förebyggande hembesök Balansträning Snubbelkoll vid nyinstallation av trygghetstelefon Demensstödgruppens stödarbete och utbildningar Läkemedelsgenomgångar Övergripande mål och strategier för kommande år Det långsiktiga och strategiska förbättringsarbetet i ledningskraft fortsätter. Arbetet syftar till att förbättra kvalitet och möjliggöra en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Särskilt fokusområde för 2015 är ökad frekvens samordnade individuella planeringar. Nytt hälso- och sjukvårdsavtal ersätter befintligt avtal och kommer att ha fokus på den enskildes behov oavsett organisation och huvudmannaskap. Ett förberedande arbete har påbörjats och fortlöper under 2015. sida 21 av 22

Sammanfattning av föreslagna utvecklingsområden Avvikelser Målsättning Minska antalet läkemedelsavvikelser Förenklad process Riskanalys ska ingå som en naturlig del i analysarbetet Aktivitet Analys och fortlöpande återkoppling till ledningsgrupp och sjuksköterskor under året. Ökad behörighet för fler yrkeskategorier att registrera avvikelsen direkt i systemet. Skapa rutin för riskanalys Demensverksamhet Målsättning Skapa trygghet för patient och dess anhöriga Aktivitet Fortsatt arbete och utbildning av fler personer i BPSD Skapa ett gemensamt dokument Överföra patienternas identifierade behov och vårdåtgärder från BPSD till genomförandeplanerna i Procapita Skapa följdsamhet av framtagna vårdåtgärder Mäta livskvalitet på ett objektivt och tillförlitligt sätt. Information om BPSD för sjusköterskor kväll/natt Ta fram rutin för individuella uppföljningar Undersöka alternativa mätverktyg till Qualid. Delegering av hälso-och sjukvårdsuppgift Målsättning Genomförande av kontinuerliga uppföljningar av delegerad personal Aktivitet Utveckla enhetligt arbetssätt. Ordinationskort/läkemedels- signeringslistor Målsättning Aktivitet Upprätthålla nytt arbetsätt gällande Uppföljning av MAS ordinationskort/läkemedelslistor/signeringslistor Hygien Målsättning Öka kunskap och efterlevnad av basala hygienrutiner Aktivitet Utveckla uppföljningsmetod sida 22 av 22