Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning, i vatten, jord, livsmedel, hos djur och människor kryllar det av olika smittämnen i form av bakterier, virus, svampar och parasiter. Många av dessa är helt ofarliga för oss människor och en del helt nödvändiga för att vi ska må bra, ex. vår normalflora. Normalfloran, de snälla bakterierna, som till stor del finns i huden, näsa, svalg och i tarmen ingår i vårt försvarssystem mot de mer elaka mikroorganismerna som finns runt omkring oss och som är mer benägna att framkalla infektioner. De snälla bakterierna kan bli elaka när de hamnar på fel ställe. Det mest vanliga är våra tarmbakterier som hamnat i våra urinvägar och kan ge oss en urinvägsinfektion eller hudbakterier som förflyttats till ex skadad hud som ett sår. Flertalet av våra snälla bakterier har även blivit motståndskraftiga mot många av våra vanliga antibiotika som används för att behandla infektioner med. Att vara bärare av dessa bakterier utan att vara sjuk är något som ökar och är idag vanligt förekommande i samhället. Detta tillsammans med att alltmer vård och omsorg, ofta bedrivs i gemensamma boenden och i enskilda boenden där kontakterna mellan sjukvård och omsorg kan vara täta, och det många gånger finns flera faktorer hos vård- och omsorgstagaren, som ökar risken för smittspridning och mottaglighet för infektioner, gör att det är viktigt att vi alltid arbetar för att hindra överföring av smitta och förebygga infektioner. Bild 3- Vårdrelaterade infektioner VRI En Vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom slutenvård eller annan vård och omsorg. Men det kan också handla om personal som arbetar inom vård och omsorg som ådrar sig en infektion till följd av sitt arbete som ex vinterkräksjuka. För verksamheten ger det höga kostnader, minskat förtroende och allra värst är det för den enskilde vård- och omsorgstagaren som det ger ett stort personligt lidande. Det kan vara en katastrof även för dennes familj. Nästan var tionde säng på landets sjukhus upptas av en patient med en VRI och de flesta uppkommer av den flora som individen själv är bärare av, våra sk. snälla bakterier. Vårdrelaterade infektioner är inget isolerat problem för slutenvården utan vård- och omsorgstagare inom särskilt boende, eller boende enligt lagen om stöd och service (LSS) drabbas också. Den typiske vård- och omsorgstagaren som drabbas är ofta äldre, multisjuk och har ett stort vård- och omsorgsbehov. Vanligast förekommande infektioner är urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner och luftvägsinfektioner.
Vårdrelaterade infektioner är ett problem för kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg i både kommuner och Landsting/Regioner Bild 4 Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta är det vanligaste sättet att överföra bakterier och virus på. Där händer är den särklass viktigaste transportören inom vård och omsorg. Men även personalens kläder och saker i omgivningen som man ofta tar i eller föremål som man använder ex säng, sängkläder, rullstol, toalett och lift är vanliga transportörer. Bild 5 Sätt stopp för smittan Det mest effektiva sättet att förhindra smittspridning och uppkomsten av infektioner till följd av vård och omsorg är att följa Basala Hygienrutiner och klädregler. Dessa utgör grunden i de hygieniska riktlinjer som finns. De regleras i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10 (M och S) och ska tillämpas av all personal där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform och om det finns en känd smitta eller inte. En föreskrift är en bindande regel! Bild 6- Handhygien God handhygien är kärnan i det förebyggande arbetet och den enskilt mest effektiva åtgärden för att förhindra smittspridning. Det kan göras genom två olika metoder handdesinfektion och handtvätt med tvål och vatten. Den översta bilden visar bakterietillväxt på en till synes ren hand som trycks mot en odlingsplatta. Plattan till vänster visar de bakteriekolonier som finns kvar på handen efter att handen tvättats med tvål och vatten. Plattan till höger visar att bakterierna så gott som nästan helt är borta efter att handdesinfektion utförts Att desinfektera händerna har i särklass bäst effekt på att få bakterier från händerna, förutsatt att du har rätt teknik. I vissa fall behöver man komplettera med att tvätta händerna med tvål och vatten före handdesinfektion. När du behöver göra det får du reda på lite längre fram. Bild 7- Handdesinfektion Händerna ska desinfekteras med ett godkänt alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Handdesinfektion ska ske före vård- och omsorgsmoment för att hindra överföring av bakterier från personalens händer till vård- och omsorgstagaren Handdesinfektion före rent arbete förhindrar spridning av vård- och omsorgstagarens egen flora till fel ställe eller det som finns på personalens händer eller i miljön vid ex hantering av infarter, sår, läkemedel, matintag och material Handdesinfektion efter vård- och omsorgsmoment och orent arbete hindrar överföring från vårdoch omsorgstagaren och dennes närmiljö, till övrig miljö, andra vård- och omsorgstagare och till personal.
Bild 8- Förutsättningar för god handhygien För att en bra handhygien ska kunna utföras krävs det att händerna och underarmarna är fria från klocka, armband, ringar eller olika stödbandage och att arbetsdräkten har kort ärm. Naglarna ska vara kortklippta, omålade och inte vara av konstgjort material. Lagom nagellängd är när man håller handen rakt framför sig och inte ser nageln sticka upp bakom fingertopparna. Långa naglar är svåra att hålla rena, kan punktera handskarna och riva vård- och omsorgstagaren. Nagellack skadas snabbt och i sprickor fastnar mikroorganismer. Bild 9- Bakteriehärdar De här bilderna visar bakterietillväxten på flera ringar, ett armband och en klocka som tryckts mot odlingsplattor efter handdesinfektion. Smyckena blir inte rena eftersom handspriten inte kommer åt ordentligt. Armband av tyg och läder samlar mycket mikroorganismer och går inte att desinfektera effektivt. Smycken och klocka på händer och underarmar är stora bakteriehärdar. Bild 10- Bakteriehärdar Bilden visar hur handdesinfektionen av en hand med gelnaglar är otillräcklig och utgör en risk för smittspridning. Under konstgjorda naglar kan det växa, svamp, mögel och tarmbakterier. Det finns stark koppling mellan naglar och infektioner till följd av vård och omsorg. Bild 11- Infekterade sår hos personal Text som på bild.. Kommentar: Handskar och olika plåster förhindrar inte smittspridning. Du riskerar att föra smitta vidare och själv plocka upp bakterier från miljön. Bild 12 Händerna ska tvättas med tvål och vatten Text som bild.. Kommentar: Mekanisk bearbetning/rengöring av händerna krävs för att handdesinfektion ska ha full effekt på kräksjukevirus och clostridium Så här gör du: Fukta händerna och underarmar under rinnande vatten och massera in tvål. Skölj noggrant så att inga tvålrester finns kvar. Klapptorka händer och underarmar torra med torkpapper. Gör därefter handdesinfektion. Det är viktigt att händerna är torra innan handdesinfektion sker, annars finns risk för att den försämras genom utspädning. Bild 13- Handskar Text som bilden.
Kommentar: Om du sticker dig på en använd kanyl genom handsken minskar smittdosen. En viss mängd blod fastnar i handsken. Bild 14- Situationer då vi använder handskar Handskar minskar mängden smitta på händerna. De ska ha rätt storlek, för att passa dina händer och vara rätt för det arbetsmoment du utför. Plasthandskar används för korta arbetsmoment ex hantering av smutstvätt. Undersökningshandskar av vinyl eller nitril rekommenderas till vård- och omsorgsmoment som: Hjälp med nedre toalett Byte av inkontinenshjälpmedel Tömning av urinuppsamlingspåse Omläggning av sår Sugning i luftvägar Handskar av nitril ger ett bättre skydd vid hantering av cytostatika och kemiska medel och har högre motståndskraft mot punktioner eller revor som kan ske vid ex blodprovstagning. Bild 15 Handskas rätt med handskar Desinfektera händerna före du tar handskar ur sin förpackning för att behålla renheten på handskarna. Utför handdesinfektion efter att du tagit av dig handskarna eftersom det är lätt att handen smutsas ned i samband med detta och det finns även en möjlighet att handsken har mikroskåpiska hål. Byt handskar mellan olika arbetsmoment för att inte sprida bakterier från orent till rent och alltid mellan olika vård- och omsorgstagare. Växla aldrig mellan smutsiga och rena moment med samma handskar. Vård- och omsorgstagarens egna bakterier kan orsaka infektion. Handskar kan inte desinfekteras Kommentar: En handskbeprydd hand sprider smitta i sin omgivning precis som en oren hand, du känner dig inte smutsig, och får ingen ingivelse till att vilja utföra handdesinfektion. Bild 16- Vårda dina händer Tvål och vatten torkar ut dina händer mer än handsprit, så undvik att tvätta dem i onödan. Handsprit innehåller glycerin ett medel som återfettar huden. Använd handbalsam i anslutning till rast eller arbetspassets slut för att hålla huden mjuk och smidig för att undvika torr och narig hud. Huden luckras upp under en tät handske vilket ökar risken för hudbesvär. Händerna bör därför inte utsättas för handskar under längre tid eller oftare än nödvändigt. Kommentar: Hel hud är ditt bästa skydd mot smittämnen! Bild 17- Vård- och omsorgstagarens handhygien Text som på bilden.
Bild 18- Plastförkläde Text som på bilden. ska skydda arbetsdräkten 2016-03-02 vid nära kontakt med avklädd vård och omsorgstagare vid risk för kontakt med kroppsvätskor vid hantering av smutsiga föremål vid bäddning. Plastförkläde är engångs och slängs direkt efter användning! Bild 19 Situationer då vi använder plastförkläde Plastförkläde används vid Kommentar: Plastförklädet minskar klädburen smitta med 30-50 ggr Bild 20- Köksförkläde Text som på bilden Kommentar: Byts till ett rent varje dag. Bild 21- Stänkskydd Text som på bilden.. Använd visir alternativt ett vätskeresistent kirurgisk munskydd, klass IIR som kompletteras med skyddsglasögon. Det finns även munskydd klass II R och visir som alt i ett. Kommentar: Munskydd är engångsmaterial och kastas direkt efter varje användning. Skyddsglasögon och visir för flergångsbruk ska desinfekteras med ytdesinfektion med tensid. Bild 22- Arbetskläder Text som bilden. Kommentar: Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde som bekostar arbetskläderna. Fryser man kan man bära en privat kortärmad T-shirt eller ett linne under sina arbetskläder Om långärmad värmejacka (kofta) används tas den av vid kontakt med den boende. Bild 23- Hår och skägg Text som på bilden Bild 24 Skoskydd Skoskydd ger ingen vårdhygienisk vinning för personal och rekommenderas inte pga ökad risk för kontamination av händerna, i samband med att man tar av sig skydden efter användande. I särskilt boende ska skoskydd inte användas
I ordinärt boende kan de användas av andra orsaker. Skoskydden är då engångsprodukter och ska kasseras direkt efter användning. Handdesinfektion utförs i direkt anslutning till avtagande av skoskydden. Bild 25- Den enskildes och ditt skydd Infektioner till följd av vård och omsorg orsakar mycket personligt lidande och kostar mycket pengar. Alla som möter vård- och omsorgstagare riskerar att överföra smitta, oavsett känd eller inte känd smitta genom kontakt. Det effektivaste sättet att hindra smittspridning är att Du har rena händer och klär dig rätt. D.v.s. det är den enskildes skydd och ditt skydd som personal att Du tar ansvar för att känna till och alltid följa basala hygienrutiner och klädregler.