Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014 Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Januari 2015 2.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 5 Huvudslutsatser... 5 Resultaten i korthet... 5 Syfte och bakgrund... 7 Metod och material... 8 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 8 Jämförelser med riket och de fristående skolorna i Malmö... 8 Uppgifter på skolnivå... 8 Grundskolan... 9 Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9... 9 Små förändringar mot fjolåret beträffande ämnesproven i årskurs 3... 9 Andelen elever som klarade alla delprov i årskurs 3 är ungefär lika hög som ifjol. 10 Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3... 11 Måluppfyllelsen på de nationella proven i årskurs 6 är lägre än förra året... 12 Flickorna i årskurs 6 har fortsatt en högre måluppfyllelse i svenska... 13 Många lågpresterande elever i årskurs 3 i matematik lyfter sig inte till årskurs 6... 14 Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 6... 15 Runt 70-80 procent av eleverna i årskurs 9 har klarat respektive ämne... 16 Det finns fortsatt skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs 9... 16 Lågpresterande elever i årskurs 5 har fortsatt svårt att nå målen i årskurs 9... 17 Ämnesprovresultaten är relativt stabila över tid... 18 Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat... 19 Betygen i årskurs 9... 20 Gymnasiebehörigheten ökar... 20 Skillnaderna mellan skolorna och eleverna är stora men minskar... 22 De flesta av de obehöriga eleverna saknar flera ämnen... 23 Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid... 23 Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet... 24 Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier... 25 Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga... 25 Hur gick/går det för Rosengårdsskolans förra elever på deras nya skolor?... 25 Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka... 26 2
Andelen elever som har nått målen i alla ämnen fortsätter öka i Malmö... 26 Måluppfyllelsen har ökat i de flesta ämnena... 27 Skillnaderna mellan könen minskar i Malmö... 28 Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 9... 30 Betyg i årskurs 6-8... 32 Måluppfyllelsen i årskurs 6 är generellt aningen lägre i år... 32 Måluppfyllelsen i årskurs 7 är i de flesta ämnena högre i år... 32 Måluppfyllelsen i årskurs 8 är ungefär lika hög som förra året... 33 Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8... 34 Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten... 35 I huvudsak överensstämmer betygen med ämnesprovsresultaten... 35 Kommentar kring betygens överenstämmelse med ämnesprovsresultaten... 41 Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan... 42 Ungefär 7 av 10 årskurs 9-elever når inom fyra år högskolebehörighet... 42 Kommentar kring de kommunala grundskoleelevernas gymnasiemåluppfyllelse... 44 Måluppfyllelseundersökning i årskurs 1-5... 45 I genomsnitt har över 90 procent av eleverna i årskurs 1-5 nått målen per ämne... 45 Det finns elever som inte når målen i flera ämnen och inte har åtgärdsprogram... 46 Kommentar kring måluppfyllelseundersökningen... 47 Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat... 48 Skolor med högre andel positiva elever har generellt högre kunskapsresultat... 48 Kommentar kring jämförelsen mellan enkät- och kunskapsresultaten... 49 Grundsärskolan... 50 Betygsresultaten i grundsärskolan... 50 Få elever i grundsärskolan får betyget A... 50 Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan... 51 Förskoleklass... 52 Förskoleklasselevernas måluppfyllelse i årskurs 1... 52 Det finns ett samband mellan förskoleklass och högre måluppfyllelse... 52 Kommentar kring sambandet mellan förskoleklass och högre måluppfyllelse... 53 Fritidshem... 54 Fritidshemselevernas kunskapsresultat... 54 Det finns ett samband mellan fritidshem och högre kunskapsresultat... 54 3
Kommentar kring sambandet mellan fritidshem och högre kunskapsresultat... 55 Om eleverna i Malmös skolor... 56 Malmös nya resursfördelningsmodell... 59 Betygsutfall i relation till resursfördelningsmodellens prognos... 59 Bilaga 1. Ämnesförkortningarna... 60 Bilaga 2. Betygsresultaten på skolnivå... 61 4
Sammanfattande analys I denna rapport redovisas kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2013/2014. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö kommun når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras de viktigaste resultaten från rapporten. Huvudslutsatser Betygsresultaten har förbättrats men Malmös utmaningar kvarstår I sin Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun, 2013-10-04, bedömer Skolinspektionen att utbildningen inom kommunens skolväsende uppvisar brister i likvärdighet mellan skolorna och att de socioekonomiska faktorerna fortsatt är alltför avgörande för elevernas resultat. Årets betygsresultat är bättre än förra året men samtidigt är måluppfyllelsen generellt lägre när det gäller de nationella proven. Grundskolenämndens mål om högre måluppfyllelse och likvärdighet är lika aktuella nu som tidigare. Skillnaderna mellan skolor och olika elevgrupper har minskat men fortfarande är differenserna stora. Genom resursfördelningsmodellen är det tydligt att skolornas elever har väldigt olika förutsättningar att nå målen men också att det finns skolor som presterar över de resultat som den genomsnittliga skolan i Malmö skulle uppnå med motsvarande förutsättningar. En av Malmös stora utmaningar är att få fler skolor att överprestera sina förväntade resultat. Fortsatt starkt samband mellan lågt provresultat i lägre och högre årskurser För tredje året har i denna rapport konstaterats ett samband mellan ett lågt nationellt provresultat i den lägre årskursen och ett fortsatt lågt nationellt provresultat i ämnesprovet i den högre årskursen. Detta påvisar betydelsen av tidig och kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat samt adekvata stödinsatser för elever i behov av stöd. Än så länge har inte grundskoleförvaltningen noterat någon förbättring i denna årliga kartläggning. Det finns elever som inte har ett åtgärdsprogram trots att de inte når målen i flera ämnen Genom måluppfyllelseundersökningen av samtliga elever i årskurs 1-5, med syfte att kartlägga stödbehovet i de lägre årskurserna, framgår att det finns tämligen få elever som av sina lärare inte anses uppnå kunskapsmålen. Över alla fem årskurser är emellertid 119 elever utan ett åtgärdsprogram trots att deras lärare bedömer att de inte når målen i minst fyra ämnen. Av föregående stycke framgår vikten av tidiga insatser. I det systematiska kvalitetsarbetet är det därför angeläget att fortsatt bevaka att eleverna får förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Matematik och svenska som andraspråk håller ner gymnasiebehörigheten Det är tydligt att ämnena matematik och svenska som andraspråk, oavsett årskurs och om man ser till betyg, nationella prov eller måluppfyllelseundersökningen, är de ämnen som lägst andel elever klarar. Bland de elever som inte klarar gymnasiebehörighet är det ungefär 80 procent av eleverna som inte klarat godkänt i matematik. I svenska, och särskilt svenska som andraspråk, är vidare flickornas måluppfyllelse tydligt högre än pojkarnas. Dessa två ämnen bedömer grundskoleförvaltningen som särskilt viktiga för att lyfta Malmös resultat när det gäller andelen gymnasiebehöriga elever. Resultaten i korthet Betygsresultaten har förbättrats 2014 Den grundläggande gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna i Malmö har ökat försiktigt de senaste åren och fortsätter så även 2014. I år är 76,9 procent av eleverna gymnasiebehöriga. Behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen har under en tid 5
gått ned, vilket uppmärksammades i kunskapsresultatrapporten 2013 som något att noggrant följa framöver. 2014 års resultat har inneburit ett positivt trendbrott. Andelen elever som nått målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet har också ökat. En bidragande orsak till det är troligen 2014 års ändringar av hur man räknar genomsnittligt meritvärde. Regeländringen har nog även skapat större incitament för eleverna att läsa moderna språk. Andelen elever som läser moderna språk har ökat tydligt 2014 och andelen elever som klarat ämnet har också ökat påtagligt. Måluppfyllelsen är generellt lägre i år när det gäller de nationella ämnesprovsresultaten Beträffande de nationella ämnesproven är måluppfyllelsen i alla ämnen lägre när det gäller årskurs 3 och 6. I årskurs 9 är resultaten ungefär samma som förra året. I svenska är måluppfyllelsen ungefär lika hög som förra året medan den minskat något i matematik och ökat något i engelska. Ungefär 7 av 10 årskurs 9-elever når inom fyra år högskolebehörighet Bland de elever som lämnat en kommunal grundskola 2009 respektive 2010 och avslutat sina gymnasiestudier inom fyra år har 72 procent av eleverna från 2009-kullen och 67 procent av 2010-kullen gått ut gymnasiet med behörighet att fortsätta sina studier på högskola. Av de elever som var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen i grundskolan har knappt 80 procent klarat behörighet för högskolestudier. Skolor med högre andel positiva elever har generellt högre kunskapsresultat Grundskoleförvaltningen har i år börjat jämföra skolornas enkätresultat med kunskapsresultat med syftet att kartlägga om det finns särskilda frågor för eleverna som spelar särskilt stor roll för deras måluppfyllelse. Av kartläggningen framgår att det förefaller finnas ett samband mellan skolornas kunskapsresultat och andelen positiva elever på skolmiljö-relaterade frågor. Ett generellt samband har även identifierats mellan andelen elever som ger sin skola som helhet ett högt betyg och skolans kunskapsresultat. Få elever i grundsärskolan får A i betyg I grundsärskolan tillämpas samma nationella betygsskala som i grundskolan med undantaget att betygen F och streck inte ska användas. Av årets sammanställning framgår bland annat att endast i engelska och musik har några enstaka elever i årskurs 9 fått A i betyg. Måluppfyllelsen är högre bland eleverna som går i förskoleklass och fritidshem I årets rapport har måluppfyllelsen på skolorna satts i relation till andelen elever som går i fritidshem respektive om eleverna har gått i förskoleklass. Båda kartläggningarna visar på ett samband. Om det högre kunskapsresultatet är en effekt av fritidshemmet och förskoleklassen är dock osäkert då andra aspekter kan spela in och vara anledningen till sambandet. 6
Syfte och bakgrund Denna rapport redovisar kunskapsresultaten i Malmös grund- och grundsärskolor läsåret 2013/2014. Syftet med rapporten är att informera om hur väl eleverna i Malmö kommun når de uppställda kunskapsmålen samt att ge underlag för fortsatta analyser och beslut om insatser för en ökad måluppfyllelse. I rapporten redovisas resultaten i första hand på kommunnivå men analyserna kan även vara till användning för enskilda skolor i deras systematiska kvalitetsarbete. Denna typ av rapportering har sedan 1997 årligen genomförts av Stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. I samband med en ny skolorganisation beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande rapporten Obligatoriska skolan, överförs till grundskolenämnden. Föreliggande rapport är den andra om kunskapsresultaten som görs av den nya grundskoleförvaltningen. Den innehåller samma typ av resultatredovisning som förekommit i tidigare års rapporter, såsom nationella provresultat och betygsutfall, men även ytterligare information som exempelvis hur resultaten från Malmös kommuncentrala enkätundersökningar ser ut i relation till kunskapsresultaten. Resultaten i de nationella proven och betygsutfallet är indikatorer på hur väl Malmös skolor lyckas med uppdraget att få eleverna att nå de nationella kunskapsmålen. Grundskolenämnden i Malmö har i sin internbudget för 2014 beslutat om följande nämndsmål: 1. Elevers måluppfyllelse 2. Likvärdighet Denna rapport har särskilt fokus på dessa mål genom att avhandla elevernas kunskapsresultat och de skillnader som finns mellan eleverna och skolorna. 7
Metod och material I rapporten redogörs för de resultat som finns tillgängliga om respektive skolform under grundskolenämndens ansvar. Därefter följer en beskrivning av vilka förutsättningar och demografiska förhållanden grundskolan i Malmö har och står inför. Uppgifterna kan fungera som underlag vid fortsatta diskussioner och analyser kring elevernas måluppfyllelse. Grundskoleförvaltningens sammanfattande analys av rapportens resultat återfinns i början av rapporten. Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor Uppgifterna om resultaten i de nationella ämnesproven 2014 i skolår 3, 6 och 9 samt betygsutfallet i årskurs 6-9 har hämtats från elevsystemet EXTENS/Hypernet stöd för utvärdering och analys. Uppgifter från Skolverkets databas SIRIS används vid vissa resultatredovisningar i rapporten (se nedan). Uppgifterna om betygsutfall i kommunens skolor våren 2014 baseras på registrerade uppgifter i elevsystemet som sammanställts vid vårterminens utgång. Uppgifter från 2011 och tidigare år bygger på information ur det tidigare elevsystemet ELIT. Förändringar i betygsutfallet till följd av sommarskola och prövningar har inventerats och redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. Jämförelser med riket och de fristående skolorna i Malmö Den officiella nationella statistiken för resultaten i nationella ämnesprov i årskurs 6 och 9 redovisas utifrån antalet elever som deltagit. I Malmö kommun redovisas sedan flera år tillbaka de nationella provresultaten efter samma princip som betygsutfallet nationellt redovisas, dvs. utifrån alla elever, med utgångspunkt i att kommunen har ett ansvar för alla sina elever. Av detta skäl använder grundskoleförvaltningen Malmö kommuns statistik vid redovisningen av de nationella provresultaten. Malmö kommuns provresultat enligt den nationella statistiken kommer emellertid också redovisas i rapporten vid jämförelse med de fristående skolornas nationella provresultat. De nationella uppgifterna om betygsutfall redovisas enligt samma princip av både Malmö kommun och Skolverket. Således är det möjligt med raka jämförelser mellan Malmös och rikets resultat beträffande både kommunala och fristående skolor för såväl 2014 som över tid. Det är dock viktigt att uppmärksamma att den betygsstatistik som kommunerna själva tar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som senare redovisas av Skolverket. Detta beror till stor del på att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från skolorna. 1 Uppgifter på skolnivå I rapporten redovisas framför allt uppgifter på kommunnivå. I vissa fall görs också jämförelser mellan skolor (exklusive skolor med färre än 10 elever och Mottagningsskolan Mosaik). Vid jämförelser mellan könen på skolnivå uppmärksammas särskilt utmärkande differenser. Detta på grund av att det statistiska underlaget är mycket mindre och därför mer känsligt för stora variationer. Mycket av underlaget som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna i slutet av juni månad. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser för en högre måluppfyllelse. Denna rapport kan komplettera det underlaget ytterligare i skolornas fortsatta systematiska kvalitetsarbete. 1 Vanligtvis brukar Malmös kommunala skolors resultat var något bättre i den nationella statistiken. 8
Grundskolan Läsåret 2013/2014 gick cirka 3400 elever i förskoleklass och ungefär 25 400 elever i årskurs 1-9 i Malmö kommun. Av det totala antalet elever i grundskola gick 16 procent i en fristående skola. Tabellen nedan visar antalet elever per årskurs samt uppdelningen mellan kommunal och fristående skola. Tabell 1. Antal och andel F-9-elever i Malmö per årskurs och huvudman 2013/2014 Antal Andel Antal Andel Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal/andel elever per elever i flickor elever i flickor elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i elever i årskurs och huvudman F-klass (%) åk 1-9 (%) åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 Malmö - samtliga skolor 3 351 49 25 353 49 3 398 3 109 2 943 2 806 2 701 2 593 2 576 2 639 2 588 Malmö - kommunala skolor 2 905 48 21 305 49 2 922 2 654 2 529 2 379 2 293 2 127 2 086 2 175 2 140 Malmö - fristående skolor 446 55 4 048 51 476 455 414 427 408 466 490 464 448 Andel elever i fristående skolor 13% 16% 14% 15% 14% 15% 15% 18% 19% 18% 17% Källa: Skolverkets databas SIRIS Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och som stöd för betygssättning. Med stöd av resultaten och lärarens bedömning ska proven också utgöra underlag för utvärdering och uppföljning på lokal och nationell nivå. Proven är obligatoriska och skulle våren 2014 genomföras i matematik och svenska i årskurs 3. I årskurs 6 och 9 skulle dessutom ämnesprov genomföras i engelska samt i något av NO-ämnena biologi, fysik eller kemi och i något av SO-ämnena geografi, samhällskunskap, religion eller historia. I rapporten redovisas elevernas resultat i de nationella ämnesproven från vårterminen 2014. Ämnesproven prövar inte alla målen i kursplanen, de prövar inte heller alla mål lika mycket och uppgifterna i proven kan skilja sig från år till år. Proven är därmed inte exakta mätinstrument och är därför svåra att jämföra över tid. Det har även visat sig att rapporteringen av resultaten varit bristfällig på vissa skolor vilket också problematiserar jämförelser över tid. I rapporten görs vissa jämförelser med tidigare resultat, men större variationer mellan åren bör tolkas med försiktighet. Små förändringar mot fjolåret beträffande ämnesproven i årskurs 3 Andelen deltagande elever i årskurs 3 är lika hög som året innan, 94 procent. 2012 var andelen elever i årskurs 3 som genomförde ämnesproven 92 procent i både svenska och matematik. Mellan pojkarna och flickorna är det en ungefär 2 procentenheter högre andel flickor per ämne som deltagit i ämnesproven. På skolnivå utmärker sig en handfull skolor i respektive ämne där en tvåsiffrig andel elever inte deltagit på ämnesproven. Mellan könen på skolnivå skiljer sig deltagandegraden med över 10 procentenheter på ungefär ett halvdussin skolor i respektive ämne. I dessa fall är det oftast ett högre deltagande bland flickorna. De nationella ämnesproven består av flera delprov. I årskurs 3 kategoriseras elevernas resultat efter begreppet nått kravnivån i alla delprov. Våren 2014 klarade 52 procent av eleverna i årskurs 3 alla delprov i matematik. Motsvarande andel i svenska är 64 procent. Flickor klarade i genomsnitt alla delprov i en högre utsträckning. Könsskillnaden är, precis som förra året, större i svenska än i matematik. 9
Diagram 1. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 3 som klarat alla delprov 100% 60% 0% Elever som har klarat alla delprov (%) Elever som inte har klarat alla delprov (%) 47% 48% 48% 42% 36% 53% 52% 52% 58% 64% Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Matematik år 3 Svenska år 3 (inkl. Sva) Variationen mellan skolorna är stora. I matematik finns det skolor där nio av tio elever klarat alla delprov medan det finns skolor där motsvarande resultat är omvänt. I svenska har en handfull skolor en måluppfyllelse på ungefär 25-30 procent medan andra skolor har cirka 95 procent elever som klarat alla delprov. Könsskillnader finns också mellan skolorna. Det finns en differens i svenska på 25 procentenheter eller mer mellan pojkarna och flickorna på sju kommunala skolor. I matematik finns en sådan skillnad på elva skolor. I svenska är det uteslutande flickorna som på dessa skolor har en högre måluppfyllelse. Förra året var det endast tre respektive fyra skolor som uppvisade så pass stora skillnader mellan könen. Andelen elever som klarade alla delprov i årskurs 3 är ungefär lika hög som ifjol Av alla elever i årskurs 3 2011 var andelen som klarade alla delprov i svenska lite mer än hälften. Därefter har resultaten förbättrats. 2014 är andelen elever som klarat alla delprov 63,7 procent, dvs. något färre elever procentuellt jämfört med förra året. 2011 klarade också lite mer än hälften av eleverna alla delprov i matematik. 2012 års resultat innebar en ökning medan utfallet 2013 innebär en tillbakagång till 2011 års nivå. 2014 har en liten nedgång skett jämfört med förra årets resultat vilket innebär att endast 52,6 procent av eleverna har klarat alla delprov 10
Diagram 2. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 3 2011-2014 65% 60% 55% 54,5% 54,3% 63,7% 52,6% 45% 2011 2012 2013 2014 Matematik år 3 Svenska år 3 I Skolverkets databas SIRIS redovisas inte andelen elever som klarat alla delprov utan andelen som klarat respektive delprov. Av Skolverkets statistik framgår att i svenska/svenska som andraspråk är måluppfyllelsen cirka 85 procent i fem av åtta delprov. I taldelen och ett av läsdelproven, Enskilt textsamtal, är måluppfyllelsen nästan 95 procent. Ett av skrivdelproven, Faktatext har 75 procent av eleverna klarat av. Dessa delprov utmärker sig även i riket och bland de fristående skolorna i Malmö. Andelen elever i riket och i de fristående skolorna som klarat respektive delprov är generellt cirka 5 procentenheter högre. I såväl riket som i Malmös kommunala och fristående skolor är skillnaderna mellan könen som störst när det gäller de tre skrivdelproven. I matematik är måluppfyllelsen runt 85-90 procent i fem av sju delprov. I två delprov, Mätning längd, proportionella samband respektive Symmetri, skriftliga räknemetoder är resultaten 62 respektive 75 procent. Dessa delprov utmärker sig även i riket och bland de fristående skolorna i Malmö. Andelen elever i riket och i de fristående skolorna som klarar respektive delprov är generellt cirka 7 procentenheter högre än i Malmös kommunala skolor. I såväl riket som i Malmös kommunala och fristående skolor är skillnaderna mellan könen små. Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 3 Det mest noterbara från redovisningen av de nationella ämnesproven i årskurs 3 är den fortsatt låga andelen elever som klarat alla delprov. Även skillnaderna mellan könen och mellan ämnena är värda att uppmärksamma. Den nedåtgående utvecklingen i matematik behöver vändas. I och med redovisningen av utfallet på de enskilda delproven framgår var skolorna särskilt behöver fokusera sin undervisning i svenska och matematik för att lyfta elevernas måluppfyllelse. 11
Måluppfyllelsen på de nationella proven i årskurs 6 är lägre än förra året I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven minskat med 1,5 procentenheter i genomsnitt per ämne till drygt 91 procent. I svenska och matematik har deltagandegraden minskat med över 3 procentenheter. Mellan pojkarna och flickorna är skillnaderna försumbara. Mellan skolorna med högst respektive lägst deltagandegrad finns det ungefär lika stor genomsnittlig skillnad som i årskurs 3 men spridningen mellan skolorna är mer jämnt fördelad. Antalet skolor som har en tvåsiffrig andel elever som inte deltagit på ämnesproven är också några fler än i årskurs 3. På skolnivå är skillnaderna mellan könen i ett halvdussin fall över 10 procentenheter. För årskurs 6 motsvaras resultatredovisningen av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande kursplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas antingen som F, Inte deltagit eller Övrigt. Andelen elever i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är som lägst cirka 70 och som mest runt 80 procent, förutom i samhällskunskap där nästan 90 procent av eleverna som hade nationella prov i ämnet klarade godkänt. Diagram 3. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 100% 60% 0% 0% 6% 2% 0% 0% 0% 6% 6% 5% 8% 7% 2% 3% 0% 7% 7% 6% 5% 5% 9% 6% 11% 19% 17% 16% 28% 24% 17% 11% 14% 12% 19% 15% 22% 32% 34% 35% 36% 24% 24% 35% 22% 21% 22% 23% 18% 23% 28% 26% 12% 17% 21% 11% 14% 12% 18% 8% 5% 13% 7% 12% 9% 12% 3% 7% 2% 0% 2% 3% 5% 7% 4% 2% 3% 4% 3% Övr Inte delt. F E D C B A Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. Läsåret 2013/2014 var andra gången som eleverna i årskurs 6 betygsattes på de nationella ämnesproven. I nästföljande diagram redovisas andelen elever i kommunala skolor i årskurs 6 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, per ämne/ämnesblock de två senaste läsåren. Jämfört med förra årets resultat har årets årskurs 6-elever en lägre måluppfyllelse i samtliga ämnen/ämnesblock. 12
Diagram 4. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 6 som klarat godkänt 2013-2014 100% 60% 0% 82,6% 73,8% 79,3% 75,1% 83,5% 81,3% 82,7% Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. 74,0% 75,0% 73,5% 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Matematik år 6 Svenska år 6 Engelska år 6 NO år 6 SO år 6 På skolnivå finns det skolor i staden som ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E i genomsnitt per ämnesprov samtidigt som det finns skolor där motsvarande resultat endast är runt hälften. Flickorna i årskurs 6 har fortsatt en högre måluppfyllelse i svenska En högre andel flickor än pojkar har även i år klarat godkänt i svenska i årskurs 6 (80 procent jämfört med 70,3 procent). Det är emellertid en minskning med ungefär 2 procentenheter. I matematik och engelska är däremot differenserna fortsatt marginella. Diagram 5. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 6 per kön 100% 60% 0% 3% 2% 3% 2% 5% 6% 6% 5% 3% 2% 3% 2% 6% 8% 6% 6% 4% 6% 5% 6% 12% 17% 9% 17% 14% 18% 18% 21% 12% 12% 17% 15% 14% 23% 21% 21% 21% 33% 21% 24% 21% 18% 22% 24% 16% 16% 17% 23% 19% 19% 8% 8% 16% 12% 14% 15% 8% 6% 11% 7% 7% 9% 5% 6% 1% 2% 0% 4% 5% 4% 2% Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Engelska år 6 Matematik år 6 Svenska år 6 (inkl. Sva) 35% 25% 35% NO-ämnena år 6 SO-ämnena år 6 Övr Inte delt. F E D C B A Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. 13
I genomsnitt per ämne finns det ett halvdussin skolor som har skillnader i måluppfyllelse mellan könen som är över 20 procentenheter. I Skolverkets databas SIRIS redovisas resultaten utifrån andelen elever som deltagit. Av Skolverkets statistik framgår att i svenska/svenska som andraspråk har 85,1 procent av de elever som deltagit klarat godkänt provbetyg. För riket respektive de fristående skolorna i Malmö är motsvarande resultat runt 95 procent. I riket och i Malmös kommunala skolor finns det skillnader mellan könen som främst beror på differenser i måluppfyllelse när det gäller delprovet som handlar om att skriva. Av Skolverkets statistik framgår att många elever som läser svenska som andraspråk, i såväl riket som i Malmös kommunala skolor, inte klarar delproven som handlar om läsförståelse och skriftlig förmåga. I matematik har 81,3 procent av eleverna som deltagit fått ett godkänt provbetyg. I engelska är motsvarande resultat 88,6 procent. För riket respektive de fristående skolorna i Malmö är måluppfyllelsen tydligt högre i både engelska och matematik men särskilt i matematik där differensen är cirka 10 procentenheter. Skillnaderna mellan könen är små. 2 Många lågpresterande elever i årskurs 3 i matematik lyfter sig inte till årskurs 6 Som underlag för en fördjupande analys har årskurs 6-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska och matematik jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 3 från 2011. Kartläggningen ger en inblick i elevernas utveckling över tid och kompletterar motsvarande undersökning som gjorts på årskurs 9-eleverna. (se Lågpresterande elever i årskurs 5 har fortsatt svårt att nå målen i årskurs 9 längre fram i rapporten.) Urvalet i denna analys bestod av de elever i kommunala skolor som har registrerade nationella provresultat i såväl skolår 3 som skolår 6. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 3 och/eller årskurs 6 inte bedömts eller registrerats, totalt drygt 500 av 2021 elever, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras. När dessa årskurs 6-elever skrev nationella prov i årskurs 3 tillämpades en modell för att sammanställa så kallade kunskapsprofiler per skolår och ämne. Kunskapsprofilen visade hur väl eleverna uppnådde kunskapsmålen med begreppen: Nått kravnivå otillräckligt På god väg nå kravnivå Nått kravnivå helt 3 För att få en helhetsbild har kunskapsprofilen också kompletterats med Ej bedömt kravnivå Ej registrerat kravnivå Bland de elever i svenska som nådde kravnivån helt i årskurs 3 läsåret 2010/2011 (ungefär 1100 av eleverna i materialet) har 97 procent elever även klarat godkänt på det nationella provet i årskurs 6 läsåret 2013/2014. Andelen godkända elever i matematik under denna begreppskategori är 94 procent. Det är snarlika resultat med förra årets resultat. 2 Resultaten i NO- och SO-ämnena redovisas inte, i alla fall inte i nuläget, på kommunnivå i SIRIS. 3 Dessa begrepp definierades som: Nått kravnivå helt omfattade elever som uppnått målen i sin helhet. På god väg nå kravnivå omfattade elever som bedömdes ha problem att nå målen men som kunde få hjälp inom den ordinarie undervisningsgruppens ram. Nått kravnivå otillräckligt omfattade elever som inte uppnådde målen och som var i behov av stöd. 14
Bland eleverna som var på god väg att nå kravnivån i årskurs 3 (runt 200 elever) är måluppfyllelsen tydligt högre i svenska än i matematik. Förra året var måluppfyllelsen aningen högre i matematik. Bland eleverna som nått kravnivån otillräckligt i årskurs 3 (cirka 180 elever) är det 63 procent som inte nått målen i årskurs 6 i matematik. Motsvarande resultat förra året var 50 procent. I svenska är skillnaderna marginella mellan åren. Bland de elever som nått kravnivån otillräckligt eller är på god väg att nå kravnivån är det genomgående en lägre andel av pojkarna än flickorna som klarar godkänt provbetyg i årskurs 6. Diagram 6. Provbetygsfördelning i årskurs 6 utifrån provresultat i årskurs 3 100% 60% 0% 3% 6% 21% 15% 33% 19% 53% 63% 27% 36% 26% 24% 37% 26% 29% 13% 19% 13% 8% 7% 5% 12% 2% 4% 5% Svenska Matematik Svenska Matematik Svenska Matematik "Nått kravnivå otillräckligt" (pbt åk 3) "På god väg nå kravnivå" (pbt åk 3) "Nått kravnivån helt" (pbt åk 3) F E D C B A Not: De horisontella provbetygsstegen, (pbt åk 3) visar elevernas provbetyg i årskurs 3. Färgerna anger vad eleverna sedan fick för provbetyg i årskurs 6. Kommentar kring resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 6 Måluppfyllelsen bland de kommunala skolorna är runt 70-80 procent per ämne/ämnesblock. Samhällskunskap utmärker sig med en högre måluppfyllelse än de övriga ämnena. Man ska emellertid ha i åtanke att endast ungefär en fjärdedel av skolorna har haft ämnesprov i samhällskunskap. Ett enskilt SO- eller NO-ämnesprovsresultat behöver inte vara representativt för Malmö som helhet. Även i år har en stor andel av de elever som inte nådde kunskapskraven i årskurs 3 inte heller klarat godkända resultat i årskurs 6. Denna undersökning fortsätter att understryka vikten av tidiga insatser för elever med låga kunskapsresultat. 15
Runt 70-80 procent av eleverna i årskurs 9 har klarat respektive ämne I årskurs 9 har eleverna för andra gången skrivit ämnesprov i SO-ämnena och för tredje gången i NO-ämnena. I jämförelse med föregående år har andelen elever som genomförde proven ökat i engelska och är ungefär lika hög i svenska och matematik. I genomsnitt per ämne har drygt 89 procent av årskurs 9-eleverna deltagit på de nationella proven. Mellan pojkarna och flickorna är det ungefär 1 procentenhet högre andel flickor i genomsnitt per ämne som deltar i ämnesproven. Mellan skolorna med högst respektive lägst deltagandegrad finns det ungefär lika stor skillnad som i årskurs 6 men spridningen mellan skolorna är mer jämnt fördelad. Antalet skolor som har en tvåsiffrig andel elever som inte deltagit på ämnesproven är lika många som i årskurs 6. På skolnivå är skillnaderna mellan könen i en handfull fall över 10 procentenheter. För årskurs 9 motsvaras resultatredovisningen, precis som i årskurs 6, av ett sammanvägt provbetyg enligt gällande kursplan, dvs. med begreppen A-E. Elever som inte uppnår målen eller som inte genomfört alla olika provmoment redovisas antingen som F, Inte deltagit eller Övrigt. Andelen elever i årskurs 9 som klarat godkänt, dvs. minst provbetyget E, är i de flesta ämnena runt 70-80 procent. Måluppfyllelsen är något högre i engelska och lägre i fysik. Diagram 7. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 100% 60% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 1% 0% 0% 11% 9% 8% 14% 12% 8% 11% 9% 6% 22% 14% 8% 9% 13% 9% 17% 17% 15% 23% 17% 21% 15% 19% 32% 26% 24% 33% 23% 23% 21% 23% 26% 14% 21% 18% 17% 16% 18% 15% 21% 21% 22% 19% 13% 19% 12% 13% 11% 13% 11% 9% 12% 8% 6% 6% 13% 7% 3% 5% 8% 5% 5% 7% 8% 4% Övr Inte delt. F E D C B A Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. På skolnivå finns det skolor i staden som ligger uppemot 100 procent elever som klarat minst E i genomsnitt per ämnesprov samtidigt som det finns skolor där motsvarande resultat endast är hälften. Det finns fortsatt skillnader mellan könen i ämnet svenska i årskurs 9 Precis som förra året är ämnesprovsbetygsskillnaderna mellan könen tydliga. En tydligt högre andel flickor än pojkar har klarat godkänt i svenska i årskurs 9. 16
Diagram 8. Provbetygsresultaten för elever i kommunala skolor i årskurs 9 per kön 100% 60% 0% 0% 0% 1% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 9% 9% 8% 14% 11% 16% 11% 5% 6% 7% 12% 8% 14% 12% 18% 15% 12% 11% 17% 15% 13% 16% 26% 22% 26% 19% 32% 34% 25% 21% 26% 27% 23% 22% 18% 26% 18% 16% 16% 22% 13% 19% 18% 12% 18% 14% 13% 18% 12% 11% 7% 13% 12% 6% 9% 9% 9% 6% 5% 6% 2% 5% 5% 8% 5% Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Engelska år 9 Matematik år 9 Svenska år 9 (inkl. Sva) NO-ämnena år 9 SO-ämnena år 9 Övr Inte delt. F E D C B A Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. I genomsnitt per ämne finns det en handfull skolor som har skillnader i måluppfyllelse mellan könen som är över 20 procentenheter. I Skolverkets databas SIRIS redovisas resultaten utifrån andelen elever som deltagit. Av Skolverkets statistik framgår att i svenska/svenska som andraspråk har 90,3 procent av de elever som deltagit klarat godkänt i det sammanvägda provbetyget. För riket respektive de fristående skolorna i Malmö är motsvarande resultat runt 95 procent. I riket och i Malmös kommunala skolor finns det skillnader mellan könen som främst beror på differenser i måluppfyllelse när det gäller delproven som handlar om att läsa och skriva. Av Skolverkets statistik framgår att många elever som läser svenska som andraspråk, i såväl riket som i Malmö, inte klarar delproven som handlar om att läsa och skriva. I matematik har 81,6 procent av eleverna som deltagit fått ett godkänt provbetyg. I engelska är motsvarande resultat 94,3 procent. För riket respektive de fristående skolorna i Malmö är måluppfyllelsen något högre i engelska medan den är tydligt högre i matematik (87,5 procent respektive 91,5 procent). Skillnaderna mellan könen är små. 4 Lågpresterande elever i årskurs 5 har fortsatt svårt att nå målen i årskurs 9 Årskurs 9-elevernas nationella provresultat i ämnena svenska, engelska och matematik har jämförts med samma elevers nationella provresultat i årskurs 5 från 2010 med syftet att ge underlag för en fördjupande analys kring elevernas utveckling över tid och hur det slutligen gick. Urvalet i denna analys bestod av de elever i kommunala skolor som har registrerade nationella provresultat i såväl skolår 5 som skolår 9. Eleverna vars nationella provresultat i årskurs 5 och/eller årskurs 9 inte bedömts eller registrerats, totalt cirka 600 av 2180 elever per ämne, har exkluderats eftersom dessa elevers provresultat inte kan jämföras. 4 Resultaten i NO- och SO-ämnena redovisas inte, i alla fall inte i nuläget, på kommunnivå i SIRIS. 17
När dessa elever i årskurs 9 skrev nationella prov i årskurs 5 tillämpades samma kunskapsprofilsbegrepp som tidigare avhandlats under Många lågpresterande elever i årskurs 3 i matematik lyfter sig inte till årskurs 6 : Nått kravnivå otillräckligt På god väg nå kravnivå Nått kravnivå helt Ej bedömt kravnivå Ej registrerat kravnivå Bland de elever som nått kravnivån helt i årskurs 5 (drygt 1200 av eleverna i materialet) är måluppfyllelsen hög på det nationella provet i årskurs 9. Andelen godkända är lägre bland de elever som bedömdes vara på god väg att nå kravnivån i årskurs 5 (runt 200 elever) och faller betydligt bland de elever som bedömdes ha nått kravnivån otillräckligt (ungefär 150 elever). Särskilt tydliga är skillnaden i matematik. Mönstret är detsamma från tidigare år. De flickor som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5 har nått målen i en större utsträckning i årskurs 9 än pojkarna som uppnått kravnivån otillräckligt i årskurs 5. Flickorna har också generellt, oavsett provresultat i årskurs 3, en högre måluppfyllelse än pojkarna i svenska. Diagram 9. Provbetygsfördelning i årskurs 9 utifrån provresultat i årskurs 5 100% 60% 0% 9% 3% 6% 13% 16% 29% 15% 36% 38% 59% 36% 35% 26% 46% 34% 48% 21% 45% 25% 46% 24% 26% 36% 19% 15% 23% 19% 15% 12% 11% 18% 9% 7% 4% 5% 6% 3% 4% 6% 7% Engelska Svenska Matematik Engelska Svenska Matematik Engelska Svenska Matematik "Nått kravnivå otillräckligt" (pbt åk 5) "På god väg nå kravnivå" (pbt åk 5) "Nått kravnivån helt" (pbt åk 5) F E D C B A Not: De horisontella provbetygsstegen, (pbt åk 5) visar elevernas provbetyg i årskurs 5. Färgerna anger vad eleverna sedan fick för provbetyg i årskurs 9. Ämnesprovresultaten är relativt stabila över tid 2014 års resultat i matematik innebär ett negativt trendbrott från en uppgång som pågått sedan 2011. Årets resultat i svenska är oförändrat jämfört med föregående år. I engelska kan en uppgång noteras 2014 efter 2013 års dipp. 18
Diagram 10. Andel elever i kommunala skolor i årskurs 9 som klarat godkänt 2011-2014 60% 0% 20112012201320142011201220132014201120122013201420122013201420132014 Matematik år 9 Svenska år 9 Engelska år 9 NO år 9 SO år 9 Not: Inte alla elever har skrivit ämnesprov i alla SO- och NO-ämnen. Kommentar kring årskurs 9-elevernas nationella ämnesprovsresultat Resultaten i svenska och engelska förefaller fortsätta att ligga runt 80 procent över tid. 2015 års resultat ska bli intressant att se då utvecklingen generellt förefaller gå åt rätt håll trots den mindre tillbakagången 2014. Genomgående för varje årskurs har även i år noterats skillnader mellan könen i svenska. Detta uppmärksammas av grundskoleförvaltningen i lägesbeskrivningen 2014. Tidiga insatser behövs Undersökningen av överensstämmelsen mellan årskurs 9-elevernas provbetyg i årskurs 5 och årskurs 9 visar, för tredje året i följd, på samma mönster som motsvarande undersökning för årskurs 6-eleverna och understryker således än mer vikten av att fånga upp de lågpresterande eleverna i så tidig ålder som möjligt. Detta är mycket viktigt för att skolan ska ha optimala förutsättningar för att framgångsrikt vidta åtgärder och rikta insatser som hjälper eleven till att nå målen. 19
Betygen i årskurs 9 Betyg i grundskolan och grundsärskolan sätts efter en nationell betygsskala med sex steg. Betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där A-E står för godkända resultat och F står för ej godkänt resultat. Betyget ska uttrycka i vilken mån en elev har uppnått de kunskapskrav som finns för varje ämne. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av att eleven varit frånvarande, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen. Om eleven riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget, E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. Betygen är ett mått på huruvida eleverna når kunskapsmålen men de används även för att ta fram ytterligare mått för att bedöma måluppfyllelsen. Dessa mått är gymnasiebehörighet, genomsnittligt meritvärde och nått målen i alla ämnen. Gymnasiebehörigheten ökar Hösten 2011 ändrades behörighetsreglerna för att få påbörja en gymnasieutbildning. Tidigare krävdes att eleven hade godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att antas på ett nationellt program. Nu krävs godkänt betyg (dvs. E eller högre) i ytterligare ämnen samtidigt som reglerna skiljer sig mellan yrkesförberedande program och högskoleförberedande program: Förutom godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik måste den som väljer att studera på ett yrkesförberedande program (YRKFÖR) ha godkänt betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. totalt åtta. För det estetiska programmet gäller godkänt betyg i ytterligare nio ämnen förutom svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik, sammanlagt tolv ämnen. Detta är grundkravet för de högskoleförberedande programmen (HÖGSKF). För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen (HÖGSKS) ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen (HÖGSKN) ska tre av de övriga nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. Nedanstående tabell visar att Malmös kommunala skolor har en ungefär 10 procentenheter lägre andel behöriga per behörighetsgrupp än de kommunala skolorna i riket. Differenserna har dock minskat jämfört med förra året. Gentemot de fristående skolorna i riket har också skillnaderna minskat något. De fristående skolorna i Malmö har som helhet ungefär samma måluppfyllelse i år som 2013. Noterbart är emellertid att den sjunkit med mellan cirka 3-5 procentenheter per behörighetsgrupp bland pojkarna medan den ökat med ungefär lika mycket för flickorna. Mellan pojkarna och flickorna i Malmös kommunala skolor är dock skillnaderna mindre än förra året. Tabell 2. Andel elever behöriga för de olika gymnasieprogrammen i Malmö och riket Andel behöriga för de olika programmen läsåret 2013/2014 Riket - kommunala skolor Malmö - kommunala skolor Riket - fristående skolor Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligtoch tekniskt program Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 87,2 84,2 85,7 86,4 83,0 84,6 85,1 80,9 82,9 83,7 79,2 81,4 77,9 76,1 76,9 76,8 75,5 76,1 74,4 72,3 73,3 74,8 71,1 72,9 93,5 92,4 93,0 92,9 91,6 92,3 91,7 89,6 90,7 90,9 89,4 90,2 Malmö - fristående skolor 93,1 88,2 91,0 93,1 87,1 90,5 91,8 85,4 89,1 92,3 84,3 88,8 Källa: Uppgifterna för riket och Malmös fristående skolor är hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna för Malmö kommunala skolor är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem den 18 juni 2014. 20
Behörigheten till yrkesförberedande program fortsätter att öka försiktigt. 2014 års resultat är en liten ökning jämfört med förra året. Behörighetsgraden till naturvetenskaps- och teknikprogrammen fortsätter även den att öka. 2014 har inneburit ett positivt trendbrott när det gäller behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen. Diagram 11. Måluppfyllelse i årskurs 9 per behörighetsgrupp 2009-2014 79,0% 78% 77,1% 76,9% 76,1% 76% 74,4% 74% 73,3% 72,8% 72,9% 72% HÖGSKF HÖGSKN HÖGSKS YRKFÖR 68% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. För att möjliggöra en jämförelse över tid har beräkningar enligt de nya behörighetsreglerna gjorts även på betygsresultaten 2009 och 2010. Dessa avgångselever sökte till gymnasiet utifrån de gamla behörighetsreglerna. Skillnaderna mellan behörighetsgrupperna fortsätter att minska bland de fristående skolorna i Malmö. 2012 var skillnaden 10 procentenheter mellan andelen behöriga till yrkesförberedande program (94,2 procent) och den behörighetsgrupp med lägst måluppfyllelse (83,9 procent). I år är skillnaden drygt 2 procentenheter (91,0 procent mot 88,8 procent). I riket fortsätter nedgången av behörigheten beträffande samtliga behörighetsgrupper bland de kommunala skolorna medan de fristående skolorna bibehåller snarlika nivåer av måluppfyllelse som tidigare år. Diagram 12. Måluppfyllelse per behörighetsgrupp 2011-2014 i riket (%) 94% 92% 88% 86% 84% 82% 2011 2012 2013 2014 YRKFÖR - Fristående skolor YRKFÖR - Kommunala skolor HÖGSKF - Fristående skolor HÖGSKF - Kommunala skolor HÖGSKS - Fristående skolor HÖGSKS - Kommunala skolor HÖGSKN - Fristående skolor HÖGSKN - Kommunala skolor Källa: Skolverkets databas SIRIS 21
Skillnaderna mellan skolorna och eleverna är stora men minskar På skolnivå är gymnasiebehörigheten, beträffande alla behörighetsgrupper, väldigt hög på 16 av de 19 fristående skolorna, 100 procent eller uppemot den nivån. En skola utmärker sig särskilt på ett negativt sätt med en måluppfyllelse på endast 70 procent. När det gäller Malmös kommunala skolor, exklusive Mottagningsskolan Mosaik, vars resultat redovisas längre fram i rapporten, är skillnaderna större. Två skolor ligger på en andel behöriga runt 40-50 procent i alla behörighetsgrupper medan sju skolor ligger över 90 procent. Förra året var andelen gymnasiebehöriga på vissa skolor betydligt lägre än 50 procent vilket innebär att skillnaderna minskat i år. Förändringen innebär samtidigt en tydlig avvikelse från den negativa trend som infunnit sig när det gäller skillnaderna mellan Malmös skolor under senare år. Diagram 13. Skillnaderna mellan skolorna under 2000-talet (%) 95 85 100,0 97,6 97,8 97,8 97,9 99,3 94,9 96,3 96,4 97,4 97,3 97,2 75 65 55 45 35 25 52,0 48,0 50,3 48,8 46,2 47,3 45,5 36,6 42,2 36,4 30,1 29,2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skolan med lägst andel gymn.beh. Skolan med högst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med lägst andel gymn.beh. Medelvärde för de tre skolor med högst andel gymn.beh. Källa: Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas SIRIS och grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. Även på individnivå kan noteras att skillnaderna minskar mellan Malmös elever. Nästföljande diagram visar elevernas sammanlagda betygspoäng från deras 16 bästa ämnen (dvs. sättet att räkna genomsnittligt meritvärde som gällde fram till i år) 2009-2014 redovisat per kvintil (dvs. genomsnittlig poäng för den femtedel elever med lägst poäng, osv.) Diagrammet visar att toppkvintilens genomsnittliga poäng är tämligen oförändrad över de sex åren medan de övriga kvintilerna har en högre genomsnittlig poäng än för sex år sedan på grund av resultatökningar under de senaste två åren. Diagrammet visar samtidigt de tydliga skillnaderna som finns mellan eleverna i Malmö. 22
Diagram 14. Betygsresultaten på elevgruppsnivå 300 287,1 286,1 250 200 239,7 247,5 201,6 217,1 168,0 180,8 150 100 63,7 73,2 50 0 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Kvintil 1 0- Kvintil 2 21- Kvintil 3 41-60% Kvintil 4 61- Kvintil 5 81-100% Källa: Uppgifterna är hämtade från grundskoleförvaltningens elevsystem. Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. De flesta av de obehöriga eleverna saknar flera ämnen Grundskoleförvaltningen har gjort en analys av hur betygsresultaten ser ut bland de 503 elever som inte klarade behörighet för gymnasiala studier läsåret 2013/2014. Av dessa elever har 34 procent inte klarat något av ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. 21 procent har endast klarat ett av dessa tre grundläggande ämnen som eleverna måste vara godkänd i för att kunna nå gymnasiebehörighet. De flesta i dessa elevgrupper har endast klarat godkänt betyg i en handfull ämnen. Bland de återstående 225 eleverna saknar 196 elever endast ett ämne för nå gymnasiebehörighet för yrkesprogram. 193 av dessa elever saknar då godkänt i något av de tidigare nämnda grundläggande ämnena. Hade dessa 196 elever nått gymnasiebehörighet hade Malmös resultat ökat till över 85 procent. De 196 eleverna utgör 39 procent av samtliga obehöriga elever 2014, vilket är en något högre andel än motsvarande andel för de fem föregående åren. Resultaten i de grundläggande ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik spelar en stor roll för Malmös måluppfyllelse. Knappt 80 procent av de obehöriga eleverna klarade inte godkänt betyg i matematik. Beträffande de andra två ämnen är motsvarande resultat drygt hälften. Gymnasiebehörigheten har varit stabil över tid För att möjliggöra en jämförelse över tid har Skolverkets statistik över gymnasiebehörigheten under 2000-talet hämtats för att illustrera hur den grundläggande behörigheten har sett ut i riket och i Malmö över tid. Diagrammet visar, särskilt om man tar hänsyn till den på nationell nivå konstaterade nedgången av gymnasiebehörigheten vid införandet av de högre behörighetskraven 2011, att Malmös måluppfyllelse som helhet ligger relativt stabilt över tid men att resultaten i riket har sjunkit. 23
Diagram 15. Andel gymnasiebehöriga i Malmö och riket under 2000-talet 95 90 85 89,4 89,9 89,3 89,7 89,5 89,2 88,8 88,2 87,5 86,9 86,6 85,7 80 79,5 79,6 80,6 80,5 79,3 79,5 79,2 79,1 79,1 79,6 76,7 77,2 75 70 65 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor) Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets resultat vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat 2013. Få nyanlända elever i de högre årskurserna når gymnasiebehörighet Andelen behöriga till gymnasieprogrammen påverkas av nyanlända elevers vistelsetid i Sverige. Sedan höstterminen 2012 erbjuds de nyinvandrade eleverna i de äldre årskurserna en plats på Mottagningsskolan Mosaik. På Mosaik arbetar man ämnesövergripande med fokus på ett språkutvecklande arbetssätt. Målet är att snabbt möjliggöra för nyanlända elever i Malmö kommun att på sin individuella nivå inhämta och utveckla kunskaper i svenska språket samtidigt som eleverna får möjlighet att fortsätta utvecklas i alla övriga skolämnen. I tidigare års rapporter har en redovisning gjorts av behörighetsnivån där eleverna i förberedelseklasserna och/eller på Mosaik exkluderades vilket gav en bild av hur andelen nyanlända elever påverkar betygsutfallet för Malmös skolor. Andelen behöriga 2013 ökade med ungefär 3 procentenheter när eleverna i förberedelseklass och på Mosaik exkluderades. Våren 2014 fick 76 elever, 41 flickor och 35 pojkar, slutbetyg på Mottagningsskolan Mosaik. Det motsvarar drygt 3 procent av den totala elevgruppen i skolår 9. Om dessa 76 elever exkluderas i beräkningarna av gymnasiebehörigheten så ökar andelen behöriga med ungefär 2-3 procentenheter för samtliga behörighetsgrupper, både för flickorna och för pojkarna. Skolverket kategoriserar nyanlända som Nyinvandrade elever (som) har kommit till Sverige de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svenska skolsystemet tidigare. 5. Enligt Skolverkets statistik var 106 av Malmös årskurs 9-elever 2014 nyinvandrade varav cirka 18 procent uppnådde gymnasiebehörighet, motsvarande för riket är 27 procent. Måluppfyllelsen för Malmös kommunala skolor exklusive dessa elever blev ungefär 80 procent, motsvarande för riket är 89 procent. 5 Elever med okänd bakgrund och elever med tillfälliga personnummer ingår inte bland nyinvandrade i Skolverkets statistik. 24
Få elever med anpassad studiegång når behörighet för gymnasiala studier Av 3 kap 12 skollagen (2010:800) framgår att om det särskilda stödet för en elev som är i behov av särskilt stöd inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut fattat av rektor innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, så kallad anpassad studiegång. Enligt elevsystemet har 99 elever i årskurs 9, varav 29 flickor och 70 pojkar, haft anpassad studiegång 2014. Det är 4,5 procent av samtliga elever i årskurs 9, vilket är en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. 14 av dessa 99 elever, drygt 14 procent, nådde behörighet till yrkesförberedande program vilket är marginellt bättre än förra året. Måluppfyllelsen var lika för både flickorna och pojkarna. För elever med anpassad studiegång har de senaste åren avvikelser från timplanen gjorts i knappt fem ämnen i genomsnitt per elev. De ämnen som anpassats bort är i första hand NO-ämnena, särskilt kemi och fysik, vilket gäller för de flesta av eleverna med anpassad studiegång. Därefter följer i första hand SO-ämnena samt teknik och sedan de praktisk-estetiska ämnena, som mellan en femtedel och en fjärdedel inte läst på grund av anpassad studiegång. Mönstret är överlag detsamma som förra året. Tidigare år har en relativt hög andel i denna elevgrupp inte läst ämnet engelska på grund av anpassad studiegång. I år rör det sig endast om några enstaka elever. Sommarskola och prövning ökar andelen gymnasiebehöriga Elever kan komplettera sina betyg efter avslutad skolgång med stöd av så kallad sommarskola och prövning. Sommaren 2014 deltog cirka 150 elever i sommarskolan och ytterligare 2,2 procentenheter av eleverna i årskurs 9 (47 elever) nådde på detta sätt behörighet till gymnasieskolan. Den samlade andelen elever som nådde behörighet till yrkesförberedande program efter sommarskolan 2014 blir därmed 79,1 procent. I riket ökade andelen gymnasiebehöriga från 86,9 procent till 87,5 procent genom sommarskolan 6. För Malmös del innebar sommarskolan 2013 att ytterligare 1,1 procentenheter av eleverna i årskurs 9 nådde behörighet till yrkesförberedande program. 2012 respektive 2011 var motsvarande resultat 1,6 respektive 3 procentenheter. De statliga bidragsreglerna för sommarskola har förändrats mellan åren vilket bör beaktas vid jämförelse över tid. Nuvarande statsbidragsregler finns i förordning 2014:47 om statsbidrag för bland annat sommarskola. Denna satsning är planerad att pågå 2014-2016. Hur gick/går det för Rosengårdsskolans förra elever på deras nya skolor? Inför läsåret 2013/2014 lades Rosengårdsskolans årskurs 6-9 ned och eleverna som skulle börja årskurs 6-9 fick fortsätta sina studier på flera olika skolor i olika delar av staden. När de 45 elever som kom att bli årskurs 9-elever 2013/2014 gick ut årskurs 8 hade 40 procent uppnått grundläggande gymnasiebehörighet och det genomsnittliga meritvärdet var 122,9. Våren 2014 hade motsvarande resultat ökat till 42,2 procent respektive 144,0 poäng. Det är en mindre ökning än vad kommunens elever som helhet ökade mellan årskurs 8 och 9. De 89 eleverna från Rosengårdsskolan som börjat årskurs 7 eller 8 läsåret 2013/2014 har haft en mycket mer positiv utveckling än kommunen när det gäller andelen elever med betyg motsvarande grundläggande gymnasiebehörighet. 6 Skolverket har inte tidigare redovisat statistik över hur sommarskolan påverkar gymnasiebehörigheten. 25
Även Örtagårdsskolans årskurs 6-9 lades ned inför läsåret 2013/2014. De flesta av dessa elever går numera på en annan skola. I detta fall har alla tre årskurser haft en sämre utveckling mellan åren än kommunens tre årskurser som helhet. Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka Meritvärde beräknades fram till förra året som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med 2014 kan emellertid elever som läser fler än 16 ämnen samt moderna språk räkna in sitt betyg i moderna språk som ett 17:e ämne i sitt meritvärde. Det högsta möjliga meritvärdet är således numera 340 poäng istället för 320 poäng som det var tidigare. På grund av ett misstag från Skolverkets sida har de inte kunnat redovisa det genomsnittliga meritvärdet för 2014 enligt det nya sättet att räkna utan blivit tvungna att räkna ut det enligt det gamla sättet. Resultatet för Malmös kommunala skolor 2014 i nedanstående diagram borde bli betydligt högre efter det nya sättet att räkna enligt Grundskoleförvaltningens beräkningar, 212,6 poäng. Högst troligen skulle även det genomsnittliga meritvärdet i riket ha ökat tydligt. Som framgår av diagrammet nedan har Malmö och riket, såväl kommunala som fristående skolor, haft en tydlig ökning av det genomsnittliga meritvärdet. Även när det gäller genomsnittligt meritvärde ligger Malmö lägre än riket men skillnaderna har minskat de senaste åren. Diagram 16. Genomsnittligt meritvärde i Malmö och riket under 2000-talet 220 215 210 205 200 195 202,9 202,4 193,5 205,4 204,5 197,3 196,0 206,8 202,7 205,3 200,7 209,6 207,4 200,7 196,8 211,4 208,2 203,6 198,7 214,8 211,4 211,0 206,6 190 192,6 185 180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor) Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till den tydliga uppgången för Malmös resultat 2013. Andelen elever som har nått målen i alla ämnen fortsätter öka i Malmö Ytterligare ett resultatmått som baseras på betygsutfallet är hur stor andel av eleverna som nått målen i alla ämnen. Precis som när det gäller de övriga resultatmåtten så har en ökning skett, till 68 procent i detta fall. Även i riket kan en uppgång noteras. 26
Diagram 17. Andel elever som nått målen i alla ämnen i Malmö och riket under 2000- talet 80 75 75,7 74,7 75,7 74,6 76,0 77,0 75,7 76,2 76,2 77,4 77,4 75,9 70 65 65,4 66,3 65,0 65,8 67,4 66,8 64,8 62,8 65,3 63,0 68,0 65,4 60 55 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Riket (kommunala skolor) Malmö (kommunala skolor) Riket (samtliga skolor) Malmö (samtliga skolor) Källa: Skolverkets databas SIRIS. Not: Mottagningsskolan Mosaiks resultat för 2013 saknas i Skolverkets underlag vilket är anledningen till uppgången för Malmös resultat 2013. Måluppfyllelsen har ökat i de flesta ämnena Följande diagram visar betygsfördelningen per ämne. Diagrammet visar att det finns stora skillnader mellan olika ämnen. Störst andel elever har nått målen i svenska och moderna språk. Diagram 18. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9 100% 60% 0% 8% 12% 9% 6% 8% 7% 16% 18% 14% 15% 16% 13% 14% 7% 4% 12% 14% 17% 13% 22% 13% 16% 19% 16% 11% 25% 24% 24% 24% 22% 16% 27% 26% 28% 18% 15% 14% 31% 16% 18% 21% 18% 19% 26% 25% 28% 19% 19% 19% 21% 33% 18% 24% 18% 18% 27% 19% 29% 22% 23% 28% 21% 19% 24% 21% 25% 23% 22% 19% 18% 21% 19% 19% 17% 19% 17% 13% 19% 28% 11% 13% 13% 11% 14% 13% 16% 9% 13% 13% 12% 16% 12% 7% 11% 13% 7% 8% 6% 9% 8% 8% 14% 5% 8% 1% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Årskurs 9 Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. F&S E D C B A Årets resultat är aningen bättre än 2013 års resultat i de flesta ämnena. När det gäller de övriga ämnena är resultaten i huvudsak oförändrade. Den tydligaste ökningen har skett i svenska som andraspråk vilket är ett trendbrott från en negativ utveckling som pågått sedan 2010. Det är glädjande då andelen elever som läser svenska som andraspråk fortsätter att öka. 2009 läste 25 procent av årskurs 9-eleverna ämnet. 2014 är motsvarande andel 35 procent. I engelska och matema- 27
tik, de två ämnena som eleverna måste vara godkända i (förutom ämnet svenska eller svenska som andraspråk) för att kunna vara gymnasiebehöriga, är resultaten tämligen stabila över tid. Detsamma gäller för ämnet svenska. Diagram 19. Andel godkända i engelska, matematik och svenskaämnena 2009-2014 100% 95% 95,0% 96,0% 85% 86,4% 88,2% 84,1% 82,0% 75% 66,3% 69,9% 65% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Bland de valbara ämnena har andelen elever som läst modersmål ökat en aning medan måluppfyllelsen i ämnet i år har minskat. Under samma period har andelen elever som läser moderna språk ökat för varje år. Måluppfyllelsen har inte påverkats negativt av detta utan är tvärtom hög. Per modernt språk är måluppfyllelsen ungefär lika hög, mellan 93-94 procent. Spanska är det ämne som flest elever läser bland de moderna språken, 52 procent, medan något fler elever läser tyska än franska. I nedanstående diagram visas andelen elever som läst de valbara ämnena och hur hög andel av dessa elever som klarat godkänt i det ämnet. Diagram 20. Andel elever som läst och klarat godkänt i de valbara ämnena 100% 95,4% 91,5% 93,5% 92,4% 60% 52,2% 62,4% 23,1% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 28,9% Läst Moderna språk Läst Modersmål Godkänd i Moderna språk Godkänd i Modersmål Skillnaderna mellan könen minskar i Malmö Generellt har flickor bättre skolresultat än pojkar. Det gäller såväl i Malmö som i riket. 2014 har emellertid pojkarna i Malmö förbättrat sina resultat tydligt vilket inneburit att de närmat sig flick- 28
ornas nivå av måluppfyllelse. Noterbart är att andelen flickor som nått de olika behörighetskraven i år har minskat en aning vilket också bidrar till att resultaten närmar sig varandra. Trenden är samma beträffande andelen elever som nått målen i alla ämnen. 2014 har differensen från året innan på nästan 10 procentenheter nästan halverats. Diagram 21. Andel gymnasiebehöriga elever per kön 2009-2014 i Malmö 82% 78% 76% 74% 72% 68% 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. HÖGSKF - Flickor HÖGSKF - Pojkar HÖGSKN - Flickor HÖGSKN - Pojkar HÖGSKS - Flickor HÖGSKS - Pojkar YRKFÖR - Flickor YRKFÖR - Pojkar På skolnivå finns det, precis som förra året, ett par skolor som har skillnader mellan könen med mer än 25 procentenheter (beroende på behörighetsgrupp). Det rör sig emellertid om andra skolor i år. Tre andra skolor utmärker sig beträffande måttet Nått målen i alla ämnen 2013. Huruvida det är flickorna eller pojkarna som har en högre måluppfyllelse på dessa skolor varierar. Beträffande det genomsnittliga meritvärdet är differensen mellan pojkarna och flickorna ungefär samma som förra året, cirka 20 poäng. Diagram 22. Genomsnittligt meritvärde per kön 2009-2014 i Malmö 225 220 223,3 215 210 205 200 195 190 185 206,1 187,5 203,3 180 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 Flickor Pojkar Not: Underlaget är Malmös kommunala skolor. På skolnivå skiljer det i regel tiotals poäng, i vissa fall flera tiotals poäng, mellan könen och det är endast i undantagsfall som pojkarna uppnår ett högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. 29
När det gäller det genomsnittliga meritvärdet har också de fristående skolorna stora skillnader mellan könen, såväl i Malmö som i riket. Beträffande den grundläggande gymnasiebehörigheten är emellertid skillnaderna mellan pojkarna och flickorna marginella bland de fristående skolorna i Malmö och riket. Skillnaderna per ämne mellan pojkarna och flickorna på de kommunala skolorna är i år generellt mindre jämfört med 2013. I nästan alla ämnen skiljer det mindre än 5 procentenheter, även om det nästan alltid är flickorna som står för den något högre måluppfyllelsen. I svenska som andraspråk har en 6 procentenheter högre andel flickor än pojkar klarat godkänt. I idrott och hälsa har en 5 procentenheter högre andel pojkar än flickor klarat godkänt betyg. På skolnivå i Malmö skiljer det mellan könen i genomsnitt minst 10 procentenheter i andel godkända elever per ämne på fem kommunala skolor. På samtliga skolor är det flickorna som har en högre måluppfyllelse. Generellt är mönstret, att en högre andel flickor än pojkar är godkända i ämnena, samma som i riket. Det gäller även för de fristående skolorna i Malmö och i riket. Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 9 Den grundläggande gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna i Malmö har ökat försiktigt de senaste åren och fortsätter så även 2014. Behörigheten till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen har under en tid gått ned, vilket uppmärksammades i kunskapsresultatrapporten 2013 som något att noggrant följa framöver. 2014 års resultat har inneburit ett positivt trendbrott. Den grundläggande gymnasiebehörigheten i Malmö som helhet har, till skillnad från i riket, varit relativt stabil under 2000-talet även om den gått ned en aning bland de kommunala skolorna. Att måluppfyllelsenivån i Malmö är oförändrad trots en nedgång bland de kommunala skolorna beror på att andelen årskurs 9-elever i fristående skolor har ökat under motsvarande period från några enstaka procent till över 15 procent och det är i hög grad högpresterande elever som söker sig till fristående skolor (se Om eleverna i Malmös skolor ). Det genomsnittliga meritvärdet har ökat tydligt i såväl Malmö som riket under 2000-talet. Orsaker till detta är bland annat betygsinflation 7, införandet av de nya behörighetskraven 2011 (som inneburit att eleverna behövt klara godkänt i fler ämnen), den nya betygsskalan 2013 med fler betygssteg, och det nya sättet att räkna genomsnittligt meritvärde 2014. I förra årets rapport lyftes den nya betygsskalan fram som en möjlig förklaring till den plötsliga ökningen av pojkarnas genomsnittliga meritvärde. Gapet minskade nämligen även mellan pojkarna och flickorna i riket på grund av att pojkarnas genomsnittliga meritvärde även nationellt ökade tydligt. Differensen mellan pojkarna och flickorna är i år i Malmö ungefär densamma som 2013 medan den har vuxit på nytt i riket. 2014 års ändringar av hur man räknar genomsnittligt meritvärde kan möjligen också tänkas ha betydelse i detta hänseende på ett eller annat sätt men ett sådant mönster är inte ännu lätt att urskilja i så fall. Regeländringen ser emellertid ut att ha betydelse när det gäller andelen elever som nått målen i alla ämnen. I Malmö har det resultatet ökat tydligt mellan 2013 och 2014 och även i riket, trots att andelen gymnasiebehöriga har sjunkit noterbart, har andelen elever som nått målen i alla ämnen ökat. 7 betygsinflation har förekommit sedan slutbetyg började utfärdas enligt det målrelaterade betygssystemet i slutet av 1990-talet (Skolverket 2012, Betygsinflation betygen och den faktiska kunskapsutvecklingen) 30
De flesta eleverna läser sjutton ämnen inklusive moderna språk. I och med att meritvärdet numera kan räknas på sjutton ämnen om eleven läser moderna språk finns det för de flesta eleverna inga ämnen som de kan bortprioritera utan att det påverkar deras meritvärde. Regeländringen har troligen även skapat större incitament för eleverna att läsa moderna språk. Andelen elever som läser moderna språk har ökat tydligt och andelen elever som klarat ämnet har också ökat påtagligt. En stor grupp av eleverna som inte når behörighet för gymnasiala studier är de nyanlända eleverna. Endast 20 procent av de nyinvandrade eleverna var gymnasiebehöriga när de gick ut årskurs 9 2014. Grundskoleförvaltningen har under 2014 genomfört en utredning där Mottagningsskolan Mosaiks övergripande arbetsprocesser kartlades. Utredningen kom bland annat fram till att Mosaik behöver förbättra sin kartläggning av de nyanlända elevernas kunskapsnivåer i varje enskilt ämne samt att utslussningen av eleverna från skolan till gymnasium eller en annan grundskola i Malmö behöver förbättras. Grundskoleförvaltningen kartlägger och utreder just nu de yngre nyanlända elevernas skolgång, dvs. årskurs F-6-eleverna. Andelen elever med anpassad studiegång fortsätter att minska. Det kan bero på att prövningen om en elev ska ha anpassad studiegång är hårdare idag då sannolikheten att en elev ska klara behörighetskraven till gymnasiet ökar ju fler ämnen en elev kan bli godkänd i. Det innebär samtidigt att det är än mer lågpresterande elever numera som har anpassad studiegång. Att det är NO- och SO-ämnena som främst anpassas bort bottnar sannolikt i att behörigheten till de estetiska programmen och de yrkesförberedande programmen endast kräver godkänt i nio respektive fem ämnen utöver svenska, engelska och matematik. Ämnena behöver inte vara NO- eller SO-ämnen. Ämnesvis framgår att ämnena matematik och svenska som andraspråk är de två ämnen som lägst andel elever klarar. Dessa två ämnen har således stor betydelse för att lyfta Malmös resultat när det gäller andelen gymnasiebehöriga elever. Bland de elever som inte klarar gymnasiebehörighet är det ungefär 80 procent av eleverna som inte klarat godkänt i matematik. Många av de lågpresterande eleverna behöver klara flera ämnen för att nå behörighet för gymnasiala studier. Resultaten för den lägst presterande kvintilen av elever har emellertid förbättrats något de senaste åren. 31
Betyg i årskurs 6-8 I årskurs 6-8 sätts betyg efter samma betygsskala som i årskurs 9 (se Betygen i årskurs 9 ). I och med att eleverna i årskurs 6, 7 och 8 inte läser alla ämnen i varje årskurs är det missvisande att visa betygsresultaten utifrån måtten gymnasiebehörighet, nått målen i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde. I denna del kommer därför endast betygsresultaten på ämnesnivå att redovisas. Måluppfyllelsen i årskurs 6 är generellt aningen lägre i år Av de elever som fått betyg (dvs. har läst ämnet) per ämne är måluppfyllelsen cirka 85-90 procent i de flesta ämnena. I bild och slöjd har 96 procent av eleverna klarat godkänt betyg (dvs. minst E) medan måluppfyllelsen i svenska som andraspråk endast är 62 procent. Förra året var måluppfyllelsen generellt runt 90 procent i huvuddelen av ämnena och 66 procent i svenska som andraspråk. Diagram 23. Betygsfördelning per ämne i årskurs 6 100% 4% 8% 9% 6% 15% 12% 12% 19% 17% 14% 15% 16% 12% 12% 4% 7% 9% 28% 14% 23% 23% 26% 18% 38% 13% 24% 31% 32% 32% 41% 60% 17% 28% 21% 18% 26% 27% 19% 22% 23% 22% 21% 24% 22% 23% 31% 26% 21% 28% 27% 28% 28% 28% 21% 21% 21% 17% 18% 23% 21% 28% 16% 15% 11% 18% 17% 12% 12% 8% 11% 9% 9% 9% 9% 12% 3% 3% 5% 8% 9% 6% 5% 4% 3% 3% 4% 4% 4% 3% 3% 5% 0% 0% 3% 3% BL EN HKK IDH MA ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Årskurs 6 F&S E D C B A Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Måluppfyllelsen i årskurs 7 är i de flesta ämnena högre i år Av de årskurs 7-elever som fått betyg per ämne är måluppfyllelsen cirka 80-85 procent i de flesta ämnena. I bild, modersmålsundervisning, musik, slöjd, svenska och teknik har ungefär 90-95 procent av eleverna klarat minst E i betyg medan andelen endast är 64 i svenska som andraspråk. Förra året var måluppfyllelsen generellt runt 80 procent i huvuddelen av ämnena och 67 respektive 59 procent i hem- och konsumentkunskap respektive svenska som andraspråk. 32
Diagram 24. Betygsfördelning per ämne i årskurs 7 100% 8% 17% 17% 18% 16% 11% 8% 14% 16% 19% 17% 16% 16% 15% 7% 9% 11% 25% 17% 25% 36% 28% 21% 17% 32% 24% 26% 32% 31% 16% 34% 34% 32% 35% 60% 28% 21% 22% 21% 28% 32% 23% 25% 16% 22% 18% 21% 23% 23% 22% 24% 36% 27% 25% 27% 23% 29% 17% 23% 22% 19% 21% 24% 23% 18% 18% 19% 14% 23% 18% 7% 12% 7% 12% 11% 12% 3% 4% 4% 3% 5% 5% 11% 9% 8% 8% 8% 8% 7% 9% 7% 0% 4% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 3% 1% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Årskurs 7 F&S E D C B A Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. Måluppfyllelsen i årskurs 8 är ungefär lika hög som förra året I årskurs 8 är måluppfyllelsen bland de elever som fått betyg per ämne cirka 80-85 procent i de flesta ämnena. I bild, hem- och konsumentkunskap, modersmålsundervisning, moderna språk, musik, slöjd och svenska har ungefär 90-95 procent av eleverna klarat godkänt betyg medan andelen endast är 62 procent i svenska som andraspråk. Diagram 25. Betygsfördelning per ämne i årskurs 8 100% 60% 9% 12% 9% 8% 19% 16% 22% 23% 17% 18% 17% 19% 21% 17% 19% 22% 25% 26% 23% 19% 15% 26% 16% 27% 28% 31% 28% 31% 31% 26% 24% 26% 19% 18% 19% 23% 23% 22% 19% 18% 21% 15% 21% 23% 26% 25% 22% 26% 26% 28% 19% 15% 19% 19% 17% 18% 18% 17% 15% 38% 27% 22% 23% 17% 13% 13% 16% 15% 15% 11% 13% 12% 9% 13% 12% 9% 11% 0% 4% 6% 7% 4% 7% 7% 5% 5% 4% 4% 4% 4% 4% 3% 5% 4% 4% 1% 3% BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Årskurs 8 F&S E D C B A Not: Bokstavsförkortningarna för respektive ämne är förklarade i bilaga 1. Not: F&S innebär betygen F och streck. I andel godkända elever är skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i de flesta ämnena strax över eller under 5 procentenheter beträffande samtliga årskurser 6-8. Flickorna står för den något högre måluppfyllelsen förutom i idrott och hälsa där motsatt förhållande råder. I de flesta årskurserna utmärker sig svenska och svenska som andraspråk som två ämnen där en ännu högre andel flickor än pojkar klarat godkänt betyg. 33
Kommentar kring betygsresultaten i årskurs 6-8 Det kan konstateras generellt rätt så tydliga variationer i måluppfyllelse per ämne mellan 2013 och 2014 när det gäller årskurserna 6 och 7. Lärarnas ovana med att betygsätta elever i dessa årskurser kan vara en faktor bakom dessa variationer. 34
Jämförelse mellan betygen och ämnesprovsresultaten De nationella ämnesproven ska som tidigare nämnts användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning. Under denna rubrik redogörs för fördelningen av betyg bland eleverna som erhållit ett visst provbetyg per ämne. Syftet är att ge en bild av om, och i så fall, i vilken omfattning, de nationella proven används som stöd för betygsättningen. Det statistiska underlaget för denna del är för litet på de flesta skolorna för att brytas ned på alla olika kombinationer av prov- och betygregistreringar. Därför kommer ingen redogörelse av skillnader mellan skolor och mellan kön på skolnivå att göras i denna del av rapporten. I huvudsak överensstämmer betygen med ämnesprovsresultaten Årskurs 6 I engelska i årskurs 6 är överensstämmelsen tydlig mellan provbetyget och betyget. 87 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har också fått F i betyg. Värt att notera är att få elever har fått ett högre betyg än provbetyg medan det är mer vanligt att eleverna får ett lägre betyg än provbetyg. Så var även fallet ifjol men i år är det ännu mer tydligt. Exempelvis har 25 procent av eleverna som fick A i ämnesprovet fått ett B i betyg. Mellan könen kan noteras att 20 procent av flickorna som fick E på ämnesprovet fick D i betyg. Motsvarande andel bland pojkarna som fick E i provbetyg är 5 procent. Diagram 26. Betygsfördelning per provbetyg i engelska 100% 7% 16% 22% 3% 26% 25% 60% 87% 78% 65% 68% 61% 74% F&S E D C B A 0% 17% 13% 13% 8% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Engelska år 6 Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I matematik kan noteras att över 30 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har klarat godkänt betyg. Förra året var motsvarande andel 25 procent. 3 procent av eleverna som klarat godkänt på ämnesprovet har fått F i betyg. Generellt förefaller det vara vanligare än i engelska att eleverna får ett högre betyg än provbetyget. 35
I likhet med året innan kan noteras att för provbetygssteg F till C så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett högre betyg än provbetyg. Diagram 27. Betygsfördelning per provbetyg i matematik 100% 3% 9% 6% 3% 11% 60% 0% 68% 72% 63% 72% 73% 86% 29% 19% 26% 17% 3% 6% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Matematik år 6 F&S E D C B A Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provbetyg satt utifrån olika kriterier. Således är det, i de två nästföljande diagrammen, ungefär 2/3 av eleverna som skrev ämnesprov i svenska som betygsatts i svenska och ungefär 1/3 som betygsatts i svenska som andraspråk. Förra året föreföll det finnas tydliga skillnader i betygsättningen i förhållande till provbetyget som eleverna erhöll i de två ämnena. I år är inget sådant mönster lika tydligt. I både svenska, och särskilt svenska som andraspråk, kan noteras för de flesta provbetygssteg en minst 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar med ett högre betyg än provbetyg. 36
Diagram 28. Betygsfördelning per provbetyg i svenska 100% 9% 15% 17% 14% 60% 0% 74% 76% 73% 74% 86% 26% 16% 15% 11% 9% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Svenska år 6 F&S E D C B A Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Diagram 29. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska 100% 9% 19% 19% 29% 33% 60% 78% 58% 72% 71% 67% F&S E D C B A 0% 23% 12% 9% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Svenska som andraspråk år 6 Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Beträffande SO- och NO-ämnena har noterats en högre betygssättning, särskilt i förhållande till provbetyget F. I genomsnitt per SO-ämne har 52 procent av eleverna som fått F i provbetyg fått minst E i slutbetyg. Motsvarande resultat per NO-ämne är 45 procent. Flickorna får även i dessa ämnen i en högre utsträckning än pojkarna ett högre betyg än provbetyget. 37
Årskurs 9 I engelska är överensstämmelsen, precis som i årskurs 6, tydlig mellan provbetyget och slutbetyget i årskurs 9. 86 procent av eleverna som fått E i ämnesprovet har också fått E i slutbetyg. I årskurs 9 har få elever fått ett högre slutbetyg än provbetyg, det är mer vanligt att eleverna får ett lägre slutbetyg än provbetyg. Exempelvis har 18 procent av eleverna som fick B på ämnesprovet fått ett lägre slutbetyg. Endast 10 procent har fått ett högre slutbetyg. För de flesta provbetygsstegen så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett högre betyg än provbetyg. Diagram 30. Betygsfördelning per provbetyg i engelska 100% 5% 17% 16% 18% 8% 60% 82% 86% 64% 72% F&S E D C B A 0% 14% 17% 7% 12% 3% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Engelska år 9 Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I matematik kan noteras att 44 procent av eleverna som fått F i ämnesprovet har klarat godkänt slutbetyg. Samtidigt har ingen elev som klarat godkänt på ämnesprovet fått F i slutbetyg. Till skillnad från i engelska är det i matematik en högre andel elever per provbetygssteg som har fått ett högre slutbetyg än provbetyg. Dessa avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg är ännu tydligare än ifjol. I matematik kan noteras att för provbetygsstegen E till B så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett högre betyg än provbetyg. 38
Diagram 31. Betygsfördelning per provbetyg i matematik 100% 4% 3% 5% 9% 60% 0% 56% 53% 65% 67% 63% 42% 27% 38% 28% 32% 7% 4% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Matematik år 9 F&S E D C B A Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Både eleverna som läser svenska och eleverna som läser svenska som andraspråk har skrivit ämnesprov i svenska men fått sitt provbetyg satt utifrån olika kriterier. Således är det, i de två nästföljande diagrammen, ungefär 2/3 av eleverna som skrev ämnesprov i svenska som betygsatts i svenska och ungefär 1/3 som betygsatts i svenska som andraspråk. Förra året föreföll det finnas tydliga skillnader i betygsättningen i förhållande till provbetyget som eleverna erhöll i de två ämnena. Även i år är det anmärkningsvärt många av eleverna som läser svenska som fått F som ändå klarat godkänt slutbetyg, 65 procent. I svenska som andraspråk är motsvarande resultat 34 procent. I både svenska och svenska som andraspråk, kan noteras, beträffande flera betygssteg, en minst 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar med ett mer fördelaktigt slutbetyg än provbetyg. I några enstaka fall är emellertid situationen den omvända. 39
Diagram 32. Betygsfördelning per provbetyg i svenska 100% 13% 8% 11% 35% 60% 0% 76% 57% 72% 74% 88% 56% 25% 19% 21% 5% 13% 4% 4% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Svenska år 9 F&S E D C B A Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. Diagram 33. Betygsfördelning i svenska som andraspråk per provbetyg i svenska 100% 5% 19% 11% 0% 17% 60% 0% 66% 72% 55% 72% 100% 28% 21% 14% 13% 6% 6% F (pbt) E (pbt) D (pbt) C (pbt) B (pbt) A (pbt) Svenska som andraspråk år 9 F&S E D C B A Not: Provbetygsstegen, i diagrammet förkortat (pbt), är exklusive registreringarna Inte deltagit och Övrigt. I SO- och NO-ämnena har noterats en högre betygssättning i relation till provbetyget. I både SOoch NO-ämnena har exempelvis, i likhet med förra året, ungefär hälften av den grupp elever som fått F i provbetyget fått minst E i slutbetyg. 40
När det gäller NO-ämnesblocket har observerats att för provbetygssteg A till E så får en 5-10 procentenheter högre andel flickor än pojkar ett högre betyg än provbetyg. Beträffande SOämnesblocket är inget mönster av könsskillnader tydligt. Kommentar kring betygens överenstämmelse med ämnesprovsresultaten Det som framgår av denna kartläggning är, precis som förra året, att det finns en överensstämmelse mellan provbetyget och betyget men att graden av överensstämmelse varierar mellan ämnena och könen, särskilt i matematik samt NO- och SO-ämnena. De nationella proven fungerar enbart som ett stöd vid betygsättning. En elevs hela skolgång ska till exempel inte betygsättas utifrån hur denne klarat sig på de nationella proven i årskurs 9. Vissa av ämnesproven skrivs dessutom månader före skolavslutningsdagen vilket innebär att det finns ytterligare tid och sätt som en elev kan göra sig förtjänt av sitt slutliga betyg. Detta förklarar dock inte de stora skillnaderna ämnesvis. Redan i förra årets rapport uppmärksammades att eleverna som läser svenska i en större utsträckning än eleverna som läser svenska som andraspråk erhåller ett godkänt betyg trots att de fått F på ämnesprovet. I och med att så även är fallet i år när det gäller årskurs 9-eleverna är följaktligen mönstret återkommande även i år. Grundskoleförvaltningen bevakar utvecklingen i detta hänseende inför kommande resultatsammanställningar. 41
Jämförelse med elevernas resultat i gymnasieskolan I grundskolans läroplan framgår att skolan ska förbereda eleverna för fortsatt utbildning. I denna del av rapporten ges en inblick i hur de kommunala skolornas elever i Malmö, som gick ut årskurs 9 läsåret 2008/2009 respektive 2009/2010, över fyra år, klarat sig i gymnasiet utifrån måtten 1) högskolebehörighet och 2) genomsnittlig betygspoäng. 8 I såväl grundskolan som gymnasieskolan erhåller eleverna poäng per ämne som motsvarar elevens betyg i ämnet/på kursen. I grundskolan ackumuleras betygen till ett meritvärde. I gymnasieskolan räknas alla betyg om till en genomsnittlig betygspoäng. Genom att räkna om meritvärdet i årskurs 9 till en genomsnittlig betygspoäng för de elever som fullbordat sina gymnasiestudier kan en rak jämförelse göras mellan dessa elevers poängsnitt i grundskolan respektive gymnasieskolan. I och med att grundskoleförvaltningen endast har tillgång till de kommunala gymnasieskolornas elevsystem saknas emellertid en stor del av eleverna vilket gör att det statistiska underlaget inte är komplett och för litet för att brytas ned på skolnivå. Därför kommer ingen redogörelse av skillnader mellan skolor och mellan kön på skolnivå att göras i denna del av rapporten. Ungefär 7 av 10 årskurs 9-elever når inom fyra år högskolebehörighet Av de 2 473 eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2010 har 38 procent av eleverna gått ut gymnasiet genom en kommunal skola i Malmö inom fyra år. Motsvarande andel för eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2009 är 45 procent. Bland dessa elever har 72 procent av eleverna från 2009-kullen och 67 procent av 2010-kullen gått ut gymnasiet med behörighet att fortsätta sina studier på högskola. Ser man till de elever som var gymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen i årskurs 9, dvs. exkluderar de ca 15-20 procent av eleverna i materialet som respektive år inte var gymnasiebehöriga när de lämnade grundskolan, ökar högskolebehörigheten till knappt 80 procent. Bland de som läst upp sina grundskolebetyg, genom exempelvis sommarskola, och sedan fullbordat sin gymnasieskolgång är behörigheten strax över 20 procent båda åren. 8 Valet av fyra år istället för tre år är på grund av att flera elever fullbordar sina gymnasiala studier över fyra år istället för tre år. 42
Diagram 34. Andel högskolebehöriga som lämnat kommunal skola 2009 och 2010 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 78,9% 80,1% 79,4% 72,1% 70,8% 71,5% 26,7% 17,1% 22,1% 70,2% 63,7% 66,9% 81,4% 73,5% 77,4% 24,3% 15,4% 20,1% Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Högskolebehöriga elever (som gått ut gymnasiet inom fyra år) Högskolebehöriga Högskolebehöriga elever (som gått ut elever (som gått ut gymnasiet inom fyra gymnasiet inom fyra år) som var år) som inte var gymnasiebehöriga pågymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen skolavslutningsdagen Högskolebehöriga elever (som gått ut gymnasiet inom fyra år) Högskolebehöriga Högskolebehöriga elever (som gått ut elever (som gått ut gymnasiet inom fyra gymnasiet inom fyra år) som var år) som inte var gymnasiebehöriga pågymnasiebehöriga på skolavslutningsdagen skolavslutningsdagen Elever som gick ut grundskolan 2009 Elever som gick ut grundskolan 2010 Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 9-eleverna minskar i gymnasiet Vid jämförelse av den genomsnittliga betygspoängen för eleverna kan för båda årskullarna noteras en nedgång efter gymnasiala studier jämfört med efter årskurs 9. Diagrammet visar att det fortsatt finns tydliga skillnader mellan könen även efter avslutad gymnasieskolgång för Malmös kommunala grundskoleelever. Diagram 35. Grundskole- och gymnasiepoängsnitt elever som lämnat kommunal grundskola i Malmö 2008/2009 respektive 2009/2010 Poängsnitt i grundskolan Poängsnitt i gymnasiet 20 18 16 14 12 14,0 12,1 13,0 11,1 13,5 13,8 11,7 11,9 12,8 10,6 13,3 11,2 10 8 6 4 2 0 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Elever som gick ut grundskolan 2009 Elever som gick ut grundskolan 2010 43
Kommentar kring de kommunala grundskoleelevernas gymnasiemåluppfyllelse Resultaten från undersökningen visar att de flesta av eleverna från Malmös kommunala grundskolor som läser vidare och avslutar sina studier på en av Malmös kommunala gymnasieskolor når behörighet för högskolestudier. Att det finns en betydande andel elever i grundskolan som inte nått gymnasiebehörighet på skolavslutningsdagen och som i efterhand läser upp sina betyg så de kan läsa på gymnasiet, och att cirka 20 procent av dessa elever dessutom går ut gymnasiet som högskolebehöriga, är vidare något viktigt att ha i åtanke i samband med denna och framtida resultatredovisningar av betygsresultaten i Malmös skolor. 44
Måluppfyllelseundersökning i årskurs 1-5 Våren 2014 genomfördes för andra gången en måluppfyllelseundersökning av samtliga elever i årskurs 1-5 i Malmös kommunala skolor. Undersökningen syftar till att ge underlag för vilka och hur många av de yngre eleverna som är i behov av stöd. Undersökningen gjordes genom en enkät som skickades ut till samtliga berörda skolor med stöd av det kommungemensamma omdömesverktyget, Omdöme24. Enkäten omfattade för årskurs 1-3 en fråga för de tio ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapsmål matematik, svenska, svenska som andraspråk, biologi, fysik, geografi, historia, kemi, religion och samhällskunskap. Samma fråga användes för eleverna i årskurs 4-5 men där tillkom åtta ytterligare ämnen bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, modersmålsundervisning, musik, slöjd och teknik som det finns kunskapsmål för årskurs 6. För samtliga elever tillkom avslutningsvis en fråga om eleven har åtgärdsprogram. Frågorna och svarsalternativen var följande: 1. Elevens kunskaper (i respektive ämne). - Eleven har uppnått målen för undervisningen - Eleven har inte uppnått målen för undervisningen - Eleven har inte haft undervisning i ämnet 2. Har eleven åtgärdsprogram? - Ja - Nej På flera skolor har lärarna besvarat undersökningen inkomplett, särskilt beträffande årskurs 4 och 5, vilket gör att resultat på enskilda skolor är osäkert. Därför kommer skolnivån att avhandlas mer översiktligt i detta kapitel. För den kommunövergripande nivån bedöms materialet som tillräckligt komplett för att det ska ge en bra bild av hur lärarna bedömer måluppfyllelsen i årskurs 1-5 i Malmös kommunala skolor. I genomsnitt har över 90 procent av eleverna i årskurs 1-5 nått målen per ämne Andelen elever i kommunen som bedöms av sina lärare ha uppnått målen för undervisningen är i de flesta ämnena ungefär 90-95 procent eller högre. Måluppfyllelsen är lägre i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I år redovisas resultatet i svenska och svenska som andraspråk tillsammans men vid förra årets undersökning var det inte så. Då framgick att måluppfyllelsen var mycket lägre i svenska som andraspråk (74 procent över alla årskurser mot 91 procent i svenska). Årets sammanlagda resultat för svenska/svenska som andraspråk under 90 procent är troligen på grund av en lägre måluppfyllelse bland eleverna som läser svenska som andraspråk. I nästföljande tabell kan man även se att andelen elever som uppnått målen för undervisningen blir aningen lägre ju högre årskursen är. Det är särskilt tydligt i svenska/svenska som andraspråk och matematik. 45
Tabell 3. Andel elever som uppnått målen för undervisningen Måluppfyllelse i årskurs 1-5 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 1-5 Bild 99% 98% 99% Engelska 88% 88% 88% Hem- och konusmentkunskap 96% 97% 96% Idrott och hälsa 92% 91% 92% Matematik 93% 86% 86% 85% 88% Modersmålsundervisning 82% 81% Musik 96% 97% 96% Biologi 97% 94% 95% 92% 94% Fysik 97% 94% 96% 93% 94% Kemi 96% 94% 94% 92% 93% Geografi 97% 95% 95% 91% 94% Historia 97% 94% 95% 92% 94% Religion 97% 94% 95% 91% 94% Samhällskunskap 97% 94% 95% 92% 93% 94% Slöjd 96% 96% 96% Svenska/svenska som andraspråk 92% 86% 85% 85% 83% 86% Teknik 95% 96% 95% Nått målen i alla ämnen 88% 77% 64% 63% 75% Not: Tomma fält betyder att eleverna i den årskursen inte har kunskapsmål i det ämnet. Not: Underlaget är exklusive elever där registrering saknas och som inte har haft undervisning i ämnet. Not: "Nått målen i alla ämnen" innebär att eleven har en registrering i minst hälften av alla ämnen som eleven ska ha fått ett omdöme i och inget av omdömena är "Ej uppnått målen" Som framgår av ovanstående tabell bedöms 75 procent av Malmös elever i årskurs 1-5 nå målen i alla ämnen. På skolnivå finns det skolor där uppemot 100 procent av eleverna når målen i alla ämnen. Motsvarande resultat på andra skolor kan vara ungefär hälften. Flickornas måluppfyllelse är större än pojkarnas i Malmös skolor, särskilt i årskurs 4 och 5. Per ämne är det särskilt tydligt i svenska/svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. Det finns elever som inte når målen i flera ämnen och inte har åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram upprättas om det krävs åtgärder i form av särskilt stöd. Särskilt stöd ska inte förväxlas med extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Ungefär en femtedel av eleverna i årskurs 1-5 har åtgärdsprogram I årskurs 1 har 12 procent av eleverna åtgärdsprogram. I årskurs 2-5 är motsvarande andel runt 20 procent. Generellt har en högre andel av pojkarna ett åtgärdsprogram. 23 procent av pojkarna i årskurs 1-5 har ett åtgärdsprogram medan 15 procent av flickorna har ett åtgärdsprogram. Över alla fem årskurser har 5 procent av eleverna som bedöms ha nått målen i alla ämnen åtgärdsprogram. Av de elever som klarat alla ämnen förutom ett är andelen 46 procent. Motsvarande resultat för de elever som inte bedöms nå målen i 2-3 ämnen är 69 procent och för de elever som inte når målen i fyra ämnen eller fler har 84 procent ett åtgärdsprogram. Utmärkande skillnader mellan årskurserna är att andelen elever som har ett åtgärdsprogram och inte når målen i ett samt 2-3 ämnen varierar mellan årskurs 1-3 och årskurs 4-5 med ungefär 30 procentenheter där de yngre eleverna i en högre utsträckning har ett åtgärdsprogram. 46
Över alla fem årskurser är 119 elever utan ett åtgärdsprogram trots att deras lärare bedömer att de inte når målen i minst fyra ämnen. Dessa elever återfinns på ungefär hälften av Malmös skolor. Kommentar kring måluppfyllelseundersökningen De senaste åren har det uppmärksammats genom denna undersökning att det finns elever som inte har ett åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen i alla ämnen. Skollagen har nyligen skrivits om på så vis att skolorna numera inte behöver upprätta ett åtgärdsprogram om en elev inte når målen utan bara om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd. Av årets kartläggning framgår att det finns elever som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och inte har ett åtgärdsprogram. I det systematiska kvalitetsarbetet är det angeläget att fortsatt bevaka att eleverna får förutsättningar att nå målen i alla ämnen Elevernas måluppfyllelse bedöms generellt mycket hög av lärarna. Det är dock anmärkningsvärt stora differenser vid jämförelse med de betyg som de äldre eleverna får. Diskrepansen mellan årskurs 3-elevernas resultat från måluppfyllelseundersökningen och de nationella ämnesproven i svenska och matematik är också väldigt stora. Grundskoleförvaltningen har, delvis utifrån detta material, identifierat bedömning och betyg som en av huvudmannens framtida utmaningar (se lägesbeskrivningen för 2014). 47
Kunskapsresultat Malmös kunskapsresultat i relation till enkätresultat Grundskoleförvaltningen har i år börjat jämföra skolornas enkätresultat (läs om resultaten från enkätundersökningen i rapporten Grundskoleenkäten 2013 ) med kunskapsresultat med syftet att kartlägga om det finns särskilda frågor för eleverna som spelar särskilt stor roll för deras måluppfyllelse. Vid jämförelsen utvecklades ett kunskapsresultatvärde för samtliga skolor utifrån andelen elever i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av dessa som fanns på skolan) som nått målen i alla ämnen på de nationella proven, genom betygen (i årskurs 6 och 9) samt genom måluppfyllelseundersökningen (årskurs 3). Kunskapsresultatvärdet är medelvärdet av dessa olika resultat. Kunskapsresultatet har sedan satts i relation till andelen positiva elever per fråga för att se om ett mönster för Malmös skolor kan urskiljas. Skolor med högre andel positiva elever har generellt högre kunskapsresultat Kartläggningen har visat att det finns ett generellt samband med högre kunskapsresultat och flera av de enkätfrågor som handlar om elevernas skolmiljö. Exempelvis finns det ett samband mellan en hög andel positiva svar på frågan Jag känner mig trygg i skolan och högre kunskapsresultat. Diagram 36. Kunskapsresultat i relation till positiva svar på enkätfrågan Jag känner mig trygg i skolan 100% 60% 0% 55% 60% 65% 75% 85% 95% 100% Andel positiva elever på frågan "Jag känner mig trygg i skolan" Not: Varje blå punkt är en skolas respektive enkät- och kunskapsresultat. Not: Resultatskillnaderna mellan könen på skolnivå är i huvudsak så pass små att de endast marginellt skulle påverka trendlinjen i ovanstående sambandsdiagram. Ett liknande samband har identifierats beträffande följande skolmiljö-relaterade frågor: I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas annorlunda I min skola följer eleverna de trivsel- och ordningsregler som finns Jag har studiero på lektionerna I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar 48
Kunskapsresultat Ytterligare samband har även noterats beträffande följande två frågor: Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Skolarbetet är svårt för mig Avslutningsvis har även kartläggningen identifierat ett generellt samband mellan andelen elever som ger sin skola som helhet ett högt betyg och skolans kunskapsresultat. Diagram 37. Kunskapsresultat i relation till positiva svar på enkätfrågan Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? 100% 60% 0% 60% 100% Andel positiva elever på frågan "Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då?" Not: Varje blå punkt är en skolas respektive enkät- och kunskapsresultat. Not: Resultatskillnaderna mellan könen på skolnivå är i huvudsak så pass små att de endast marginellt skulle påverka trendlinjen i ovanstående sambandsdiagram. Kommentar kring jämförelsen mellan enkät- och kunskapsresultaten Det är viktigt att notera i diagrammen att även om trenden är tydlig så finns det skolor som avviker och har ganska positiva enkätresultat utan att ha särskilt goda kunskapsresultat, och vice versa. Sambandet är med andra ord inte självklart på alla skolor. Det är också viktigt att ha i åtanke att diagrammen endast visar på ett samband. Orsakerna till sambandet kan på enskilda skolor bero på ytterligare eller andra faktorer än enbart skolmiljö. 49
Grundsärskolan Grundsärskolan är en egen skolform och har en egen läroplan med egna kunskapskrav. I grundsärskolan går elever som har en utvecklingsstörning och som inte bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål. Eleverna kan dessutom ha ytterligare funktionsnedsättningar såsom autismspektrum (i kombination med utvecklingsstörning). Inom grundsärskolan kan eleven antingen läsa ämnen eller ämnesområden (inriktning träningsskolan). Läsåret 2013/2014 gick 279 elever i grundsärskola vilket är det näst lägsta antalet elever som tillhört skolformen i Malmö de senaste tio åren. Runt 40-50 procent av grundsärskoleeleverna har de senaste åren varit inskrivna i träningsskolan. I början av 2000-talet var emellertid andelen inskrivna i träningsskolan mellan 30-35 procent. Tabell 4: Statistik om eleverna i Malmös grundsärskolor Grundsärskolan i Malmö - elevuppgifter 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Antal elever 381 st 325 st 278 st 279 st Andel elever i träningsskolan 42% 45% 42% Andel elever integrerade i grundskolan 2% 0% 1% 3% Källa: Skolverkets databas med Jämförelsetal Betygsresultaten i grundsärskolan I detta kapitel avhandlas betygsresultaten för de 80 grundsärskoleelever i årskurs 6-9 som önskat och fått betyg. Samma nationella betygsskala som tillämpas i grundskolan tillämpas även i grundsärskolan (se Betygen i årskurs 9 ). Betyget F och streck används emellertid inte. Få elever i grundsärskolan får betyget A Jämfört med förra årets avgångselever så är andelen årskurs 9-elever som har erhållit ett högre betyg (A-C) lägre i år förutom i svenska som andraspråk där 57 procent 2014 har erhållit minst C. 2013 års resultat var 50 procent. 2014 såväl som 2013 är det få elever som fått A i betyg. I de flesta ämnena har ingen elev fått ett A. 50
Diagram 38. Betygsfördelning per ämne i årskurs 9 i grundsärskolan 100% 27% 28% 28% 29% 33% 42% 38% 32% 37% 29% 29% 60% 0% 32% 33% 32% 17% 11% 45% 56% 6% 43% 33% 19% 33% 26% 33% 26% 11% 15% 16% 9% 11% 0% 11% 5% 5% 5% 7% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% BL EN HKK IDH MA ML MU NO SL SO SV SVA TK Årskurs 9 Not: 21 elever (7 flickor och 14 pojkar) finns i det totala underlaget av elever. Alla dessa elever har dock inte läst alla ämnen. Vidare har ämnen som endast enstaka elever läst exkluderats från sammanställningen. Beträffande betygsresultaten för de lägre årskurserna har årskurs 8-eleverna en högre andel elever som erhåller högre betyg medan situationen är den motsatta i årskurs 6 och 7. Att bryta ned resultaten per kön är problematiskt då antalet elever per kön och betygssteg är så pass få. Generellt vittnar emellertid resultaten om att flickorna i en högre utsträckning erhåller högre betyg än pojkarna. Kommentar kring betygsresultaten i grundsärskolan I år är andra året grundsärskoleeleverna får betyg efter den nya betygsskalan. I kunskapsresultatrapporten 2013 uppdagades att vissa elever hade fått F eller streck i betyg trots att dessa betygsregistreringar inte ska användas i grundsärskolan. I år har inga elever erhållit F eller streck i betyg. Det begränsade elevunderlaget är en komplicerande faktor som bör has i åtanke vid jämförelse med förra årets resultat. 24% 32% 26% 32% 26% 29% 36% 14% 57% 58% 26% E D C B A 51