Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie.

Relevanta dokument
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Man måste vila emellanåt

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Trötthet efter förvärvad hjärnskada och skadelokalisation. en explorativ studie

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Aspekter på hur vi mäter fatigue vid lätta hjärnskador

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Demenssjukdomar och ärftlighet

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

KVALITETSREGISTER ECT

Kognitiva hjälpmedel för äldre

Prehospitalt omhändertagande

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Stressforskningsinstitutet Besök oss på

Differentiell psykologi

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Analysis of factors of importance for drug treatment

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

Remeron , Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

Forskning om sjukfrånvaro

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

HJÄRNTRÖTTHET OCH KOGNITION

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Vårdresultat för patienter 2017

Onkologisk omvårdnad

Kan man förebygga depression hos äldre?

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Lindrig utvecklingsstörning

Onkologisk omvårdnad

Behandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie

Vårdens resultat och kvalitet

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Diagnosfördelning per ort och totalt

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Nils Lindefors

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Specifikt ägardirektiv Karolinska Universitetssjukhuset

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216

Psykisk ohälsa under graviditet

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård

Hjärnskadeforum 2013 Hjärnskaderehabilitering idag och i framtiden

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

Vårdresultat för patienter

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Jubileumssymposium Ellika Schalling

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

Transkript:

Är mental trötthet hos patienter med förvärvad hjärnskada kopplad till skadelokalisation? En explorativ studie. Anna Holmqvist 1 och Marika Möller 1, 1 Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Stockholm, Institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet vid Danderyds sjukhus Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

Bakgrund Teoretiskt finns hypoteser om samband mellan skadelokalisation och trötthet och det har föreslagits att det subkortiko-frontala uppmärksamhetsnätverket spelar en viktig roll för uppkomst av trötthet (Chaudhuri & Behan, 2000). Detta har dock inte bekräftats i större studier. Målsättningen med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan skadelokalisation och graden av självskattad mental trötthet hos öppenvårdspatienter med förvärvad hjärnskada med olika diagnoser. 2

Deltagare Åttiotre patienter med diagnoserna stroke, subarachnoidalblödning, traumatisk hjärnskada (TBI) och hjärntumör genomgick teambedömning i öppenvården på Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Huddinge sjukhus under september 2011- juni 2012. Sextioen patienter (74%), 27 kvinnor och 34 män, mellan 19-65 år (medel 48 +/- 13 år), hade skattat nivå av trötthet i Mental Fatigue Scale (MFS) och inkluderades. Tjugotvå patienter (26%) exkluderades pga att de inte skattat trötthet i MFS. Mediannivån på GOSE var 5, dvs. patienterna hade i genomsnitt en medelsvår hjärnskada. Det fanns ingen skillnad mellan inkluderade och exkluderade patienter avseende ålder, kön och utbildningsnivå. 3

Resultat Fyrtioen patienter (67%) uppfyllde kriteriet mental trötthet (MFS>10,5) medan 20 inte uppfyllde kriteriet. - Det fanns en signifikant skillnad i grad av trötthet beroende på skadelokalisation (p=.035) Patienter med posteriora och diffusa skador skattade mer trötthet än patienterna med subkortikala/frontala skador. - De mentalt trötta patienterna skattade signifikant mera nedstämdhet (p=.000) i HADS jämfört med icke trötta. 4

Strokegruppen (n=33) skattade lägre trötthet jämfört med de övriga grupperna (n=17 resp. n=11) (p=.004). Vi fann inget samband mellan mental trötthet och utbildningsnivå eller GOSE nivå. Däremot var de trötta patienterna yngre. Efter logistisk regression med skadelokalisation, ålder, diagnos och depression i modellen kvarstod endast depression som förklarande variabel till självskattad mental trötthet. 5

- Samtliga patienter som var deprimerade (HADS > 8) var trötta men mer än hälften (56%) av de trötta patienterna var inte deprimerade. 6

Slutsats Subkortikal/frontal skadelokalisation innebär inte ökad risk för självskattad mental trötthet. Mental trötthet mindre framträdande hos patienter med stroke än vid andra diagnoser. Depression den viktigaste förklaringen till självskattad trötthet. Samtliga deprimerade patienter upplevde sig mentalt trötta, men alla trötta patienter är inte deprimerade. Därför bör mental trötthet efter hjärnskada och depression betraktas som separata fenomen. Att samtliga deprimerade patienter också var trötta skulle kunna tolkas som att hjärnskaderelaterad depression är en riskfaktor för trötthet. I framtiden vore det kliniskt intressant att undersöka, i en utvidgad studie som inkluderar neuropsykologiska mått, vad som skiljer trötta deprimerade patienter från trötta icke deprimerade. 7